personal - Upplands

Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Ekhammarskolan
2009
Innehållsförteckning
Organisation ................................................................................................................ 2
Kvalitetsarbetet ........................................................................................................... 2
Kvalitetsområden ........................................................................................................ 3
1. Förutsättningar ................................................................................................................... 3
2. Utbildningsresultat .............................................................................................................. 9
3. Arbetet i skolan .................................................................................................................. 20
4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet .................... 23
5. Åtgärder för utveckling ..................................................................................................... 24
2
Organisation
Rektor
Biträdande rektor
Arbetslagsledare
Arbetslag A1, vaktmästare,
administrativ personal
Arbetslag 6-8
Lärare och elever i
skolår 6-8
Elevhälsan
Likabehandlingsgrupp
Bibliotek
Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och samordnar
klassernas verksamhet.
Ämnesråden – planering av ämnesområden, ämnesutveckling
för en hög måluppfyllelse.
I vår Studiegård arbetar specialpedagoger med elever som
behöver stöd för sin inlärning.
Arbetslag 7-9
Lärare och elever i
skolår 7-9
Särskola, kommunövergripande, elever i
skolår 6-10
Särskolan tar emot elever från hela kommunen. F n finns det
två klasser för elever i skolår 6-10, träningssärskola och
grundsärskola.
Elevhälsan har möten varje vecka och innehållet berör oftast
elevernas sociala utveckling. Varannan vecka genomförs
klasskonferenser för en årskurs i taget. Klasskonferenserna
fokuserar på elevernas måluppfyllelse.
Vår fritidsgård Trappan har ett centralt läge i skolan och är
öppen dagtid samt kvällar mellan måndag – lördag. Öppen
verksamhet bedrivs för elever i skolår 6 under
eftermiddagstider.
Fritidsgården Trappan
Skolans bibliotek är bemannat med lärarbibliotekarie tre
dagar/vecka.
Kvalitetsarbetet
Skolans kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse bygger på följande underlag:

Bildningsförvaltningens enkät till elever och föräldrar i år 8. Svarsfrekvensen bland föräldrarna var 35
% ( föräldrar svarade) och bland elever 82 %. Observera att det är 5 svarsalternativ på alla frågor och att
”vet ej” räknas separat. De fyra första alternativen ger då tillsammans 100 %, efter att ”vet ej” räknats
bort.

Utvärdering av organisationsförändring

Utvärdering av fritidsgården Trappan
3
Kvalitetsområden
1. Förutsättningar
Elever
Elevantal den 15 oktober resp. år
Läsår
år 6
år 7
år 8
år 9
09/10
år 1
år 2
år 3
år 4
år 5
73
68
89
90
Gr
F-klass
08/09
70
86
89
106
351
351
07/08
86
92
104
114
396
396
320
Tot
320
Elever som har annat modersmål resp. deltar i modersmålsundervisning per 15 okt resp. år
09/10
Språk
Albanska
Arabiska
Armeniska
Bosniska
Cebuanska
Engelska
Finska
Grekiska
Indiska
Kurdiska
Norska
Persiska
Polska
Portugisiska
Punjabi
Ryska
Serbiska
Singalesiska
Somaliska
Sorani
Spanska
Syriska
Tagalog
Thailändska
Tigrinja
08/09
07/08
Har annat
Deltar i
Har annat
Deltar i
Har annat
modersmål
undervisn
modersmål
undervisn
modersmål
2
11
1
2
2
1
9
8
1
2
1
3
1
10
1
1
2
3
2
1
10
10
1
1
4
3
6
1
1
1
1
10
1
2
Deltar i
undervisn
7
1
15
9
1
2
2
9
8
1
1
2
5
8
10
1
1
2
5
3
1
9
6
10
1
6
1
1
2
3
1
2
1
2
3
2
1
9
3
5
1
1
2
6
4
9
7
8
5
1
1
10
7
2
1
4
1
4
1
2
6
1
2
4
Analys och
bedömning
Grundskolan Elevantalet har minskat med c:a 80 elever under en treårsperiod. Detta
beror på att de stora årskullarna från 90-talet nu har lämnat grundskolan. Enligt
prognosen kommer elevunderlaget i upptagningsområdet att minska ytterligare tre år.
2013 ökar elevunderlaget.
Vi har även märkt av konkurrens från friskolor för de elever som började i skolår 6
hösten 2008 och 2009 dock ökade elevantalet något i skolår 6 ht -09 jämfört med
läsåret 08-09. Vi var mer aktiva vid informationsmöten inför val av skola genom att
vi förutom vårt eget informationsmöte besökte föräldramöten på såväl Berga- som
Lillsjöskolan.
Min bedömning är att vi bör bli mer attraktiva för elever utanför vårt ordinarie
upptagningsområde och ta ställning till en ev. profilering av Ekhammarskolan.
Profileringen kan också bidra till att skapa en gemensamhetskänsla och stolthet för
skolan.
Elevminskningen innebär även att vi har större möjlighet att använda lokalerna mer
flexibelt efter en period av ”trångboddhet”. Från och med höstterminen 2009 har alla
elever sin teoretiska undervisning i skolans huvudbyggnad – ”A-huset”. ”B-huset”
används till praktiskt- estetiska ämnen, studiegård och särskola.
Elever med annat modersmål
Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat sedan föregående år. Våra
största språkgrupper är arabiska, spanska, engelska, persiska, finska, och sorani.
Det är inte tillfredsställande att vi inte kan erbjuda nya elever med inga eller ringa
kunskaper i svenska en väl etablerad verksamhet som leds av pedagoger med
specialkompetens för uppdraget.
En kommunövergripande plan för mottagande av nyanlända elever behövs.
Särskolan
I vår särskola hade vi 11 elever inskrivna och de var fördelade i två grupper –
grundsärskolan 8 elever och träningssärkolan 3 elever. Av samtliga elever är endast
en flicka.
Personal
Uppgifter om personalen per 15 oktober respektive år. Tabellen kommer att uppdateras med uppgifter
från SCB.
5
26,45
Övr ped personal
2
1,75
Övrig personal
8
6,45
15
10,50
Personal i särskkola
7
6,00
8
6,75
Summa
47
43
57
49
82%
8,30
71%
8,10
3
1,50
41
36,85
9
6,40
17
11,20
72
58
Antal personal per
skolledare
1,70
Inskirvna barn per heltidstj.
2
Heltidstjänster per 100 elever
28,35
28
27,63
Andel med pedagogisk
högskoleutb.
30,25
Lärarpersonal i
grundskola
Heltidstjänster
1,25
Individer
2
Personal i fritidshem
Antal personal per
skolledare
2,25
2007
Inskirvna barn per heltidstj.
Heltidstjänster
2
Heltidstjänster per 100 elever
Individer
22,5
Andel med pedagogisk
högskoleutb.
Antal personal per
skolledare
2,00
2008
Inskirvna barn per heltidstj.
2
Heltidstjänster per 100 elever
Heltidstjänster
Skolledare
Andel med pedagogisk
högskoleutb.
Kategori
Individer
2009
35
73%
9,20
Heltidstjänster per 100 elever
Andel med pedagogisk högskoleutb.
12,00
10,00
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
2007
Analys och
bedömning
2008
2009
2007
2008
2009
Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat och kommer att öka
ytterligare under innevarande läsår eftersom lärare som saknat poäng för att få en
examen avslutar sin utbildning under innevarande läsår. Ökningen beror på att
flera av våra ordinarie lärare har återvänt till sitt arbete efter föräldraledighet.
Det har funnits svårigheter med att rekrytera högskoleutbildade vikarier för
tjänstlediga lärare i praktiskt- estetiska ämnen.
Utifrån nuvarande elevantal bör nyrekryterade lärare i praktiskt- estetiska ämnen
ha behörighet i flera ämnen då det inte är möjligt att ge full tjänst till de s.k.
”ettämneslärarna”.
Andelen heltidstjänster per 100 elever är likvärdigt med föregående läsår men
lägre än för 2007 dock hade vi ett underskott i budgeten 2007.
Det är inte tillfredsställande att könsfördelningen fortsatt är mycket ojämn med
en övervikt av kvinnor. Vid nyrekryteringar och övertalighet har män förtur
såvida kvalifikationer och lämplighet för yrket är likvärdiga.
6
Personalens kompetensutveckling
FOKUSERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN
 Quadriceps
Vi fokuserar på lärandet och skapar en god lärmiljö genom tydliga
strukturer och en gemensam värdegrund för arbetet och samvaron på
skolan.

Kunskapsmålen
Öka andelen elever som blir behöriga på ett nationellt program samt höja meritvärdet.
Förbereda oss för ny läroplan och nya kursplaner.
Utarbeta nya rutiner för den individuella utvecklingsplanen - IUP

Närvaron
Eliminera skolk från lektioner
Genomförda fortbildningsinsatser riktade mot de fokuserade utvecklingsområdena.
Quadriceps
 Studiebesök på Hjällboskolan i Göteborg som har arbetat utifrån Quadricepsmetoden under en
längre period än vad vi har gjort.
 Fortsatt arbete med att utveckla gemensamma strukturer.
 Konflikthantering med Sofia Norberg
Kunskapsmålen
 Ämnesutveckling – referensskolan till Skolverket angående de nya kursplanerna
 IUP – samarbete med Hagnäs- och Broskolan.
 Skolledarkurs IUP – 2,5 dagar.
 Läromedelsmässa
Övrig kompetensutveckling
 ”Digital mobbing på nätet”
 Hedersrelaterad problematik – 4 dagar.
 IKT Vi introducerade och utbildades i nya programvaror som skall underlätta och säkerställa den
dokumentation som ingår i uppdraget.
 Arbetslagsledarutveckling, ledningsgruppen har haft gemensam fortbildning för att utveckla
kompetensen att möta aktuella frågor i verksamheten.
 Skolbibliotek utbildning för lärarbibliotekarie 30 Hskp.
Lärarlyftet
 Att läsa skönlitteratur på högstadiet”
 Lärarlyftet - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och praktisk pedagogik(15 Hp)
Särskolans pedagoger har därutöver ökat sin kompetens genom nedanstående kurser:
 Minimässa – specialpedagogiska skolmyndigheten, Läromedelsmässa – Globen
 Hjärna, känslor, möten, stress - Åke Påhlshammar - Erica stiftelsen
 Asperger - Att hitta strategier för att utveckla den fria tiden - Johan Liw

Det svåra samtalet med föräldrar - Tina Olivemark (BRA)
 Handledning genom resursteamet, Magnus Eklund
7
Quadriceps
Analys och
bedömning
Vårt utvecklingsarbete inom metoden Quadriceps har varit framgångsrikt och
inom många områden som t ex skolans samlingar, lektionsstrukturer med
”Startblock” håller den mycket god kvalitet. (För mer information finns en
handbok i Quadriceps presenterad på vår hemsida)
Kunskapsmålen
Vi följde arbetet med de nya kursplanerna som en frivillig referensskola i alla
ämnen samt som en utvald skola för ämnet bild. Min bedömning är att
fortbildningen var av god kvalité som en förberedelse inför den kommande
implementeringen av kursplanerna.
Det är av stor vikt att arbetet med implementeringen av nya kursplaner och ny
skollag fortsätter under kommande år.
Ekonomi
Skolans driftbudget 2009
% av
Verksamhetsområde
Budget
Bokfört
Avvikels
budget
2009
091231
mot
2009
tkr
tkr
budget
Skolledning
8,0%
1 722
1 908
-186
Fritidsgård
5,2%
1 116
989
127
Öppen fritidsv.
2,2%
486
334
152
68,5%
14 828
14 885
-57
1,9%
407
416
-9
Särskola
14,2%
3 073
3 102
-29
Summa
100%
21 632
21 633
-0,9
Undervisning
Stödanordningar
Analys och
bedömning
Budgeten är i balans.
Det finns svårigheter med att ändra organisationen under pågående läsår
och av denna anledning måste verksamheten i stort anpassas efter
budgetramen då endast 4,5 månader återstår och vid minskning blir
effekten starkare än om förändringen kunde genomföras vid årets början.
Materiella resurser
Eleverna skall ha tillgång till läromedel av god kvalité.
De materiella resurserna skall ge förutsättningar för att bedriva verksamhet i enlighet med de
nationella styrdokumenten
Skolmiljön- resultat av elevenkät
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
44 % (111)
Instämmer
ganska
mycket
29 % (74)
Instämm
er
helt
6 & (15)
Klassrummen är trevliga
Skolgården är trevlig
Toaletterna är fräscha
Läroböcker och andra läromedel är bra
20 % (50)
22 % (54)
1 5 % (2)
37 % (93)
32 % (80)
6 % (16)
2 % (6)
60 % (151)
32 % (80)
7 % (17)
1 % (2)
1 % (3)
6 % (14)
30 % (77)
46 % (116)
17 % (42)
2 % (4)
Skolmiljön – resultat av personalenkät
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
Instämmer
ganska
mycket
Instämm
er
helt
Vet ej
Lokalerna är ändamålsenliga
Skolgården tilltalar eleverna
Elevtoaletterna är fräscha
Tillgången till läromedel är bra
Tillgången till teknisk utrustning är bra
3% (1)
3% (9)
48 % (14)
28% (8)
67% (19)
3 % (9)
14% (49)
38% (11)
68% (18)
3 % (1)
10% (3)
67% (19)
41% (12)
7% (2)
10 % (3)
Vet ej
10% (3)
21% (6)
10% (3)
8
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
IT-utrustning ska prioriteras i budgeten och fler klassrum ska utrustas med projektor.
Vidtagna åtgärder:
Teknisk utrustning
Vi har utrustat så gott som alla undervisningssalar med projektorer som är fast
monterade i taket.
Leasing av nya personal- och elevdatorer.
Vi har trådlöst nätverk sedan hösten 2009.
Lokaler:
De flesta av skolans elevtoaletter är nymålade under hösten 2009.
Renovering av omklädningsrummen i idrottshallen påbörjades under december 2009.
9
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Teknisk utrustning Resultatet av utvärderingen visar att personalen är mer nöjda
2009 än föregående år. Min bedömning är att det förbättrade resultatet beror på att
de flesta har möjlighet att använda sig av projektor i undervisningssituationen. Jag
kan konstatera att denna teknik har gett lärare utökade möjligheter att variera och
levandegöra sin undervisning. TV- och OH-apparater kommer att rationaliseras bort
ur klassrummen när undervisningsmaterialet helt är anpassat efter den nya tekniken.
Många lärare delar sitt material, som t ex Power Point-presentationer i gemensamma
mappar vilket underlättar den egna planeringen och effektiviserar disponeringen av
arbetstiden. Detta arbetssätt är under utveckling i ämnesråden.
Det finns exempel på lärare som länkar till användbart studiematerial och planeringar
och genom det gör det tillgängligt för eleverna via Internet – ett förebildligt
arbetssätt som gärna får spridas.
Datortätheten för personalen har ökat vilket innebär att man har tillgång till en dator
då man behöver det för sin planering och för sitt administrativa arbete.
Min bedömning är att vår tekniska utrustning är av god kvalitet för personalen.
Vi har sedan hösten 2009 den tekniska möjligheten, genom det trådlösa nätverket, att
låta våra elever arbeta med uppkopplade datorer oavsett var man befinner sig i
skolbyggnaden. Arbete pågår med anslutning mot skoldatanätet och det
administrativa nätet.
Det är inte tillfredsställande att vi har så få elevdatorer. Vi hade som ambition att
köpa eller leasa ett flertal mindre elevdatorer men avvaktar tills beslutet om hur de
standardiserade arbetsplatser skall utrustas är taget.
Ett annat utvecklingsområde är att förse elever i behov med kompensatoriska verktyg
med datorer och anpassade datorprogram.
Lokaler: Enkätresultatet visar att vare sig elever eller personal är nöjda med
elevtoaletternas standard. Mätningen är dock gjord innan den uppfräschning som
gjordes hösten 2009. Förhoppningsvis kommer resultatet att förbättras vid
kommande utvärderingstillfälle. Detsamma gäller för idrottshallens omklädningsrum
som eleverna har fört fram som ett stort problemområde vid elevskyddsronderna
under ett flertal år. Omklädningsrummen började renoveras i december 2009 och
beräknas vara klara i slutet av januari 2010.
Min bedömning är att klotter och nedskräpning har minskat väsentligt dock måste
alla som arbetar på skolan vara uppmärksamma så att inte läget försämras.
De som delar gemensamma utrymmen i anslutning till undervisningssalar har arbetat
fram rutiner för hur man tillsammans med eleverna regelbundet tar ansvar för att
ordningen upprätthålls. Vid slutet av varje lektion skall eleverna göra i ordning vid
sin egen arbetsplats så att de lämnar den fri från klotter och skräp.
Skolgården är ett annat område som får lågt svarsresultat i enkäten. Min
förhoppning är att Ekhammarskolan kan få ta del av investeringsmedel för utemiljö
så att vi göra den mer attraktiv för elever i tonåren.
Läromedel Enkätsvaren visar att tillgången av läromedel håller en god kvalitet.
2. Utbildningsresultat
Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen
10
Kunskaper och kompetens
Läroplanen anger:
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning.
Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att
lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
I kommunens bildningsplan anges:
Kunskap och kompetens skall stå i centrum.
All verksamhet ska stödja barns och ungdomars språkliga utveckling. Språkets betydelse
kan inte överskattas. Det är en av de mest centrala uppgifterna för bildningsverksamheten
att sörja för en god språklig stimulans för alla barn och ungdomar genom hela
utbildningskedjan, med start i förskolan eftersom språkutvecklingen är intensiv hos riktigt
små barn.
Var och en ska få utveckla sina starka sidor och extra stöd ska erbjudas till dem som
behöver det.
Barn och unga ska stimuleras och ges tillfälle till fysisk aktivitet. God kondition ger en grund
för livslång hälsa och bidrar positivt till inlärningsförmågan.
Resultatuppgifter i år 9
Resultat av nationella
proven
2009
G
Andel (%) av elever som gjort provet
VG
2008
2007
MVG ENM
G
VG MVG ENM
G
VG MVG ENM
10,6
.
48
37
.
.
48
42
..
..
..
10,2
60
16
12
12
53
26
9
13
14,7
..
44
38
16
..
29
47
19
..
Svenska
Antal elever som gjorde provet
2009
2008
99
107
2007
110 48,9 39,4
Matematik
Antal elever som gjorde provet
2009
2008
105
101
2007
112 46,9 35,7
Engelska
Antal elever som gjorde provet
2009
2008
105
102
2007
112 39,2 41,2
Betygsstatistik
Genomsnittligt
Andel (%) behöriga
meritvärde
till nationellt program
Antal elever
Läsår
Pojkar
Flickor
08/09
56
49
Totalt
Pojkar Flickor
105 195,2
224,5
Andel (%) som uppnått
målen i alla ämnen
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
209
91
98
94,3
79
80
79
07/08
56
59
115
180,5
209,3
195,4
80,4
89.8
85,2
67,9
74,6
71,3
06/07
62
56
118
181,4
222,1
201,1
83,9
96,4
89,8
71
83,2
77,1
11
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
-
Andelen elever som uppnår skolans kunskapsmål ska öka med minst fem
procent till och med 2011. (jämfört med 2007 års resultat)
-
Meritvärdet för elever i skolår nio och andelen elever som i skolår nio
uppnår behörighet till gymnasiestudier ska öka.
-
Skolorna ska ha en dialog mellan och inom skolåren F-5 och skolåren 6-9
kring bedömning, resultat, kunskaper och arbetssätt.
-
Skolorna ska öka/förbättra kompetensen för att möta barn i behov av
särskilt stöd.
-
Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
-
Grundskolorna ska analysera elevernas resultat ytterligare. En strategi för
ökad måluppfyllelse ska arbetas fram. Uppföljningen på individnivå och
individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utvecklas vidare så
att det klart framgår hur de ska leda till ökad måluppfyllelse.
Arbeta fram en strategi för ökad måluppfyllelse.
Öka användningen av IT i undervisningen för att nå ökad måluppfyllelse.
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
-
Intensifiera arbetet mot den ogiltiga frånvaron.
-
Minska andelen elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen.
-
Höja meritvärdet.
-
IUP- förnyad diskussion kommer att föras för att skapa gemensamma
rutiner som ska gynna elevernas måluppfyllelse.
-
Arbetsorganisationen ska förändras så att det gynnar den pedagogiska
diskussionen mellan ämneslärarna samt underlättar arbetet med samsyn vid
bedömnings- och betygstillfällen.
12
Vidtagna åtgärder:
Vi har arbetat efter vår ”STRATEGI FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE” samt
intensifierat arbete mot att eliminera skolket.
1.
Handlingsplanen vid ogiltig frånvaro har reviderats. Fritidsgårdens personal har
dagtid haft ett särskilt uppdrag att söka upp elever som uppehåller sig i
korridorerna och att återföra dem till lektionerna. Ansvarslärarna har en viktig
roll i arbetet. De ansvarar för att kontakta vårdnadshavaren vid ogiltig frånvaro
samt pratar med eleven för att motivera till närvaro. På arbetsplatsträffar har
elevfrånvaron redovisats för personalen.
2.
För att minska antalet elever som saknar betyg i eller flera ämnen har vi
genomfört följande:
3.

Sportlovsskola – där elever i år 9 erbjöds att arbeta med de ämnen i
vilka de riskerade att inte uppnå målen. Arbetet skedde i små grupper
med hög lärartäthet. Lärarna tillhörde vår egen personal vilket skapade
trygghet och lugn bland eleverna. Omkring 20 elever deltog och de
arbetade med ämnena svenska, engelska, matematik, NO, bild samt
idrott.

Sommarlovsskola arrangerades, liksom tidigare år, tillsammans med
Bro- och Hagnässkolan. Här var målgruppen elever i år 7 och 8 men år
9 fick naturligtvis delta om de så hade önskat. Förutom de externt
rekryterade lärarna fanns även tre fritidsledare/elevassistenter på plats
för att stötta eleverna.

Elever som riskerade att inte nå målen fick under vårterminen 2009
extra undervisning. Beroende på ämnets karaktär och hur mycket
arbete eleven behövde lägga ner för att tillägna sig och redovisa sina
kunskaper löste vi den extra undervisningen på olika sätt. Flera elever
med stort behov av stöttning i matematik erbjöds extra lektioner varje
vecka i studiegården. Arbetet intensifierades under den senare delen av
terminen då eleverna erbjöds en extra lektion varje dag.

På klasskonferenserna, som infördes vårterminen 2009, har vi
kontinuerligt följt upp elevernas resultat för att kunna sätta in adekvata
åtgärder. På höstterminens första klasskonferens för år 9
sammanställdes vilka elever som saknade betyg från våren år 8 och
strategier för hur målen skulle uppnås planerades i ämnesråden.

Ämnesstuga infördes fr.o.m. hösten 2009. Eleverna kan efter
skoldagens slut välja att gå till en s.k. ämnesstuga när och om de har
behov av extra stöd/handledning i något av ämnena svenska, engelska
eller matematik. För några elever skrivs ämnesstuga in som en åtgärd i
IUP. Ämnesstugan är även till för elever som arbetar mot högre mål i
ämnena.
För att höja meritvärdet genom att påverka elever att inte ”nöja sig” med ett
lägre betyg bedrev ansvarslärare och ämneslärare ett motiveringsarbete för att få
elever att satsa mot högre mål. Ambitionen är att eleverna ska känna en stolthet
för goda studieresultat och en vilja att utvecklas så långt de kan.
Omorganisation av arbetslagen innebar bl.a. en förändring av arbetsplatsernas
förläggning till s.k. ämnesrum. Målet för detta var att lärarna lättare skulle kunna
mötas för idéutbyte, sambedömning och viss planering i det dagliga arbetet. Den
reella mötestiden för ämneslärarna skulle ökas.
13
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
1.
Ogiltiga frånvaron har minskat. Vi kan konstatera att antalet elever som
uppehåller sig i korridorer i skolan har minskat. De elever som Elevhälsan följer
pga av frånvaro är också färre till antalet. I de sammanställningar som gjorts
under året av frånvaron ser vi en tydlig tendens. Den ogiltiga frånvaron är i
princip obefintlig i år 6, den ökar något till år 7 och 8 men ökningen i år 9 är
markant. Detta var även tydligt i skolkmätningen från v.11 2009. Den visade att
1% av eleverna i år 6 hade ogiltig frånvaro, siffran för år 7 och 8 var 14% resp.
13%. I år 9 hade 25% av eleverna ogiltig frånvaro på mellan 1-5 h.Vår största
utmaning är att arbeta med år 9 för att få ner den ogiltiga frånvaron.Vi kan
fortfarande se att elevernas närvaro i skolan är av stor vikt. Elever vilka saknar
betyg i ett eller flera ämnen är i hög grad de samma som de elever som har
ogiltig frånvaro. Min bedömning är att vi genom att utvärdera och vässa vår
handlingsplan mot ogiltig frånvaro kommer att fortsätta vårt arbete för att
eliminera frånvaron.
2.
Det är glädjande att se att arbetet för att minska andelen elever som saknar betyg
i eller flera ämnen har gett resultat. Andelen elever som nådde målen i samtliga
ämnen har ökat med 10,8 % jämfört med läsåret 07/08 och med 2,5 % jämfört
med läsåret 06/07. Skillnaden mellan pojkar och flickor är utjämnad jämfört
med tidigare år. Pojkarnas värde har ökat med 16,3 % medan flickornas ökat
med 7,2 % jämfört med föregående år. Trots att vi ser en tydlig förbättring av
resultatet och vi ligger över det s.k. salsavärdet är det min bedömning att de
positiva resultaten bör kunna ökas med ett fortsatt fokuserat arbete. Strategierna
för bättre måluppfyllelse har utvärderats och reviderats inför 2010.
3.
Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med 13,6 poäng, dvs. 6.5% jämfört med
läsåret 07/08. Flickornas meritvärde fortsätter att vara högre än pojkarnas.
Flickornas meritvärde har ökat från 209 till 224,5 och pojkarnas har ökat från
180,5 till 195,2. Pojkarnas sämre resultat är inget nytt utan syns i resultaten flera
år tillbaka. Vi måste utvärdera vad skillnaderna mellan könen kan bero på och
förändra arbetssätt och metoder för att få pojkarnas resultat i nivå med
flickornas.
Genom att lärarna nu sitter i s k. ämnesrum har vi förbättrat möjligheterna för
samarbete och ämnesutveckling. En utvärdering av den nya arbetsorganisationen
gjordes under hösten 2009. I den uppgav 74% av lärarna att samarbetet med
ämneskollegor blivit bättre än tidigare och att gemensam planering av lektioner
och ämnesområden underlättats av att de nu är placerade i ämnesrum. 68%
trodde att det förbättrade samarbetet kommer att leda till bättre målupfyllelse. I
kommentarerna till utvärderingsfrågorna kan man utläsa att önskemål finns om
ytterligare tid för ämnessamarbete. Det är därför viktigt att ta reda på hur
utbredd denna önskan är och om behov finns för att skapa ytterligare tid för
samarbete.
Grundsärskolan
Läsår
08/09
07/08
Pojkar Flickor
Totalt
3
3
7
Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
7
G
VG
26
4
11
-
MVG
54
ej betyg
5
Utveckla dokumentation av elevernas kunskapsutveckling.
Under året kommer Ekhammarskolan även att utveckla arbetet med de individuella
utvecklingsplanerna för eleverna i särskolan vilket skall tydliggöra
individualiseringen i arbetet med varje enskild elev.
14
Vidtagna åtgärder:
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
1.
Utveckling av de individuella utvecklingsplanerna.
2.
Litteraturläsning och diskussion om kunskapsbedömning i särskolan.
3.
Integrering av grundsärskolans elever i grundskolan.
4.
Grundsärskolans har flyttat till lokaler som ligger i anslutning till grundskolans
lokaler för praktiskt estetiska ämnen.
1.
De individuella utvecklingsplanerna har utvecklats så att de beskriver elevernas
kunskapsutveckling i högre utsträckning än tidigare.
Det är viktigt att man fokuserar mycket på elevernas kunskapsutveckling och ger
dem alla förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga så att inte
verksamheten i huvudsak präglas av en omsorgskultur. En del av elevernas
undervisning består av social träning där man kan följa en utveckling men som
inte betygssätt men vi bör utarbeta former för att bedöma och beskriva denna
utveckling.
2.
Personalen har läst och diskuterat Skolverksskriften ”Kunskapsbedömning i
särskolan och särvux”. Läsningen och diskussionerna har lett till olika
utvecklingsområden som t ex:

Dokumentation av elevernas utveckling

Fortsatta diskussioner för en ökad samsyn kring bedömningen av elevernas
kunskapsutveckling.

Jämförande statistik av elevernas utveckling över åren.
3 . Eleverna är i högre utsträckning integrerade i grundskolans praktiskt estetiska
ämnen. För att det skall fungera väl är det lärare från grundsärskolan med som stöd
och under dessa förutsättningar är integrationen lyckad och eleverna följer
grundskolans kursplan.
Hälsa och livsstil
Läroplanen anger
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande
kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsan och miljön.
Barn och unga ska stimuleras och ges tillfälle till fysisk aktivitet. God kondition ger en grund
för livslång hälsa och bidrar positivt till inlärningsförmågan.
Vi använder oss av möjligheten att förstärka ämnet idrott på skolan genom ”Skolans val” d v s vi har lagt mer tid
än vad timplanen föreskriver för att ge våra elever ytterligare tillfällen till rörelse i skolan.
Vi har utbildade idrottslärare som arbetar i enlighet med kursplanen för idrott och hälsa där moment hur eleverna
kan påverka sin hälsa ingår.
Eleverna ska:
 känna till sambandet mellan mat, motion och hälsa/välbefinnande.

kunna reflektera med hjälp av kunskaper om kropp och rörelser över hur hälsa och välbefinnande kan
bibehållas och förbättras
Åtgärd för utveckling i – Idrottslärarna introducerar Frisbeebanan för elevernas under lektionstid. Ny fråga
ställs till eleverna om hur de önskar att skolgårdsmiljön ska utvecklas.
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
15
Analys och
bedömning
Volleybollmaskerad, Ekstafetten, Ekkampen är traditionsenliga arrangemang där alla
elever under lustfyllda former är i rörelse.
Vt 2009 var det 2,9 % av eleverna som inte fick betyg i ämnet idrott och hälsa att
jämföra med vt -08 då 15,2 % av eleverna inte hade något slutbetyg i ämnet. Även
meritvärdet har ökat betydligt inom ämnet mellan 2008 och 2009. Min bedömning är
att fler elever har nått läroplanens mål och att undervisningen är av god kvalité.
Det är inte tillfredställande att introduktionen av Frisbeebanan ännu inte gjord. Den
förnyade frågeställningen till eleverna angående utveckling av skolgårdsmiljön bör
ställas i samband med att det finns medel för upprustning annat fall leder det enbart
till besvikelse.
Enhetens arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle
I kommunfullmäktiges riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro
anges:
Genom ett miljöperspektiv på alla skolans ämnen skall eleverna få möjlighet att både ta
ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till övergripande globala miljöfrågor.
Förskola och skola skall utforma sina verksamheter med hänsyn till kretsloppsvillkoren.
Barn och ungdomar skall i det dagliga arbetet få möjlighet att utveckla ett ekologiskt
tänkande.
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
Vidtagna åtgärder:
Låta eleverna ta ett större ansvar för konkret arbete för en bättre miljö.
Pantsystem på engångsförpackningar vid försäljning på fritidsgården Trappan.
Vi arbetar med traditionella insatser för en hållbar utveckling som t ex
pappersinsamling.
Vi har dubbelsidig utskrift som standard på våra skrivare/kopiatorer.
I de naturvetenskapliga ämnena ingår det i kursplanen att ge eleverna kunskap och
förståelse för om hur den egna livsstilen påverkar miljön i positiv eller negativ
riktning.
 kunna ge exempel på materiens oförstörbarhet och tillämpa kunskaperna i
nya situationer
 förstå sambanden mellan förbränning och olika miljöpåverkan, speciellt
försurning av vatten och mark
 kunna ge fler exempel på hur vårt sätt att leva påverkar luft, vatten och
mark
 kunna jämföra och värdera hur olika tekniker kan bidra till en uthållig
energiförsörjning i samhället
 känna till vad som krävs för de gröna växternas tillväxt
 kunna redogöra för fotosyntesens betydelse på jorden
 kunna uttrycka samspelet mellan olika livsformer med hjälp av en modell
exempelvis kretslopp, näringsväv eller näringspyramid
 känna till några av jordens ekosystem
 känna till hur anrikningen av miljögifter i ekosystem sker
 förstå vikten av att hushålla med vatten
Pantsystem på engångsförpackningar vid försäljning på fritidsgården Trappan.
16
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Min bedömning är att eleverna får en god teoretisk utbildning i globala
miljöfrågor dock borde vi arbeta mer med att låta de ta ett eget konkret
miljöansvar på skolan.
Vi, personalen och elever, behöver alla mer konkreta verktyg att på ett mer
självklart sätt arbeta på ett klimatsmart sätt!
Utbildningsresultat i förhållande till de nationella målen för normer och värden
Läroplanen anger:
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
– utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade
på kunskaper och personliga erfarenheter,
– respekterar andra människors egenvärde,
– tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att bistå andra människor,
– kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen och
– visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling gör klart att:
Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling mellan barn, mellan
ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de
grundläggande värden som ska prägla verksamheterna.
I kommunens bildningsplan anges:
Barn och unga ska mötas med medkänsla, respekt och samarbete. I sin utvecklingsprocess
ska de komma till insikt om varje individs okränkbarhet oavsett kön, ras, religion och
hudfärg. Det betyder också att alla har rätt att vara trygga i sin vardag. Trakasserier, t ex
mobbning, sexuella trakasserier eller kränkande språkbruk tolereras inte. Stor vikt ska
läggas vid förebyggande arbete.
Normer och värden – resultat av
elevenkät
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
Instämmer
ganska
mycket
Instämmer
helt
Jag tycker att det på min skola görs ett bra arbete för
att förhindra och motarbeta mobbning och annan
kränkande behandling.
Jag känner mig trygg i skolan.
4 % (9)
19 % (47) 34 % (87) 28 % (72) 15 %
(39)
0 % (1)
7 % (17)
Jag känner mig rättvist behandlad av de vuxna i
skolan.
3 % (7)
39 % (96) 51 %
(125)
22 % (51) 43 %
28% (65)
(100)
Vet ej
2%
(5)
3%
(8)
Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer Vet ej
Inte alls i viss mån
ganska
helt
mycket
Jag bemöts med respekt från eleverna.
52 % (15) 48 % (14)
På vår skola arbetar vi för att förhindra och motarbeta
3,5 % (1) 41,5 %
55 % (16)
mobbning och annan kränkande behandling.
(12)
Normer och värden – resultat av personalenkät
17
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
-
-
-
Vidtagna åtgärder:
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Vid varje höstterminsstart ska medlemmarna i Likabehandlingsgruppen
presenteras för alla elever i samband med första stora samlingen.
Elevstödjarna ska utses på våren så att även de kan presenteras vid detta
tillfälle.
Likabehandlingsgruppen besöker arbetslagssamlingar under året med syftet
att ”göra sig synliga” samt informera om läget och aktuella frågor.
Fotografier på grupperna ska anslås på strategiska ställen i skolan.
Likabehandlingsgruppen ska introducera en metod som skall verka
förbyggande mot alla former av diskriminering, kränkningar etc.
Ovanstående planerade åtgärder har genomförts.
Enkätresultat
Resultaten för frågeställningarna inom området ”Normer och värden” har förbättrats.
Såväl elever som personal anser i högre utsträckning än föregående år att det görs ett
gott arbete för att förhindra och motarbeta mobbing och annan kränkande
behandling. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan och det råder överlag
en ömsesidig respekt mellan elever och vuxna. Trots min bedömning att resultatet
visar en god kvalitet måste ambitionen och strävan vara att ingen elev skall uppleva
otrygghet eller att de inte blir rättvist bemötta av de vuxna i skolan.
Att tryggheten och den ömsesidiga respekten har ökat beror på flera olika faktorer
där jag särskilt vill nämna att vi nu har i huvudsak våra ordinarie lärare i tjänst samt
vårt arbete med Quadriceps. Det är av stor vikt att vi har enats om förhållningssätt
och bemötande och att vi har våra respekterarregler som ledord under året:
Respektera dig själv
•
Gör bara det som hjälper dig att uppnå en hälsosam och framgångsrik framtid
Respektera dina kamrater och de vuxna
•
Behandla dina medmänniskor med artighet, rättvisa och tillit
Respektera egendom
•
Ta vara på det som är ditt och ta vara på det som vi alla delar på
Vid en fördjupande frågor till eleverna utifrån 2008 års resultat framkom följande
ang.
”Om när elever inte bemöter andra elever bra”
 Viktigt att både LBG och ESG blir informerade om vad som sägs när lärare
inte hör.
 Viktigt att elev som blir illa bemött säger något till någon i LBG eller ESG
 Viktigt att ansvarslärare pratar om det på samlingar och inte bara en gång i
början av terminen.
”Om hur skolans vuxna kan bli mer rättvisa”
 Lärarna måste prata om det med varandra, t.ex. att inte ”stämpla” elever för
någon den gjort tidigare utan alltid bemöta eleven på ett trevligt sätt och att
lyssna på eleverna (klasserna hade många bra exempel som lärarna behöver
prata om).
 Skolan bör köpa in satellitklockor som går likadant och som elever inte kan
ställa om. Tre minuters sen ankomst ska vara tre minuter i Skola24, inte fem
minuter. Korrekt antal minuter är rättvist.
Ovanstående elevsynpunkter har presenterats för all personal men min bedömning är
att man behöver göra det igen. Skolan borde ha en klocka som går ”garanterat” rätt.
18
Grundsärskolan
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
Vidtagna åtgärder:
-
Särskolans elever ska integreras mer i grundskolan.
Grundsärskolans elever är integrerade i grundskolan undervisning i mycket högre
utsträckning än tidigare år.
Grundsärskolan har fått nya lokaler i B-huset.
Fritidsgården Trappan har flyttat och ligger sedan höstterminen 2009 i direkt
anslutning till träningsklassen lokaler.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Särskolans lokaler låg tidigare avsides på skolan och eleverna mötte mera sällan
grundskolans elever i vardagen under rast- och undervisningssituationer. Eleverna
upplevde viss oro att vistas på egen hand bland grundskolans elever.
Från och med höstterminen 2009 har grundsärskolans elever lokaler som ligger där
grundskolans elever har undervisning samtidigt är grundsärskolans elever integrerade
i grundskolan i mycket högre utsträckning än tidigare.
Under rasttider är det vanligt att grundskolans elever vistas i särskolans entréhall där
det finns ett attraktivt bordtennisbord.
De vuxna i särskolan har en lång erfarenhet av att arbeta med elever som inte alltid
följer de sociala regler och det samspel som är norm i skolan. Det är min bedömning
är att personalen på ett mycket tillfredsställande sätt bemöter och stödjer sina elever
så att de utvecklas på ett sätt som motsvarar samhällets förväntningar.
Eleverna i träningsklassen har möjlighet till rastverksamhet med grundskolans elever
vilket är mycket bra för alla elever utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Förståelsen
och avdramatiseringen ökar för ungdomar med omfattande funktionshinder.
Likabehandlingsplanen
Ekhammarskolan Likabehandlingsplan beskriver vad som måste ske när vi fått kännedom om att någon på
skolan elev/personal är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Arbetet går ut på att få kränkningarna att upphöra samt förhindra att de fortsätter.
Planen beskriver även de förebyggande arbete som krävs för att vi skall skapa en trygg miljö för våra elever.
Vid varje höstterminsstart presenteras Likabehandlingsgruppen samt Likabehandlingsplanen för elever,
föräldrar och personal.
19
Analys och
bedömning
Av de 24 ärenden som anmäldes till skolans Likabehandlingsgrupp under 2009
bedömdes 14 vara av mobbingkaraktär. Samtliga var lösta/avslutade vid läsårets
slut.
Det är tillfredsställande att samtliga ärenden löstes efter hand under året vilket
jag bedömer beror på Likabehandlingsgruppens snabba och resoluta agerande då
de får kännedom om att någon är utsatt.
Det är inte tillfredsställande att skolans Elevstödjargrupp inte har kommit igång
med sitt arbete. Nya rutiner behöver arbetas fram så att verksamheten kommer
igång vid varje höstterminsstart.
Vid höstterminsstarten lägger vi stor vikt vid att samtala med eleverna om vår
värdegrund. Vi har ett utarbetat material med etiska frågeställningar där eleverna
får ta ställning till hur de förhåller sig till vår värdegrund och hur påverkar det
egna agerandet i olika sammanställningar.
Det finns en öppen atmosfär och positivt bemötande mellan elever och vuxna på
skolan.
För att öka möjligheten att nå målet att ingen skall utsättas för kränkningar o d
har Likabehandlingsgruppen gjort bedömningen att vi behöver nya arbetssätt för
det förebyggande arbetet. Under innevarande läsår påbörjades det arbetet i skolår
6 men ännu är ingen utvärdering gjord.
Sedan den 1 jan 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
Diskrimineringslagen och 14 a kap i skollagen. De har ersatt den tidigare barn
och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever. Mot bakgrund av detta jobbar nu skolan på att ta
fram en ny likabehandlingsplan.
Genomförda insatser för ökad integration
Kommunfullmäktige har antagit en strategi för integration i Upplands-Bro kommun och
nämnderna skall i årsredovisningen redovisa genomförda insatser när det gäller integration
inom verksamhetsområdet.
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
Vidtagna åtgärder:
Det finns svårigheter att varje enskild skola har en väl uppbyggd organisation för
mottagande av nyanlända elever eftersom det inte är förutsägbart om nya elever
kommer eller ej.
Av denna anledning borde en strategi för introduktion av nyanlända elever tas fram.
Hösten 2009 samarbetade vi med UBG:s program för nyanlända elever.
Arbete har skett på förvaltningsnivå för att förbättra mottagandet av nyanlända
elever. Föreslagna åtgärder kommer att verkställas under 2010.
Vi arbetar aktivt mot alla tendenser till diskriminering eller annan kränkande
behandling.
20
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Det finns svårigheter för elever som är ”ensamma” inom sitt språk att interagera med
jämnåriga när förmågan att kommunicera är starkt begränsad.
Samarbetet med UBG:s program för nyanlända elever har såväl undervisnings- som
den sociala situationen förbättrats avsevärt.
Det är mycket tillfredsställande att vi inte är en segregerad skola utan speglar det
svenska samhällets nuvarande struktur.
Vi har inte motsättningar mellan elevgrupper med olika kulturella eller geografiska
bakgrunder. Jag kan också konstatera att eleverna umgås ”över gränserna” på ett sätt
som är naturligt och självklart.
Min bedömning är att vi lägger alltför stor vikt vid elevers kulturella bakgrunder i
beskrivande statistik vilket kan bli ”stigmatiserande”. Enligt min åsikt är det den
socioekonomiska bakgrunden som spelar större roll för t ex elevernas prestationer.
3. Arbetet i skolan
Elevernas ansvar och inflytande / Skola och hem
Läroplanen anger:
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta
alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt
större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på
utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för
demokratiska arbetsformer.
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de
bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
I kommunens bildningsplan anges:
Eleverna och föräldrarna ska kontinuerligt ges snabb och tydlig information om vad som sker
i skolan.
21
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
Instämmer
ganska
mycket
Vuxna på skolan lyssnar på mig.
3 % (8)
Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan.
6 % (14)
Lärarna informerar tydligt om hur jag klarar mig i
olika ämnen:
Jag får lära mig att ta ansvar för mina studier.
3 % (8)
Jag tycker att de flesta lärarna ger rättvisa
omdömen.
6 % (15)
19 %
(51)
30 %
(74)
28 %
(70)
10 %
(25)
22 %
(55)
47 %
(123)
45 %
(113)
41 %
(102)
50 %
(124)
45 %
(114)
Elevernas ansvar och inflytande
Information – resultat av personalenkät
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
Instämmer
ganska
mycket
Elevernas ansvar och inflytande
Information – resultat av elevenkät
Vår skola lyckas med att utveckla elevernas
självförtroende.
Vår skola lyckas uppmuntra elevernas nyfikenhet
och förmåga att ta egna initiativ.
Jag samverkar med kollega vid
betygssättning/bedömning
Elevernas ansvar och inflytande
Information – resultat av föräldraenkät
(andel)
Kontakten mellan skolan och hemmet fungerar bra
På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns
kunskaper och färdigheter
På utvecklingssamtalen samtalar vi om vad mitt
barn behöver utveckla
1 % (3)
7 % (2)
Instämmer
helt
Vet ej
25 % (66) 6 %
(15)
14 % (35) 6 %
(14)
27 % (66) 1 %
(2)
35 % (88) 4 %
(10)
23 % (58) 4 %
(11)
Instämmer
helt
10 % (3)
83 % (24)
7 % (2)
21,5 %
(6)
27,5 %
(8)
75 % (21)
3,5 % (1)
38 % (11)
27,5 % (8)
Vet ej
Instämmer
Inte alls
Instämmer
i viss mån
Instämmer
ganska
mycket
Instämmer
helt
Vet ej
1
0
18
4
42
20
39
75
0
0
0
7
17
77
0
22
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
-
Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
-
Ytterligare förbättra informationen till eleverna.
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
-
Ny enkät till eleverna för att aktualisera frågorna och konkretisera svaren
inför att vi ställer följdfrågor att samtala om på samlingstid.
Elevrådet tar del av enkätresultatet och svaren från klasserna. De ger
därefter synpunkter på förbättringsområden och eget engagemang.
Resultatet presenteras för eleverna samt vilka förbättringar som ska göras!
Beslutet om att inte använda mp3 under lektionstid skall omprövas.
Ämnesråden diskuterar hur de kan öka elevernas ansvar och delaktighet vid
planeringen av undervisningen.
-
-
Vidtagna åtgärder:
Ovanstående planerade åtgärder är vidtagna.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Enkätresultat
Resultatet är något bättre än föregående år för:
Elevenkäten: Vuxna lyssnar på mig
Personalenkäten: Vår skola lyckas med att utveckla elevernas självförtroende. Vår
skola lyckas uppmuntra elevernas nyfikenhet och förmåga att ta egna initiativ. Jag
samverkar med kollega vid betygssättning/bedömning
Föräldraenkäten: På utvecklingssamtalen samtalar vi om vad mitt barn behöver
utveckla.
På övriga frågeställningar var resultatet likvärdigt med föregående år. Ingen fråga
hade en negativ utveckling.
Resultatet av de förnyade frågeställningarna till eleverna som sedan elevrådet
sammanställde visar att hur mycket inflytande eleverna har över hur utbildningen
utformas är beroende av vilken lärare man har. Min bedömning är att detta är ett
utvecklingsområde för hela skolan så att kvalitén blir mer likvärdig.
Vi beslutade att eleverna även fortsättningsvis inte får använda MP3 i
undervisningssituationer såvida inte frågeställningen tas upp i ”Elevhälsan” och
rektor beslutar om annat.
Samarbete förskoleklass, skola och fritidshem/fritidsgård
Läroplanen anger:
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika
varje elevs mångsidiga utveckling och lärande
23
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
-
Ungdomarna som vistas på fritidsgårdarna ska erbjudas en miljö
som är attraktiv, drogfri och hälsofrämjande.
Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
Fritidsgården ska undersöka om utbudet av aktiviteter bör förändras för att attrahera
alla elever på skolan.
Vidtagna åtgärder:
Utvärdering av fritidsgården Trappan har genomförts.
Under dagtid ingår det i fritidsgårdspersonalens uppdrag att arbeta aktivt för att
eleverna är på sina lektioner och inte vistas i allmänna utrymmen.
Fritidsgården har nya lokaler.
Fritidsgården har ingen försäljning till elever under dagtid.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Utvärderingen visade att de elever som regelbundet är på Trappan såväl dag- som
kvällstid trivs med den verksamhet som finns. De uppskattar aktiviteterna som
biljardbord, filmvisningar eller att bara umgås med kamrater.
Av de elever som väljer att inte vara på Trappan vare sig på dag- eller kvällstid är
det vanligt att man uppger att man hellre är hemma, eller att man är med i en
idrottsklubb där man har sina fritidsaktiviteter. Men det förekommer även
synpunkter som man vågar inte eller ”vissa personer har tagit över”, man känner sig
inte hemma.
Det är inte tillfredsställande att inte alla elever känner att de kan vara på Trappan om
de vill vara där.
Som en åtgärd för att få bättre uppsikt över eleverna har Trappan flyttat till lokaler
som är mer avgränsade och som går att stänga om det fattas personal.
Genom flytten har även gamla mönster brutits upp och vi kan se att fler elever söker
sig dit under dagtid. Lokalerna används till Öppen verksamhet riktad mot skolår 6
under eftermiddagarna.
3. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
MATERIELLA RESURSER
Personalens tillgång av tekniskutrustning i form av projektorer och datorer är god men elevernas möjlighet att
arbeta med datorer är ännu inte tillfredsställande.
UTBILDNINGSRESULTATEN
Det är tillfredsställande att arbetet med att höja såväl andelen behöriga till ett nationellt program liksom andelen
elever med betyg i samtliga ämnen givit positivt resultat. Även det genomsnittliga meritvärdet har ökat. Till viss
del beror det förbättrade resultatet på att antalet elever med hög ogiltig frånvaro minskat men vi ser också att våra
insatser med ökad undervisning såväl under skoldagen som under sportlovsskolan bidragit stort till den
förbättrade måluppfyllelsen.
24
Att tidigt identifiera elever i behov av stöd är viktigt och där är klasskonferenserna ett viktigt medel för
skolledningen att få information om såväl ogiltig frånvaro liksom vilka elever som riskerar att inte nå målen.
Många av insatserna har under läsåret 2008/2009 satts in under vårterminen men det är naturligtvis viktigt att
följa eleverna redan från år 6 för att tidigt ge eleverna det stöd som de behöver. Det är inte tillfredsställande att
pojkarnas resultat släpar efter flickornas och ett viktigt mål är att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat
minskar.
Att ge lärarna möjlighet till mötestid för samplanering och ämnesutveckling gynnar måluppfyllelsen. Det är
därför viktigt att arbetsorganisationen stödjer detta. Vi har förbättrat möjligheterna till samarbete men måste se
över om önskemålet om mer tid är allmänt.
Jag bedömer att vårt arbete med att öka måluppfyllelsen har varit av mycket god kvalité. Utbildningsresultaten
som är över riksnittet för såväl andel elever som har betyg i alla ämnen som det modellberäknade meritvärdet
håller god kvalitet men med potential för ytterligare förbättring.
Den olovliga frånvaron från lektioner har minskat men resultatet är ännu inte tillfredsställande.
NORMER OCH VÄRDEN
Resultaten för frågeställningarna inom området ”Normer och värden” har förbättrats. Såväl elever som personal
anser i högre utsträckning än föregående år att det görs ett gott arbete för att förhindra och motarbeta mobbing
och annan kränkande behandling. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan och det råder överlag en
ömsesidig respekt mellan elever och vuxna. Trots min bedömning att resultatet visar en god kvalitet måste
ambitionen och strävan vara att ingen elev skall uppleva otrygghet eller att de inte blir rättvist bemötta av de
vuxna i skolan.
Att tryggheten och den ömsesidiga respekten har ökat beror på flera olika faktorer där jag särskilt vill nämna att
vi nu har i huvudsak våra ordinarie lärare i tjänst samt vårt arbete med Quadriceps. Det är av stor vikt att vi har
enats om förhållningssätt och bemötande och att vi har våra respekterarregler som ledord under året
Jag bedömer att vi håller en god kvalité inom området för Normer och Värden
Det är inte tillfredsställande att skolans Elevstödjargrupp inte har kommit igång med sitt arbete. Nya rutiner
behöver arbetas fram så att verksamheten kommer igång vid varje höstterminsstart.
ANSVAR OCH INFLYTANDE
Min bedömning är att innehåll och genomförandet av utvecklingssamtalen är at god kvalitet men att elevernas
möjlighet till inflytande och att informationen om kunskapsutvecklingen är tillfredsställande men kan utvecklas
och bli bättre.
5. Åtgärder för utveckling
UTBILDNINGSRESULTATEN
1.Vi fortsätter med vår ”STRATEGI FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE” som vi utarbetade förra året med
målet att ytterligare öka elevernas måluppfyllelse.
.
Arbete mot den ogiltiga frånvaron genom att:
 Handlingsplanen mot skolk tillämpas
 Fritidsgårdens personal har extra ansvar för elever med hög frånvaro.
 Ansvarslärarna informerar skolledningen kontinuerligt angående elever med hög frånvaro.
Åtgärdsprogram skall upprättas.
Minska andelen elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen genom att:
 Genomföra klasskonferenser i alla årskurser under såväl höst- och vårtermin för att tidigt identifiera
de elever som behöver särskilt stöd för att nå målen.
 Följa upp de elever som ej fått betyg vid höst- och vårterminens slut samt inte nått godkänt på de
nationella proven.
25


Erbjuda extra stöd i form av läxläsning, undervisning i liten grupp samt intensivläsning under
kortare perioder.
Erbjuda eleverna undervisning under loven.
Höja meritvärdet. genom att:
 Ansvarslärarna/ämneslärarna i samtal med eleverna motiverar dem till arbete mot nästa betygsmål,
att de inte ska ”nöja sig” med ett lägre betyg.
 Ämnesråd genomförs en gång per vecka skall gynna den pedagogiska diskussionen mellan
ämneslärarna samt underlätta arbetet med samsyn vid bedömnings- och betygssättningstillfällen.
 Informationen i PODB:n skall tydligt visa vad eleverna skall utveckla för att nå högre mål.
2.Arbetet för att eliminera sena ankomster till lektioner samt den olovliga frånvaron skall intesifieras ytterligare.
3. I kommentarerna till utvärderingsfrågorna kan man utläsa att önskemål finns om ytterligare tid för
ämnessamarbete. Det är därför viktigt att ta reda på hur utbredd denna önskan är och om behov finns för att skapa
ytterligare tid för samarbete.
4 Särskolan ska utveckla

De individuella utvecklingsplanerna och det skriftliga omdömet.

Fortsatta diskussioner för en ökad samsyn kring bedömningen av elevernas kunskapsutveckling.

Jämförande statistik av elevernas utveckling över åren.
FÖRUTSÄTTNINGAR

Ta ställning till en ev. profilering av Ekhammarskolan för att öka attraktionen för elever även
utanför vårt ordinarie upptagningsområde. Profileringen kan också bidra till att skapa en
gemensamhetskänsla och stolthet för skolan.

Utifrån nuvarande elevantal bör nyrekryterade lärare i praktiskt- estetiska ämnen ha behörighet i
flera ämnen då det inte är möjligt att ge full tjänst till de s.k. ”ettämneslärarna”.
PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING
 Den kommande kompetensutvecklingen bör inriktas mot de nyheter och förändringar som kommer att
genomföras med kurs- och läroplaner och en ny skollag.
MILJÖARBETE
 Vi, personalen och elever, behöver alla mer konkreta verktyg att på ett mer självklart sätt arbeta på ett
klimatsmart sätt!
NORMER OCH VÄRDEN


.Likabehandlingsplanen skall anpassas till den nya diskrimineringslagen och följa intentionerna för den
”Årliga planen”.
Nya rutiner behöver arbetas fram så att Elevstödjarverksamheten kommer igång vid varje
höstterminsstart
MATERIELLA RESURSER

Inköp/leasing av elevdatorer .

Inköp av datorer och program till elever i behov av kompensatoriska hjälpmedel för sin
kunskapsutveckling.

Öka elevernas möjlighet att ha tillgång till uppgifter, undervisningsmaterial etc via hemsidan.
2010-01-11
Sonja Asmundsson
Rektor