Guds rike inom oss och framför oss
Värnamo 2006-12-10
2:a Advent
Text: Luk 17:20-30
[20] Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han: "Guds rike kommer inte på
ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. [21] Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej,
Guds rike är inom er."
[22] Till lärjungarna sade han: "Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av
Människosonens dagar men inte får det. [23] Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring
inte dit de pekar, rusa inte efter dem. [24] Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från
horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. [25] Men först måste han lida mycket
och förkastas av detta släkte.
[26] Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. [27] Folk åt och drack, gifte
sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på
dem alla. [28] Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, [29] men
den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. [30]
Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.
Inledning: Människan är obotligt religiös sägs det. Att människan ständigt söker och gör sig
olika gudar ser vi genom historien. Augustinus, kyrkofadern med ett brokigt förflutet,
formulerade orden: ”Vårt hjärta är oroligt till dess det finner ro i dig, o Gud”.
De eviga frågorna bränner i varje generation och i varje hjärta med olika intensitet i olika perioder
av livet. Vissa tider frågar ett, andra tider frågar två eller tre. Varifrån kommer vi, ursprunget?
Varför är vi här, meningen? Och Vart är vi på väg, framtiden och hoppet? För somliga människor är
reflexionen i det närmaste obefintlig medan andra nästan grubblar ihjäl sig. De flesta är
någonstans i mitten. Vår tid drar dock alltmer mot det ytliga och icke reflekterande. Det verkar
som om Bingolottosyndromet allt mer tar oss. Bara jag blir rik, helst känd, så skapas mening med
livet. Ändå visar all erfarenhet att varken materialismen eller mammon skänker den tillfredsställelse som varje människa behöver. Vi är skapade till dig och ”vårt hjärta är oroligt till dess det
finner ro i dig, o Gud” Djupast sett är vi sprungna ur Guds hand, därför kommer vi inte till ro och
upplever sann frid inom oss förrän vi hittat hem till Gud.
Nu handlar texten om hur människor längtar efter Gud inom sig, efter hans rike. Längtar efter
något annat än mänskligt uppbyggda sociologier, strukturer, om än aldrig så väl menade. Vi
längtar efter Gud. Hör du vilken fräckhet predikanten har, han står och säger att du längtar efter
Gud, efter äkta relation med ditt ursprung och efter försoning med din Skapare.
Så säker får man inte vara i Sverige idag, där sökandet blivit ett syfte i sig. Det viktiga är inte att
hitta utan att söka, frågan är viktigare än svaret.
1
Texten handlar om hur den typiska situationen ter sig för oss människor. Irrande, sökande,
aningslösa och förvirrade. Texten kan få oss att irriterade lämna gudsordet och dra vidare p.g.a.
sitt arroganta påstående att vi irrar och lever aningslösa utan väntan på svar. MEN, den kan också
få oss att stanna till och reflektera över mina egna varifrån, varför, varthän och till vem eller vad?
Till vem ger jag mitt liv, på vad satsar jag mina dagar, min energi och mig själv.
Tillfrågad av – så började vår text. Orden visar oss reflexionens nödvändighet, med ärligheten
som utgångspunkt. Det var några fariséer som frågade, de längtade efter Gudsriket och att det
skulle ta form med Messias vid rodret. Dock var deras bild av hur det skulle gå till så hårt
cementerad och fast att de inte kunde se hur Guds rike formades genom Jesus Kristus. Hur Guds
rike alltmer gavs konturer och liv inom människor, gemenskap med Gud själv.
Ja ibland är våra bilder, föreställningar och tankar så starka att vi inte ser skogen för alla träd.
Dock fanns, hos fariséerna, en sann reflektion i botten för frågan. Haka på där, min vän, för
fortsättningen av texten låter oss förstå att allt det som här upptar vår dag, våra liv spelar oss ett
spratt. Sprattet att vi tappar förmågan att lyssna in svaren och se vägen som Jesus Kristus ger och
är. Vi slukas av vår tid och dess värderingar, de blir skygglappar som hindrar oss att se.
Tänk om denna gudstjänst skulle bära med sig det goda att vi genom den helige Ande:s hjälp
finge släppa det och kunna se vårt liv på nytt. Släppa bingolottosyndromet för att fokusera Jesus
Kristus som svaret på varifrån, varför och varthän?
Jesus beskriver vår oförmåga att förstå vilken av alla röster som ropar man skall lyssna på. Vem
skall jag pejla in, vad skall jag ge min dag, mitt liv? Oro och irrande. Vers 23-25
Resultatet av oförmågan att lyssna in och hitta en väg i livet blir som i Noas dagar, säger
Jesus, aningslöshet. Vers 26-30
Vad är Guds rike?
Guds rike är det centrala i vår text, men också i våra liv. Vad är Guds rike? Det rike fariséerna
längtade så intensivt efter. Hur ser det ut? Vad vi förstår av Jesus är det inte ett geografiskt rike
med en i vanlig mening styrande kung. Man kan inte se det med sina ögon. Snarare kan man
erfara det med sitt hjärta. Guds rike går på djupet inom oss där Jesus är vår Herre. När jag tänker
på Guds rike går mina tankar till Bibelns början och till dess slut. För i början ser vi hur Guds
tanke och hans rike tar form. I slutet ser vi hur det skall bli när Guds rike fullt ut är återställt och
Kristus regerar. Mellan början och slutet av Bibeln ser vi människans kamp i en tillvaro som slagit
sönder den tanke Gud hade med relationen Gud – människa och människor emellan.
På bibelns första blad beskrivs alltings uppkomst och ursprung. Människan skapas som kronan
på verket och hon får helt utan förtjänst platsen närmast Gud.
2
Vi ser hur allting andas harmoni, lugn och ro. Ingen rädsla, inga masker, inga tårar, ingen nöd och
ordet död fanns inte. Gud själv vandrar i lustgården och umgås med människan. Skapelsen
lovsjunger Gud
Nu vet vi att Guds tanke slås sönder av att den onde slingrar sig in i människans tanke och
förleder dem till att bryta med Gud. Från platsen i Guds närhet, närmast Gud till krampen i att
själva bli främst. Att göra sig själva till gudar. Människan blåste Gud ur sina liv med resultatet att
splittringen uppstod. Rädslan kom och man gömde sig för både Gud och varandra. Man skylde
sig bakom masker, man fick erfara vad den ondes vapen var i och med att döden blev ett känt
begrepp som drabbade alla i kommande släkten. Människan började irra och söka sitt eget främst.
Första brodermordet kom redan i kap 4. Med motiveringen och svaret till Gud när han frågade
Kain efter hans broder Abel; Skall jag ta vara på min broder? Sen dess har vi haft svårt att ta vara på
varandra.
Nu arbetar Bibelns blad med att beskriva vad som sker, men inte minst med att beskriva Guds
vägar för att upprätta och hela den skadade skapelsen. Det gör han genom att inte överge den
som övergivit. Gud följer människan och tar gång efter annan initiativ för henne. Djupast sker
det genom Jesus Kristus, Gud blir människa. Din konung kommer till dig. Det folk som vandrar i
mörkret skall se ett stort ljus… Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta
är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Ur Jes 9)
Genom Jesus visar Gud oss hur hans rike är. Det sker i ord, det sker i handling. Sargade
människor till kropp och själ blir återupprättade och insatta i nya sammanhang.
Jes 61:1-2 innehåller programförklaringen för Jesus
”Herren Guds ande fyller mig, ty Herren har smort mig. Han har sänt mig att frambära glädjebud till de
betryckta och ge de förkrossade bot, att förkunna frihet för de fångna, befrielse för de fjättrade, att förkunna ett
nådens år från Herren, en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla som sörjer”
I Luk 19:10 resp. mark 10:45 talar Jesus själv om sin uppgift.
…och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det."
”Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."
Tjäna, upprätta och rädda.
Johannes beskriver det tydligt i Lilla Bibeln;
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha
evigt liv.” Joh 3:16
3
Bereda vägen till Guds hjärta
Jesu uppgift var också att bereda vägen till Guds hjärta, vägen till återupprättad gemenskap med
Far i himlen. Korset blev vägen att gå för Jesus, korset där all världens bortvändhet från Gud och
människans skuld vilade på Jesu axlar. Uppståndelsen där Jesus bröt udden av dödens makt och
banade väg för liv som trotsar dödens port.
Utifrån detta besvarar Jesus fariséernas fråga om när Guds rike skulle komma med orden att det
finns inom er. Inom er kan ni få erfara hur Gud tar sin boning, hur förlåtelse och försoning blir
verklighet, genom Jesus Kristus. Åt var och en som tar emot honom ger han rätten att bli Guds
barn, åt var och en som tror på hans namn.
Slutet av Bibeln beskriver hur detta rike blommar ut i sin fullhet. Nu finns vi i ett redan nu men
ännu inte. En dag skall Guds rikes fullhet bli vår. Det beskriver Johannes i Upp 21:1-7. Skapelsen
lovsjunger återigen sin Gud
Men redan här och nu vill Jesus låta Guds rike ta sin boning i våra hjärtan, redan här och nu vill
han låta vårt livs irrande ta en ände, lyfta vår skuld och bo i oss.
Kjell Larsson
4
