Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson
Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut.
Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon arbetar på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna.
Vi börjar med en mindfullness - övning. Sitt rak i ryggen med fötterna i golvet. Blunda och ta tre djupa
andetag. Efter det: tänk att du är en elektriker, vad lägger du märke till i rummet om du är elektriker.
Vad lägger du märke till om du är städare? Vad lägger du märke till om du är dig själv? Detta är en
övning för att byta fokus. Denna typ av övning är ett sätt att lugna ner sig och skifta fokus. Kan användas på människor med personlighetsstörning för att de ska släppa fokus på sig själva.
Personlighetsstörning handlar om att man har omfattande problem inom olika områden i livet. Dessa
problem kan ses tidigt i livet, men diagnos sätts inte på individer under 18 år. Problemen präglar
människan under en lång tid. Dessa problem kommer till uttryck i beteenden som ett varaktigt mönster som påtagligt avviker från vad som allmänt förväntas i en persons psykokulturella miljö. Beteendemönstren kommer till uttryck inom minst två av följande problemområden: Impulskontroll, kognitioner, affektivitet, mellanmänskligtsamspel. Människor som har personlighetsstörningar kan bli väldigt tagna av sina känslor. Man kan jobba med personlighetsstörningarna, men det är en komplex
problematik som kräver en komplex metod.
Det finns tio olika personlighetsstörningsdiagnoser enligt DSM-IV:
1. Udda och excentriska störningar: paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning och schizotyp personlighetsstörning.
2. Dramatiska och känslomässiga individer, antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, narcissistisk personlighetsstörning, historisk personlighetsstörning.
3. Tillbakadragna individer: tvångsmässig personlighetsstörning, fobisk personlighetsstörning,
osjälvständig personlighetsstörning.
Fall 1
Anna växte upp med sina föräldrar och två syskon. Syskonen var äldre och var inte så intresserade av
sin 5 år yngre lillasyster, de retade henne en del. Anna var ganska utanför. Mamman hade bipolär
depression, var kontrollerande och kunde bli aggressiv och slog ibland Anna och psykade henne också. Pappan var borta mycket i tjänsten. Han var dock engagerad i Annas liv när han var hemma och
visade att han brydde sig om henne. Anna kände sig ensam när pappa var borta. Hade väldigt få
kompisar i skolan och hon var rädd att ta hem de kompisar hon hade pga. att hon inte visste om
mamma skulle skämma ut henne. Anna började sen dissociera (stänger av sina känslor, kroppen reagerar genom att försvinna bort, man kan få en blackout, upplever sig själv utifrån) och fick svårt att
hänga med i skolan, men fick betyg och slutförde grundskolan. Klarade inte av att slutföra gymnasiet
och blev mer och mer deprimerad. Flyttade hemifrån när hon var i 20 års åldern, mamman kom och
hälsade på och bytte hennes gardiner och möblerade om i hennes lägenhet. Mamman var gränslös.
Anna fick till slut söka vård och fick bipolär diagnos. När Anna var med någon kompis och festade
råkade hon ut för ett sexuellt övergrepp och drabbades därefter av posttraumatisk stress. Hon är nu
30 och har aldrig haft något arbete utan varit sjukskrien, och hon upplever att hon inte fått den hjälp
1
hon skulle behövt. Hennes erfarenheter har lett till ett isolerat liv, brist på tillit, hon vågar inte berätta saker för människor och tror ont om alla. Hon tror att folk pratar illa om henne, tittar på henne,
förföljer henne. När hon är hemma i sitt hem ser hon även människor utanför som skriker och ropar
på henne. Anna har en verklighetsförankring men tolkningarna blir fantasifulla och negativa för henne. Anna lider av Paranoid personlighetsstörning.
Uppfyller man diagnoskriterierna för en personlighetsdiagnos är det vanligt att man också uppfyller
diagnoskriterierna för en eller två till personlighetsstörningar. En av personlighetsstörningarna brukar
man kunna urskilja något mer tydlig.
Fall 2
Lisa är 27 år har två barn 4 och 6 år gamla och hon är ensamstående mamma. Fadern till barnen har
periodvis alkoholproblem och barnen bor hos honom varannan helg. Lisa är sjukskriven sedan 5 år
tillbaka från jobb som sjuksköterska. Efter att hennes far tog livet av sig bröt Lisa ihop. Det var hon
som hittade honom. Lisas uppväxt var svår pga. misshandel från hennes far. Mamman var ofta inlagd
och pappan var mycket borta pga. sitt jobb som snickare. Lisa gillade skolan men blev mobbad för att
vara plugghäst. På högstadiet började Lisa skolka pga. mobbingen. Pappan blev mer aggressiv och
Lisa klarade inte av att fortsätta skolan och avslutade inte grundskolan. BUP försökte hjälpa henne
men utan framgång. Åkte som aupair till England i ett halvår, allt gick bra tills hon utsattes för ett rån.
Tillbaka i Sverige gick hon inte ur sängen och hon bodde hos sin mamma. Hon hamnade i psykiatrin
och fick antidepressiv medicin och började på komvux för att läsa in 9 an. Under gymnasiet sen hade
hon svårt att få kompisar. Under sista året på gymnasiet träffade hon mannen som hon sen fick barn
med. När de fick det andra barnet blev mannen uppsagd från jobbet och han började dricka mycket
alkohol. Redan i tonåren när hon blev stressad hade hon börjat skära sig i armar och ljumskarna. Det
var ett sätt för henne att lätta på ångesten. I och med mediciner från psykiatrin överdoserade hon
och begick ett antal självmordsförsök. En helg hade barnen varit hos sin pappa och han hade varit full
som vanligt och barnen hade inte fått någon mat. Hon insåg att hon skulle behöva ta kontakt med
socialen igen. Hon har en känslomässig sårbarhet och reagerar väldigt starkt. Detta var en trigger till
det senaste självmordsförsöket. Lisa är väldigt självinvaliderande. När det händer saker gång på gång
innebär det att det blir kris efter kris efter kris och då blir det lätt att överdosera mediciner eller skära
sig. Vissa dagar mår Lisa ganska bra, då kan hon fungera väldigt bra i samhället, men vissa dagar kan
ingenting fungera. Lisa lider av Borderline personlighetsstörning.
Fall 3
Maria är 37 år. Har växt upp med föräldrarna och en bror som har Aspergers syndrom och var en
väldigt blyg flicka. Fader jobbar mycket och mamman upptagen med brodern. Mamman var tillbakadragen och undvek folk när Maria var liten. När Marias mamma var hemma fram till att Maria började på lekis, hon var ensam och kände sig utanför. Maria började få problem under högstadiet. När
hon gick i 8an höll Maria i en redovisning och fick en panikångestattack och hon rusade därifrån, vilket medförde att hon tyckte det var så pinsamt att gå tillbaka att hon var hemms och sjuk i en vecka
innan hon gick tillbaka till skolan. Så fort det var redovisningar blev hon sjuk och fick stanna hemma.
Hon vägrade detta. Hon har en morfar som också hade psykiska problem plus alkoholproblem. Hon
blev klar med grundskolan och gymnasiet. Hon hade en skolkamrat som hon tappade kontakten med
2
under gymnasiet, men fick en ny vän under gymnasiet. Hon hade annars få kontakter, har aldrig haft
en kärleksrelation.
Tog datorkörkort genom en praktik och assisterade en lärare under 1 år. Började sen arbeta på en
fabrik och tyckte det var jobbigt att prata med folket där, undvek folk i lunchrummet. Den arbetsplatsen arbetade hon på i 11 år. Under dessa år isolerade hon sig mer och mer. Undvek mer och mer
folksamlingar. Flyttade hemifrån när hon var 19 år. Nu bor hon ensam i en etta. Livet springer iväg för
henne, men hon har några släktingar som hon ser några gånger om året. Hon är ute och går 30-60
minuter om dagen. Relationen till mamman är ganska ansträngd, mamman har svårt att släppa taget.
Maria undviker alla sociala situationer: båt, tåg, affärer, restauranger. Hon går inte ut och handlar
själv, bara med mamma. Ska hon göra något socialt undviker hon ögonkontakt, griper tag i saker hårt
för att inte visa skakningar, undviker att prata om sig själv. Maria har fått diagnoserna Fobis personlighetsstörning.
Fobisk personlighetstörning och Social fobi har lika dana symtom. Skillnaden mellan dess två diagnoser är att personer med fobisk personlighetsstörning, deras beteenden är mer befästa och det tar
längre tid att behandla. Prognosen är inte lika bra som vid enbart social fobi. Eftersom jag arbetar
med Kognitiv beteendeterapi skulle jag välja den metoden här. Hon skulle få lära sig att hantera sociala situationer utan sina säkerhetsbeteenden. Det kan vara bra att filma klienten, de har ofta föreställningar om hur de ser ut. Då får det tala om vad de tror att de ska se, sen får de titta på filmen.
Det tar ofta lång tid att behandla någon med fobisk personlighetstörning. Här är det viktigt att omfokusera och ta bort fokus från sig själv.
Om man tittar på personerna med de olika personlighetsstörningarna är många drag hos dessa personer lika, men det artar sig på olika sätt.
Övning 1: Vad händer med dig just nu? Vad tänker du? Vad händer just nu? Lyssna utan att värdera,
beskriv utan att värdera!
Övning 2: Hur vi tolkar och tänker om oss själva. Ställ er höftbrett med benen. Lyft upp ena armen och
vrid armen så långt ni kan. Kom ihåg hur långt armen kom. Ta ner armarna, blunda och fantisera dig
att du gör samma sak igen men att du passerar punkten och att du vrider och kommer mycket längre
med armen än tidigare. Öppna ögonen och gör övningen igen, nu kommer du längre med armen.
Personer man träffar inom psykiatrin är bra på att värdera. De måste försöka lära sig beskriva utan
att värdera.
Dialektiskbeteendeterapi
Bygger på 5 olika teoretiska hörnstenar:
Biosociala teorin: Vi föds med vissa temperament och olika mått av känslomässig sårbarhet. Validering betyder att man bekräftar varandra, man bekräftar genom att man visar att man förstår. När
man är en känslig individ och inte blir validerad, finns en risk att utveckla en personlighetsstörning.
3
Föräldrarna eller vänner tappar kanske tålamodet och säger ”skärp dig”. Om barnet reagerar med
känslor kan barnet bli bestraffat och invaliderat. Invalidering, att ignorera ett beteende, man trycker
ner personens vilja och personlighet. ”Om du bara håller ut lite till så ska det gå bra. Växer man upp i
en invaliderande miljö, lär man sig inte att prata om känslor på ett reglerat sätt. Läser av omgivningen. De lär sig inte att stå ut med obehag, lösa problem. Istället för att lära sig uttrycka känslor, lär de
sig stänga av känslor eller uttrycka känslorna på extrema sätt. Barnen lär sig inte heller att läsa av
kroppssignaler. När man ska behandla personer som är känslomässigt sårbara handlar det mycket
om att reglera sina känslor och dra ner på extrema känsloreaktioner. Att lära personerna reglera sina
kroppssignaler och att ibland är reaktionerna giltiga.
Inlärningsteorin handlar om hur vi tar in och lär in och kan lära om.
Kognitiv teori: tar hänsyn till hur vi inhämtar information från omvärlden, hur vi bearbetar och vad vi
gör med den
Den dialektiska filosofin: se flera sidor av en och samma sak. Samtidigt som du jobbar med att förändra problem, måste du acceptera att verkligheten ser ut som den gör för mig just nu. Då kan man
börja fundera på hur man kan förändra och vad som kan förändras. En balans mellan acceptans och
förändring.
Zenbuddistisk filosofi: Hur vi uppmärksammar nuet. Hur vi riktar vårt fokus (första övningen handlar
om detta). Att kunna fokusera på det som är viktigt just nu. Andningstekniker är viktigt här också.
DBT är i första hand framarbetat för patienter med Bordeline personlighsstörning. Behandlingen har
visat goda resultat även vid andra störningar. I Kungsbacka har vi patienter som har diagnoserna
Borderline personlighetsstöning, ADHD, fobisk personlighetsstörning, tvångsmässig personlighetsstörning. Oavsett hur individens problem ser ut så är det viktigt att personen har en vilja att jobba
med förändring. De som lider av tvångsmässig personlighetsstörning menar ofta att det är omgivningen som gör fel, inte dem själva. En del av diagnoserna handlar om beteenden som går att förändra vilket innebär att det går att bli av med en personlighetsstörningsdiagnos. Oftast blir personer
hjälpta av att få en diagnos. Det är ett första steg. Har patienten djup depression, psykosdiagnos
eller ett aktivt missbruk kan de inte behandlas med DBT.
Unga individer kan vara svåra att ha överrenskommelser med som sträcker sig över en lång tid men
många yngre kan ha lätt för att lära sig. Det finns en modifierad DBT behandling med kortare program som riktar sig till ungdomar. Den bygger på Standar DBT, upplägget ser vara lite annorlunda ut.
De som levt länge med sina problembeteenden har större tålamod och klarar av att genomföra en
behandling som tar lång tid att genomföra. Har personen bara motivationen så går det att lära sig
väldigt mycket.
Dialektiskbeteendeterapi (DBT) består av 4 komponenter och olika faser beroende på patientens
behandlingsprocess. Patienten går i individualterapi, färdighetsträning i grupp, har telefonkonsultation och sedan finns ett konsultationsteam tillgängligt för de som arbetar med DBT.
De olika faserna:
4
Orienteringsfasen, bekantar sig med patienten, vem ska vara patientens terapeut? Knyter
kontakt och börjar bygga en relation, förklarar vad terapin innebär. Man sätter diagnos, man
gör baslinjemätningar (några frågeformulär som patienten fyller i), man sätter upp mål tillsammans med patienten. När denna fas är klar skrivs ett kontrakt där man förbinder sig att
gå i behandlingen och där terapeuten binder sig till att utföra terapin. Vissa delar av behandlingen är i grupp.
Själva behandlingen inleds i fas 1. Man arbetar här med att minska beteenden som är en risk
för sitt eget eller andras liv. Ett annat mål är försöka lösa terapistörande beteenden när de
förekokmmer. Efter det kommer allvarligt livskvalitetsstörande beteenden (ex en ätstörning).
Personen ska även komma ihåg att komma till alla avtalade möten. Många hinner gå ett år i
programmet innan de fått ordning på dessa beteenden.
I fas 2 arbetar man med personens undvikandebeteende och om patienten fortfarande har
PTSD. Denna fas tar olika lång tid.
I fas 3 arbetar man med att öka den egna självrespekten. Och även minska vardagliga problem.
Genomsnittlig behandlingstid är tre år.
Man har även sekundära mål: minska den känslomässiga sårbarhet, lära sig att identifiera och att
reglera känslor, aktiv problemlösning, att kunna uttrycka sig så att omgivningen förstår.
4 komponenter
Individualterapi: Ca en gång i veckan, minst 45 minuters terapi. Öka på sina färdigheter så att patienten kan lösa sina problem. Att få balans mellan acceptans och förändring. Hjälpa patienten att generalisera hur färdigheterna de lär sig i färdighetsträningen. Patienten fyller i ett dagbokskort varje dag
och jobbar med målen varje dag. En kolumn för varje målområde. Man rapporterar alltså hur det har
gått. Utifrån detta sätter man en agenda. När personen sen kommer till terapi så går man igenom det
som är viktigast enligt problemhierarkin i den fas pat. befinner sig i. Här är det främsta verktyget
kedjeanalys.
Färdighetsträning i grupp går patienten i 1 gång i veckan och det tar ett år att genomföra hela programmet. Färdighetsträningen är uppdelad i 4 moduler, varje modul tar ca 8 veckor och mellan de
olika modulerna repeterar man modul 1 under 2 veckors tid.
Modul 1: medveten-närvaro-färdigheter:
lär patienten hitta sin visshet - balans mellan känsla och förnuft som känns bra på lång sikt
Vad man ska göra: observera, beskriva och delta
Hur man ska göra: vara icke dömande, göra en sak i taget, göra det som är effektivt
Modul 2 Hur hanterar man relationer:
Hur prioriterar jag i relationer? Att sätta gränser eller töja på sina gränser.
Hur bevarar jag goda relationer?
Hur bevarar jag min självrespekt?
5
Modul 3 Känslomodulen
Ta hand om sårbarhetsfaktorer: sömn, mat, motion, förmåga att kunna göra saker som gör
att man känner sig kompetent, att ta medicin enligt ordination och inte använda droger. Parallellt med detta arbetar man med en sjukgymnast för att få mer kännedom om sin egen
kropp.
Modul 4 Krisfärdigheter
Hur hanterar man krissituationer, att stå ut när det är svårt. Acceptera att saker och ting
händer omkring en.
Färdighetsträningen genomförs i grupp av 6-9 personer, det är alltid två terapeuter med. Många går
färdighetsträningen i två omgångar eftersom de inte riktigt hänger med och är väldigt upptagna med
sina egna känslor under första genomgången.
I Kungsbacka använder man en valideringsmodul också och den är utöver standar DBT, utarbetad av
Alan Fruzzetti från USA. Många av patienterna har svårt att validera sig själva.
Telefonkonsultation
I färdighetsträningen får man en massa kunskap, sen ska de generalisera detta till sin vardag och
därför har patienten telefonkonsultation med individualterapeuten. Korta samtal som förbereds under individualsessionerna. Personen får instruktioner och stöd av terapeuten. Telefonkonsultationen
syfte är att hjälpa patienten när det uppstår en kris och patienten inte kommer ihåg vad hon skall
göra, när hon står inför en situation hon inte tidigare varit med om eller om det händer något som
oroar patienten i relationen till terapeuten. Används telefonstödet även om patienten har t ex skurit
sig, måste man se till att de får hjälp (kontakta ambulans eller någon anhörig beroende på vad de
gjort). Efter det har inte personen tillgång till telefonkonsultationen på 24 timmar, eftersom de tidigare fått uppmärksamhet genom sitt destruktiva beteende, ska vi inte ge det. Det destruktiva beteendet ska inte belönas. Vi ska förstärka det funktionella beteendet så om patienten ber om hjälp på
ett funktionellt sätt kan hon även få extra individualsessioner insatta temporärt.
Personerna vill gärna prata med den terapeut som de har förtroende fö. Har en patient ringt för telefonkonsultation och lämnat ett meddelande, så ringer terapeuten upp så fort hon kan men senast
inom 24 timmar.
Konsultationsteamet fyller en viktig roll, och de måste vara observanta på att patienter säger olika
saker till olika personer. Alla samtal videofilmas, viktigt att titta på och att handleda varandra. Har en
person fått reda på något så berättas det för de andra terapeuterna, det vet patienten. Det är viktigt
att ha ett stöd i varandra så att vi arbetar mot samma mål. Det går inte att arbeta ensamma med de
här svåra patienterna.
ÖVNING Kedjeanalys: Exempel från 13 april
6
Problembeteendet – en person har dunkat huvudet i väggen på systembolaget, det började blöda,
hon dunkade huvudet under ca 1 minut.
Känslorna:
Ångest
Ilska
Ledsen
besviken
Tankar:
jag vill ha hjälp
jag är ensam
ingen bryr sig om mig (värdering)
jag klara inte det här
ingen förstår mig
livet är orättvist.
Utlösande händelse:
Hon har varit på DBT.
o Tänkte då: andra har det så mycket bättre, har inte gjort min hemläxa
o Kände då: skuld, skam, ångest, avund, rädsla, besvikelse.
Hur lång tid tog det från den utlösande händelsen till beteendet? 10-30 minuter.
Sårbarhetsfaktorerna:
Sömnbrist
Hade inte ätit
Ingen motion
Har inga vänner.
Konsekvenser:
Allmänheten rycker in – positivt för henne
Uppmärksamhet – positivt för henne, hon måste lära sig hitta andra saker att få uppmärksamhet för.
Skam ökar, har jag gjort bort mig igen
Ärr i pannan
Relationerna: Omgivningen blir besviken
Skrämmer andra
Hon måste jobba med vad hon tror att andra tänker om henne.
7
Vi har 10 minuter på oss att förhindra det kommande beteendet. Vad kan hon göra?
Ring en kontaktperson
Ring en anhörig
Ring terapeuten
Aktivera sig med något konstruktivt – äta något eller sova (hon var som sagt hungrig och
trött)
Beskriv utan att värdera!
Vad som är viktigt när man gör kedjor är att validera, patienten kanske behöver rollspel.
Övning Kedjeanalys: Exempel från 19 april
Problembeteendet – Patienten har skurit sig på underarmen. Hon behövde inte åka in och sy då såren inte var djupa.
Tankar:
Skönt
orkar inte mer
jag är värdelös
lättnad
Känslor:
ångest
ledsen och besviken
Utlösande faktor:
pratade med en väninna, ville att hon skulle komma, men hon kunde inte komma.
o Tänkte då: hon vill inte komma och hon bryr sig inte om mig, ensamhet.
o Kände då: besvikelse, ledsen, tomhet, sorgsen, ångest.
Det tog cirka 15 min från den utlösande faktorn till självskadebeteendet.
Sårbarhetsfaktor:
ätit för lite
för lite sömn
Konsekvenser
Ångesten minskar (+)
Lättnad (+)
Ärr (-)
Uppmärksamhet (+)
8
Smärta (-)
Infektioner (-)
Känslobortfall (-)
Hon behöver hitta ett annat sätt att tänka och lösa problem. Hon behöver arbeta med sårbarhetsfaktorerna, hon behöver även arbeta med alternativa beteenden, hur man tröstar sig själv och andra
sätt att tänka.
Vad som är viktigt när vi gör kedjorna: det ökar förståelsen för oss och patienten. En konsekvens är
ofta skam. Hur regleras skam? Hon behöver utsättas för sin egen besvikelse, att våga be om hjälp,
fanns det någon annan som skulle kunna ha hjälpt henne.
Det är viktigt att förmedla att man har förstått. ”Det är inte konstigt att du gjorde som du gjorde: du
var ju trött, och vi vet hur du reagerar.”
Validering
Validering handlar om att aktivt förmedla till klienten att du förstår varför han/hon reagerade som
han/hon gjorde. Du måste själv känna att du genuint förstår om inte, fråga vidare tills du hittar din
förståelse.
Valideringens funktioner:
Acceptans - för att balansera förändring
För att lära ut och stärka självvalidering
Stärker framsteg
Ger feedback
Stärker den terapeutiska relationen.
Olika nivåer av validering
1. Lyssna observera och vara uppmärksam
2. Att reflektera tillbaka, ställer frågor så att man vet att man förstått
3. Föregå, föreslå tex om någon har svårt att sätta ord på känslor, då kan du behöva ge förslag
på känslor.
4. Historisk/individspecifik validering
5. Validera utifrån en situation, normalisera
6. Äkthet och respekt och jämlikhet.
7. Ömsesidig sårbarhet
Hur känns det att bli validerad? Personen lyssnar uppmärksamt, den som validerar ska känna att den
förstår personen. Verbal validering sätta ord på det du förstår, finns även funktionell validering – t ex
sträcka fram en näsduk när en patient börjar gråta. Du måste inte hålla med om allt, eller tycka om
det du validerar utan det handlar om att du skall försöka hitta ett sätt att förstå.
9
ÖVNING Kedjeanalys:
Fall: Klienten har gjort slut på sina pengar. Personen får post och lägger allt på hög, räkningar och
reklam hamnar på hög och hon blir väldigt förvånad när hon får krav från kronofogden och förstår
inte vad som hänt. Vad är det som gör att patienten lägger allt på hög och glömmer bort att betala
sina räkningar? Hur hjälper du klienten?
Problembeteende: Öppnade inte sin post, lade posten på hög varje dag i köket.
Tankar
Jag gör det imorgon
pengarna är slut och det är ingen idé
det jag inte ser finns inte
jag är arbetslös
Känslor:
Hopplöshet
Frustration
Ledsen
Besviken
Stressad
Skam
ångest. Viktigt att hitta grundkänslorna!
Konsekvenser:
Kortsiktigt:
o lättnad
o slipper tänka på det och obehag minskar
Långsiktigt:
o kronofogden kommer
o blir vräkt
o avstängd telefon
o isolering
o räkningen ej betald
o obehag och det kanske ligger och tär hela tiden.
Utlösande händelser:
brevet i brevlådan
Känslor: skam, ångest
hon tänker: jag klarar inte det här, ingen idé.
Sårbarhet:
psykiska problem
10
Exempelvis: mamman dog och hon har aldrig behövt betala räkningar eller nyskild och mannen har alltid tagit hand om ekonomin.
Försämrad ekonomi
Alkoholproblem
Rökning
Äter för lite
Sover för lite
Hur kan hon hantera detta istället?
God man
Autogiro
Sorteringssystem
Planera ekonomin
Be om hjälp
Lära sig hantera skam och ångest
Hon måste arbeta med sina känslor för att hantera det. Möt det du skäms över, och fundera
över hur du kan hantera känslorna istället. Vidmakthåll och förstärk för att hitta lättnad.
Förstår man så är det lättare att lösa problemen, både för dig och för klienten. Genom att göra en
sådan här kedja blir det lättare att se helheten och lättare att förstå hur personen mår och tänker.
Sista övningen är en valideringsövning:
En person berättar hur det var att ta sig hit idag. Den andre lyssnar och väljer ut två av valideringsnivåerna och övar på att validera. Skifta sedan roller. Hur var det att validera? Hur kändes det att bli
validerad?
En validering kan hjälpa en person att bli mer ”här och nu”. Försöker du att validera känslor är det
mest effektiva att hitta den känslan som är primär(underliggande) och försöka validera den. .
11
