I. Pensum LIT4325
Colebrook, Claire: Gilles Deleuze. London: Routledge, 2002.
Deleuze, Gilles: The Fold (engelsk oversettelse av Le pli. Leibniz et le baroque)
-- : Kafka. For en mindre litteratur (norsk oversettelse av Kafka. Pour une littérature
mineure)
--: Proust og tegnene (dansk oversettelse av Proust et les signes)
Kafka, Franz: Slottet (norsk oversettelse av Das Schloss)
Tidsskriftet Glänta, nr. 104, hefte 4 2003/1 2004.
Kompendium:
Deleuze, Gilles: A thousand plateaus. Capitalism and schizophrenia, kap. 1.
-- : Anti-Ødipus. Kapitalisme og schizofreni, kap. 1.
Fossheim, Hallvard J. (red.): Filmteori. En antologi. Oslo: Pax 1999, s. 183--190.
II. Sven-Olov Wallensteins forelesninger vil omfatte følgende tekster:
A. Tecken och affekter.
Deleuzes teori om mångfalder och virtualitet utvecklas i hans första böcker om Hume och
Bergson. Detta seminarium undersöker hur dessa teorier sätts i verket i hans läsning av
Marcel Proust.
Texter:
1. Empirisme et subjectivité (PUF, 1953); eng övers Empiricism and Subjecitivity
(Columbia UP, 1991).
2. Le bergsonisme (PUF, 1966); övers Bergsonism (Zone Books, 1988).
3. Proust et les signes (PUF 1996, tidigare utgåvor kan vara ofullständiga); övers Proust
and Signs: The Complete Text (Athlone, 2000).
Här tänkte jag mig att man skulle läsa alla tre böckerna i deras helhet.
B. Rhizom och sammansättning.
Under 70-talet utvecklar Deleuze och Guattari en teori om ”rhizom” och
”sammansättningar” (agencements), och kopplar dem till den politiserade version av
psykoanalys som de kallar ”schizoanalys”. Seminariet behandlar hur dessa teman
kommer till uttryck i läsningen av Kafka.
Texter:
1. L’anti-oedipe (Minuit, 1972); norsk övers Anti-ødipus: kapitalisme og schizofreni
(Spartacus, 2002). Kap 1 och 4.
2. Mille Plateaux (Minuit, 1980); eng övers Thousand Plateaus (University of Minnesota
Press, 1987). Kap 1 och 9.
3. Kafka pour une lttérature mineure (Minuit, 1975); övers Kafka: Toward a Minor
Litterature (University of Minnesota Press, 1986). Hela boken.
C. Veck och kropp.
Teorin om ”veck” löper genom Deleuzes alla böcker, men blir speciellt viktig i mitten av
80-talet, i studierna över Francis Bacon, Michel Foucault och Leibniz. Här försöker dels
se om det går att utvinna en generell teori om vecket, dels hur Deleuze förhåller sig till de
plastiska konsterna.
Texter:
1. Foucault (Minuit, 1986); svensk övers Foucault (Symposion, 1990). Läs: avsnittet om
“Veckningarna eller tänkandets inre (Subjektivation)”, svensk övers sid 137-171.
2. Francis Bacon: Logique de la sensation (La Différence, 1981, också senare upplagor);
eng övers Francis Bacon: The Logic of Sensation (University of Minnesota Press, 2003).
Hela boken.
3. Le Pli: Leibniz et le baroque (Minuit, 1988); sv övers Vecket: Leibniz och barocken
(Glänta Förlag, under publikation, kommer troligen i augusti). Kap 1, 3, 7, 8, 9.
D. Bilden av tänkandet.
På många ställen återkommer Deleuze till idén om att skapa ett ”bildlöst” tänkande,
alternativt att förändra de existerande bilderna. I de två volymerna om film artikuleras
detta i förhållande till en konkret konstart, och detta är temat för den sista veckan.
Litteratur:
1. Différence et répétition (PUF, 1968), kap 3. Svensk övers i Glänta (nr 4.03/.104,
kommer om några dagar), med kommenterande texter. Detta nummer kanske ni borde
köpa in ett ex av till varje student, eftersom det innehåller en hel del texter jag kommer
att använda genomgående, och det eventuellt kan uppfattas som oförskämt att kopiera
delar ur ett nytt tidskriftsnummer. Jag ska titta på numret först (det kommer på fredag),
och om innehållet (och översättningarna) är bra, så ber jag Glänta kontakta dig.
2. Cinéma I: L’image-mouvement (Minuit, 1983); eng övers Cinema 1, The MovementImage (Athlone, 1986). Kap 1, 2, 3, 4.
3. Cinéma 2: L’image-temps (Minuit, 1985); eng övers Cinema 2, The Time-Image (Univ
of Minnesota Press, 1989), kap 4, 7 och 8.
