Nationella riktlinjer för antipsykotisk

Nationella riktlinjer
för antipsykotisk
läkemedelsbehandling
vid schizofreni och
schizofreniliknande
tillstånd
Indikatorer
Bilaga
Innehåll
1. Generellt om indikatorerna......................................................................4
2. Förteckning över indikatorerna ...............................................................5
3. Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd .............................................................7
4. Övergripande indindikatorer för personer med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd .................................................................. 29
Generellt om indikatorerna
Generellt om indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram fjorton nationella indikatorer för Nationella
riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Tolv av dessa är i dag möjliga att mäta med hjälp av
befintliga datakällor som uppdateras kontinuerligt.
Socialstyrelsen har fokuserat på ett begränsat antal indikatorer som ligger
till grund för att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna. Indikatorerna
berör framför allt antipsykotisk läkemedelsbehandling, och dessutom har
några indikatorer utarbetats som speglar medellivslängd, behandling vid hjärtinfarkt bland personer med schizofreni samt mått som belyser individanpassad vård.
Rekommendationerna bör (i de flesta fall) kombineras med psykosociala
insatser som beskrivs i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011. De indikatorer som utarbetades i riktlinjerna för psykosociala insatser speglar olika aspekter av god
vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, och kompletterar därmed indikatorerna i riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling.
4
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Förteckning över indikatorerna
Förteckning över indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd:
Indikator 1
Behandling med antipsykotiska läkemedel vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Indikator 2
Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin
eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Indikator 3
Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende
Indikator 4
Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Indikator 5
Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Indikator 6
Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Indikator 7
Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom
Indikator 8
Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende
Indikator 9
Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
5
Generellt om indikatorerna
Indikator 10
Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med
missbruk eller beroende
Socialstyrelsen har tagit fram följande övergripande indikatorer för personer
med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd:
6
Indikator 11
Förväntad återstående medellivslängd bland
personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen
Indikator 12
Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt
bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen
Utvecklingsindikator 13
Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter
inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård
Utvecklingsindikator 14
Delaktighet i beslut om vård och behandling
bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller
slutenvård
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Indikatorer för antipsykotisk
läkemedelsbehandling vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd
1. Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Mått
Andel personer med antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
eller schizofreniliknande tillstånd, procent.
Syfte
Att behandlas med antipsykotiskt läkemedel, oavsett om det är FGA
eller SGA, har fått högsta prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 1). Den samlade forskningen ger belägg för att kontinuerlig behandling har effekt på psykotiska symtom och minskar risken för för tidig död,
i framför allt självmord, jämfört med ingen behandling. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 1 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på
recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället
a) oavsett beredningsform
b) då något eller några av uttagen är i depåform.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som
i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
7
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum
(om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under
sex månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Antipsykotiska läkemedel exklusive litium
N05A exklusive N05AN01
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
8
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den
studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som
ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från
läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut
förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret.
Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även
denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att
uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att
få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget
data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter
över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
2. Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon
bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Mått
Andel nyinsjuknade personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med aripiprazol, olanzapin eller risperidon, procent.
Syfte
Behandling med såväl aripiprazol som olanzapin och risperidon i peroral
form har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2).
Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Olanzapin
och risperidon har något bättre effekt än de flesta andra antipsykotiska
läkemedel vid nyinsjuknande och de bedöms likvärdiga vid en sammanvägning av effekt och biverkningar. Aripiprazol har generellt något sämre
antipsykotisk effekt, men förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade.
Den låga risken för viktuppgång, sedation och sexuella biverkningar har
varit avgörande för att jämställa preparatet med risperidon och olanzapin. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 3–5 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd, som inte vårdats tidigare, och som hämtat ut
a) aripiprazol, enbart monoterapi, i peroral form
b) olanzapin, enbart monoterapi, i peroral form
c) risperidon, enbart monoterapi, i peroral form
d) aripiprazol, både mono- och polyterapi, i peroral form
e) olanzapin, både mono- och polyterapi, i peroral form
f)
risperidon, både mono- och polyterapi, i peroral form
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i
täljaren, och som inte vårdats tidigare.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
9
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt. Polyterapi definieras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden.
Läkemedel
ATC-kod
Aripiprazol, peroral behandling
N05AX12
Olanzapin, peroral behandling
N05AH03
Risperidon, peroral behandling
N05AX08
För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid
något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället,
inom sluten vård eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
10
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om
de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad psykiatrisk vård.
Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är
inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd,
eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel
och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har
utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet
är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av
läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel
på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
11
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
3. Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende
Mått
Andel nyinsjuknande personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende som behandlats med
klozapin, procent.
Syfte
Hälso- och sjukvården bör endast i undantagsfall erbjuda klozapin till
personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 9). Avgörande
för den låga prioriteringen är en hög risk för allvarliga biverkningar och
viktuppgång, vilket kan leda till metabola biverkningar. (Nationella
riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 6 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Låg andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd, men som inte vårdats tidigare, varken för
dessa tillstånd eller för självmordsförsök, och som efter vårdtillfället hämtat ut klozapin som första antipsykotiska läkemedel (under en 6månadersperiod).
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som
i täljaren, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller
för självmordsförsök.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
12
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum
för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Klozapin
N05AH02
För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid
något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället
inom sluten vård eller öppen specialiserad vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt.
Personen får inte heller ha vårdats för självmordsförsök som bidiagnos
(enligt tabell nedan) vid vårdtillfälle där schizofrenidiagnosen hämtas
och inte heller ha ett vårdtillfälle med dessa diagnoskoder som huvudeller bidiagnos 6 månader innan.
Huvuddiagnos eller bidiagnos
ICD 10
Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar
förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt
självmord eller självmordsförsök
X60–X84
Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig
information är otillräcklig för att avgöra om skadan
uppkommit genom olyckshändelse, om den är
självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad
Y10–Y34
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den
studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade
om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i
sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta
utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns
heller uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett
förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare
bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna
läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas
ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
13
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Kvalitetsområde
14
Kunskapsbaserad vård.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
4. Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Mått
Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med olanzapin respektive risperidon, procent.
Syfte
Både risperidon och olanzapin i peroral form har god effekt på symtom
jämfört med andra antipsykotiska läkemedel och har fått hög prioritet i
riktlinjerna (prioritet 2). Hälso- och sjukvården bör erbjuda risperidon och
olanzapin till patienter med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd.
(Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd, rad 7–8 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut
a) olanzapin, enbart monoterapi i peroral form
b) risperidon, enbart monoterapi i peroral form
c) olanzapin, både mono- och polyterapi i peroral form
d) risperidon, både mono- och polyterapi i peroral form
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som
vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
15
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt. Polyterapi defineras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden.
Läkemedel
ATC-kod
Risperidon, peroral behandling
N05AX08
Olanzapin, peroral behandling
N05AH03
För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats
vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med
diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller
bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel
minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i
analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms
vara långvarigt sjuk.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när
personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna
läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data
för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli
möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning.
(Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild
av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska
läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur
statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
16
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
5. Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol
vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Mått
Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom som läkemedelbehandlats
med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol, procent.
Syfte
Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i
undantagsfall erbjuda paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral
form vid långvarig psykossjukdom (prioritet 8). Avgörande för den låga
prioriteringen för paliperidon är att underlaget för att bedöma effekt och
biverkningar är otillräckligt. Ziprasidon bedöms ha något sämre effekt än
andra läkemedel och den dagliga behandlingen är mer komplicerad än
vid andra antipsykotiska läkemedel. Zuklopentixol ger ofta biverkningar
och det saknas underlag för att bedöma effekten av läkemedlet i förhållande till dosering. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 11 och 13 –
14 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Låg andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd sjukdom som hämtat ut antingen paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid minst
ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som
vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
avses följande diagnoskoder:
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsda-
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
17
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
tum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Paliperidon, peroral behandling
N05AX13
Zuklopentixol, peroral behandling
N05AF05
Ziprasidon, peroral behandling
N05AE04
För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats
vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med
diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller
bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel
minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i
analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms
vara långvarigt sjuk.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när
personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna
läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data
för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli
möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning.
(Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild
av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska
läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur
statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
18
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
6. Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
Mått
Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med sertindol, procent.
Syfte
Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i
undantagsfall erbjuda sertindol (prioritet 10). Avgörande för att sertindol
har fått låg prioritet är att det finns andra åtgärder som har bättre effekt
samt mindre allvarliga biverkningar såsom hjärtarytmier och viktuppgång. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 15 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Låg andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut recept på
sertindol vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som
vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom
avses följande diagnoskoder:
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
19
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Läkemedel
ATC-kod
Sertindol
N05AE03
För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats
vid något tillfälle minst tre år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med
diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller
bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel
minst två år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i
analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms
vara långvarigt sjuk.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när
personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna
läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data
för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli
möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning.
(Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild
av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska
läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur
statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
20
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
7. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom
Mått
Andel personer med diagnosen schizofreni med svårbehandlade symtom som behandlats med klozapin, procent.
Syfte
Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården i första
hand erbjuda klozapin vid otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel (prioritet 1). Läkemedlet har bättre effekt på psykotiska symtom
i jämförelse med andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för
antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 16 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med
svårbehandlade symtom som hämtat ut klozapin på recept vid minst ett
tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom under motsvarande tidsperiod som i
täljaren.
Med svårbehandlad schizofreni avses följande diagnoskoder:
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad psykiatrisk vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller
datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård)
utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt.
Med svårbehandlade symtom menas att patienten under året innan
mättillfället, vid olika tidpunkter, haft minst två andra antipsykotiska läkemedel än det första antipsykotiska läkemedel som hämtas ut under
uppföljningsperioden.
Läkemedel
ATC-kod
Klozapin
N05AH02
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med schizofreni vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificeringen av svårbehandlade symtom kan vara bristfällig. Läkemedelsre-
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
21
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
gistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten
vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan
recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett
hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt
register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av
läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel
på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
22
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
8. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende
Mått
Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har ett suicidalt beteende och som behandlats med klozapin,
procent.
Syfte
Självmordsrisken är kraftigt förhöjd vid schizofreni, speciellt bland dem
som tidigare gjort ett självmordsförsök. Enligt riktlinjernas rekommendation
bör hälso- och sjukvården erbjuda klozapin vid suicidalt beteende (prioritet 1), eftersom läkemedlet minskar risken för självmord och självmordsförsök i högre grad än andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer
för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 19 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök
och som har hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6
månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
23
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under sex månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Klozapin
N05AH02
Med suicidalt beteende menas att patienten under något av de tre åren
innan mättillfället, vid minst ett tillfälle vårdas i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med någon av diagnoserna nedan, alternativt
hade diagnosen självmordsförsök vid mättillfället.
Yttre orsak till skada eller förgiftning
ICD 10
Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök
X60–X84
Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan
uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad
Y10–Y34
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman
24
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificering av suicidalt beteende kan vara bristfällig.
Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är
inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd,
eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel
och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har
utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet
är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av
läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel
på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
9. Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd
Riktning
Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar samtidigt som de behandlas med antipsykotiska läkemedel, procent.
Användande av antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala biverkningar. Med de läkemedel och behandlingsstrategier som finns inom
modern antipsykotisk läkemedelsbehandling behöver inte patienten
acceptera extrapyramidala biverkningar som en del av behandlingen.
För att minska dessa biverkningar är det möjligt att dels sänka läkemedelsdosen, dels byta läkemedel om dossänkning inte går att genomföra
på grund av risk för återinsjuknande. Ett sätt att synliggöra om patienter
ändå får extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling är att titta på förskrivningen av antikolinerga läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd.)
Låg andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antikolinerga läkemedel och
antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle
inom 6 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod och
som hämtat ut antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid
minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället under motsvarande
tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
25
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller
i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade
perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om
detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om
besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för
att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsom-
Läkemedel
ATC-kod
Antipsykotiska läkemedel exklusive litium
N05A exklusive N05AN01
Läkemedel med antikolinerg effekt mot
extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykosläkemedel
N04AA01 (trihexyfenidyl)
N04AA02 (biperiden)
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan med fördel slås samman.
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när
personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna
läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data
för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli
möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning.
(Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild
av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska
läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur
statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
råde
26
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
10. Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer
med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med
missbruk eller beroende
Mått
Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har samsjuklighet med missbruk/beroende av alkohol
och/eller narkotika och som behandlats med risperidon i depåform,
procent.
Syfte
Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och
lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Att
samtidigt ha ett beroende av alkohol eller narkotika innebär ytterligare
symtombelastning och ytterligare förhöjd dödlighet. Behandling med
risperidon i depåform har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2) och avgörande för rekommendationen är att följsamheten vid peroral behandling vid detta allvarliga tillstånd är sämre än vid
schizofrenisjukdom utan missbruk/beroende. Det saknas också andra
behandlingsalternativ (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 34 i tillstånds- och åtgärdslistan.)
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos och som
hämtat ut risperidon i depåform vid minst ett tillfälle inom 6 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos
under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
27
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Med alkohol- och narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvuddiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Diagnosuppgifter över schizofreni och schizofreniliknande tillstånd eller
alkohol- eller narkotikadiagnos kommer antingen från vårdtillfälle i sluten
vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfälle med schizofrenidiagnos under den studerade perioden selekteras. Uppgifter om vårdtillfälle med alkohol-eller narkotikadiagnos inhämtas för en period av 365
dagar innan vårdtillfälle för schizofreni- eller schizofreniliknande tillstånd.
Utskrivningsdatum för vårdtillfälle med schizofrenidiagnos (om detta
vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att
hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader
framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Risperidon i depåform
N05AX08
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
28
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Alla personer med schizofreni och missbruk/beroende vårdas inte i sluten
eller öppen specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller
inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i
framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även
denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättINDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
ningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att
uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att
få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget
data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter
över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
29
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Övergripande indikatorer för patienter med
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
11. Förväntad återstående medellivslängd bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen
Mått
Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder bland personer
med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, samt i totalbefolkningen.
Syfte
Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och
lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Personer med schizofreni får oftare kroppsliga sjukdomar än andra personer, till
exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det beror troligen på en
kombination av ohälsosam livsstil och metabola biverkningar av den
antipsykotiska behandlingen. Det kan också bero på att personer med
psykisk ohälsa får sämre somatisk vård än befolkningen i övrigt. Självmordsrisken är också kraftigt förhöjd – cirka 10–15 procent av patienterna
dör till följd av självmord. Dödlighet och medellivslängd bland personer
med schizofreni är viktiga mått att följa över tid och jämföra med utvecklingen för övrig befolkning.
Riktning
Höga värden eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss ålder, enligt den, vid tidpunkten gällande dödligheten. Här mäts återstående medellivslängd vid 30
års ålder. Beräkningarna baseras på dödsriskerna för varje åldersår bland
personer med schizofreni /schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen som jämförelse (Befolkningsstatistik 2013, Statistiska Centralbyrån).
Resultat tas fram med berökningar baserade på
a) samtliga dödsorsaker
b) samliga dödsorsaker förutom självmord.
Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder:
30
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgifter om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer
antingen från vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Felkällor
Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård..
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Kunskapsbaserad vård.
råde
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
31
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
12. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt bland personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen
Mått
Andel som fick akut reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt eller
vänstergrenblock bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, samt i totalbefolkningen, procent.
Syfte
Studier har visat att personer med schizofreni som insjuknar i hjärtinfarkt
har sämre förutsättningar än övriga personer när det gäller tillgång till
vårdåtgärder, läkemedel, men också chans att överleva. Vid hjärtinfarkt
som orsakas av en akut tilltäppande blodpropp i ett kranskärl, så kallad
ST-höjningsinfarkt, är vikten av omedelbar behandling mycket stor för att
minimera skada på hjärtat, risk för framtida hjärtsvikt och död. Detta
gäller även hjärtinfarkt med samtidigt västergrenblock på EKG som
innebär en stark misstanke om tilltäppt kranskärl. Med reperfusionsbehandling avses primär PCI, trombolys samt även kranskärlsröntgen som
inte leder till genomförd PCI.
Reperfusionbehandling vid ST-höjningsinfarkt och västergrenblock är
oavsett val av metod högt prioriterad i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.
Riktning
Höga värden eftersträvas.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18-79 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som reperfusionsbehandlats akut bland personer som vårdats
med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Nämnare: Totalt antal personer med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock bland personer som vårdats med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Uppgifter om infarkt och åtgärder hämtas från SWEDEHEART (RIKS-HIA).
Med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Akut hjärtinfarkt
I21
Reinfarkt (återinsjuknande i akut hjärtinfarkt)
I22
Enbart ST-höjningsinfarkter eller vänstergrenblock tas med enligt uppgifter från SWEDEHEART (RIKSHIA).
Reperfusionsbehandling innebär kärlöppnande behandling och inkluderar någon av nedanstående åtgärder:
•
Primär PCI
•
Trombolys
•
Angiografi som syftar till PCI, men där PCI inte utförs.
Tid från symptomdebut till reperfusionsgrundande EKG ska vara mindre
än 12 timmar.
Uppgifter om diagnos för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
hämtas från patientregistret och avser följande diagnoskoder:
32
Huvuddiagnos
ICD 10
Paranoid schizofreni
F200
Hebefren schizofreni
F201
Kataton schizofreni
F202
Odifferentierad schizofreni
F203
Schizofrent resttillstånd
F205
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Schizofreni, simplexform
F206
Annan specificerad schizofreni
F208
Schizofreni, ospecificerad
F209
Vanföreställningssyndrom
F220
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom
F228
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat
F229
Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild
F230
Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild
F231
Akut schizofreniliknande psykos
F232
Annan akut vanföreställningssyndrom
F233
Andra specificerade akuta och övergående psykoser
F238
Akut och övergående psykos, ospecificerad
F239
Schizoaffektivt syndrom, manisk typ
F250
Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ
F251
Schizoaffektivt syndrom, blandad typ
F252
Annat specificerat schizoaffektivt syndrom
F258
Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat
F259
Andra icke organiska psykotiska störningar
F289
Ospecificerad icke organisk psykos
F299
Diagnosuppgifter om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer antingen från vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad
vård. Att ha minst två vårdtillfällen med dessa diagnoser under de tio
föregående åren i förhållande till infarkt utgör kriterium för att ingå i den
studerade gruppen.
Som jämförelse beräknas också andelen som reperfusionsbehandlats
vid ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock i befolkningen.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Nationellt kvalitetsregister: SWEDEHEART (RIKSHIA) samt patientregistret,
Socialstyrelsen.
Felkällor
SWEDEHEART (RIKSHIA) täcker främst patienter med hjärtinfarkt som
vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär viss
underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter. Alla personer med
schizofreni eller missbruk/beroende vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård.
Redovisningsnivå
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård.
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
33
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
13. Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom psykiatrisk
öppen- eller slutenvård
Mått
Andel patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård som känner att
de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt, procent.
Syfte
Mötet mellan vårdare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens
verksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska med sin kunskap och
tillämpad vetenskap förklara sjukdomen, behandlingen och vilka resultat
som kan uppnås. Men de ska också förstå och se patientens kunskaper
om sin sjukdom och möjligheter till samarbete där var och en bidrar med
sin kunskap.
Riktning
Hög andel önskvärt.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator, nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt, men med låg svarsfrekvens för psykiatrin.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du att du blev bemött
med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?” med ”Ja, helt och hållet”.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du att du blev
bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?”.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Jämförelser kan göras med patienter i primärvård och specialiserad
somatisk öppen- och slutenvård.
Datakällor
Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Felkällor
Låg svarsfrekvens inom psykiatrin.
Redovisningsnivå
Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Individanpassad vård.
råde
34
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
14. Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom
psykiatrisk öppen- eller slutenvård
Mått
Andel patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård som känner sig
delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket som de önskar,
procent.
Syfte
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, innebär en god hälsooch sjukvård att patienten ska få individuellt anpassad information om
sitt hälsotillstånd och om den vård och behandling som kan erbjudas. En
god vård ska ges i samråd med patienten och med respekt för hans eller
hennes självbestämmande och integritet. En delaktig patient kan också
lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås. En
indikator på delaktighet är att patienten får delta i planeringen och
genomförandet av sin egen vård och behandling.
Riktning
Hög andel önskvärt.
Målnivå
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator, nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt, men med låg svarsfrekvens för psykiatrin.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du dig delaktig i beslut
om din vård och behandling, så mycket som du önskade?” med ”Ja,
helt och hållet”.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du dig delaktig i
beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?”.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Jämförelser kan göras med patienter i primärvård och specialiserad
somatisk öppen- och slutenvård.
Datakällor
Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Felkällor
Låg svarsfrekvens inom psykiatrin.
Redovisningsnivå
Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå.
Redovisningsgrupper
Kön, ålder.
Kvalitetsom-
Individanpassad vård.
råde
INDIKATORER, BILAGA
SOCIALSTYRELSEN
35