DETTA ÄR ETT EXEMPEL

”LÅNGT IFRÅN ALLA PEDOFILER
ÄR FÖRÖVARE”
OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT VETA
ANGELICA SOHLMÉR
Examensarbete i socialt arbete
15 högskolepoäng
Socionomprogrammet
Höstterminen 2013
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
”LÅNGT IFRÅN ALLA PEDOFILER
ÄR FÖRÖVARE”
OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT VETA
ANGELICA SOHLMÉR
Sohlmér, A. ”Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att
veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2013.
Syftet med studien är att ge en ökad kunskap kring pedofili och komplexiteten
kring det för att professionella ska kunna ge ett bättre bemötande mot personer
med pedofil läggning. I studien besvaras frågan hur pedofili beskrivs i såväl
litteratur, av professionella samt i sociala medier och nyhetsmedia. Studien
belyser även det hat och den skam som är starkt förknippat med pedofili. Studiens
viktigaste resultat är att nyhetsmedia och sociala mediers bild av pedofiler som
likställda med förövare av sexuella övergrepp på barn inte stämmer överens med
vad litteratur och professionella säger. Pedofiler begår inte alltid sexuella
övergrepp och de som begår sexuella övergrepp är inte alltid pedofiler. Det är
viktigt att som professionell kunna skilja på person och handling. Vidare visar
studiens resultat att pedofili är en komplex sexuellt avvikande läggning som
kräver flera olika perspektiv för att förklaras och förstås.
Nyckelord: förståelse, hat, pedofili, perspektiv, skam, sociala medier, nyhetsmedia
2
“FAR FROM ALL PEDOPHILES
ARE PERPETRATORS”
AND WHY IT’S IMPORTANT TO KNOW THAT
ANGELICA SOHLMÉR
Sohlmér, A. An attempt to understand pedophilia. And why it’s important.
Degree project in Social Work 15 credit points. Malmö University: Faculty of
health and society, Department of Social Work, 2013.
The purpose of this study is to provide an increased knowledge about pedophilia
and the complexity around it so that professionals will be able to give better
treatment to people with a pedophile orientation. The study answers the question
of how pedophilia is described in both the literature, by professionals as well as
social media and news media. The study also highlights the hatred and shame that
is strongly associated with pedophilia. The study's main findings is that news
media and social medias image of pedophiles as equivalent to perpetrators of child
sexual abuse is not consistent with what the literature and the professionals say.
Pedophiles do not always commit sexual abuse and those who commit sexual
abuse are not always pedophiles. It is important as a professional to distinguish
between person and action. Further, the results of the study show that pedophilia
is a complex sexually deviant preference that requires multiple perspectives to be
explained and understood.
Keywords: understanding, hatred, pedophilia, perspective, shame, social media,
news media
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning och bakgrund .................................................................................... 5
1.1 Syfte ............................................................................................................... 6
1.2 Frågeställningar ............................................................................................. 6
2. Tidigare Forskning ............................................................................................ 6
2.1 De mest hatade ............................................................................................... 6
2.2 Definitioner och begrepp .............................................................................. 6
2.3 Den kliniska diagnosen .................................................................................. 7
2.4 Omfattning ..................................................................................................... 7
3. Metod .................................................................................................................. 8
3.1 Kvalitativ metod ............................................................................................ 8
3.2 Litteraturstudie ............................................................................................... 8
3.3 Internetforskning - observation ...................................................................... 9
3.4 Intervjuer ...................................................................................................... 10
3.5 Urval och metoder för datainsamling .......................................................... 11
3.6 Etiska överväganden .................................................................................... 12
3.7 Analysmetod ................................................................................................ 14
4. Material............................................................................................................. 15
4.1 Tabell 1, Sammanställning av datamaterial ................................................. 15
5. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................. 16
5.1 Glasser om perversionsbildning i allmänhet och pedofili i synnerhet ......... 16
5.2 Finkelhor & Arajis fyrfaktormodell ............................................................. 18
6. Resultat och diskussion ................................................................................... 20
6.1 Hur beskrivs pedofili i litteraturen? ............................................................. 20
6.2 Hur beskrivs pedofili på bloggen ”Nätverket stoppa pedofilerna”? ............ 24
6.3 Hur beskrivs pedofili i nyhetsmedia? .......................................................... 27
6.4 Hur beskrivs pedofili av professionella som arbetar med pedofiler? .......... 28
7. Sammanfattning & slutdiskussion ................................................................. 30
7.1 Metoddiskussion .......................................................................................... 30
7.2 Resultatdiskussion ....................................................................................... 31
8. Analys ................................................................................................................ 31
9. Bilagor ............................................................................................................... 35
10. Referenser ....................................................................................................... 36
4
1. INLEDNING OCH BAKGRUND
Sommaren 2013 ser jag filmen ”Little Children” (Field 2006). Filmen utspelar sig
i ett mindre amerikanskt samhälle där en pedofil man flyttar in och väcker stor
uppståndelse bland småbarnsföräldrar i området. En del sätter upp varningslappar,
en del vandaliserar huset som mannen bor i tillsammans med sin mamma. En scen
i filmen utspelar sig på ett poolområde en varm sommardag. Poolen är full av barn
som skrattar och leker i vattnet. Plötsligt kliver den pedofila mannen in på
området med snorkel och cyklop. Väl under vattnet i poolen har han bra uppsyn
på alla barn i badkläder som simmar och leker. En mamma upptäcker så
småningom mannen under vattnet och uppmärksammar andra föräldrar som
genast beordrar sina barn att komma upp ur poolen. Till slut är den pedofila
mannen ensam kvar i poolen, omringad av barn och föräldrar som stirrar hatiskt
på honom.
Trots att denna man blir så utsatt genom hela filmen är det svårt att känna sympati
med honom. Mannen målas stundvis upp som pervers och äcklig och under hela
filmen väntar man som tittare på när han ska utsätta någon för ett övergrepp. Men
så i slutscenen händer något. Mannens mamma har precis gått bort och han
drabbas av en enorm sorg och ensamhet. I denna scen sitter mannen ensam på en
gunga i en lekpark och gråter högt. Det är mörkt och sent på natten. En polis som
även är en gammal bekant till mannen stannar till och beklagar sorgen. Polisen har
själv varit med och vandaliserat mannens hus och varnat grannar i området för
honom. Polisen ser hur det droppar blod från gungan som pedofilen sitter på och
frågar honom om allt är okej. Pedofilen ställer sig upp och drar ner sina byxor.
Hans vita kalsonger är dränkta i blod och pedofilen säger skamset: ”Jag ska vara
snäll nu” innan han svimmar av blodförlust framför polisen. Denna scen väckte
många tankar hos mig. Jag blev förundrad över hur mycket en persons handlingar
kan göra att man förlorar förmågan att se människan som finns bakom. Inte förrän
i denna scen förstod jag hur dåligt han måste må, så dåligt att han till slut försöker
skära av sin egen penis bara för att kunna ”vara snäll”. Tanken slog mig att jag i
min framtida yrkesroll som socionom kan komma att möta denna typ av
problematik. Vad gör det med mig då? Kan jag ge ett professionellt bemötande till
en person som gjort sådana hemska saker? Kan andra yrkesverksamma göra det?
Och hur ska vi kunna förebygga att det händer igen om vi inte kan bemöta dessa
människor professionellt, med kunskap och förståelse? Går det överhuvudtaget att
förstå? Jag bestämde mig för att göra ett försök.
Under min research inför uppsatsen hittade jag en blogg där pedofiler hängs ut
med bild, namn, adress och beskrivningar av brott de gjort eller anklagas för att ha
gjort. Bland de kommentarer som fanns till dessa blogginlägg råder ett enormt hat.
De uthängda pedofilerna beskrivs som onda, vidriga och många läsare tackar för
adressen och skriver att denna onda person ska få sina knäskålar krossade och
mycket annat. Jag undrade om det är såhär allmänheten känner för pedofili och
vad det beror på. Jag ville veta mer om vad människor skriver och sedan jämföra
detta med hur det stämmer med den forskning och vetenskap som finns kring
pedofili. Jag hade själv svaga kunskaper i ämnet. Jag visste inte vad pedofili är,
vad det beror på, och om det på något sätt går att behandla. Kanske beror hatet på
samma brist på kunskap som jag hade, eller väcker ämnet så starka känslor hos
oss att kunskap kring problematiken inte spelar någon roll? Min förhoppning var
att åtminstone jag kunde få en ökad kunskap och förståelse, och därmed mindre
hat. För hatet kommer aldrig få pedofili att försvinna, snarare tvärtom.
5
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om pedofili och personen med en
pedofil problematik. Detta för att professionella som kan tänkas möta pedofiler i
sitt yrke på ett bättre sätt ska kunna ge ett bättre bemötande med en större
förståelse och kunskap om problematiken.
1.2 Frågeställningar
För att kunna tillgodose syftet med studien har ett antal frågeställningar
formulerats som ska besvaras i studien:



Hur beskrivs pedofili i litteraturen?
Hur beskrivs pedofili i sociala medier och nyhetsmedier?
Hur beskrivs pedofili av professionella som arbetar med pedofiler?
2. TIDIGARE FORSKNING
I antikens Grekland var sexuella relationer och handlingar mellan barn och vuxna
accepterade. Idag är det förknippat med djup skam, mycket beroende på kyrkans
inflytande. I vår tid finns ett tabu mot sexuella förhållanden mellan barn och
vuxna. Detta tabu har växt fram ur psykologin och sociologin och har framför allt
påverkats av psykoanalysens framväxt, psykoanalysen som visat på hur barnet
kan påverkas av sexuell utsatthet från den vuxne (Carlsson, 2002).
2.1 De mest hatade
Börje Svensson är legitimerad psykoterapeut och har under drygt tio år arbetat
med sexualbrottslingar på Norrtäljefängelset. Tidigare har han varit med och
grundat och utvecklat Rädda Barnens pojkmottagning för sexuellt utnyttjade
pojkar och unga förövare. Med arbetet på Norrtäljeanstalten som grund skrev han
boken ”De mest hatade” (2012). I boken lyfter Svensson det enorma hat som finns
mot sexualbrottslingar, samt vikten av att öka vår kunskap om sexualbrott för att
kunna hjälpa såväl offren som människorna bakom brotten:
”Det kompakta mediala och samhälleliga hat mot sexualbrottslingar är begripligt.
Men hatet är ingen hjälp då någon ska rehabiliteras så att han slutar begå
övergrepp. Tvärtom, det ökar risken för att perversa hämndfantasier får förnyad
näring när tystnad och hemlighetsmakeri om det egna brottet och fängelsestraffet
blir en social livsnödvändighet. (s.13)
2.2 Definitioner och begrepp
Begreppet pedofili används inte i den svenska lagen, istället används ”sexuellt
utnyttjande av underårig”, ”grovt sexuellt utnyttjande av underårig” samt
”våldtäkt av underårig”. Ordet pedofili kommer från början från grekiskan och
betyder barnkärlek. Pedofili riktar sig främst till barn som ännu inte puberterat.
Den grupp pedofiler som riktar sin sexualitet mot barn under 5 år kallas
infantofiler. Regredierad och fixerad pedofili är de två kliniska begrepp som
vanligen används som två typer av pedofili:
Regredierad pedofili innebär att den vuxne även har sexuella relationer med
andra vuxna men att sexualiteten under personliga kriser kan riktas mot barn.
Fixerad pedofili är när den vuxna uteslutande riktar sig mot barn i sin sexualitet
(Kwarnmark & Andersson, 1999).
6
2.3 Den kliniska diagnosen
Det amerikanska psykiatriska förbundet har upprättat en diagnosmanual för
psykiatriska diagnoser, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
(DSM IV). Denna manual används även inom svensk sjukvård och forskning. För
att diagnostiseras som pedofil enligt DSM IV ska en rad kriterier vara uppfyllda
(Larsson m fl. 2002):
A. Under minst en sexmånadersperiod återkommande och intensivt sexuellt
upphetsande fantasier, sexuella impulser eller beteenden som handlar om
att personen har sexuellt umgänge med barn som inte nått puberteten
(vanligtvis barn som är tretton år eller yngre).
B. Fantasierna, impulserna eller beteendena orsakar kliniskt signifikant
lidande eller försämrad funktion i arbete eller i andra viktiga avseenden.
C. Personen är minst 16 år gammal och minst fem år äldre än barnet eller
barnen.
Till dessa kriterier brukar specificeras om personen är sexuellt intresserad av
pojkar, flickor eller av bägge könen, om intresset begränsar sig till incest och om
personen enbart är sexuellt intresserad av barn eller om det även finns ett sexuellt
intresse av vuxna (Larsson m fl. 2002).
2.4 Omfattning
Peter Martens har skrivit boken ”Pedofili – barnpornografi och sexuella
övergrepp mot barn” (1998) som skrevs på uppdrag av Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) och den tillsatta statliga kommittén, Barnpornografiutredningen. Martens
skriver i sin bok att just pedofili är ett mycket tabubelagt område som dessutom
har låg status hos forskarna. Vidare förklarar Martens att det hade varit omöjligt
att försöka undersöka hur många som har denna avvikande sexualitet som han
menar att pedofili är, just eftersom det är så tabubelagt att de flesta tillfrågade inte
hade svarat ärligt på en direkt fråga om det. Carl Göran Svedin skriver i boken
”Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar” (2002) att det är svårt att ge en
tillförlitlig bild av hur många som har en pedofil läggning då den kunskap som
finns idag främst är baserad på personer som blivit dömda och därmed
aktualiserade inom rättsväsendet eller psykiatrin. Det är därför rimligt att tro att
det finns ett stort mörkertal. Området pedofili är alltså svagt utforskat och har låg
status bland forskare. När endast de som ”agerat” på sin sexuella avvikelse är de
som syns och forskas på är det svårt att helt få en bild av problematiken. Det gör
det också svårt att överblicka hur många som har den sexuella avvikelsen, men
som inte agerar på den.
Carlsson (2002) beskriver en kartläggning som Briere & Runtz gjorde.
Kartläggningen bestod av manliga collegestudenter i USA och Briere & Runtz
fann att drygt 20 procent någon gång känt sexuell dragning till ett minderårigt
barn, 9 procent hade haft sexuella fantasier om sexuella handlingar med en
minderårig, och 5 procent angav att de minst en gång masturberat till sådana
fantasier. 7 procent trodde att det var tänkbart att ha sexuellt umgänge med en
minderårig, under förutsättning att de inte ertappades. Andra forskare, såsom Okai
& Goldberg (1992, i Carlsson 2002) har ifrågasatt dessa höga siffror och anser att
inte mer än 1 procent av dessa studenter kan räknas som renodlade pedofiler
(Carlsson, 2002).
De flesta sexuella övergrepp utförs av män (Larsson, Svedin, Warfvinge, 2002).
Dessa siffror varierar dock mycket och bör ses kritiskt på. Statistik om pedofili
bland kvinnor är näst intill obefintlig, och frågan bör ställas om detta beror på att
problemet inte finns eller om det bara inte syns på samma sätt?
7
3. METOD
Vid uppsatsens början var tanken att studien skulle bestå av ett antal
djupintervjuer med olika yrkesverksamma personer som i sitt arbete träffar
pedofiler. Flera olika personer tillfrågades inom vuxen-, och rättspsykiatrin i
Malmö men få kunde eller ville ställa upp. Min handledare och jag kom därför
fram till att en kunskapsöversikt i form av litteraturstudie hade passat bra för att
undersöka studiens syfte och frågeställningar, både på grund av svårigheten av att
få information genom intervjuer samt på grund av min avsaknad av kunskap i
ämnet innan uppsatsens början. För att ge en bredare bild av pedofili och hur det
beskrivs i sociala medier och nyhetsmedia består den här studien även av en
internetobservation av en blogg som offentliggör och ”hänger ut” pedofiler samt
tre stora svenska tidningars webbsidor.
3.1 Kvalitativ metod
Då studiens frågeställningar är breda och öppna och studiens syfte är att försöka
förstå och förklara en komplex problematik och även beskriva hur pedofili
beskrivs i sociala medier valde jag att göra en kvalitativ studie. De metoder som
används för datainsamling är litteraturstudie, intervjuer och internetobservation.
Den kvalitativa forskningen beskrivs av Bryman (2011) som tolkande och
konstruktionistisk till sin art. Han skriver att tonvikten oftare ligger på ord och
tolkning än på kvantifiering och att forskningsfrågorna har olika grad av tydlighet.
Kvalitativ forskning ger ett resultat med mer djup än bredd.
3.2 Litteraturstudie
Axelsson (2008) påpekar att det, för att hitta rätt litteratur är viktigt att ha ett
tydligt formulerat syfte för studien redan från början. Forskaren kan behöva
justera sitt syfte genom att såväl bredda som smalna av det för att kunna finna den
mest lämpliga litteraturen för att genomföra studien och finna den kunskap som
eftersöks. Med ett tydligt syfte är det lättare att gå vidare för att hitta användbara
sökord när forskaren söker lämplig litteratur. Under rubriken ”urval och metoder
för datainsamling” beskrivs vilka sökord som använts och hur sökningarna
smalnats av för att finna den mest lämpliga litteraturen.
Axelsson (2008) skriver om hur lång tid tillbaka den tidigare forskningen kan
tänkas sträcka sig för att vara relevant att ha med i en studie. Axelsson (a a) menar
att den senaste forskningen ska finnas med och att det är bra att sätta en snäv
gräns i de fall då området är omfattande rent forskningsmässigt. Vidare förklarar
Axelsson (a a) att i de fall då forskningen är begränsad kan det vara en god idé att
sträcka på tidsgränserna för att kunna inkludera mer.
Inom området pedofili har jag konstaterat under mina fria sökningar i databaser att
det finns drastiskt mycket mer litteratur och forskning kring offret än kring själva
förövaren. Som jag nämnde under tidigare forskning har pedofili låg status bland
forskare, forskningsämnet pedofili prioriteras inte särskilt högt. På grund av detta
har jag inte valt att begränsa inkluderat material i förhållande till hur långt tillbaka
forskningen sträcker sig.
Axelsson (2008) skriver att en litteraturstudie inte bör ha sekundärkällor i
resultatet. Fakta i en sekundärkälla har alltid filtrerats och tolkats av någon annan
och kan därför inte räknas som fullständigt objektiv. Därför har för denna studies
resultatdel valts litteratur som innehåller en grundläggande teorigenomgång
8
(sekundärkälla) och som sedan avslutas med en beskrivning av
författarnas/författarens egen studie. I resultatdelen har jag så långt som möjligt
försökt undvika sekundära källor. Vid de tillfällen då jag inte lyckats finna
primärkällan har jag ändå valt att använda mig av sekundärkällan då de data jag
funnit varit av stor vikt för studien.
3.3 Internetforskning - observation
En del av denna studie har gått ut på att observera på vilket sätt det skrivs om
pedofili på internet. Denna observation har inneburit att jag besökt olika bloggar
och forum på nätet där pedofili är ett ämne för diskussion.
Forum och bloggar är arenor där interaktionen inte sker i realtid (till skillnad mot
exempelvis en webbchatt) utan med längre eller kortare mellanrum i tid. Denna
typ av arenor kallar Daneback och Månsson (2008) för interaktiva asynkrona
arenor.
Som jag tidigare nämnt uppmärksammade jag under min research ett enormt hat
kopplat till pedofili på nätet. Det blev därför en viktig aspekt att ta med i studien,
hur sociala medier såsom nyhetsmedia och andra offentliga medier skriver om
pedofili och vilket enormt hat som råder på sociala medier. För att göra detta
valde jag att observera och läsa vad som skrivs på olika nyhetssajter samt en
blogg kring ämnet pedofili. Den blogg jag observerat kallar sig för ”Nätverket
stoppa pedofilerna” (NSP) och fokuserar även de på de förövande pedofilerna
(Länk 1). På bloggen publiceras pedofilers namn, bild, adress, mailadress och
beskrivning av brott. Till dessa blogginlägg finns möjligheten att lämna
kommentar som läsare och det är dessa kommentarer jag observerat för att ta reda
på vad som skrivs, och vilka som skriver.
Daneback & Månsson (2008) beskriver den dolda observationen som fördelaktig i
de fall då forskaren inte vill påverka de processer och beteenden som observeras.
De förklarar vidare hur det kan vara problematiskt att värdera utsagor från
anonyma personer på nätet. Det är
viktigt att ställa sig frågan vilka dessa
människor egentligen är och hur
tillförlitliga deras kommentarer och
åsikter egentligen är. Daneback &
Månsson (a a) hänvisar till en välkänd
seriestripp där en hund sitter framför en
dataskärm med en text som lyder ”On
the Internet nobody knows you’re a
dog” (se Figur 1) som väl belyser
problemet i att den som finns på andra
sidan skärmen kan vara vem som helst.
Då mitt syfte varit att observera vad
som skrivs om pedofili på nätet har jag
valt att göra en dold observation för att
inte påverka vad som skrivs. För
enkelhetens skull och för att begränsa
Figur 1. ”On the Internet, nobody
mig valde jag att endast studera en blogg.
knows you’re a dog”
Valet av just denna blogg berodde på att jag
både hade hört talas om den tidigare men även att den dök upp flera gånger under
min tidiga research. Detta har inneburit att jag inte själv upprättat ett
användarnamn på dessa sidor eller själv skrivit eller kommenterat någonting. Jag
9
har hela tiden haft i åtanke att de personer som skriver på dessa forum är anonyma
och således kan vara ”vem som helst”. Då jag bara undersöker människors åsikter
ser jag inte att vem som ”gömmer” sig bakom ett anonymiserat användarnamn
egentligen skulle spela någon roll för resultatet av observationen
Något viktigt som skedde under uppsatsens gång var att NSP:s blogg lades ner.
Observationen av bloggen pågick fram till den 15 december 2013 men när jag den
19 december skulle besöka bloggen igen var den borta. Som tur var hade jag
hunnit skriva klart avsnittet om bloggen och kunnat spara länkar som referenser.
Att bloggen har lagts ner gör det dock omöjligt för läsaren att hitta de
ursprungliga blogginlägg som jag valt att observera. När jag besökte NSP:s
facebooksida förstod jag att Wordpress, som tidigare låtit NSP ha sin blogg hos
dem, nu valt att ta bort den. Den 21 december publicerar NSP följande två inlägg
på sin facebooksida:
1. Vi noterar att wordpress har tagit bort vår blogg, antar att vi började bli för
stora när över 10% av den svenska befolkningen började besöka vår blogg.
Men vi kommer tillbaka med en överraskning 2014.
2. Under 2014 kommer vi åter att lansera en hemsida, den här gången har vi
placerat servern i USA för att svenska myndigheter inte ska lyckas
skrämma webbhotellet lika enkelt som tidigare, detta då amerikansk
lagstiftning ser annorlunda ut och ger yttrandefriheten mer utrymme.
Exakt hur vi kommer utforma hemsidan återstår att besluta under första
hälften av januari. Men sprid vår hemsideadress till allt och alla, så att vi
återigen kan få pedofiler runt om i Sverige att bita på naglarna och gråta av
vrede och skräck.
Att den blogg som står till grund för en del av studien tagits bort har såklart
relevans för studiens reliabilitet då de referenser som anges i denna studie som
sagt inte längre går att finna. Detta diskuteras mer genomförligt i studiens
metoddiskussion.
3.4 Intervjuer
Trots att flera tackat nej till intervjuer ställde först informant 1 upp och ville
hjälpa mig. Jag fick också en bit in i studiens början ett tips om Informant 2. Jag
såg dessa två informanter som bra källor då de har stor erfarenhet och kunskap
inom området. Då litteraturstudien och observationen ändå var studiens
huvudsakliga metoder var det viktigt att ha med den information som
informanterna kunde ge mig som ett komplement till studien av befintlig litteratur
och internetstudien.
Eftersom min tanke var att den empiri jag kunde få från de två informanterna
endast skulle vara ett komplement till min litteraturstudie och observation ansåg
jag att det passade bra att göra en mailintervju. Att intervjun riskerade att bli
mindre utförlig och djup än en direkt intervju kunde jag också bortse ifrån då
litteraturstudien och observationen var min huvudsakliga källa till empiri. Det
rådde ett visst fysiskt avstånd mellan mig och informanterna, och då de hade
mycket att göra blev en mailintervju än mer fördelaktigt. För enkelhetens skull
valde jag att utgå från mina frågeställningar när jag formulerade frågor till
mailintervjuerna. Jag skickade exakt samma frågor till båda informanterna (se
bilaga 1). Curasi (2001, i Bryman, 2011) gjorde en jämförelse mellan ett antal
10
intervjuer via mail med lika många intervjuer som gjordes ansikte mot ansikte.
Curasi (a a) fann att intervjusvaren från mailintervjuerna tenderade att vara mer
genomtänkta än de från de direkta intervjuerna. Curasi (a a) fann även att den som
intervjuar via mail har svårare att påverka om intervjun blir bra eller inte på grund
av det avstånd som råder mellan intervjuare och intervjuperson.
3.5 Urval och metoder för datainsamling
Studien bygger på tre datainsamlingsmetoder, nämligen:
1. Litteraturstudie
2. Internetstudie (observation)
3. Intervjuer
När forskaren tillämpar fler än en metod i sin studie kallas detta för triangulering.
Bryman (2011) beskriver triangulering som lämplig för att dubbelkontrollera eller
bekräfta resultat. Resultat av en observation kan till exempel styrkas genom
intervjuer eller enkäter. Bryman (a a) lyfter dock risken att resultaten kan motsäga
varandra som en nackdel med triangulering. Samtidigt kan motsägande resultat
bidra till ett bredare analytiskt underlag (Bryman 2011). Att i denna studie
använda triangulering kan därför anses som mycket lämpligt då såväl bekräftande
som motsägande av olika resultat kan anses vara intressant för att besvara studiens
syfte och frågeställningar.
3.5.1 Urval av intervjupersoner
Under ett tidigt skede i studiens process togs ett antal artiklar (Lerner, T, Lofors,
E, 2011; Lerner, T, 2012; Lisinski, S, 2010) fram i Dagens Nyheter där den
person som skulle komma att bli studiens första informant (informant 1)
omnämndes. Informant 1 är legitimerad psykolog och psykoterapeut, medicine
doktor och auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Sedan ett antal år arbetar
informant 1 på en avdelning för sexualmedicin på ett sjukhus i Mellansverige.
Informant 1 ställde upp på en intervju som jag valde att göra via mail. Efter att
vuxenpsykiatrin i Malmö först tackat nej till en intervju, fick jag istället ett tips
om att kontakta den person som kom att bli min andra informant (informant 2).
Informant 2 arbetar sedan flera år som psykolog på en sexualbrottsavdelning inom
kriminalvården där hon huvudsakligen arbetar med riskbedömning och
behandling. Min intervju med Informant 2 skedde också via mail. Den
information jag fått av dessa två informanter har fungerat som ett komplement till
min litteratur-, och internetstudie och har varit mycket betydelsefull för mitt
arbete.
3.5.2 Urval av litteratur
Syftet med studien var från början att ta reda på vad pedofili är. En stor och
ospecificerad fråga. Mina första databassökningar på enbart ordet ”pedofili” gav
108 träffar i databasen Libris. En stor del av träffarna berörde pedofili ur ett
offerperspektiv, men eftersom mitt syfte var att förstå personen och orsakerna
bakom problemet så valde jag bort denna litteratur direkt. Jag gjorde därför fler
sökningar med ”pedofili” eller ”pedophilia” som sökord men la även till sökorden
”förövare” ”sexuella övergrepp” samt ”child abuse”. Kvar hade jag fem
vetenskapliga böcker samt en självbiografi som verkade vara bra grundlitteratur
för studien. Vidare sökte jag efter vetenskapliga artiklar i databaserna EBSCO,
PubMed, SpringerLink och Science Direct. Jag ville nu hitta artiklar där pedofili
vara kopplat till socialt arbete. Jag sökte därför på orden ”pedophilia” samt ”social
11
work”. För att ytterligare smalna av mitt urval la jag även till sökordet
”explanation” för att öka chansen att hitta förklaringsmodeller. För att lättare välja
ut de artiklar som var lämpliga för min uppsats läste jag igenom abstracts till
artiklarna och valde ut tre artiklar som jag tyckte var relevanta för mitt syfte. I en
del av den litteratur jag har läst har författaren refererat till vetenskapliga artiklar.
Jag har då lätt kunnat hitta artikelns fulla namn i referenslistan och sedan kunnat
söka i ovan nämnda databaser efter artikeln.
3.5.3 Urval för Internetstudie
Under studiens början genomfördes en pilotsökning där en sökning på ordet
”pedofil” gjordes på nätet. Under denna pilotsökning dök NSP:s blogg upp för
första gången. Bloggen inkluderades i studien då den innehöll information som
ansågs relevant för att besvara studiens frågeställningar. För att undersöka på
vilket sätt nyhetsmedia skriver om pedofili har jag valt att studera tre stora
svenska tidningars webbsidor. På alla tre sidorna har det funnits en sökfunktion
där jag använt sökorden ”pedofil” och ”pedofili”. För att begränsa mitt material
har jag endast observerat och studerat bloggen och nyhetssajter från 1 september
till och med 15 december 2013.
3.6 Etiska överväganden
Daneback & Månsson (2008) diskuterar svårigheterna med att göra en så kallad
dold observation på nätet. För forskaren som genomför en dold observation är det
viktigt att ha med i det etiska övervägandet att observationen kan upplevas som
kränkande då personerna som studeras inte vet att de blir studerade. Inom
humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning finns det sedan länge ett antal
etablerade etiska krav. På senare år har en debatt förts kring om dessa krav är
tillräckliga vid internetforskning och vetenskapsrådet framhåller specifikt
samtyckeskravet som problematiskt (Danebäck & Månsson, 2008).
3.6.1 Samtyckes, - och informationskravet
Samtyckeskravet innebär att de som deltar i studien ska samtycka till sitt
deltagande. Ytterligare ett krav är informationskravet, som innebär att de som
deltar i studien ska få information om att deltagandet är frivilligt samt informera
om studien (Daneback & Månsson, 2008).
När det gäller mina mailintervjuer har jag i mitt första mail (se bilaga 1) förklarat
mitt syfte med uppsatsen, erbjudit respondenterna anonymitet samt presenterat
mina frågeställningar samt de intervjufrågor jag velat ha svar på. Jag informerade
också om att de skulle få läsa igenom både uppsatsen i sin helhet samt de
specifika delar där just de omnämns och således få chansen att ändra, kommentera
eller ta bort om det var något de inte tyckte stämde.
I den del av min studie som består av observationer på nätet uppfylls varken
informations-, eller samtyckeskravet. Jag valde att göra en dold observation och
bortse från informations-, och samtyckeskravet då jag tror att detta hade påverkat
de jag observerade. Daneback & Månsson (2008) förklarar att avsteg från de
etiska riktlinjerna kan göras, men att det då är viktigt att den kunskap forskaren
kan få ut av studien väger upp för de negativa konsekvenser som studien kan
medföra för de som observeras. Skärsäter & Ali (2012) använder begreppet
offentlig kommunikation för sådant som innefattar till exempel meddelanden som
sänds till/från/mellan en chatt, blogg eller forum på internet. De skriver att det
12
inom forskarvärlden pågår en livlig debatt om hur de data som går att samla in
inom ramen för offentlig kommunikation får användas. En del forskare menar att
deltagarna vid offentlig kommunikation är medvetna om att vem som helst kan
läsa vad de skriver och att det således är tillräckligt för att bortse från deras
samtycke. I denna studies fall anser jag att de negativa konsekvenserna för de
personer som observeras är mycket små eller obefintliga eftersom jag valt att en
blogg där de som skriver använder påhittade användarnamn som jag i mitt resultat
dessutom valt att helt ta bort. De personer som citeras i studien är alltså totalt
avidentifierade. Själva bloggen i sig är offentlig, vem som helst kan hitta den och
gå in och läsa vad som skrivs. Därför anser jag inte heller att de anonyma personer
som står bakom bloggen kan tänkas få några beaktningsvärda negativa
konsekvenser av observationen och användandet av bloggen i denna uppsats.
3.6.2 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet är det tredje kravet som innebär att de som deltar i
observationen ska få bli anonyma, det vill säga, deras identitet får inte röjas om de
inte vill (Daneback & Månsson, 2008). Då användarna på den blogg som jag valt
att observera har egna, påhittade användarnamn är deras identitet för mig omöjlig
att avslöja. För att ytterligare säkra de observerades anonymitet och
igenkännbarhet har jag valt att helt ta bort personernas användarnamn då jag
citerar från bloggen. Vad personerna använder för användarnamn är inte av vikt
för att svara på studiens frågeställningar.
Skärsäter & Ali (2012) skriver att användandet av citat skapar ett etiskt dilemma.
När forskaren använder citat i arbetet uppstår en situation där den som skrivit
inlägget som citatet är hämtat ifrån möjligen skulle kunna avidentifieras. En
sökning av citatet skulle nämligen med hög sannolikhet troligen leda till källan
och därmed även upphovsmannen. Collin (2005, i Skärsäter & Ali, a a) anser dock
att exempel i form av citat från insamlad data inte går att ta bort då detta skulle
hota validiteten. Med hänvisning till detta, för att kunna säkerställa validiteten i
studien har en del citat därför använts. Jag har haft med i min övervägning att
citaten är sökbara och att de användare som jag avidentifierat därmed kan vara
möjliga att hitta. Användarnamnen är påhittade och därför anser jag att de som
citeras fortfarande är skyddade och avidentifierade. Då jag i så liten utsträckning
som möjligt vill vara med i uthängandet av de personer som bloggen redan hängt
ut har jag valt att inte ha med direkta länkar till specifika inlägg om enskilda
personer som referenser. När jag använder citat från bloggen refererar jag till
bloggens förstasida där alla enskilda inlägg går att finna var för sig.
När studiens informanter hade svarat på mina intervjufrågor frågade jag hur de
själva ville bli presenterade i studien. Båda mina informanter samtyckte till att bli
omnämnda med namn men efter diskussion med min handledare beslutade jag
mig för att ändå inte nämna studiens informanter personligen utan endast beskriva
vad de arbetar med. Detta eftersom ämnet pedofili är känsligt och jag vill kunna
skydda informanterna på bästa sätt. Vad deras namn är har inte heller någon
särskild vikt för studien i sig.
3.6.3 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet är det fjärde och sista kravet som innebär att den empiri som
forskaren samlar in om enskilda personer endast får användas för forskningens
ändamål (Daneback & Månsson, 2008). Jag har inte använt den empiri jag fått
fram genom mina observationer på något annat ändamål än för studien. När
13
informanterna svarat på mina frågor har deras svar klistrats in i ett worddokument och mailen har sedan tagits bort.
3.6.4 Värderingar
Bryman (2011) skriver att forskarens egna värderingar, åsikter och förutfattade
meningar kan dyka upp överallt i forskningsprocessen, såväl i val av
forskningsområde som i utformning av frågeställningar, analys av data och
slutsatser. Vidare skriver han att forskaren under forskningens gång ofrivilligt kan
komma att utveckla känslor och sympati för den eller de som studeras. Idag är det
vanligt att forskare vänder sig bort från och ibland omöjliggör tanken om att
forskning ska vara objektiv och värderingsfri. Därför bör forskaren reflektera över
värderingar och personliga åsikter för att säkerställa att det inte finns någon
okontrollerad inverkan från värderingar i forskningsprocessen (Bryman, a a).
Alla slags övergrepp mot barn väcker vanligtvis mycket känslor och reaktioner
bland människor, således även hos mig. När människor omkring mig frågat om
min uppsats och jag förklarat vad jag skrivit om har jag uppmärksammat att ämnet
pedofili är känsligt och väcker starka reaktioner. Många omkring mig har uttryckt
starka åsikter om pedofiler och hur dessa bör straffas. En omfattande del av den
litteratur jag läst innehåller fallbeskrivningar där förövare berättar själva hur de
gått till väga och vilka slags övergrepp de utfört. Även den blogg jag observerat
exponerar tydliga beskrivningar av fruktansvärda övergrepp som givetvis väcker
känslor och reaktioner även hos mig. På ett vis har dessa enorma reaktioner varit
en orsak som drivit mig att ta reda på mer, få en ökad kunskap och för att försöka
förstå istället för att hata.
3.6.5 Användandet av begreppen pedofil och pervers samt ”han”
Jag vill även lyfta användandet av begreppet pedofil. Att uttrycka att någon ”är”
pedofil, eller beskriva någon som ”pedofilen” kan upplevas stigmatiserande.
Likväl som någon inte ”är” homosexuell, utan är en människa med en
homosexuell läggning så ”är” en person inte pedofil. Under uppsatsens gång har
jag blandat begreppet pedofil med ”personen med en pedofil läggning” eller
”person med en pedofil problematik” till exempel. För enkelhetens och den
språkliga uppbyggnadens skull har jag dock även använt mig av ordet pedofil
ibland. Detta är också det begrepp som främst används i den litteratur som
studerats.
Vid vissa tillfällen används även ordet ”pervers” eller ”den perverse”. Detta
eftersom det är det ord som används av författaren av den litteratur varifrån
empirin är hämtad.
Vid de tillfällen då en pedofil person eller annan person beskrivs utan benämnt
kön har jag för enkelhetens skull valt att använda mig av ”han”.
3.7 Analysmetod
För att analysera mitt datamaterial som jag samlat in genom litteraturstudie och
intervjuer har jag valt att tematisera och koda det insamlade datamaterialet utifrån
studiens syfte och frågeställningar. Kodning är enligt Bryman (2011) en process
där forskaren bryter ner data i beståndsdelar och benämner dessa. Studiens syfte
och frågeställningar var relativt klara i ett tidigt skede av studien och användes
därför som olika typer av teman när jag sammanställde det insamlade
datamaterialet. Utifrån mina frågeställningar skapade jag olika rubriker för mitt
14
resultat och under datainsamlingsprocessen förde jag in resultat under dessa
rubriker. Detta sätt att analysera visade sig vara mycket fördelaktigt då
majoriteten av den litteratur jag valt att studera i stor omfattning behandlade just
mina frågeställningar och mitt syfte. Även mina intervjufrågor var uppbyggda
efter mitt syfte och mina frågeställningar och resultatet jag då fick in var enkelt att
föra in under de olika rubrikerna. Då jag hittade något som var särskilt intressant
för att besvara studiens frågeställningar skapade jag antingen nya rubriker eller en
underrubrik då detta var passande. Även för observationen av bloggen samt
studien av nyhetsmedia använde jag mig av tematisering och kodning. Detta
började efter den påbörjade datainsamlingen. Under tiden jag observerade bloggen
och nyhetsmedia skrev jag ner olika nyckelord när jag uppmärksammade en röd
tråd. Nyckelorden byggdes på en slags beskrivning av vilka slags människor som
skriver och kommenterar på bloggen, vad som skrivs och vilka åsikter som
uttrycks. På de olika nyhetssajterna försökte jag också hitta en röd tråd i artiklar
och rubriker, om det fanns något gemensamt i hur pedofili framställs. Dessa
nyckelord fick stå som grund för mina rubriker i min resultatdel.
4. MATERIAL
Tabellen (tabell 1) nedan är en sammanställning av det datamaterial som använts
som underlag för denna studies resultat. Då den blogg som studerats togs bort kort
tid efter avslutad observation hann jag inte räkna exakt hur många blogginlägg jag
läst. Antal lästa blogginlägg är därför en uppskattning.
4.1 Tabell 1, Sammanställning av datamaterial
Datakälla
Antal
Innehåll
Webbsidor
5
Blogginlägg
Ca 10-15
Intervjuer
2
Litteratur
5
Vetenskapliga artiklar
3
Tidsskriftsartiklar
11
Självbiografier
1
Observation av en blogg samt inhämtad information
från en rättsorganisations hemsida. Studie av tre olika
nyhetstidningars webbsidor, med fokus på artiklar
skrivna om pedofili
Blogginlägg med medföljande kommentarer från
läsare där pedofila personer hängs ut med namn,
kontaktuppgifter, bilder och dylikt.
Utsagor från två yrkesprofessionella med stor
erfarenhet av arbetet med personer med pedofil
problematik
Strategiskt utvald litteratur genom sökning i olika
databaser. Urval baserat på förbestämda sökord som
berör ämnet
Strategiskt utvalda artiklar genom sökning i databaser.
Urval baserat på förbestämda sökord som berör ämnet
Inhämtade för studie av massmedia. Sökord: Pedofili,
pedofil
En kvinna berättar själv om sin pedofila pappa och de
övergrepp som kvinnan och hennes syskon blivit
utsatta för
15
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
För att bättre förstå pedofili och orsakerna bakom det bygger studien på två teorier
som behandlar förklaringar för varför pedofili uppkommer. I antologin Våldets
psykologi (2002) presenterar Jan Carlsson Mervin Glassers teori om
perversionsbildning och pedofili. Glasser delar in det han kallar primär pedofili i
två olika kategorier, invariant och pseudoneurotisk pedofili. Han förklarar hur
dessa två typer skiljer sig från varandra, hur de yttrar sig och hur de uppkommer.
Till skillnad mot Glasser så förklarar David Finkelhor och Sharon Araji (1986)
med deras fyrfaktormodell snarare vad som kan göra att en pedofil blir en
förövare. Dessa två teorier har bedömts som användbara för studiens syfte och
frågeställningar då de både kan ge två olika förklaringar till vad pedofili är samt
förklara vad som kan vara avgörande för att någon faktiskt ska begå ett sexuellt
övergrepp. En ökad kunskap om vad pedofili är och beror på samt vad som får en
pedofil att begå övergrepp är också högst betydelsefull i ett behandlande och
förebyggande syfte.
5.1 Glasser om perversionsbildning i allmänhet och pedofili i
synnerhet
Carlsson (2002) skriver att Glasser delar in pedofili i två kategorier, en sekundär
och en primär. Sekundär pedofili är inte direkt relaterad till pedofili utan uppstår
snarare i kombination med en annan diagnos, exempelvis schizofreni. Primär
pedofili är en sexuell avvikelse med en specifik struktur och kan i sin tur delas in i
två typer, invariant och pseudoneurotisk pedofili.
5.1.1 Två olika typer av primär pedofili
Den invariante pedofilen är permanent sexuellt intresserad av barn och/eller
ungdomar och finner inget sådant intresse i vuxna. Den invariante pedofilen
beskrivs som stel, har en oflexibel personlighet och lever ofta ett ensamt liv på
grund av sin begränsade förmåga att få kontakt med andra människor. Den
invariante pedofilen visar ingen skam över sin pedofili och har ofta en bakgrund
med egna erfarenheter av övergrepp som barn. Den pseudoneurotiske pedofilen
beskrivs som ytligt sett välanpassad och kan ha vuxna sexuella relationer. Dock
kan vissa sexuella störningar förekomma såsom tillfällig impotens, sexuell apati
eller spänningar. De pedofila handlingarna är osystematiska och oregelbundna, de
inträffar ofta i stressituationer eller helt enkelt ”när tillfälle bjuds”. Den
pseudoneurotiske pedofilen upplever ofta en stor skuld och skam efter utförda
pedofila handlingar (Carlsson, 2002).
Gemensamt för de båda typerna är en fruktan och ett fördömande av den vuxna
sexualiteten, såväl den kvinnliga som den manliga. Donald Campbell (1997, i
Carlsson, 2002) är en av Glassers efterföljare och menar att de olika typerna av
pedofili inte ska ses som två avgränsande enheter utan snarare som ytterändar på
ett kontinuum (Carlsson, a a).
16
5.1.2 Kärnkomplexet
När Glasser skriver om kärnkomplexet syftar han till den underliggande struktur
som är centralt för pedofilins och perversionens uppkomst. Mamman till ett barn
som senare utvecklar det Glasser kallar perversion präglas av en narcissistisk
personlighet. Mamman vill stärka sin egen självkänsla och använder barnet för att
tillgodose sina egna behov. Mamman beskrivs vara överdriven i både sin
uppmärksamhet och bristen på den. När mamma har ett oförutsägbart beteende
stör detta barnets jämvikt och kan skapa känslor av aggression och rädsla för att
bli övergiven. För att skydda sig mot dessa rädslor kan den perverse dra sig undan
från mänskliga kontakter, vilket i sin tur kan vara upphov för nya känslor som
värdelöshet och även leda till depression med risk för självmordsförsök. För att
hantera detta försöker den perverse växla mellan närhet och avstånd, vilket blir
förvirrande och leder till en konflikt. Den perverse försöker nu lösa denna konflikt
genom sexualisering, där pedofilens inneboende aggressioner förenas med en
sexuell laddning. När detta sker förvandlas den ursprungliga utåtriktade
aggressionen till sadism och den inåtriktade (mot sig själv) aggressionen till
masochism. Den perverse kan nu relatera till ett tänkt offer på ett
sadomasochistiskt sätt. Ännu en bidragande faktor till skapandet av perversion
kan vara om mamman stimulerar barnet sexuellt i en tidig ålder (Carlsson, 2002).
5.1.3 Objektrelationer
Hos den invariante pedofilen verkar de människor som han söker tillfredsställelse
hos knappt ha någon egen existens, de ses på som objekt. Till skillnad mot
psykotiska personer kan dock den trygghet som perversionen utgör tillåta någon
grad av erkännande av objektet och till och med ömhetskänslor kan till en viss
grad upplevas. Glasser är av uppfattningen att perversionen fungerar som ett slags
skydd mot psykos, och gör att aggressionen hålls i balans vilket i sin tur hindrar
aggressionen från att ageras ut i något annat våldsbrott, exempelvis mord
(Carlsson, 2002).
Den pseudoneurotiske pedofilen har enligt Glasser alltid en allvarligt störd
personlighet. Trots sin yttre ”normala” fasad präglas pedofilens relation till
objekten alltid av utnyttjande och exploatering. Den pseudoneurotiske pedofilen
skapar genom objektet en relation till sitt inre ”barn-själv” och försöker således ge
sig själv den kärlek och den känslomässiga bekräftelse som han saknar. På detta
sätt kan pedofilen uppleva att det han gör är för offrets bästa (Carlsson, 2002).
I båda typerna av pedofiler har personen en tydlig bild av sig själv som ett barn.
Glasser beskriver hur pedofilen i sin självbild aldrig vuxit upp och förhåller sig
som ett barn i relationen till sina föräldrar. På grund av detta kan pedofilen känna
igen sig i, och identifiera sig med sina barnoffer och därmed ge dem den
föräldrakärlek som han idealiserar (Carlsson, 2002).
5.1.4 Internaliseringsbrister
Glasser förklarar att på grund av kärnkomplexets inverkan så har perversa stora
svårigheter i identifikationen med andra då detta skulle upplevas som
invaderande. Det enda som då återstår som möjligt är för den perverse att
identifiera sig med sitt ”barn-själv” och en slags falsk, splittrad personlighet byggs
upp både av den perverse själv men även av offret. Dessa
identifikationssvårigheter på verkar också överjaget, som står för moral, rätt och
fel samt samvete, något som hade verkat förintande för pedofilen om det var
integrerat med personligheten. Bakom den falska identiteten finns dock en känsla
17
av skam och skuld, som hanteras genom ett massivt förnekande. Det är också
vanligt att det hos pedofilen finns en känsla av otillräcklighet som man, vilket kan
vara en anledning till valet av barn som kärleksobjekt (Carlsson, 2002).
5.2 Finkelhor & Arajis fyrfaktormodell
David Finkelhor & Sharon Araji skriver i The Journal of Sex Research (1986) att
ur nästan alla grupper av teorier angående pedofili går fyra faktorer att urskilja.
Dessa fyra faktorer är: ”emotional congruence”, ”sexual arousal”, ”blockage”
samt ”disinhibition”. Jag har själv valt att översätta dessa faktorer till:
”känslomässigt utbyte”, ”sexuell dragning”, ”hämning eller blockering” samt
”släppa inre spärrar”. Även Svedin & Banck (2002) omnämner fyrfaktormodellen
och förklarar att, för att sexuella övergrepp mot barn ska ske, måste dessa fyra
faktorer finnas samtidigt.
I sin artikel uppmärksammar Finkelhor & Araji (1986) även att deras teori är
generell men att pedofili är specifikt och individuellt. Fyrfaktormodellen är en
slags sammanfattning och kategorisering av den mångpluralism av teorier som
finns kring ämnet men mer forskning behövs fortfarande.
5.2.1 Känslomässigt utbyte
Denna faktor innebär att den vuxne pedofilen upplever ett känslomässigt utbyte
med barnet. Psykologiska teoretiker såsom Hammer & Glueck (1957, i Finkelhor
& Araji, 1986, s.148) menar att pedofiler har en hämmad psykologisk utveckling
och därför upplever sig själva som barn med tillhörande känslomässiga behov. Att
umgås med ett barn kan därför inge en känsla av kontroll, makt och ökad
självkänsla. Stoller (1975, i Finkelhor & Araji, a a, s.148) menar att den pedofiles
sexuella fantasier utgör en slags ”symbolisk bearbetning” (min egen översättning,
eg. ”symbolic mastery”) av egna psykologiska trauman i barndomen. Relationen
med barnet hjälper då pedofilen att bearbeta sina känslor sedan barndomen av
skam, förnedring och hjälplöshet.
5.2.2 Sexuell dragning
Ämnet sexuell dragning eller upphetsning i relation till pedofili är ett
kontroversiellt ämne. Många av teoretikerna som förespråkar det känslomässiga
utbytet som den huvudsakliga faktorn för pedofili anser att det även förklarar hur
en person kan känna sexuell dragning till ett barn. Om en vuxen person behöver få
sina känslomässiga behov tillgodosedda av ett barn är det alltså en tillräcklig
förklaring för varför den vuxne även kan bli sexuellt upphetsad av ett barn. Trots
detta finns det vuxna som känner ett känslomässigt utbyte med och trivs i barns
sällskap men som ändå inte känner sig sexuellt dragna till barn. Dessa personer
kan ”nöja sig” med att bara vara i barns sällskap, bli föräldrar, arbeta på förskola
och så vidare. En generell teori för varför en del personer känner stark sexuell
dragning till barn är att dessa personer själva har haft en tidig sexuell erfarenhet
med ett annat barn som gjort ett sådant intryck på dem att de, när de blir vuxna,
fortfarande finner barn sexuellt upphetsande. Det är dock viktigt att påpeka att
mer än hälften av alla barn har tidiga sexuella erfarenheter med andra barn, men
långt ifrån alla av dessa blir pedofiler (Finkelhor & Araji 1986).
Något som är intressant är dock att forskare har hittat ovanligt höga förekomster
av bakgrund med sexuell traumatisering hos pedofiler. (de Young, 1982; Gebhard
et al., 1967; Groth & Burgess, 1978 i Finkelhor & Araji, 1986, s. 151)
18
Något som också är viktigt i skapandet av en sexuell fixering är att upphetsning
kombineras med återkommande fantasier (i detta fall om barn, min egen
anmärkning) och upprepad onani (McGuire, Carlisle, & Young, 1965 i Finkelhor
& Araji, a a, s.151).
Finkelhor & Araji (1986) skriver även att det finns vissa forskare som föreslår att
biologiska faktorer, såsom skillnader i hormonnivåer eller kromosomavvikelser är
bidragande till pedofili. Dessa teorier kan vara mycket betydelsefulla rent
behandlingsmässigt, men är så pass generella och ospecifika att de inte är
tillräckliga som förklaring.
5.2.3 Hämning eller blockering
Grupper av teorier förklarar varför vissa individer är hämmade i sin förmåga att få
sexuella och känslomässiga behov tillgodosedda av vuxna sexuella relationer och
istället utvecklar ett sexuellt intresse för barn. Individpsykologiska teoretiker
beskriver att pedofiler har en intensiv ”moderkonflikt” eller ”kastreringsångest”
och menar att pedofilen har en olöst Oidipuskonflikt. Detta gör det svårt eller
omöjligt för dem att relatera till vuxna kvinnor. (Fenichel, 1945; Gillespie, 1964;
Hammer & Glueck, 1957 i Finkelhor & Araji 1986, s. 153). Även psykologer som
tar avstånd från psykoanalytiska förklaringar ser pedofiler som blyga, skygga,
svåra och med bristande social kompetens som gör det omöjligt för dem att
utveckla sexuella och sociala vuxna relationer (Frisbie, 1969; Gebhard et al.,
1967; Glueck, 1965; Guttmacher & Weihofen, 1951;Hammer & Glueck, 1957;
Langevin, 1983; Storr, 1965 i Finkelhor & Araji 1986, s. 153).
Finkelhor & Araji (1986) delar in denna kategori i två olika typer:
Utvecklingstypen och Situationstypen. Utvecklingstypen omfattar de teorier som
nämner Oidipuskomplex, där personen hindras från att gå in i en vuxen sexuell
utvecklingsfas. Situationstypen omfattar mer de teorier som inkluderar
incestpedofili. I dessa fall har den vuxne ett klart sexuellt intresse i vuxna men
”blockeras” från ett ”normalt” utlopp sexuellt sett på grund av en sprucken
relation eller en tillfällig, övergående kris.
5.2.4 Släppa inre spärrar
Den sista faktorn som spelar in handlar helt enkelt om vad som är avgörande för
att en del personer kan övervinna eller inte alls ha en vilja att ha sex med barn.
Bland de teorier som går under denna kategori sägs det att det bland pedofiler
finns en högre acceptans för ett sådant beteende. Förespråkare av
individpsykologi karaktäriserar pedofiler som personer med låg impulskontroll.
Alkohol, senilitet och psykoser är också bidragande till att en person kan släppa
på sina inre spärrar (Finkelhor & Araji, 1986). Ibland kan tillfälliga
omständigheter användas som förklaring för att en person släpper sina inre
spärrar. För en person utan någon tidigare ”pedofil bakgrund kan till exempel
ohanterlig stress på grund av en personlig kris förklara varför personen tillfälligt
släppt på sina inre spärrar (Gebhard et al., 1967,p. 74; Mohr et al,. 1064, p. 95;
Swanson, 1968 i Finkelhor & Araji 1986).
19
6. RESULTAT OCH DISKUSSION
Nedan presenteras det resultat jag funnit efter min studie. Studiens resultat är
uppdelat i tre delar:
1. Litteraturstudie: här sammanställer jag alltså mina fynd från artiklar och
böcker.
2. Internetobservation: i den här delen av resultatet presenterar jag de fynd
jag gjort under min internetobservation av sociala media, det vill säga
NSP:s blogg, samt nyhetsmedia.
3. Intervjuer: här sammanställer jag de fynd jag gjort utifrån utsagor från
studiens två informanter.
Alla resultatdelar är sammanvävda med diskussion och reflektioner. Anledningen
till att jag valt att dela upp resultatet är att det är olika bilder som ges och en
uppdelning gör denna kontrast mer tydlig för läsaren. Som jag tidigare nämnt är
rubrikerna skapade utifrån mina frågeställningar i förhoppning att kunna besvara
dessa i mitt resultat. Behandling och pornografi är två rubriker som tillkommit
under studiens gång då majoriteten av den studerade litteraturen tar upp dessa två
ämnen. Dessa ämnen behöver inte tas upp för att besvara studiens frågeställningar
men är två viktiga pusselbitar för att ge läsaren en bredare och mer komplett bild
av det som har framkommit kring pedofili.
6.1 Hur beskrivs pedofili i litteraturen?
Såväl Glasser som Finkelhor & Arajis teorier visar att pedofili är komplext och
mycket svårt att förklara ur ett enda perspektiv. I all litteratur jag studerat ges
många olika förklaringsperspektiv och ingen förnekar det faktum att problemet
kräver teoretisk pluralism för att förklaras. Svensson (2012) konkretiserar detta
och skriver:
”Det går nog inte att förutsäga vem som i framtiden kommer begå ett sexuellt
övergrepp innan personen gjort det. Diagnoserna och riskbedömningarna är tyvärr
mycket trubbiga instrument för att förutsäga vad som kan ske i framtiden. Det är
bara i backspegeln man kan utveckla hypoteser kring hur det kan komma sig att
just den personen hamnade så fel. Men inte ens i ett behandlingssamarbete med en
förövare går det att fullt ut förstå varför just han gick över den förbjudna
gränsen.” (s.30)
Trots komplexiteten och de många olika orsaksförklaringar som finns kring
pedofili har det ur litteraturstudien framkommit faktorer och perspektiv som visar
sig vara genomgående i återgivning av pedofili.
6.1.1 Avvikande sexuellt tändningsmönster
Pedofili beskrivs i litteraturen som en avvikande sexuell läggning och en
psykiatrisk diagnos. Det är dock inte alla personer med denna läggning som är
aktiva i sina avvikande sexuella önskningar. Det vill säga, de har ett sexuellt
intresse för barn men avstår från att leva ut detta intresse eller begär på grund av
inre spärrar och värderingar (Martens 1998, Larsson m fl. 2002, Svensson 2012).
20
Finkelhor & Araji (1986) skriver i sin fyrfaktormodell att den sista faktor som
spelar in för att en pedofil ska begå ett övergrepp är att släppa inre spärrar. De
nämner låg impulskontroll, alkoholpåverkan, senilitet och psykoser som exempel
på sådant som kan vara bidragande till att en pedofil person släpper på sina inre
spärrar. Vidare förklarar Finkelhor & Araji (a a) att tillfälliga omständigheter
såsom ohanterlig stress som utlösts av en personlig kris kan orsaka att en pedofil
person tillfälligt släpper på sina inre spärrar. Finkelhor och Araji (a a) påpekar i
sin fyrfaktormodell att personer som känner sexuell dragning till barn många
gånger själva haft en tidig sexuell erfarenhet med ett annat barn som gjort ett
sådant intryck på dem att de fortfarande i vuxen ålder upplever barn som sexuellt
upphetsande. Finkelhor & Araji (a a) påpekar dock att det är viktigt att komma
ihåg att detta inte gäller för alla barn som haft tidiga sexuella erfarenheter, utan att
detta bara är en generell teori.
Flera författare, till exempel Ames & Houston (1990) hävdar att fokus inte ligger
så mycket på barnets ålder utan snarare vilket utvecklingsstadium barnet befinner
sig i. Även Freund (1967) undersökte homosexuellt och heterosexuellt fixerade
pedofiler och mätte deras erektioner när de var exponerade för bilder på nakna
barn och vuxna. Mätningar visade att det som undersökningspersonerna reagerade
på främst var bilder på barn med outvecklade och späda kroppsformer.
Det tycks alltså vara så att det är barnets kropp i sig som triggar igång det sexuella
hos pedofiler. I litteraturen beskrivs även hur pedofiler i försök att skapa vuxna
sexuella relationer föredrar de vuxna kroppar som påminner om det outvecklade
barnets kropp. Det går till exempel att tänka sig en vuxen kropp som saknar
behåring och som är ”platt och späd” i sin kroppsform.
6.1.2 Skammen, ondskan och hatet
Flera författare bland litteraturen tar upp den enorma skam som många pedofiler
bär på, både på grund av de tankar och känslor de har för barn, men också för de
fantasier de eventuellt har levt ut. Det är inte bara pedofilen som drabbas av
skammen, utan även dennes anhöriga. Att ha arbetat, fikat och umgåtts med någon
som utfört fruktansvärda övergrepp mot barn kan väcka en känsla av att som
anhörig eller kollega ha blivit lurad och frågan ställs om det någonsin går att
umgås med den här personen igen. Det perspektivet tas upp av Svensson (2012)
som berättar om en före detta brandman som gripits för sexuella övergrepp på ett
barn. När Svensson själv besökte mannens förra arbetsplats fick han ta del av
kollegornas enorma skamkänslor. I litteraturen beskrivs omgivningens reaktioner
och känslor som ”ett andra straff” för den dömde pedofilen. Efter fängelsetiden
lever de anhörigas och resten av samhällets syn på den pedofile kvar långt efter
avtjänat straff. Flera författare skriver att samhällets syn och skammen hos
pedofilen gör att förnekandet ligger nära till hands, ett förnekande som i slutändan
kan göra att sanningen upplevs som en lögn och tvärtom. Flera författare som
själva arbetat med dömda sexualbrottslingar har träffat på flera som förnekat sitt
brott så starkt att de till slut själva börjat tro på sina egna lögner. Ett sådant
förnekande ökar även risken för att personer med en pedofil problematik kan
undvika att faktiskt söka hjälp, något som Svensson (a a) problematiserar. Han
skriver att för att kunna förebygga pedofila sexualbrott i framtiden så måste
attityden till sexualbrottslingar förändras, annars vågar inte pedofiler söka hjälp.
Behandlingen hjälper inte bara pedofiler i riskzonen för att begå övergrepp, utan
även de offer som annars skulle kunna drabbas av honom.
21
Enligt litteraturen går skammen hand i hand med hatet och tanken om att pedofiler
än onda människor. Marten (1998) skriver att det är tydligt att omvärlden inte är
nådig mot pedofiler. Svensson (2012) lyfter hatet och skriver att när människan
känner stark rädsla ökar hennes behov av att dela upp det onda och det goda:
”De som skrämmer oss är inte som vi och vår primitiva lösning är att de ska bort,
elimineras. Så gjorde nazisterna med judarna, så fungerar främlingsfientlighet,
och så kanske det också är med vår syn på sexualbrottslingar” (s.43)
Det verkar också finnas någon slags lockelse i det onda brottet och människor
som begår onda handlingar. Nästan dagligen figurerar dessa onda människor i
tidningar, tv-program och filmer. Ann Heberlein skriver i ”En liten bok om
ondska” (2010) att ”Ondskans karaktär av mysterium, av ogripbarhet och
meningslöshet, ger inte människan någon ro” och att ondskan för människan är
lockande, att människan dras till den ”som flugor dras till en sockerbit” (s.25) och
att det pratas och skvallras och spekuleras. Människan lyssnar förfärat på
berättelser om ondska och grymhet och tar fascinerat del av hemska detaljer och
information. Ásdísardóttir (2006) berättar om när hennes pappa blev åtalad för de
övergrepp han utsatt Ásdísardóttir och hennes syskon för. Hon berättar att
tidningarna löpande skrev om vad som skett och hur rykten snabbt spred sig i
samhället. Tidningarna skrev om hur föräldrar var oroliga för sina döttrar och att
”det säger sig självt att alla föräldrar inte ständigt kan övervaka sina barn medan
de befinner sig i stadens offentliga parker” (s.96).
6.1.3 Psykodynamiska förklaringar
En stor del av den litteratur som finns kring pedofili lyfter upp psykodynamiska
förklaringar för att kunna förstå varför ett pedofilt tändningsmönster uppstår.
Martens (1998) skriver att de fixerade pedofilerna (sexualitet uteslutande riktad
mot barn) kan anses ha en psykologisk felutveckling, eller en defekt. Denna
defekt kan vara en konsekvens av otillfredsställande lösningar på förälder-barn
konflikter i barndomen. Finkelhor och Araji (1986) lyfter även att pedofiler har en
intensiv ”moderkonflikt” eller lider av ”kastreringsångest” och har en olöst
oidipuskonflikt. Dessa olösta konflikter kan enligt Martens (a a) starkt påverka
den psykosexuella utvecklingen. Vad som gör att det sker en fixering vid just barn
svarar inte Martens på utan skriver att det ännu är en öppen fråga.
Carlsson (2002) skriver att psykoanalytiska författare ofta betonar den tidiga
relationen till modern som viktig. Carlsson (a a) skriver om Robert Stoller (1975)
som menar att om det i den tidiga relationen till modern funnits någon form av
trauma, till exempel fysiska hot eller övergrepp kan det ha gjort att utvecklingen
mot könsidentifikation bromsats och lett till en osäkerhet gentemot det motsatta
könet samt svårighet att skapa ömsesidiga sexuella relationer. Stollers tankar om
övergrepp i den tidiga relationen till modern går att koppla till Glassers (i
Carlsson 2002) teori om och kärnkomplexet där modern utnyttjar barnet för att
tillgodose sina egna behov och stärka sin egen självkänsla. Glasser menar att en
bidragande faktor till uppkomsten av ett pedofilt tändningsmönster kan vara en
från mamman sexuell stimulans av barnet i en tidig ålder. Även Finkelhor & Araji
(1986) nämner i sin fyrfakormodell att det råder ovanligt höga förekomster av
bakgrund med sexuell traumatisering hos pedofiler. Litteraturen visar alltså att en
orsak till pedofili således kan vara en slags ond cirkel där offer blir förövare och
där barnets första år, och speciellt relationen till modern framstår som särskilt
viktig.
22
6.1.4 Pornografi
Pornografi, såväl med barn som med vuxna tas upp i nästan all litteratur jag
studerat kring pedofili. Framför allt beskrivs i litteraturen att pornografi i
huvudsak används för två syften:


Att försöka stoppa sig själv från att begå övergrepp. Här verkar
barnpornografi vara mest förekommande. Istället för att ”på riktigt” leva ut
sina fantasier kan personen med pedofilt tändningsmönster fantisera och
masturbera till och med hjälp av pornografi som ett substitut
Som ett verktyg för att övertyga och instruera ett tänkt offer (barn). Här
används pornografi med såväl vuxna som barn. Det tycks vara vanligt
under processen innan ett tänkt övergrepp att förövaren låter pornografi
ligga framme för att neutralisera och normalisera för barnet
I självbiografin ”Bilden av pappa”(2006) berättar Thelma Ásdísardóttir hur
hennes pappa både förgrep sig på Thelma och hennes systrar själv, men även lät
andra människor göra det mot betalning. Thelmas pappa hade ett stort fotografiskt
intresse och kombinerade detta med sin pedofila läggning. Han fotade Thelma och
hennes systrar från ung ålder och bad dem att ställa sig i ”kvinnliga” och ”sexiga”
ställningar. När Thelmas pappa körde henne till andra män som förgrep sig på
henne fick hon ofta en pornografisk tidning att titta i medan hennes pappa och
förövaren ”kom i stämning” med alkohol och droger (Kristný, & Ásdísardóttir,
2006).
Martens (1998) skriver att när försäljningen av all slags pornografi blev fri i
Danmark på 1960-talet så sjönk antalet anmälda sexbrott i Köpenhamn.
Kwarnmark & Andersson (1999) skriver dock att konsumtionen av pornografi inte
alls fungerar avhållande från utagerande utan tvärtom, risken för utagerande
handling ökar. Pornografi kan bryta ner den kontrollfunktion som finns hos
pedofiler som enbart haft sexuella fantasier om barn men som aldrig agerat ut
dessa. Vidare tar Kwarnmark & Andersson (a a) upp det som Thelma Ásdírdóttir
blev utsatt för, nämligen att den förövande pedofilen använder pornografi för att
bryta ner försvaret hos det tilltänkta offret och visa att ”det här är inget konstigt”.
Användandet av pornografi tycks vara omdiskuterat och flera författare visar på
olika åsikter i frågan. Pornografi kan fungera som ett verktyg för att stoppa sig
själv från att begå övergrepp, och istället låta fantasierna vara just fantasier. Men
pornografi kan också öka lusten och därmed viljan att ta steget vidare från fantasi
till handling. Barnpornografi kan också användas som ett sätt för förövande
pedofiler att neutralisera sex mellan barn och vuxna hos det tänkta offret.
6.1.5 Behandling
Flera författare skriver om sina erfarenheter från arbetet med pedofiler.
Kwarnmark & Andersson (1999) diskuterar begreppet ”bota” i sammanhanget
behandling, och effekter av behandling. De skriver att om något kan botas
betraktas det således som en sjukdom, vilket de anser är en väldigt förenklad bild
av sexuella övergrepp. De förklarar att sexuella övergrepp i allmänhetens ögon
visserligen kan ses som ”ett sjukt beteende”, men att det här är viktigt at skilja på
ett sjukt beteende och en sjuk person. Faran med att sjukförklara är också att
personens ansvar för sina egna handlingar förintas, ett ansvar som är mycket
viktigt i en persons utvecklings, - och mognadsprocess.
23
Flera författare skriver att det är viktigt att klargöra vad exakt det är som ska
behandlas. Att behandla någons sexuella läggning och få personen i fråga att bli
sexuellt upphetsad av något annat än barn är svårt. Litteraturen visar också på att
pedofila personer inte är någon homogen grupp där särskilda karaktärsdrag går att
urskilja förutom deras avvikande sexualitet. En del litteratur visar på att bristande
social kompetens är en gemensam personlighetsegenskap men att varje pedofil
ändå ska ses som en enskild individ där orsakerna bakom den sexuella läggningen
kan skilja sig åt från person till person.
I den behandling som beskrivs i litteraturen ligger fokus på att skapa självinsikt
hos pedofilen och bryta ner det förnekande som ofta finns. När pedofilen kommit
så långt handlar arbetet i behandling snarare om att kunna kontrollera sina
impulser och handlingar mer än att styra vem pedofilen blir sexuellt upphetsad av.
Pedofilen skapar tillsammans med terapeuten ofta olika strategier för att undvika
laddade situationer där den sexuella avvikelsen skapar kritiska situationer som
pedofilen bör undvika. Behandlingen kan ske såväl individuellt med en terapeut
eller i grupp med en terapeut samt andra pedofiler. Litteraturen beskriver den
behandling som finns som mest förankrad inom Sveriges kriminalvård. De
passiva pedofiler som inte begått övergrepp eller dömts för det ger sig ofta inte till
känna, trots att det är troligt att de skulle behöva någon form av stöd i
förebyggande syfte.
6.2 Hur beskrivs pedofili på bloggen ”Nätverket stoppa pedofilerna”?
Nedanstående citat går att läsa på ”Nätverket stoppa pedofilernas” (NSP)
informationssida: (Länk 2)
”Nätverket Stoppa pedofilerna vill informera samtliga pedofiler runt om i Sverige
och även de som gömmer sig utomlands att vi är villiga att ta bort er från
hemsidan, eller aktivt sluta söka efter er, om ni går med på följande av nätverkets
krav:
1. Kemiskt kastrerar er, och kan bevisa det genom läkarintyg.
2. Visar ett intyg på att ni aktivt går på lämplig behandling hos legitimerad
psykolog.
3. Har kontinuerligt kontakt med nätverket, så att nätverket vet att kraven
ovan följs.”
Vem eller vilka som står bakom sidan framkommer inte men vem eller vilka det
än är så har de ett tydligt budskap till de pedofiler de hänger ut. Efter att ha läst
budskapet från NSP till ”samtliga pedofiler runt om i Sverige” funderar jag på vad
detta är egentligen. Är det ett försök till någon slags medling eller
överenskommelse, eller är det rent av ett hot? Vad gör det med en pedofil, dömd
förövare eller ej, att bli uthängd på detta sätt? Som jag tidigare nämnt beskrivs i
litteraturen hur samhällets syn på personer med ett pedofilt tändningsmönster kan
få dessa människor att dra sig undan, och inte få den hjälp de behöver. Vidare
diskussion kring detta görs i studiens analys.
Min dataanalys ledde mig fram till ett antal grupper av människor eller åsikter
som återkommande cirkulerade på NSP:s blogg. Jag vill lyfta att det som är under
diskussion främst är förövare, men även icke dömda pedofiler. Såväl
kommenterande läsare som NSP tycks inte göra någon skillnad på dessa.
24
6.2.1 Hatet
I inlägg på bloggen hängs en dömd pedofil man, som nu avtjänats sitt straff i
fängelse, ut med namn, bild och adress. På något sätt har även NSP fått tag på
mannens tänkta resplan från fängelset till sin hemstad. Denna resplan finns också
publicerad på bloggen och väcker många reaktioner. I kommentarerna efterlyses
personer som bor eller befinner sig i mannens hemstad som kan tänka sig att på
olika sätt fysiskt skada honom. Någon skriver att det ”känns som att någon
kommer bli sönder slagen idag”, någon har hittat mannens facebooksida, skrivit
ett ”hatmeddelande” till honom och uppmanar andra att göra detsamma.
Ytterligare någon vill ”borra hål i hans knäskålar, bryta av handlederna, tortyr
med svetslåga… Finns så många roliga saker man kan göra med såna här
bottenskrap av samhället” (Länk 1).
Kanske är det det onda i brottet som väcker en slags lockelse bland människor likt
Ann Heberleins tankar om ondska som jag nämnt tidigare. Är det de som får
människor att läsa NSP:s blogginlägg och lämna hatiska kommentarer? Kanske.
Oavsett så är det ingenting som skrivs öppet bland kommentarerna. Vad jag har
funnit är att de som dras till denna blogg och dessa brott är oroliga föräldrar,
anhöriga till offer och gärningsmän, och människor som har tappat tron på det
svenska rättssystemet. Gemensamt för dem alla är hatet.
6.2.2 De oroliga föräldrarna
Under fliken ”information” på bloggen har läsare kommenterat och visat såväl
motstånd till, som uppskattning av bloggen och de anonyma personer som står
bakom den. Efter min observation av dessa kommentarer uppmärksammade jag
att flertalet läsare verkar vara föräldrar. Oroliga föräldrar. Föräldrar som skriver
att, så länge bevis finns, så är det helt rätt att hänga ut alla människor som är
pedofiler, dömda eller inte. En kommentar är från en mamma till en flicka på tre
år som skriver att hon älskar bloggen och att de som står bakom den ”vågar göra
detta för alla offer. Att ni tar er tiden” (Länk 2).
Som förälder vill man såklart skydda sitt barn mot all ondska i världen, men det är
inte alltid det är möjligt. Som förälder är det svårt att skydda sitt barn mot alla
hemskheter som finns i världen och detta kan tänkas skapa en känsla av förlorad
kontroll och rädsla hos föräldern. Är ett socialt media som NSP:s blogg ett sätt för
oss att försöka kontrollera det vi är rädda för? En del föräldrar skriver själva till
NSP och frågar om det finns någon bosatt känd pedofil i området där de själva
tänkt köpa hus och bosätta sig. Orsakerna bakom ett sådant medvetet val hos en
förälder som vill skydda sitt barn känns lätta att förstå, men frågan är vad det gör
långsiktigt med vårt samhälle, om de mest hatade och föraktade medvetet ”hängs
ut” och tvingas bort.
6.2.3 Anhöriga till offret och gärningsmannen
Vid sidan om de oroliga föräldrarna som tacksamt glädjer sig åt NSP:s
uthängningar för att skydda sina barn finns också de som blir uthängda, och de
som känner gärningsmannen eller offret. I september 2013 skriver någon: ”Snälla
kan ni ta bort detta! Det skadar inte -----, han kan inte läsa detta men det skadar
hans familj och vänner som älskade honom och litade på honom. Ni har ingen
aning om hur ont detta gör…” (Länk 1).
En del kommenterar också att dessa uthängningar som ibland innehåller detaljer
om det brott som begåtts blir som en slags upprepning av brottet för offret. Någon
25
skriver i en kommentar att den man som hängts ut har två oskyldiga barn, och
ställer frågan hur NSP tror att det blir för dem när deras pappa hängs ut på detta
sätt.
6.2.4 Bristen på tilltro till det svenska rättssystemet
En åsikt som flera gånger återkommer bland kommentarerna på NSP:s blogg är att
det svenska rättssystemet inte är tillräckligt. Läsare skriver att de skäms över
Sveriges lagar och att de förstår att svenskar flyttar utomlands eftersom de lagar
som finns i Sverige är ett hån mot offer för sexualbrott. Nedan följer ett axplock
av den typ av kommentarer som florerar på bloggen:
”Man slutar aldrig chockas över de låga straffen som delas ut i Sverige. Det är
som ett hån mot offren i denna typ av brott, och främst mot barn! Man kan hoppas
att det finns någon form av rättvisa genom att han får betala dyrt när han väl är
inspärrad” (Länk 1).
”Finns inget vidrigare och lägre stående än pedofiler. Hellre än att låta oss betala
kastrering och fängelse, borde dödsstraff införas. Bort med skiten. Alternativ två;
kastrering och utvisning” (Länk 1).
”Svenska rättsystemet är ett hån mot alla drabbade. Man får fan längre straff när
man tjuvtankar!” (Länk 1).
Förmodligen är denna åsikt en av anledningarna till att NSP:s blogg uppkommit
överhuvudtaget. Resultaten visar att personerna bakom NSP nästan måste anse att
det svenska rättsystemet inte är tillräckligt, och därför själva tar över statens
ansvar och ger pedofiler ännu ett straff genom att hänga ut dem på det sätt de gör.
Enstaka läsare av bloggen uttrycker sin avsky mot pedofiler men påpekar att det
rättsliga ansvaret ändå ligger hos staten. En läsare skriver till exempel att ”Vi
måste tro på det svenska rättssystemet annars fallerar hela den rättsliga delen i
detta samhälle”. Kommentarer av denna typ attackeras ofta kraftigt av andra
läsare som drar slutsatsen att personen bakom ”försvarar” pedofiler och håller
dem om ryggen.
6.2.5 ”De som försvarar pedofiler är skyldiga till att pedofili förekommer.
Lika skyldiga som pedofilerna själva”
Rubriken ovan är ett citat från en kommentar på NSP:s blogg. Det är vanligen
denna typ av kommentar som dyker upp när någon läsare påpekar att den
uthängda personen redan fått sitt straff eller att det varken är NSP:s skyldighet
eller rättighet att hänga ut dessa personer. Att som läsare genom en kommentar på
något sätt lyfta den uthängdes perspektiv väcker starka reaktioner bland andra
läsare. En del läsare sträcker sig så långt att de menar att de som visar förståelse är
likställda med pedofiler själva:
”Jag blir HELT chockad när jag här läser att MÅNGA av er försvarar den här
personen som påstår sig vara en pedofil… Det är som att säga att jag har tankar
om att mörda någon men har inte gjort det än! Han ska spärras in på livstid och få
sin penis avklippt. Och jag anser att alla ni som visar de minsta förståelse för den
här personen ni är alla pedofiler i mina ögon…” (Länk 1).
Dessa kommentarer visar att de inte bara är synen på pedofiler som är viktigt här.
Utan även synen på de yrkesverksamma som faktiskt försöker hjälpa. Vem vill
26
hjälpa och behandla om det gör att man som yrkesprofessionell bemöts av dessa
reaktioner från samhället? Resultatet visar tydligt på ett starkt förbud att betrakta
situationen utifrån den pedofila personens perspektiv.
6.3 Hur beskrivs pedofili i nyhetsmedia?
Resultaten av genomgången av nyhetsmedia visar att det till stor del är förövarna
som står i fokus även i media. Gemensamt för flertalet studerade nyhetsartiklar
handlar om förövare, personer som begått sexuella övergrepp mot barn. Alla är
män. Alla beskrivs som pedofiler. Alla har också utnyttjat sin maktposition till ett
barn för att kunna utföra övergreppet. Med maktposition menas inte bara det
faktum att förövaren är en vuxen och offret är ett barn utan i alla artiklar har
förövaren på något sätt haft en position som ökat deras makt än mer.
En väldigt stor del av mina träffar, på alla tre tidningarna, handlar om Sture
Bergwall (förut Thomas Quick) som tidigare fått diagnosen pedofil och dömts för
övergrepp mot en minderårig (Flores 2013). Sture Bergwall är dock inte den enda
person det står om när Sveriges nyhetsmedier skriver om pedofili. Materialet visar
två genomgående teman för de artiklar som publicerats. Det första temat handlar
om barnaförövare. Mestadels om män. Män som begår sexuella övergrepp mot
barn och därmed, i alla artiklar, är pedofiler. I nyhetsmedia tycks nämligen ingen
skillnad göras mellan pedofil och förövare. De pedofiler som presenteras i dessa
artiklar har, förutom att de är män, även det gemensamt att de utnyttjat barn
sexuellt i en särkilt sårbar situation. I en särskilt sårbar situation är till exempel det
hemlösa barnet som blev sexuellt utnyttjad av den präst som skulle vara den som
hjälpte, eller det barn som fick dyr och fin utrustning av sin golftränare och i
gengäld fick stå ut med sexuella övergrepp. Det andra temat handlar om
innebörden i ordet och begreppet pedofili, och framför allt vilka starka reaktioner
det väcker. Flera artiklar handlar nämligen om oskyldiga personer som blivit
uthängda eller stämplade som pedofiler, trots att de inte är det. En stämpel som
tycks väcka enorma känslor och jag undrar om det är den värsta stämpel
människor kan tänka sig att få?
6.3.1 Förövarna som utnyttjar sin maktposition
En artikel handlar om en golftränare som utnyttjat de barn han tränade genom att
under tre år förgripa sig på dem och visa pornografi (Melin 2013). En annan
artikel handlar om en sexbrottsling som anses ha återfallsrisk men har fått godkänt
för att adoptera en funktionshindrad pojke vars mamma nyligen gått bort (Peruzzi
2013). En tredje artikel handlar om en präst som drev ett barnhem för fattiga barn
som han utnyttjade sexuellt (DN 2013). Till sist handlar en artikel om en man som
utnyttjat sin position som tränare för att utnyttja unga tjejer sexuellt. Mannen ska
även ha utgett sig för att vara någon annan på nätet och fått unga tjejer att posera
och skicka bilder på sig själva utan kläder till honom. Till en tjej sa mannen att
han hade film på henne när hon poserade naken som han tänkte lägga ut på
internet om hon inte gjorde som han sa. Efter att länge ha vädjat till mannen och
sagt att hon tänker ta livet av sig slutade denna historia med att den unga tjejen
valde att kasta sig framför ett tåg (Lenken 2013).
Det som slog mig mest efter att ha läst dessa artiklar är hur nyhetsmedia använder
sig av ordet pedofili, som ju faktiskt är en psykiatrisk diagnos. Inte i någon artikel
som jag studerat finns något som styrker att förövaren lider av pedofili. Således
verkar det bland nyhetsmedia finnas en bristande kunskap kring vad som
egentligen är pedofili, och att en förövare inte alltid är pedofil och vice versa.
27
Frågan är vad detta ger nyhetsmedias läsare, samhället, för bild av pedofili och
personerna bakom problematiken.
6.3.2 Att bli oskyldigt stämplad som pedofil
En tredjedel av de artiklar jag studerat handlar om personer som oskyldigt har
hängts ut som pedofiler. Tom Alandh (2013) skriver om den debatt som väcktes
när Olof Palme i filmen Call Girl utmålades som pedofil. Hugo berättar hur han
”fick ett helvete” när hans chef hängde ut honom på nätet som pedofil efter att
Hugo valt att säga upp sig från jobbet (Forsberg, 2013). En tredje artikel handlar
om en ung kille som startat en grupp på Facebook där han hängt ut ett antal
personer som pedofiler och lägger information om var de bor. Gruppen har väckt
många starka känslor. Många är arga och upprörda då oskyldiga personer hängts
ut som pedofiler. Innan det kom fram att dessa personer var oskyldiga fanns bilder
på dem samt uppmaningar om att slå ihjäl dem (Dawod 2013).
Resultaten visar att pedofil är en av de värsta stämplar som går att få. Svensson
(2012) skriver att pedofili av samhället nästan ses på som värre än mord och jag
tror att det ligger något i det. På något sätt verkar mord vara lättare att förstå än
pedofili och därmed finns ett större hat mot pedofili. För vem vill bli förknippad
med de personer som beskrivs i artiklarna under föregående rubrik? Att bli uthäng
som pedofil blir en stämpel för livet som ingen vill ha.
6.4 Hur beskrivs pedofili av professionella som arbetar med
pedofiler?
Att förklara orsakerna bakom pedofili uttrycks av informanterna som komplext.
På min fråga om ur vilka perspektiv man kan förklara pedofili svarar informant 1
att det säkert går att förklara ur såväl ett sociologiskt som psykologiskt och kanske
biologiskt perspektiv. Även informant 2 styrker detta och förklarar det finns
många olika perspektiv, och att inget kan förklara allt. Informant 1 säger att finns
studier som har visat på avvikelser i hjärnan men påpekar att det är svårt att ge
endast en förklaring utan att det krävs många olika perspektiv. Båda
informanterna är dock överens om att pedofili är en sexuell avvikelse, eller med
andra ord, ett sexuellt avvikande tändningsmönster.
6.4.1 ”Inte något man valt, utan något man blivit”
Informant 2 tror att de flesta pedofiler ser på pedofili som de flesta av oss ser på
vår sexualitet, att det inte är något man valt utan något man blivit. Hon säger att
det finns många olika perspektiv men att det generellt går att tänka sig en slags
sårbarhetsmodell där genetik och miljöpåverkan har resulterat i ett avvikande
tändningsmönster. Informant 1 pratar även hon om ett pedofilt tändningsmönster
med sexuella tankar, fantasier och/ eller handlingar som är riktade emot barn.
Något som båda mina informanter lyfter som mycket viktigt är att pedofiler är
människor framför allt. Människor med en avvikande sexuell tändning, och att
alla som har en sexuell tändning mot barn inte begår sexuella övergrepp på barn.
6.4.2 Långt ifrån alla är förövare
Båda informanterna trycker på vikten av att skilja på pedofiler och barnaförövare.
De säger också att även pedofiler kan dela de värderingar som gemene man har,
och därmed dela uppfattningen att övergrepp är fel och således inte begå några
övergrepp. Däremot, nämner informant 2, att ”det finns grupper bland pedofiler
28
som anser att de har lika stor rätt som andra att få sin sexualitet tillgodosedd och
därmed öppet bedriver lobbying för att legalisera sex mellan barn och vuxen”.
Ett exempel på en grupp som liknar det informant 1 beskriver är den amerikanska
organisationen The North American Man/Boy Love Association (NAMBLA).
Enligt NAMBLAS hemsida (NAMBLA, 2011) är de en politisk organisation som
sedan 1978 kämpar för unga och vuxnas rättigheter: ”to choose the partners with
whom they wish to share and enjoy their bodies”. NAMBLA fördömer all form av
lagöverträdelser i form av övergrepp och tvång men menar att åldersskillnad inte
hindrar att ömsesidig, kärleksfull interaktion kan uppstå mellan personer.
NAMBLA är därför emot lagar om samtycke som innefattar ålder och menar att
dessa lagar hindrar pojkar och män från att fullt ut njuta av sina kroppar och ha
kontroll över sitt liv. De anser att tusentals män och pojkar idag placeras i
fängelse felaktigt på grund av det orättvisa rättssystem som finns idag.
6.4.3 Skammen
”Om det hade varit möjligt hade alla i hela världen förmodligen varit
heterosexuella eftersom det är den gängse normen och det som samhället entydigt
lyfter fram som önskvärt och acceptabelt”. Så svarar informant 2 på min fråga om
hur hon tror att pedofiler påverkas av samhällets och omvärldens syn på dem.
Informant 1 berättar att de pedofiler hon möter i sitt arbete ofta skäms mycket och
förklarar vidare att även samhällets syn på pedofiler och deras handlingar som
avskyvärda kan leda till att de drar sig undan och undviker att söka hjälp, vilket i
sin tur är en riskfaktor för att leva ut sina pedofila tändningar. Detta styrker
Finkelhor & Arajis (1986) tankar om att pedofilen hanterar sin känsla av skam
och skuld genom ett massivt förnekande.
6.4.4 Behandling
Informant 2 trycker på vikten av att inte klassa en sexuell avvikelse som sjukdom
i traditionell bemärkning. Informant 2 säger att det inte går att ”bota” en sexuell
avvikelse utan att det snarare handlar om att göra livet mer hanterbart och att
utveckla strategier och verktyg för att inte ge akt på olagliga avvikelser.
Informant 1 berättar om den behandling de utför på den sexualmedicinska
avdelning där hon arbetar. De ”reducerar pedofila handlingar och stärker
faktorer som skyddar”. Hon understryker vikten av att i mötet med pedofiler
kunna skilja på handling och person och vara tydlig med att behandling endast
innebär att den pedofile tillsammans med behandlaren kan försöka reducera och få
kontroll över ett förövarbeteende.
Informant 2 berättar att det är svårt att få hjälp för de pedofiler som inte begått
något brott, då det är få som är specialiserade på avvikelser. Informant 2 nämner
dock Centrum för Andrologi och Sexualmedicin på Karolinska
universitetssjukhuset i Stockholm som har upprättat en hjälptelefon,
PREVENTELL, dit personer som är oroliga för sin sexualitet kan komma i
kontakt med professionella för att få råd och stöd.
Informant 1 berättar om den avdelning för sexualmedicin där hon arbetar där de
bland annat jobbar med Kognitiv beteendeterapi (KBT), ofta i kombination med
mediciner om det behovet finns. Vidare beskriver informant 1 hur hon som
behandlare i KBT snarare fokuserar på vad patienten gör mer än vad patienten har
eller är. Det handlar mycket om att öka kontrollen av patientens pedofila
handlingar. I sitt arbete strävar informant 1 tillsammans med sin patient efter att
ändra de pedofila handlingarna, att göra annorlunda. För att göra detta försöker de
29
stärka skyddande faktorer i form av att ha goda relationer med andra, att arbeta
och att befinna sig i sammanhang där personen är behövd och betydelsefull. Detta
menar informant 1 är social färdighetsträning, enkelt uttryckt.
7. SAMMANFATTNING & SLUTDISKUSSION
Studien bygger på tre olika metoder som använts för att besvara studiens
frågeställningar och tillgodose studiens syfte. Insamlad data är sammanställd och
analyserad i resultatet. Nedan förs en diskussion kring de metoder som använts
samt vad studiens huvudsakliga resultat är.
7.1 Metoddiskussion
I studien har tre olika metoder använts, nämligen litteraturstudie, intervjuer samt
en internetstudie. Valet att använda så pass många olika metoder har påverkat
studiens resultat på det sättet att flera olika perspektiv har varit möjliga att
överskåda. Studien redogör för pedofili ur såväl litteraturens, professionellas,
sociala mediers samt nyhetsmedias beskrivningar av pedofili. De varierande
perspektiven ger en bättre helhetsbild av samhällets syn på pedofili och tydliggör
de skillnader som finns kring hur pedofili uppfattas. Valet av att använda tre olika
metoder har också påverkat studiens resultat på så vis att den innehåller flera olika
perspektiv på problemet vilket ger resultatet mer djup. Hade studien endast byggt
på en metod hade resultatet kanske varit mer djupgående men de tydliga
skillnaderna i hur pedofili beskrivs på olika arenor hade inte blivit lika tydligt. För
att kunna besvara studiens frågeställningar krävdes dessutom användandet av flera
metoder. Det hade, för att få ännu ett perspektiv på pedofili, varit intressant för
studien med utsagor från personer som själva har en pedofil läggning. Då ämnet är
så pass skam, - och tabubelagt är det troligt att det hade varit svårt att hitta
intervjuperson för detta. Då tidsmässigt utrymme för studien var bristfälligt valdes
endast en blogg ut för observation, något som kan tänkas ha påverkat rimligheten i
resultatet då det kan ge en snäv bild av verkligheten. Om studien hade inkluderat
observation av fler bloggar hade ett resultat för sociala medier troligtvis varit mer
omfattande.
Vid påbörjandet av studien valdes Finkelhor & Arajis och Glassers modeller om
pedofili som lämpliga teoretiska utgångspunkter. De uppfyllde studiens syfte att
skapa en större kunskap kring pedofili, samtidigt får läsaren en bra och tydlig bild
över pedofili och de olika faktorer som är delar av problematiken. Många av de
olika delarna i modellerna har på ett bra sätt kunnat knytas an till insamlat
datamaterial. I efterhand, när det är tydligt vilken stor påverkan omgivningen och
samhället kan ha, hade det varit intressant för studien att ha med ännu en teori. En
teori om vad professionalitet innebär, om hur stigma, åsikter och värderingar kan
påverka den professionelle i arbetet med klienten. Kanske hade detta på ett bättre
sätt fått professionella att tänka efter och vara mer uppmärksamma på hur mycket
eget tyckande och tänkande kan påverka såväl oss själva som klienten.
De två yrkesverksamma professionella som intervjuats har lång erfarenhet och
stor kunskap kring arbetet med pedofili, de anses därför som rimliga källor. Då
deras svar på många sätt styrker varandra anses resultatet från dessa vara rimligt
och trovärdigt, även om fler utsagor från professionella hade varit intressant för
studien. Då det finns många likheter och kopplingar mellan resultatet både från
30
den studerade litteraturen, observationen av sociala, - och nyhetsmedier som de
utförda intervjuerna kan resultatet anses vara rimligt.
Som jag tidigare beskrivit i studiens metoddel valde Wordpress att ta bort NSP:s
blogg. Såväl NSP:s uttalande på Facebook som de kommentarer som följde till
deras uttalande visar på starka reaktioner och en oförståelse till Wordpress beslut.
En slutsats jag drar efter detta är att även de som står bakom NSP verkar ha en
stark misstro till det svenska rättssystemet då de flyttar sin blogg till amerikanska
servrar eftersom, som de själva uttrycker det, ”amerikansk lagstiftning ser
annorlunda ut och ger yttrandefriheten mer utrymme”. NSP anser alltså att den
svenska yttrandefriheten inte är tillräcklig för att de ska kunna uttrycka sitt hat och
sina känslor mot pedofiler. NSP uttrycker inga tankar om de etiska regler som kan
tänkas stå bakom Wordpress beslut att ta bort bloggen och bland kommentarerna
till dessa två facebookinlägg återkommer ilskna kommentarer om det som skett.
7.2 Resultatdiskussion
Studiens resultat visar att pedofili är en sexuellt avvikande läggning som är
komplex och kräver flera olika perspektiv för att förstås. Precis som studiens
teoretiska utgångspunkter visar så är orsakerna bakom pedofili många och
varierande. Såväl i litteraturen som bland professionella som arbetar med
pedofiler lyfts många olika teorier och förklaringar kring varför pedofili
uppkommer, och ingen förklaring är egentligen bättre än den andra.
Studiens resultat visar också att pedofili är starkt förknippat med skam och hat,
såväl från den pedofile personen själv som från sociala media, anhöriga och resten
av samhället. Skammen och hatet bidrar till en högre risk för att den pedofile
personen väljer att inte söka den hjälp och behandling som han eller hon kan
tänkas behöva. En av studiens viktigaste fynd är att pedofiler i sociala medier och
nyhetsmedia gärna framställs som likställt med personer som begår sexuella
övergrepp på barn. Detta är något som både litteraturen och professionella som
arbetar med pedofiler lyfter som viktigt att inte göra, då bilden att alla pedofiler
begår sexuella övergrepp mot barn eller att alla sexuella övergrepp på barn alltid
utförs av pedofiler inte är sann. Resultatet visar också att det som yrkesverksam i
mötet med pedofili är viktigt att kunna skilja på person och handling.
Resultatet är av vikt då det kan ge en ökad kunskap om pedofili och personer med
denna typ av sexuellt avvikande läggning. Inom socialt arbete är det möjligt att
som professionell möta pedofiler och andra stigmatiserade och utsatta människor.
För att kunna ge ett bra bemötande med en förståelse och kunskap om
problematiken är studiens resultat viktiga. Då pedofili också är förknippat med
mycket känslor såsom skam och hat är det särskilt viktigt med en tidigare kunskap
kring ämnet för att på ett bättre och mer professionellt sätt kunna skilja på
handling och person, kunskap och känslor.
8. ANALYS
Studiens viktigaste resultat är att sociala medier och nyhetsmedia verkar förmedla
en bild där pedofiler är likställda med förövare för sexuella övergrepp mot barn.
Något som inte stämmer överens med vad studiens litteratur, utsagor från
professionella eller teoretiska utgångspunkter säger. Finkelhor & Araji (1986) tar i
sin fyrfaktormodell upp att den faktor som avgör om en pedofil blir en förövare är
när han eller hon släpper sina inre spärrar. Flera saker kan bidra till att dessa inre
31
spärrar släpps. Några av dem är en ohanterlig personlig kris, drogpåverkan och låg
impulskontroll. Detta styrks av mina intervjupersoner som båda lyfter det som
extra viktigt att tänka på att alla pedofiler inte begår sexuella övergrepp på barn,
och att alla som begår sexuella övergrepp på barn inte är pedofiler. Informant två
berättar att även pedofiler har moraliska värderingar om att övergrepp är fel och
därför inte begår några. Även litteraturen tar upp att pedofila personer inte alltid
begår övergrepp, utan kan låta den sexuella läggningen stanna vid fantasier och
önskningar tack vare inre spärrar. I nyhetsmedia används ordet pedofili i alla
artiklar om sexuella övergrepp på barn, och förövaren benämns som pedofil, men
ingen vidare förklaring ges till detta. Nyhetsmedia tycks anse att kriteriet för den
psykiatriska diagnosen som pedofili faktiskt är, stannar vid att en person har
begått ett sexuellt övergrepp mot ett barn. Frågan är om nyhetsmedia är medvetna
om att pedofili faktiskt är en psykiatrisk diagnos med olika kriterier som ska vara
uppfyllda för att diagnosen ska erhållas. Frågan går att ta vidare till om samhället
och människor i allmänhet känner till detta. Nätverket Stoppa Pedofilerna och de
människor som kommenterar där verkar inte heller ha helt och hållet koll på
begrepp och diagnoser. De personer som hängs ut här har oftast, men inte alltid,
en dom för sexuella övergrepp bakom sig. Ibland är det inte en dom utan endast
rykten och utsagor från läsare av bloggen eller andra. Även här tycks det faktum
att personen begått ett sexuellt övergrepp mot ett eller flera barn vara vad som
krävs för att klassas som pedofil.
Om jag ska vara helt ärlig så ska jag nog erkänna att även jag själv generaliserade
på detta sätt innan studiens början. Troligt är att även jag påverkats av att
nyhetsmedia är så pass snäva i den bild de förmedlar. Aldrig kan jag dra mig till
minne att jag fått läsa en artikel om någon som lever med ett pedofilt begär och en
lust, som aldrig gett utlopp för den. ”Långt ifrån alla pedofiler är förövare” säger
informant 2. Var är dessa personer, vill de inte representeras i media, eller är
media inte intresserad av att visa upp denna kategori av människor? När media
bara visar upp pedofiler som hemska människor som begår hemska övergrepp,
vad gör det med de som faktiskt inte begår övergrepp? Som kämpar för att stå
emot. Som mår så dåligt som mannen i ”Little Children” i studiens inledning, som
skär av sin egen penis för att kunna ”vara snäll”. Såväl litteraturen som mina
intervjuinformanter pekar på att skammen och hatet som riktas mot och upplevs
av pedofiler riskerar att leda till undvikande av att söka hjälp och behandling,
vilket i sin tur kan leda till att ett övergrepp faktiskt sker. Även Glassers teori
visar att den känsla av skam och skuld som pedofiler upplever hanteras genom ett
massivt förnekande. Ett förnekande av ett behov av hjälp, ett förnekande av att
övergrepp är fel. Och vad det kan leda till hade kunnat undvikas om det hat som
riktas mot pedofiler och de som faktiskt hjälper dem inte hade funnits.
När jag själv blev medveten om de tankar och känslor jag upplevde när jag såg
filmen ”Little Children” väcktes dock en vilja hos mig att veta mer, att kunna
förstå istället för att hata. För hatet hjälper varken pedofiler, offer eller någon
annan att bli av med problemet. Snarare tvärtom. Det verkar bara öka risken att
framtida förövare inte får den hjälp de behöver, och hatet får starkare rotfäste för
att växa.
Denna studie blev mitt försök att förstå, men ett av studiens resultat var att
pedofili är komplext och svårt att förstå. Mina informanter förklarar att pedofili
kräver flera olika perspektiv för att förstås och även litteraturen hävdar att en
teoretisk pluralism krävs för att förklara pedofili. Flera författare lyfter
psykodynamiska teorier och förklaringar som orsaker till att pedofili uppkommer,
32
men alla är överens om att de inte är tillräckliga. Informant 1 berättar även att det
finns studier som visar på ett samband mellan avvikelser i hjärnan och pedofili,
men att dessa studier inte är tillräckliga. Det vi vet är att pedofili är en sexuellt
avvikande läggning, alla som har denna läggning begår inte övergrepp, och det
finns möjlighet att få behandling.
Frågan bör då ställas om en sexuell läggning ska behandlas? Och går det? Nej, för
det handlar egentligen inte om att behandla i den meningen att något ska ”botas”
eller försvinna. Det handlar om att ge verktyg och möjligheter för den pedofila
personen att hantera sina sexuella önskningar för att inte begå sexuella övergrepp
och kunna leva ett drägligt liv. Såväl i litteraturen som i sociala medier syns hur
det finns starka känslor även gentemot de som hjälper pedofiler. En läsare på
NSP:s blogg menar till och med att de som försvarar pedofiler är lika skyldiga
som pedofilerna själva. Under sammanställandet av denna studie har jag själv fått
uppleva dessa åsikter. När jag har berättat att studien handlar om pedofili reagerar
människor med mycket känslor. Jag har hört alltifrån att pedofili är en anledning
till att dödsstraff borde införas i Sverige igen till att pedofiler ”måste vara sjuka i
huvudet”. En tanke som slog mig är vilka reaktioner jag skulle få om jag som
framtida socionom faktiskt skulle arbeta med pedofiler, och försöka hjälpa. Vad
hade jag då möts av för reaktioner från min omgivning? Som en som håller
pedofiler om ryggen? Eller som en som försöker förebygga de hemska bilder som
nyhetsmedia förmedlar. För att kunna ge någon som inte ännu begått ett
övergrepp verktyg, vägledning och stöd för att inte heller begå ett. Studiens
resultat visar att det är vanligt att offer så småningom själva blir förövare. Denna
onda cirkel måste stoppas om övergreppen ska få ett slut.
Varför tar då hatet och känslorna över viljan att försöka förstå? Varför verkar det
lättare att förstå en mördare än en pedofil? Att bli oskyldigt uthängd som pedofil
verkar vara den värsta stämpel som går att få. Kanske är det just för att problemet
verkar vara så komplext. Det finns ingen enkel förklaring. Det är även något som
är svårt att relatera till. Alla människor har upplevt ilska och aggression. De flesta
av oss har någon gång varit så arga och upprörda att vi velat slå något eller någon.
Att förstå hur en person kan ha en vilja att mörda någon kanske då kan upplevas
som lättare att relatera till? Mördare figurerar och tar mer plats i filmer och TVserier, och även där får vi en större möjlighet att relatera till och ”lära känna”
mördaren. Men få av oss har upplevt sexuell upphetsning av barn. Sällan figurerar
pedofiler i filmer och TV-serier och när de gör det är bilden alltid densamma. Det
är ”skumma män” som är ensamma, perversa och äckliga. Som alltid begår
hemska sexuella övergrepp mot oskyldiga barn. Kanske är det inte så konstigt att
det i samhället finns ett sådant hat mot dessa människor, när det är den enda
bilden vi får. Med ett sådant enormt hat i kroppen trängs viljan att förstå bort.
Varför ska något så hemskt och vidrigt förstås? Vi människor verkar bli simpla
och primitiva i vårt sätt att tänka när vi hatar, att lösningen att låsa in pedofiler
och slänga bort nyckeln blir lättare att ta till sig, snarare än att söka kunskap och
försöka förebygga.
Jag tror att det bakom allt hat och all ilska mot pedofiler finns en stor rädsla hos
oss. En rädsla för att våra barn kan vara de som drabbas av den tickande bomben
som pedofilen representerar. En rädsla att vi kanske sviker offret om vi försöker
hjälpa den person som förstört hans eller hennes liv, kanske för all framtid. Men
vem är det egentligen vi sviker om vi inte erbjuder och motiverar pedofiler den
hjälp de behöver? För det offer som redan är drabbat är såklart skadan redan
33
skedd. Men framtida offer då? Är det inte vår skyldighet, när vi ser hur offer
drabbas av sexuella övergrepp som barn, att motverka att detta får ske igen? Hatet
får inte stå i vägen där. Socialt arbete handlar om att skapa social förändring och
öka välbefinnande i livet för den enskilda individen. Det kommer vi aldrig uppnå
genom att fortsätta hata, utan snarare genom att börja skilja på handling och
person och skapa förändring och förutsättningar för personer med en pedofil
läggning. Jag undrar om inte NSP också agerar på en rädsla, och i ett försök att
”agera stat” försöker de ta kontroll över något de inte verkar veta så mycket om,
men som de skräms av likt oss andra. Hade de sökt kunskap och försökt förstå
hade de kanske förstått att det de gör snarare får pedofiler att undvika hjälp och
behandling. När NSP ställer upp krav om kemisk kastrering och kontinuerlig
kontakt med både NSP och behandlande psykolog för att NSP ska ta bort de bilder
och den information de hängt ut, gör de snarare sig själva, pedofiler, anhöriga och
offer en otjänst. Jag anser att deras budskap är ett hot, och sidan har av flera
personer blivit polisanmäld flera gånger utan framgång. När Wordpress i
december valde att stänga ner bloggen tog de ett viktigt etiskt ställningstagande
som förhoppningsvis gör det svårare för både NSP och liknande nätverk att hänga
ut fler människor på det sättet.
Det som kanske är det allra viktigaste i bemötandet av andra människor, är ibland
också det allra svåraste. Att möta en människa som har sexuella fantasier om barn,
och som kanske även levt ut dessa fantasier, väcker såklart starka känslor. Att
skilja på person och handling i en sådan situation kan för en del människor vara
omöjligt, det syns tydligt bland läsarna på NSP:s blogg. Men bland socionomer
och alla andra som ska hjälpa och möta människor med en pedofil problematik
kan inte hatet få ta plats framför förståelsen och kunskapen. Att ha en pedofil
läggning är enormt stigmatiserande och detta stigma leder till starka känslor av
skuld, skam och självhat hos den pedofile personen. Skam, skuld och självhat är
förövrigt troligtvis genomgående känslor bland klienter inom socialt arbete. De
flesta av oss förstår nog att ingen väljer att bli missbrukare, kriminell eller
psykiskt sjuk. De flesta av oss kan förstå hur en människa kan hamna snett i livet
och med dåliga förutsättningar välja en mindre bra bana. Det tycks dock vara svårt
att förstå att ingen heller väljer att bli pedofil. Men istället för att räcka ut en
hjälpande hand verkar samhället dela ut ett stort knytnävslag i magen till någon
som redan hatar sig själv så det räcker och blir över. Det vi inte tycks förstå är hur
mycket det där knytnävslaget stjälper. Därför tror jag att kunskap är enormt
viktigt, inte bara hos socialarbetare utan hos hela samhället. Kanske vet inte ens
personen med en pedofil problematik vad pedofili verkligen är? Förmodligen
skiljer den personen inte heller på vem han eller hon är som person och vad han
eller hon gör. Om förändring börjar inom den egna personen måste även vi som
ska motivera en förändring börja där.
34
9. BILAGOR
1. Mall första mail för intervju:
Hej -----!
Jag fick din mail genom ------ som berättade för mig att du arbetar med pedofili?
Jag är student på Malmö högskola och läser just nu min sjätte termin på
socionomprogrammet. Denna höst skriver jag min C-uppsats och jag har valt att
skriva om pedofili. Anledningen till att jag skriver till dig är att jag tror att din
kunskap kan vara till hjälp för mig i mitt uppsatsskrivande. Därför undrar jag om
du kan tänka dig att ställa upp på en mailintervju?
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om pedofili med fokus på förövaren.
Detta för att professionella som kan tänkas möta pedofiler i sitt yrke på ett bättre
sätt ska kunna bemöta pedofiler med en större förståelse och kunskap om
problematiken.
Frågorna jag vill ha svar på finns här under, kika gärna på dem och meddela mig
gärna om du kan tänka dig att hjälpa mig eller inte och ta sedan den tid du
behöver för att svara på frågorna. Om du väljer att svara så får du gärna skriva
dina svar under frågorna direkt i mailet.
Jag kommer skicka uppsatsen till dig i sin helhet samt de specifika textavsnitt där
jag använder information från dig innan den lämnas in så att du får möjlighet att
tycka till, ändra och ta bort om det är något du inte vill ha med!
Hör av dig om det är något du inte förstår eller som behöver en mer utförlig
förklaring.
Tack på förhand
Mvh Angelica Sohlmér
Frågor:
Vill du ge en kort beskrivning om dig själv, vad du gör och på vilket sätt du möter
pedofiler i ditt yrke?
1. Ur vilka olika perspektiv kan man förklara pedofili?
2. Finns det möjlighet för pedofiler att söka och få hjälp/behandling?
3. Hur ser den hjälpen/behandlingen i så fall ut?
4. Fungerar hjälpen/behandlingen?
5. Hur uppfattar pedofiler själva att samhället och omvärlden ser på dem?
6. Hur påverkas pedofiler av samhällets och omvärldens syn på dem?
7. Hur förklarar/beskriver pedofiler själva sin problematik?
8. Vad är viktigt att tänka på för professionella som i sitt yrke kan komma att
möta pedofiler?
9. Har du något annat du vill tillägga eller som du tycker är viktigt att jag tar upp i
min uppsats?
35
10. REFERENSER
Alandh, T (2013) En hygglig människa har svärtats. Dagens Nyheter, 16
september. > http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-hygglig-manniska-harsvartats/ < (2013-12-19)
Ames, M.A & Houston, D.A. (1990). Legal, Social and Biological Definitions of
Pedophilia. Archives of Sexual Behavior. Vol.19, No.4, pp. 333-342.
Axelsson, Å (2008): Litteraturstudie. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B.
(red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö:
Liber.
Carlsson, J (2002): Pedofila övergrepp – mannen som barn. I: Motz, A., Bogren,
M. & Volckerts, J. (2002). Våldets psykologi: [en antologi]. Stockholm: Prisma.
S. 103-132
Daneback, K & Månsson,S-A (2008): Internetforskning. I: Meeuwisse, A., Swärd,
H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.) (2008). Forskningsmetodik
för socialvetare. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. S. 154-169
Dawod, N (2013) Pedofilrykten i Facebookgrupp oroar polisen. Aftonbladet, 12
december > http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18009107.ab < (2013-12-19)
DN, TT AFP (2013) Kyrkan kompenserar pedofiloffer. DN, 14 december >
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kyrkan-kompenserar-pedofiloffer/ < (2013-1219)
Field, T (2006). Little Children. New Line Cinema, Bona Fide Productions &
Standard Film Company.
Finkelhor, D & Araji, S. (1986). Explanations of Pedophilia: A Four Factor
Model. The Journal of Sex Research. Vol.22, No.2, pp. 145-161. Maj.
Flores, J (2013) Sture Bergwall i rätten: Jag är inte pedofil. Dagens Nyheter, 21
oktober. >
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0C
C8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Fnyheter%2Fsverige%2Fsturebergwall-i-ratten-jag-ar-intepedofil%2F&ei=XRqzUtGxKMWn4ATGroGACg&usg=AFQjCNH0106RQLTSt
Z0IRR6OCqdxyzMawQ <
Forsberg, O (2013) Hugo, 43, utsattes för nätterrorist - blev uthängd som pedofil.
Aftonbladet, 2 december. > http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17943578.ab
< (2013-12-19)
Freund, K (1967). Erotic Preference in Pedophilia. Behavioral Research and
therapy. Vol.5, pp. 339-348.
36
Gerður Kristný, & Thelma Ásdísardóttir, (2006). Bilden av pappa. Malmö: Bra
Böcker
Heberlein, A. (2010). En liten bok om ondska. Stockholm: Bonnier
Kwarnmark, E. & Tidefors Andersson, I. (1999). Förövarpsykologi: om våldtäkt,
incest och pedofili. Stockholm: Natur och kultur.
Larsson, M, Svedin, C.G & Warfving, C (2002): Orsaker och risker – vuxna
förövare och deras offer. I: Svedin, C.G. & Banck, L. (red.) (2002). Sexuella
övergrepp mot flickor och pojkar. Lund: Studentlitteratur.
Lenken, P (2013) Väskan tyngsta beviset i Kumlarättegången. Svenska Dagbladet,
2 oktober 2013. > http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vaskan-tyngsta-beviset-ikumlarattegangen_8572138.svd < (2013-12-19)
Lerner, T, Lofors, E, (2011) En väg till hjälp för pedofiler. Dagens Nyheter, 24
maj. > http://www.dn.se/insidan/en-vag-till-hjalp-for-pedofiler/ < (2013-12-19)
Lerner, T, (2012) Många ringer om sitt sexmissbruk. Dagens Nyheter, 2
november. > http://www.dn.se/livsstil/manga-ringer-om-sitt-sexmissbruk/ <
(2013-12-19)
Lisinski, S, (2010) Sexmissbrukare hjälps på internet. Dagens Nyheter, 24 april. >
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sexmissbrukare-hjalps-pa-internet/ < (2013-1219)
Länk 1: Nätverket Stoppa Pedofilerna (2013)
>http://stoppapedofilerna.wordpress.com/< (2013-12-12)
Länk 2: Nätverket stoppa pedofilerna (2013), Information >
http://stoppapedofilerna.wordpress.com/about/< (2013-12-13)
Martens, P.L. (1998). Pedofili: barnpornografi och sexuella övergrepp mot barn.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Melin, E (2013) Golftränare åtalad för pedofili. Aftonbladet, 12 december >
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18006764.ab < (2013-12-19)
NAMBLA, North American Man/Boy Love Association, (2011)
>http://nambla.org/welcome.html< (2013-12-05)
Peruzzi, B (2013) ”Pojken offras som försökskanin”. Aftonbladet, 29 november >
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17936240.ab < (2013-12-19)
Skärsäter, I & Ali, L (2012): Att använda internet vid datainsamling. I: Henricson,
M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, B. (2012). De mest hatade: om pedofiler och andra sexualbrottslingar.
Stockholm: Ordfront.
37
Svedin, C.G (2002): Förekomst. I: Svedin, C.G. & Banck, L. (red.)
(2002). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar. Lund: Studentlitteratur.
38