Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna......................................................................4 2. Förteckning över indikatorerna ...............................................................5 3. Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd .............................................................7 4. Övergripande indindikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd .................................................................. 29 Generellt om indikatorerna Generellt om indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram fjorton nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Tolv av dessa är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor som uppdateras kontinuerligt. Socialstyrelsen har fokuserat på ett begränsat antal indikatorer som ligger till grund för att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna. Indikatorerna berör framför allt antipsykotisk läkemedelsbehandling, och dessutom har några indikatorer utarbetats som speglar medellivslängd, behandling vid hjärtinfarkt bland personer med schizofreni samt mått som belyser individanpassad vård. Rekommendationerna bör (i de flesta fall) kombineras med psykosociala insatser som beskrivs i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011. De indikatorer som utarbetades i riktlinjerna för psykosociala insatser speglar olika aspekter av god vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, och kompletterar därmed indikatorerna i riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling. 4 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Förteckning över indikatorerna Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Indikator 1 Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikator 2 Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikator 3 Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Indikator 4 Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Indikator 5 Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Indikator 6 Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Indikator 7 Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Indikator 8 Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Indikator 9 Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 5 Generellt om indikatorerna Indikator 10 Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Socialstyrelsen har tagit fram följande övergripande indikatorer för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: 6 Indikator 11 Förväntad återstående medellivslängd bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Indikator 12 Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Utvecklingsindikator 13 Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård Utvecklingsindikator 14 Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 1. Behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Mått Andel personer med antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, procent. Syfte Att behandlas med antipsykotiskt läkemedel, oavsett om det är FGA eller SGA, har fått högsta prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 1). Den samlade forskningen ger belägg för att kontinuerlig behandling har effekt på psykotiska symtom och minskar risken för för tidig död, i framför allt självmord, jämfört med ingen behandling. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 1 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället a) oavsett beredningsform b) då något eller några av uttagen är i depåform. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 7 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel ATC-kod Antipsykotiska läkemedel exklusive litium N05A exklusive N05AN01 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. 8 Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2. Läkemedelsbehandling med aripiprazol, olanzapin eller risperidon bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Mått Andel nyinsjuknade personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med aripiprazol, olanzapin eller risperidon, procent. Syfte Behandling med såväl aripiprazol som olanzapin och risperidon i peroral form har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2). Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Olanzapin och risperidon har något bättre effekt än de flesta andra antipsykotiska läkemedel vid nyinsjuknande och de bedöms likvärdiga vid en sammanvägning av effekt och biverkningar. Aripiprazol har generellt något sämre antipsykotisk effekt, men förväntas ha tillräcklig effekt för nyinsjuknade. Den låga risken för viktuppgång, sedation och sexuella biverkningar har varit avgörande för att jämställa preparatet med risperidon och olanzapin. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 3–5 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som inte vårdats tidigare, och som hämtat ut a) aripiprazol, enbart monoterapi, i peroral form b) olanzapin, enbart monoterapi, i peroral form c) risperidon, enbart monoterapi, i peroral form d) aripiprazol, både mono- och polyterapi, i peroral form e) olanzapin, både mono- och polyterapi, i peroral form f) risperidon, både mono- och polyterapi, i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, och som inte vårdats tidigare. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 9 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi definieras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel ATC-kod Aripiprazol, peroral behandling N05AX12 Olanzapin, peroral behandling N05AH03 Risperidon, peroral behandling N05AX08 För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället, inom sluten vård eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. 10 Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad psykiatrisk vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 11 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 3. Läkemedelsbehandling med klozapin bland nyinsjuknade med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende Mått Andel nyinsjuknande personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utan suicidalt beteende som behandlats med klozapin, procent. Syfte Hälso- och sjukvården bör endast i undantagsfall erbjuda klozapin till personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 9). Avgörande för den låga prioriteringen är en hög risk för allvarliga biverkningar och viktuppgång, vilket kan leda till metabola biverkningar. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 6 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Låg andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök, och som efter vårdtillfället hämtat ut klozapin som första antipsykotiska läkemedel (under en 6månadersperiod). Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren, men som inte vårdats tidigare, varken för dessa tillstånd eller för självmordsförsök. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: 12 Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel ATC-kod Klozapin N05AH02 För att mäta tidigare vård hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle under de fem föregående åren i förhållande till mättillfället inom sluten vård eller öppen specialiserad vård med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Personen utesluts ur analysen om kriteriet för tidigare vård är uppfyllt. Personen får inte heller ha vårdats för självmordsförsök som bidiagnos (enligt tabell nedan) vid vårdtillfälle där schizofrenidiagnosen hämtas och inte heller ha ett vårdtillfälle med dessa diagnoskoder som huvudeller bidiagnos 6 månader innan. Huvuddiagnos eller bidiagnos ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök X60–X84 Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad Y10–Y34 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Personer kan felaktigt klassificeras som nyinsjuknade om de varit sjuka tidigare utan att uppsöka specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns heller uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 13 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Kvalitetsområde 14 Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 4. Läkemedelsbehandling med olanzapin eller risperidon vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med olanzapin respektive risperidon, procent. Syfte Både risperidon och olanzapin i peroral form har god effekt på symtom jämfört med andra antipsykotiska läkemedel och har fått hög prioritet i riktlinjerna (prioritet 2). Hälso- och sjukvården bör erbjuda risperidon och olanzapin till patienter med långvarig schizofreni eller liknande tillstånd. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 7–8 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut a) olanzapin, enbart monoterapi i peroral form b) risperidon, enbart monoterapi i peroral form c) olanzapin, både mono- och polyterapi i peroral form d) risperidon, både mono- och polyterapi i peroral form (redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 15 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Polyterapi defineras som att patienten hämtat ut mer än ett antipsykotiskt läkemedel, dvs. olika preparat, på apotek under sex-månadersperioden. Läkemedel ATC-kod Risperidon, peroral behandling N05AX08 Olanzapin, peroral behandling N05AH03 För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde 16 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 5. Läkemedelsbehandling med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom som läkemedelbehandlats med paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol, procent. Syfte Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid långvarig psykossjukdom (prioritet 8). Avgörande för den låga prioriteringen för paliperidon är att underlaget för att bedöma effekt och biverkningar är otillräckligt. Ziprasidon bedöms ha något sämre effekt än andra läkemedel och den dagliga behandlingen är mer komplicerad än vid andra antipsykotiska läkemedel. Zuklopentixol ger ofta biverkningar och det saknas underlag för att bedöma effekten av läkemedlet i förhållande till dosering. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 11 och 13 – 14 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Låg andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd sjukdom som hämtat ut antingen paliperidon, ziprasidon eller zuklopentixol i peroral form vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsda- INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 17 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd tum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel ATC-kod Paliperidon, peroral behandling N05AX13 Zuklopentixol, peroral behandling N05AF05 Ziprasidon, peroral behandling N05AE04 För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst två år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst tre år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde 18 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 6. Läkemedelsbehandling med sertindol vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom Mått Andel långvarigt sjuka personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med sertindol, procent. Syfte Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall erbjuda sertindol (prioritet 10). Avgörande för att sertindol har fått låg prioritet är att det finns andra åtgärder som har bättre effekt samt mindre allvarliga biverkningar såsom hjärtarytmier och viktuppgång. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 15 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Låg andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut recept på sertindol vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal långvarigt sjuka personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid långvarig sjukdom avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 19 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Läkemedel ATC-kod Sertindol N05AE03 För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen vårdats vid något tillfälle minst tre år innan mättillfället (eller ännu tidigare) med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos. Alternativt att personen hämtat ut antipsykotiskt läkemedel minst två år innan mättillfället, eller ännu tidigare. Personen inkluderas i analysen om något av kriterierna är uppfyllda, dvs. personen bedöms vara långvarigt sjuk. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde 20 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 7. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni med svårbehandlade symtom Mått Andel personer med diagnosen schizofreni med svårbehandlade symtom som behandlats med klozapin, procent. Syfte Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården i första hand erbjuda klozapin vid otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel (prioritet 1). Läkemedlet har bättre effekt på psykotiska symtom i jämförelse med andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 16 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom som hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni med svårbehandlade symtom under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med svårbehandlad schizofreni avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad psykiatrisk vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Med svårbehandlade symtom menas att patienten under året innan mättillfället, vid olika tidpunkter, haft minst två andra antipsykotiska läkemedel än det första antipsykotiska läkemedel som hämtas ut under uppföljningsperioden. Läkemedel ATC-kod Klozapin N05AH02 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med schizofreni vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificeringen av svårbehandlade symtom kan vara bristfällig. Läkemedelsre- INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 21 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd gistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde 22 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 8. Läkemedelsbehandling med klozapin vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och suicidalt beteende Mått Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har ett suicidalt beteende och som behandlats med klozapin, procent. Syfte Självmordsrisken är kraftigt förhöjd vid schizofreni, speciellt bland dem som tidigare gjort ett självmordsförsök. Enligt riktlinjernas rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda klozapin vid suicidalt beteende (prioritet 1), eftersom läkemedlet minskar risken för självmord och självmordsförsök i högre grad än andra antipsykotiska läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 19 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök och som har hämtat ut klozapin på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och som även vårdats för självmordsförsök under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 23 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel ATC-kod Klozapin N05AH02 Med suicidalt beteende menas att patienten under något av de tre åren innan mättillfället, vid minst ett tillfälle vårdas i sluten eller öppen specialiserad psykiatrisk vård med någon av diagnoserna nedan, alternativt hade diagnosen självmordsförsök vid mättillfället. Yttre orsak till skada eller förgiftning ICD 10 Avsiktligt självdestruktiv handling som innefattar förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord eller självmordsförsök X60–X84 Skadehändelser med oklar avsikt, där tillgänglig information är otillräcklig för att avgöra om skadan uppkommit genom olyckshändelse, om den är självtillfogad eller av annan person avsiktligt tillfogad Y10–Y34 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman 24 Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Klassificering av suicidalt beteende kan vara bristfällig. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 9. Samtidig behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Riktning Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som behandlats med läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar samtidigt som de behandlas med antipsykotiska läkemedel, procent. Användande av antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala biverkningar. Med de läkemedel och behandlingsstrategier som finns inom modern antipsykotisk läkemedelsbehandling behöver inte patienten acceptera extrapyramidala biverkningar som en del av behandlingen. För att minska dessa biverkningar är det möjligt att dels sänka läkemedelsdosen, dels byta läkemedel om dossänkning inte går att genomföra på grund av risk för återinsjuknande. Ett sätt att synliggöra om patienter ändå får extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling är att titta på förskrivningen av antikolinerga läkemedel. (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.) Låg andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Resultatmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som hämtat ut antikolinerga läkemedel och antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under motsvarande tidsperiod och som hämtat ut antipsykotiska läkemedel (FGA eller SGA) på recept vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: Mått Syfte INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 25 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfället under den studerade perioden selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Datakällor Felkällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kvalitetsom- Läkemedel ATC-kod Antipsykotiska läkemedel exklusive litium N05A exklusive N05AN01 Läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar vid behandling med antipsykosläkemedel N04AA01 (trihexyfenidyl) N04AA02 (biperiden) Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan med fördel slås samman. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. Kunskapsbaserad vård. råde 26 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 10. Läkemedelsbehandling med risperidon i depåform bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende Mått Andel personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har samsjuklighet med missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika och som behandlats med risperidon i depåform, procent. Syfte Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Att samtidigt ha ett beroende av alkohol eller narkotika innebär ytterligare symtombelastning och ytterligare förhöjd dödlighet. Behandling med risperidon i depåform har fått hög prioritet i riktlinjernas rekommendationer (prioritet 2) och avgörande för rekommendationen är att följsamheten vid peroral behandling vid detta allvarliga tillstånd är sämre än vid schizofrenisjukdom utan missbruk/beroende. Det saknas också andra behandlingsalternativ (Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, rad 34 i tillstånds- och åtgärdslistan.) Riktning Hög andel eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos och som hämtat ut risperidon i depåform vid minst ett tillfälle inom 6 månader efter vårdtillfället. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och alkohol- eller narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 27 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Med alkohol- och narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder: Huvuddiagnos ICD 10 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av alkohol F10 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av opiater F11 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av cannabis F12 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av sedativa eller hypnotika F13 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av kokain F14 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein F15 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av hallucinogener F16 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel F18 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser F19 Diagnosuppgifter över schizofreni och schizofreniliknande tillstånd eller alkohol- eller narkotikadiagnos kommer antingen från vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Första vårdtillfälle med schizofrenidiagnos under den studerade perioden selekteras. Uppgifter om vårdtillfälle med alkohol-eller narkotikadiagnos inhämtas för en period av 365 dagar innan vårdtillfälle för schizofreni- eller schizofreniliknande tillstånd. Utskrivningsdatum för vårdtillfälle med schizofrenidiagnos (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad psykiatrisk vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under sex månader framåt. Läkemedel ATC-kod Risperidon i depåform N05AX08 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. 28 Datakällor Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Felkällor Alla personer med schizofreni och missbruk/beroende vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som ges när personen är inskriven i sluten vård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept. Alla hämtar heller inte ut förskrivna läkemedel och då finns uppgifterna inte i läkemedelsregistret. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättINDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013). För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter över andel antipsykotiska läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 29 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Övergripande indikatorer för patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 11. Förväntad återstående medellivslängd bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Mått Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder bland personer med diagnosen schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, samt i totalbefolkningen. Syfte Personer med schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar och lever i genomsnitt närmare 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Personer med schizofreni får oftare kroppsliga sjukdomar än andra personer, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det beror troligen på en kombination av ohälsosam livsstil och metabola biverkningar av den antipsykotiska behandlingen. Det kan också bero på att personer med psykisk ohälsa får sämre somatisk vård än befolkningen i övrigt. Självmordsrisken är också kraftigt förhöjd – cirka 10–15 procent av patienterna dör till följd av självmord. Dödlighet och medellivslängd bland personer med schizofreni är viktiga mått att följa över tid och jämföra med utvecklingen för övrig befolkning. Riktning Höga värden eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Resultatmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss ålder, enligt den, vid tidpunkten gällande dödligheten. Här mäts återstående medellivslängd vid 30 års ålder. Beräkningarna baseras på dödsriskerna för varje åldersår bland personer med schizofreni /schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen som jämförelse (Befolkningsstatistik 2013, Statistiska Centralbyrån). Resultat tas fram med berökningar baserade på a) samtliga dödsorsaker b) samliga dödsorsaker förutom självmord. Med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd avses följande diagnoskoder: 30 Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgifter om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer antingen från vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Felkällor Alla personer med diagnos schizofreni/schizofreniliknande tillstånd vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård.. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Kunskapsbaserad vård. råde INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 31 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 12. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt i totalbefolkningen Mått Andel som fick akut reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, samt i totalbefolkningen, procent. Syfte Studier har visat att personer med schizofreni som insjuknar i hjärtinfarkt har sämre förutsättningar än övriga personer när det gäller tillgång till vårdåtgärder, läkemedel, men också chans att överleva. Vid hjärtinfarkt som orsakas av en akut tilltäppande blodpropp i ett kranskärl, så kallad ST-höjningsinfarkt, är vikten av omedelbar behandling mycket stor för att minimera skada på hjärtat, risk för framtida hjärtsvikt och död. Detta gäller även hjärtinfarkt med samtidigt västergrenblock på EKG som innebär en stark misstanke om tilltäppt kranskärl. Med reperfusionsbehandling avses primär PCI, trombolys samt även kranskärlsröntgen som inte leder till genomförd PCI. Reperfusionbehandling vid ST-höjningsinfarkt och västergrenblock är oavsett val av metod högt prioriterad i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Riktning Höga värden eftersträvas. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Processmått. Indikatorns status Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18-79 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som reperfusionsbehandlats akut bland personer som vårdats med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Nämnare: Totalt antal personer med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock bland personer som vårdats med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Uppgifter om infarkt och åtgärder hämtas från SWEDEHEART (RIKS-HIA). Med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Akut hjärtinfarkt I21 Reinfarkt (återinsjuknande i akut hjärtinfarkt) I22 Enbart ST-höjningsinfarkter eller vänstergrenblock tas med enligt uppgifter från SWEDEHEART (RIKSHIA). Reperfusionsbehandling innebär kärlöppnande behandling och inkluderar någon av nedanstående åtgärder: • Primär PCI • Trombolys • Angiografi som syftar till PCI, men där PCI inte utförs. Tid från symptomdebut till reperfusionsgrundande EKG ska vara mindre än 12 timmar. Uppgifter om diagnos för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd hämtas från patientregistret och avser följande diagnoskoder: 32 Huvuddiagnos ICD 10 Paranoid schizofreni F200 Hebefren schizofreni F201 Kataton schizofreni F202 Odifferentierad schizofreni F203 Schizofrent resttillstånd F205 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Schizofreni, simplexform F206 Annan specificerad schizofreni F208 Schizofreni, ospecificerad F209 Vanföreställningssyndrom F220 Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F228 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F229 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F230 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F231 Akut schizofreniliknande psykos F232 Annan akut vanföreställningssyndrom F233 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F238 Akut och övergående psykos, ospecificerad F239 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F250 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F251 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F252 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F258 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F259 Andra icke organiska psykotiska störningar F289 Ospecificerad icke organisk psykos F299 Diagnosuppgifter om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer antingen från vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Att ha minst två vårdtillfällen med dessa diagnoser under de tio föregående åren i förhållande till infarkt utgör kriterium för att ingå i den studerade gruppen. Som jämförelse beräknas också andelen som reperfusionsbehandlats vid ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock i befolkningen. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Datakällor Nationellt kvalitetsregister: SWEDEHEART (RIKSHIA) samt patientregistret, Socialstyrelsen. Felkällor SWEDEHEART (RIKSHIA) täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter. Alla personer med schizofreni eller missbruk/beroende vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård. Redovisningsnivå Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad vård. INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 33 Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 13. Respekt och hänsyn i bemötande bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård Mått Andel patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård som känner att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt, procent. Syfte Mötet mellan vårdare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska med sin kunskap och tillämpad vetenskap förklara sjukdomen, behandlingen och vilka resultat som kan uppnås. Men de ska också förstå och se patientens kunskaper om sin sjukdom och möjligheter till samarbete där var och en bidrar med sin kunskap. Riktning Hög andel önskvärt. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Resultatmått. Indikatorns status Utvecklingsindikator, nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt, men med låg svarsfrekvens för psykiatrin. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?” med ”Ja, helt och hållet”. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?”. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Jämförelser kan göras med patienter i primärvård och specialiserad somatisk öppen- och slutenvård. Datakällor Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Felkällor Låg svarsfrekvens inom psykiatrin. Redovisningsnivå Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Individanpassad vård. råde 34 INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN Indikatorer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 14. Delaktighet i beslut om vård och behandling bland patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård Mått Andel patienter inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård som känner sig delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket som de önskar, procent. Syfte Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, innebär en god hälsooch sjukvård att patienten ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om den vård och behandling som kan erbjudas. En god vård ska ges i samråd med patienten och med respekt för hans eller hennes självbestämmande och integritet. En delaktig patient kan också lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås. En indikator på delaktighet är att patienten får delta i planeringen och genomförandet av sin egen vård och behandling. Riktning Hög andel önskvärt. Målnivå Nationell målnivå saknas. Typ av indikator Resultatmått. Indikatorns status Utvecklingsindikator, nationell datakälla finns och data samlas in kontinuerligt, men med låg svarsfrekvens för psykiatrin. Teknisk beskrivning Täljare: Antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?” med ”Ja, helt och hållet”. Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats inom psykiatrisk öppen- eller slutenvård och besvarat fråga ”Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?”. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Jämförelser kan göras med patienter i primärvård och specialiserad somatisk öppen- och slutenvård. Datakällor Nationella patientenkäten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Felkällor Låg svarsfrekvens inom psykiatrin. Redovisningsnivå Riket, landsting (om datakvalitén tillåter), utbildningsnivå. Redovisningsgrupper Kön, ålder. Kvalitetsom- Individanpassad vård. råde INDIKATORER, BILAGA SOCIALSTYRELSEN 35