Alingsås kommun
Naturvårdsprogram
2005
Sammanfattning
Naturvårdsprogrammet ska ses som en del i kommunens arbete med en ekologiskt hållbar utveckling. Miljöskyddsnämnden är kommunens naturvårdsorgan
med ansvar för planering och uppföljning.
Syftet är att i olika sammanhang främja och säkra den biologiska mångfalden i
överensstämmelse med de nationella och lokala miljömålen.
Kommunens naturvårdsambitioner framgår av naturvårdspolicyn och har följande övergripande målsättning:
Bevara biologisk mångfald och traditionella naturvärden!
Sammanhängande områden
I naturvårdsprogrammet finns en sammanställning av information om kommunens naturvärden, exempelvis inventeringar, undersökningar och enskilda
uppgifter. Detta har resulterat i att många värdefulla objekt har kunnat samlas
på en objektskarta. Nedan uppräknade områden består av flera av dessa näraliggande objekt som tillsammans utgör sammanhängande områden med värdefull
natur. Se kartbilaga.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Glossbo
Högmossen
Järboden
Erska lunde och by
Gräfsnäs - Stenstorp
Holmängen - Ruus
Loo
Långared
Lund - Stussbäcken
Hälsingen - Ödegärdet
Vänga - Vagnshed
Rödene - Rödeneplatån
Text:
Layout:
Omslagsbilder:
Jeff Lundh, Stellan Andersson
Susanna Olsson © Alingsås kommun, 2004
Stellan Andersson & Jeff Lundh
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Risveden - Östad - Vikaryd
Halö - Simmenäs - Risön
Nolhaga
Stockslycke - Maryd
Bryngenäs - Rosendal
Dumpevik - Markedalen
Lygnö
Björkebacken - Tillfällan
Edshult - Lygnared - Kullabo
Hemsjö - Ryd
Råbockekullen - Mysten
Ödenäs
Innehåll
De nationella miljömålen .............................................................................................. 1
Naturvårdspolicy .......................................................................................................... 1
Ambitionsnivå ...................................................................................................................... 3
Kommunens naturvårdsorganisation ............................................................................ 3
Genomförande ..................................................................................................................... 3
Arbetssätt ............................................................................................................................ 4
Uppföljning ........................................................................................................................... 5
Beskrivning av kommunens natur ................................................................................. 6
Geologi ................................................................................................................................ 6
Skogar och myrar ................................................................................................................ 6
Jordbruk ............................................................................................................................... 7
Sjöar och vattendrag ............................................................................................................ 7
Skyddad natur och riksintressen i Alingsås kommun ..................................................... 8
Naturreservat ....................................................................................................................... 8
Naturvårdsområde/ Landskapsskyddsområde ........................................................... 10
Naturminnen ...................................................................................................................... 11
Djurskyddsområden .......................................................................................................... 11
Riksintressen ..................................................................................................................... 12
Kulturminnesvård .............................................................................................................. 13
Biotopskydd ....................................................................................................................... 13
Skyddsvärda naturvårdsobjekt ................................................................................... 14
Lövskogar .......................................................................................................................... 15
Barrskogar ......................................................................................................................... 23
Ängar och hagar ................................................................................................................ 24
Våtmarker .......................................................................................................................... 30
Sjöar och vattendrag .......................................................................................................... 32
Sjöar .................................................................................................................................. 33
Vattendrag .......................................................................................................................... 35
Tätortsnära naturområden .......................................................................................... 36
Alingsås ............................................................................................................................. 36
Bjärke ................................................................................................................................ 41
Hemsjö .............................................................................................................................. 40
Övrigt ................................................................................................................................. 42
Förslag till prioriterade objekt .....................................................................................44
Nya fågelskyddsområden ........................................................................................... 45
Naturvårdsprogram
De nationella miljömålen
Många av de nationella miljömålen är inte tillämpliga för naturvårdsprogrammet.
Riksdagen har beslutat om 15 övergripande miljökvalitetsmål. Dessa mål har formulerats för att
uppnå en ekologiskt hållbar utveckling inom en
generation, 25 år. Det övergripande målet är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Till varje miljömål finns också ett antal delmål.
De miljömål som främst berörs i programmet är:
levande sjöar och vattendrag
myllrande våtmarker
ingen övergödning
bara naturlig försurning
levande skogar
ett rikt odlingslandskap
god bebyggd miljö
·
·
·
·
·
·
·
De 15 nationella miljömålen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Frisk luft
Grundvatten av god kvalitet
Levande sjöar och vattendrag
Myllrande våtmarker
Hav i balans samt levande kust och
skärgård
Ingen övergödning
Bara naturlig försurning
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Säker strålmiljö
Skyddande ozonskikt
Begränsad klimatpåverkan
Självklart är andra miljökvalitetsmål såsom frisk
luft, grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö osv
mycket viktiga för tillståndet i naturen, men
naturvårdsprogrammet skall i första hand vara ett
underlag för att främja och säkra den biologiska
mångfalden inom kommunen.
Naturvårdspolicy
Ambitionen i kommunen ska vara att i olika sammanhang främja och säkra den biologiska mångfalden. Ett naturvårdsprogram ska finnas som
omfattar hela kommunens yta samt beskriver de
viktigaste tätortsnära områden som ingår i kommunens Grönstrukturplan. Ett övergripande mål
för den kommunala naturvården är:
Att formulera kommunala miljömål innebär ett
försök till bryta ned och anpassa de nationella
och regionala målen till lokala förutsättningar.
Stora Färgen.
Bevara biologisk mångfald och
traditionella naturvärden!
Foto: Jeff Lundh
1
Naturvårdsprogram
Kommunens policy i naturvårdsfrågor antogs av
kommunfullmäktige 1997-05-28 och är följande:
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Biologisk mångfald ska främjas och bevaras.
I kommunen ska finnas tätortsnära rekreationsområden.
Naturvårdsprogrammet ska utgöra ett
underlag för kommunens fysiska planering.
Naturvårdsprogrammet ska ges ut i en
populärutgåva (naturguide), som
lockar till utflykter och besök i naturen.
Mark- och vattenmiljöer i kommunen ska
värnas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Kommunens nämnder ska arbeta i enlighet med
denna policy och naturvårdsprogrammet.
Kommunen ska bidra till att kunskapen om
och förståelsen för naturen ökar.
Kommunens naturvårdsorgan ska fortlöpande
följa upp och revidera naturvårdsprogrammet. Vid
större förändringar som kan medföra omfattande
konsekvenser för markägare och/eller kommunen,
ska förändringarna underställas kommunfullmäktige för beslut.
Värdefulla naturvårdsobjekt ska säkras med
hjälp av miljöbalken eller skogsvårdslagen.
Skogar i kommunen ska skötas med biologiska hänsynstaganden.
Vägningen mellan naturvårdsintressen och andra
mark- och vattenanvändningsintressen görs i översiktsplaneringen och övrig fysisk planering.
Jordbruksmarker i kommunen ska bevaras i
största möjliga utsträckning.
Kommunens naturvårdsambitioner ska kon
kretiseras i ett naturvårdsprogram.
Färgenäs - ett rikt odlingslandskap.
Foto: Jeff Lundh
2
Naturvårdsprogram
Ambitionsnivå
Ambitionsnivån för den kommunala naturvården
ska vara:
· Grundkompetens för planering och information samt tillräckliga resurser för bra
informationsinsatser ska finnas.
· Naturvårdsprogrammet skall samordnas med
nationella och lokala miljömål och översiktsplanen.
· Naturvårdsorganet ska verka för att nödvändiga
Levande vattendrag.
överenskommelser och säkerställanden kommer
till stånd.
Foto: Jeff Lundh
3 Tekniska nämnden skall svara för praktisk naturvård på kommunägd mark samt på privat
mark där kommunen åtagit sig skötselansvaret.
Kommunens nya grönstrukturplan bygger på
samma grunder som naturvårdsprogrammet.
Kommunens
naturvårdsorganisation
1 Kommunstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för den kommunala
naturvården.
4 Byggnadsnämnden skall vid fysisk planering
och bygglovgivning svara för att naturvårdshänsyn tas och att naturområden säkerställs. Detta
innefattar även prövning av strandskydd.
2 Miljöskyddsnämnden skall vara kommunens
naturvårdsorgan. Detta skall svara för:
Genomförande
· att naturvårdande insatser genomförs i den
Administration
utsträckning ekonomiska resurser ställs till
förfogande.
Programmet administreras av kommunens
naturvårdsorgan, miljöskyddsnämnden. Eventuella skötselinsatser från kommunens eller
skogsvårdsstyrelsens sida utförs främst som
arbetsmarknadsåtgärder i form av beredskapsarbeten, eventuella naturvårdsprojekt och/eller i viss
mån i ordinarie parkskötsel.
· att utarbeta förslag och initiera frågor
inom naturvård.
· att medverka vid planering och remissbehandling av ärenden där naturvårdsfrågor berörs.
· att handlägga naturvårdsärenden av
Ansvarsfördelning
löpande karaktär som inte åvilar annan
nämnd.
Naturvårdspolicyn fastställs av kommunfullmäktige som även beslutar om medel för genomförande i samband med fastställande av budgeten.
Naturvårdsprogrammet fastställs av miljöskyddsnämnden i egenskap av naturvårdsorgan. Nämnden ska också verka för programmets genomförande. Åtgärder med anledning av programmet tas
med i nämndens verksamhetsplan.
· att samarbeta med myndigheter, organis-
ationer och enskilda vars verksamhet berör
naturvården.
· att samråda med skogsvårdsstyrelsen
enligt skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen.
· att avge yttranden till länsstyrelsen i
Samtliga objekt i detta program har ett högt
bevarandevärde men en prioritering bör göras av
klass A-objekt.
ärenden enligt miljöbalken.
3
Naturvårdsprogram
Övriga objekt säkerställs i första hand genom
informationsinsatser och rådgivning till markägare. Det bör nämnas att programmets urval av
värdefull natur är en övergripande sammanställning. Givetvis finns det inom kommunen många
fler värdefulla områden med höga naturvärden.
Förhoppningen är att även dessa kommer att
kunna bevaras med olika alternativa skötselåtgärder.
Finansiering
För att finansiera natur- och kulturvårdsarbeten
på jordbruksmark finns möjligheter att söka EU:s
olika miljöstöd. Syftet med miljöstöden är att
uppmuntra jordbrukare till en produktion som
gynnar biologisk mångfald i slåtterängar och betesmarker, och till att värdefulla natur- och
kulturmiljövärden bevaras och förstärks.
Kvarnsjön
Foto: Stellan Andersson
Naturvårdsorganet ska informera om områdets
biologiska värden, ge förslag till lämpliga skötselinsatser, ev bidragsformer, m.m.
Överenskommelse
Skogsvårdsstyrelsens NOKÅS-bidrag (natur- och
kulturvårdsåtgärder i skogsbrukslandskapet) kan
sökas för vissa objekt. Det kan handla om skötsel
av nyckelbiotoper, skötsel enligt naturvårdsavtal,
skötsel av kulturlämningar, våtmarker i skogslandskapet och återställande av bete i skogshagmark
mm.
Den vanligaste överenskommelsen är ett tidsbundet avtal som skrivs mellan markägare och
myndighet om de natur- och kulturvårdande insatser som krävs för att vara berättigad till bidrag,
t ex EU:s miljöstöd för odlingslandskapet. Det
kan också gälla gallring, avverkning eller område
för fri utveckling som bestäms i ett naturvårdsavtal med skogsvårdsstyrelsen. För naturvårdsavtalen betalar skogsvårdsstyrelsen en engångssumma till markägaren som ersättning för den
inskränkning i markanvändningen som sker på
grund av avtalet, medan EU- stödet bygger på en
årlig ersättning.
För att målen i naturvårdsprogrammet ska kunna
uppnås måste även kommunala medel anslås. I
budgetarbetet måste därför pengar begäras för genomförandet.
Ytterligare ett sätt att finansiera framtida
naturvårdsinsatser är att utnyttja kommunens planerade naturskyddsfond.
Målet bör vara att träffa en överenskommelse om
lämpliga skötselinsatser med de markägare som
har biologiska klass A-objekt på sina marker. Det
kan ske genom fortsatt lämplig skötsel av markerna för att skydda befintliga objekt och för att
öka den biologiska mångfalden. Men även övriga
kulturvärden som t ex stenmurar, brukningsvägar
och åkerholmar är det angeläget att skydda snarast.
Arbetssätt
Naturvårdsorganets praktiska arbete ska ske genom
·
Information
·
Överenskommelser
·
Säkerställanden
Klass A- objekt under rubriken "Övrigt" är huvudsakligen klassade utifrån geovetenskapliga och
kulturhistoriska värden. De kan också vara områden med vacker landskapsbild. Dessa värden uppmärksammas främst för att kunna vägas in i samband med översiktsplanering och som allmän information.
Information
Information är den viktigaste förutsättningen för
att säkerställa värden. Många markägare vet ej om
att de har skyddsvärda objekt på sina marker och
tar tacksamt emot denna kunskap.
4
Naturvårdsprogram
Uppföljning
Säkerställande
Säkerställande kan ske med hjälp av miljöbalken
eller med en detaljplan som anger områdets värden. Naturreservat och biotopskydd är två exempel på hur man kan använda miljöbalken. Ett säkerställande kan vara nödvändigt när något eller
några av följande kriterier uppfylls:
·
·
·
·
En större utvärdering och uppföljning av programmet bör ske vart femte år, då en avstämning
görs av de insatser som genomförts. Dessutom ses
policyn och formerna för finansiering över. Till
detta kommer nya bedömningar av gamla objekt
som av olika anledningar behöver klassas på nytt,
nya inventeringar, m.m. Exempelvis har Kvarnsjön tillkommit som nytt naturreservat sedan det
förra naturvårdsprogrammet (1997). Även flera
andra tätortsnära naturområden har klassats högre än tidigare, i enlighet med regeringens program om tätortsnära områden av särskilt värde
för friluftsliv och naturvård.
ett mycket högt bevarandevärde
hot om avverkning eller annan påverkan
objektet kräver långtgående inskränkningar
i markanvändningen
objektet har ett strategiskt läge som tätortsnära naturmark.
Denna åtgärd innebär att lämpliga skötselinsatser fastställs i en skötselplan för att trygga
naturvärdena. Om stora inskränkningar krävs i
markanvändningen kan ekonomisk ersättning
bli aktuell.
God bebygd miljö
Foto: Stellan Andersson
5
Naturvårdsprogram
Beskrivning av kommunens
natur
Geologi
Alingsås kommun ligger i det för västra Sverige
typiska sprickdalslandskapet. Berggrunden är kraftigt sönderbruten, och de genom vittring utvidgade sprickdalarna är antingen fyllda av lösa jordlager eller vatten. På kartan ser man tydligt hur
de långsträckta dalarna och sjöarna är orienterade
i sydväst - nordostlig riktning. Sjöarna Anten,
Mjörn och Ömmern är typiska exempel på detta.
Stora delar av kommunen har legat under den s k
högsta kustlinjen, den högsta nivå som havet
nådde efter inlandsisarnas avsmältning.
Grustäkt vid Brobacka.
Foto: Stellan Andersson
Skogar och myrar
Skogarna i kommunen består till största delen av
barrskogar, men ibland med ett påtagligt inslag
av lövskog. Den norra delen av kommunen präglas av närheten till de stora slätterna i Skaraborg,
med mera öppna marker och med endast utströdda talldominerade blandskogar. Denna del
av kommunen innehåller också merparten av våra
myrmarker, med Högmossen som den största och
bäst utvecklade. I den allra ostligaste kommundelen tangeras Lärkemossens naturreservat i
Vårgårda kommun.
Material som avsätts (sedimenteras) under
en vattenyta blir sorterat i skikt beroende
på hur grovt materialet är, allt ifrån block
till lera. Det material som avsätts utan att
hamna under havsytan, blir osorterat och
kallas morän.
Denna gräns kan ses här och var i terrängen,
då t ex rikligt med blåsippor på en i höjdled
begränsad yta indikerar kalkrik jordmån i våra
annars sura och allmänt kalkfattiga jordar. Dessa
kalklager kan ha uppstått när snäckskal o dyl,
sedimenterats i forna strandvallar. Exempel på
detta är området norr om bostadsområdena
Enehagen och Kvarnbacken. Inom de områden
som ligger över högsta kustlinjen finns moränjordar. Övriga områden består huvudsakligen av
sedimentjordar. De stora grusförekomsterna vid
Mjörn och i Säveåns och Mellbyåns dalgångar är
sedimentavlagringar. Idag är sådana sorterade
grusförekomster mycket attraktiva att exploatera
för väg- och husbyggnadsändamål, det är därför
väsentligt att skydda denna naturtyp från att helt
försvinna.
Stora sammanhängande skogsbygder är Risveden
i väster, Lärkeskog och skogarna i södra och sydöstra kommundelen. Risveden har, trots omfattande avverkningar kvar vissa områden med gammal värdefull skog och ett intressant växt- och
djurliv. Dessa naturvärden bör säkras för framtiden.
Även de bördiga jordbruksområdena är avsatta
under havsytan och består av sorterat material,
som dessutom har ett övre organiskt skikt. Detta
har uppstått när växtdelar brutits ned. Beroende
på sammansättning talar man om lerjordar, sandjordar, m.m.
Barrskogen vid Läkarebo.
6
Foto: Stellan Andersson
Naturvårdsprogram
Sjöar och vattendrag
De sydliga skogsområdena i kommunen är mestadels kraftigt kuperade och innehåller många
sjöar och vattendrag. Även här finns områden
med naturskogskvalitéer, gamla skogar med naturliga variationer i bestånden. Detta ger förutsättningar för intressant och skyddsvärd fauna
och flora.
Sjöarna i kommunen är många men ojämnt fördelade. Området norr om sjön Anten är påtagligt
tomt på sjöar medan det i den mer kuperade södra
delen finns gott om sjöar av varierande storlek.
Mjörn, Anten, Ömmern, Färgen och Nären är de
största. Mjörn har den största skärgården av länets sjöar näst efter Vänern. Flera av de stora öarna
i Mjörn brukades förr, men idag finns endast en
åretruntboende familj på Bokö. Mjörn är fiskrik, har ett rikt fågelliv och är mycket värdefull
för friluftslivet.
Insprängda i dessa skogsbygder finns ännu kvar
enstaka ålderdomligt hävdade gårdar och torp,
som kan behöva någon form av stöd och skydd
innan tegar och slåtterängar växer igen. De fåtaliga lövskogar som finns i kommunen, bör säkras
genom förordnanden eller brukaravtal.
Mjörn hyser även Republiken Risön, som
grundades 1894! Republiken har ”återuppstått” de senaste åren och fyller numera en
viktig funktion i att bevaka Mjörn och
naturreservatet Risöns intressen.
Lärkeskog är det ursprungliga namnet på
den gamla häradsallmänningen som omfattade stora centrala delar av kommunen.
I detta sammanhang avses Rödeneplatån.
Jordbruk
De mer omfattande jordbruksbygderna finns i
Säveåns och Mellbyåns vida och bördiga dalgångar. Båda kan anses som sydliga utlöpare av
den stora västgötaslätten. Andra stora jordbruksbygder finns vid Hede säteri i kommunens nordligaste del, vid Loo - Upplo, Vänga, Östad,
Vikaryd, Björkekärr och Hemsjö. Även Ödenäs
är odlingsbygd sedan urminnes tider. Detta område är säreget då det utgörs av en drumlin, en
långsträckt svagt rundad ås som bildats under istiden. Kommunens kanske förnämligaste slåtteräng,
Bryngels gärde, ligger på den sydvästra sidan av
Ödenäsdrumlinen. På denna ås återfinner man
för övrigt kommunens högsta punkt, 215 m ö h.
Bryngenäs
Anläggning av våtmarken vid Mellbyån.
Foto: Stellan Andersson
Anten, men också Mjörn, hotas av övergödning
då de stora tillflödena, Mellbyån och Säveån, rinner genom jordbruksbygder och för med sig stora
mängder fosfor. Detta ger ett oönskat tillskott av
näringsämnen som kan orsaka stora problem med
algblomning och annan onormal igenväxning i
sjöarna. Ett steg i att minska näringsbelastningen
i Mjörn och Anten och därigenom verka för att
det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning efterlevs, är bildandet av Antenkommittén
och Mjörnkommitén (numera sammanslagen till
Anten-Mjörnkommittén). Andra åtgärder som
vidtagits är den våtmark som anlagts vid
Mellbyåns utlopp i Anten. Våtmarken kommer
att fungera som näringsfälla.
Foto: Stellan Andersson
7
Naturvårdsprogram
Anten-Mjörnkommitten bildades 1998
och är en okonventionell samarbetsgrupp
som verkar för att begränsa närsaltsbelastningen i sjöarna Anten och Mjörn.
Kommittén består av representanter för
länsstyrelse, kommuner och ett antal
olika intresseorganisationer.
Många av de mindre sjöarna i kommunen är allvarligt hotade av försurningen och är föremål för
årliga kalkningsinsatser. Kalkning av sjöar och
vattendrag har pågått sedan 1981. Kalkningen ger
god effekt i form av bättre vattenkvalitet. Målet
är i stort sett nått med avseende på försurning,
medan det fortfarande finns stora övergödningsproblem i våra största vattendrag.
Kvarnsjöns naturreservat.
Foto: Stellan Andersson
miljöbalken är länsstyrelsens och kommunens
främsta instrument för att bevara värdefulla naturmiljöer. Sedan inträdet i EU medverkar Sverige i
uppbyggnaden av Natura 2000, ett nätverk av
skyddade områden för hotade arter och livsmiljöer
inom EU. Dessa områden avsätts genom habitatsoch fågeldirektiven och finansieras genom EU:s
Lifefond. Inom Alingsås kommun finns sex
Natura2000-områden: Nolhagavikens naturreservat, Vikaryds ekhagar, Djurgården och
Östads lövravinskogar, Vrån, Bryngelsgärde och
Kärrbogärde.
Skyddad natur och
riksintressen i Alingsås
kommun
"Mark- och vattenområden samt fysisk
miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt
skada natur- eller kulturmiljön. Behovet
av grönområden i tätorter och i närheten
av tätorter skall särskilt beaktas.
I kommunen finns för närvarande 10 naturreservat, 10 naturminnen och 12 djurskyddsområden.
Dessutom finns 5 fornvårdsobjekt avsatta enligt
kulturminnesslagen. Om inget annat anges är
objekten i enskild ägo.
Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i
första stycket" Miljöbalken, (MB) 3 § 6
"Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som
naturreservat i syfte att bevara biologisk
mångfald, vårda och bevara värdefulla
naturmiljöer eller tillgodose behov av
områden för friluftslivet.
Naturreservat
Länsstyrelsen i Västra Götalands län är den myndighet som på regional nivå ansvarar för planering, säkerställande och dokumentation av
naturvårdsobjekt. Landets kommuner har sedan
några år möjlighet att själva kunna säkerställa
skyddsvärda objekt enligt miljöbalken, t ex inrätta
naturreservat. Alingsås kommun har hittills utnyttjat den möjligheten i och med bildandet av
Kvarnsjöns naturreservat. Områdesskydd enligt
Ett område som behövs för att skydda,
återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda
arter får också förklaras som naturreservat" MB 7 § 4.
8
Naturvårdsprogram
objekt nr: 58
Brobacka
Läkarebo ingår i ett förordnande enligt gamla
naturvårdslagen.
Kommunens äldsta naturvårdsförordnande, från
1922 ! Ursprungligen avsattes klipplattån Brudsängen med bergsbranterna på båda sidor av
Åsjöns smala pass. Reservatet utvidgades 1994
från 2 till 17 ha. Avsikten med reservatet är att
visa på de mäktiga krafter som isälvarna utgjorde
vid istidens avslutning och som svarvade ur flera
stora jättegrytor. De flesta grytorna är halva, troligen har isen utgjort en sida.
objekt nr: 27
Loholmen
En ö i sjön Anten med rester av en borgruin.
Reservatet inrättades 1961 för att bl a skydda förekomsten av häckande strandskata.
Reservatet innehåller flera olika sevärdheter:
jättegrytsområdet
·
·
·
·
·
·
·
åker och slåtteräng med bl a ängsskallra, jungfrulin, slåttergubbe, nattviol
olika skogsbiotoper; bl a ängsekskog, blåbärsgranskog, lindskog, mosse och hygge
fågelräknebergets utsikt
skalgrusrester
Loholmen.
ekhagar med bl a storrams, kambräken och
trolldruva
Foto: Stellan Andersson
Stora Slättön
minnessten
objekt nr: 145
Denna ö ligger i Stora Färgen. Slättön är avsatt
1960 för att säkra förutsättningarna för den hägerkoloni som funnits på ön sedan 30-talet.
Granön
objekt nr:143
En 7 ha stor ö i Stora Färgen som är avsatt som
reservat 1975 för att bl a följa utvecklingen av
ett barrblandskogsbestånd som varit orört sedan stormen 1969. Ägare är Alingsås kommun.
Risön
Brobacka.
Risön består av tre öar i Mjörn som ägs av
Alingsås kommun. Huvudön är 23 ha och
mycket populär för det rörliga friluftslivet. Det
är endast tillåtet att övernatta på Lilla Risön,
(Svensholmen). Risöskär är fågelskyddsområde.
Foto: Jeff Lundh
I området finns ett naturum. Genom området
leder några märkta stigar. Markägare och förvaltare är Västkuststiftelsen. Brobacka är också utgångspunkt för Lärkeskogsleden, en 14 km lång
vandringsled till Alingsås.
Läkarebo
objekt nr: 106
Risöns naturreservat invigdes 1996. En kuriositet är Republiken Risön, en sammanslutning av
föreningar med anknytning till Mjörn, som verkar för Risöns bästa. Republiken utropades 1894.
objekt nr: 184
Ett gammalt blandat barrskogsbestånd med huvudsakligen tall i Läkarebo i Ödenäs socken. Ytan
är 1 ha. Många äldre träd blåste ner i stormen
1969. En mängd boträd finns i området.
Reservatet inrättades 1959.
Nolhagaviken
objekt nr: 83
En näringsrik vik av Mjörn med omgivande stränder som hyser en omfattande fågelfauna, speciellt vår och höst.
9
Naturvårdsprogram
Idåsen
objekt nr: 21
Ett av ödetorpen som ligger insprängt i det stora
barrskogsområdet Risveden. Naturreservatet utgörs av torpmiljön med omväxlande öppna inägor
och slutna partier med lövdungar och solitärträd.
Området är högt beläget och sedan många år ett
populärt utflyktsmål för allmänheten. I området finns en raststuga och ett vindskydd.
Reservatet inrättades som naturvårdsområde år
1990. Förvaltare är Västkuststiftelsen.
Nolhagaviken.
Foto: Stellan Andersson
Området innehåller flera naturtyper:
betade strandängar
naturskog
vassar
mosaikartade mader
alstrandskog
öppna vattenytor
blandsumpskog
·
·
·
·
·
·
·
I reservatet finns ett centralt placerat fågeltorn som
är anpassat för rullstolsbundna. Området ägs till
större delen av Alingsås kommun. Naturreservatet bildades 1993.
Kvarnsjön
Idåsen
Örsbråten
objekt nr: 180
Ett småskaligt och kuperat jordbrukslandskap i
sluttningen mot sjön Ören. En mosaik av hackslåttängar, hagmarker, hamlade askar med rik lavflora och åkertegar med odlingsrösen och terrasser. Gården är kulturhistoriskt intressant med en
ålderdomlig prägel. Stora botaniska värden. Naturreservatet bildades 2002.
objekt nr: 76
Naturreservatet har kommit till för att skydda den
gamla skogen och dess arter. Stora delar av området har sannolikt varit skogsbevuxet under mycket
lång tid. Reservatets största raritet är den rödlistade
rylen. Förutom naturvärdena har området runt
sjön också stor betydelse som ett populärt tätortsnära rekreationsområde. Reservatet bildades år
2000 (och invigdes 2001 av landshövding Göte
Bernhardsson).
Rylen växer i Kvarnsjöreservatet.
Foto: Stellan Andersson
Naturvårdsområde/
Landskapsskyddsområde
Sedan miljöbalken trädde i kraft (1999), har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Redan bildade naturvårdsområden finns
dock kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat, t ex Idåsen. Flertalet
naturvårdsområden inrättades för att värna om
landskapsbilden. Även om begreppet inte finns i
den nu gällande miljöbalken, gäller fortfarande
bestämmelserna inom de olika landskapsskyddsområdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om
annat.
Foto: Stellan Andersson
10
Naturvårdsprogram
Härskogens friluftsområde i Lerums kommun
når in i den södra delen av kommunen och har
avsatts som område med skydd för landskapsbilden enligt den gamla naturvårdslagen från
1972. Exempel på områden som ingår i Härskogens friluftsområde är Slävik, Dumpevik och
Edsås-Skaftared vid Stora Färgen.
Ek, Sjöbo 3 :1. En stor ek hotfullt nära ett
boningshus i Sjöbo, 5.30 m i stamomkrets!
objekt nr: 34
Solitär.
Naturminnen
Fyra ekar, Gräfsnäs 1:42, 1:62. Dessa ekar finns
i en trädgård väster om Gräfsnäs station.
Ek, Pålstorp 1:2, 1:3. Trädet står på gränsen
mellan två fastigheter, nära vägen mellan
objekt nr: 158
Hemsjö - Lövhult.
objekt nr: 17
"Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som
naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område på marken som
krävs för att bevara naturföremålet och
ge det behövligt utrymme" MB 7 § 10.
Brogärdeseken, Brogärde 2:1. Solitärträd i det
öppna landskapet söder om Vänga. Solitär.
objekt nr: 44
Ek, Kärret 1:2. Vacker hagmarksek strax intill
den gamla gården Kärret i Hemsjö. Solitär.
objekt nr: 160
Kommunen är väl försedd med naturminnen, som
synes är det först och främst ekar som har blivit
fridlysta.
Ek, Bjärlanda 4:10, vid landsvägen i Bjärlanda by.
objekt nr: 11
Solitär.
Ask, Kvarnabo 1:9, solitär ask vid gamla vägen i
objekt nr: 31
Kvarnabo.
Djurgårdseken, Saxebo 1:5. Eken står vid den
plats där tidigare grinden till Gräfsnäs djurgård
objekt nr: 23
fanns.
Brogärdeseken, Vänga.
Foto: Stellan Andersson
Djurskyddsområden
Djurgårdseken, Saxebo.
"Föreskrifter om förbud att inom landet
eller del av landet döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort
eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon
eller att skada eller förstöra sådana djurs
fortplantningsområden och viloplatser får
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk
för att en vilt levande djurart kan komma
att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla Sveriges
internationella åtaganden om skydd av en
sådan art." MB 8 § 1.
Foto: Jeff Lundh
Olsaeken, Långared 1:5, 1:6, vacker ek i centrala
Långared.
objekt nr: 37
Ek, Hyndered 1:5, belägen söder om vägen Kvarobjekt nr: 32
nabo - Skepplanda. Solitär.
11
Naturvårdsprogram
Alla djurskyddsområden i kommunen är avsatta
för att skydda vissa fågelarter under deras
häckningsperiod. Fågelskyddet innebär landstigningsförbud på öar och skär under tiden 15/4 15/7, (Halö 1/3 - 15/7). Det är framförallt storlom, vadare och måsfåglar, men även andra arter,
som kräver ett skydd.
Dessutom är s k "vädjandeskyltar" utsatta i och
vid sjön Nären, för att skydda häckande storlom
från störande kanotister, badande, m.m.
Dessa skyltar kräver inget beslut av länsstyrelsen,
utan vädjar till allmänheten att på frivillig väg ta
hänsyn till storlommarna.
Riksintressen
Fågelskyddsområden:
Ljussnopparna, Stora Färgen
·
objekt nr: 137
· Stora och Lilla Halö, Mjörn objekt nr: 80
objekt nr: 92
· Lilla Stenskär, Mjörn
objekt nr: 97
· Prästeskär, Mjörn
· Stora Stenskär, Mjörn
objekt nr: 94
· Norseskären (småöarna), Mjörn objekt nr: 113
· Hålsarö skär, Ömmern
objekt nr: 179
objekt nr: 165
· Lilla Klockö, Ömmern
objekt nr: 163
· Lilla Skallö, Ömmern
· Ljungöarna, Ömmern
objekt nr: 162
· Olofseredsgubben, Ömmern objekt nr: 172
objekt nr: 168
· Tångöarna, Ömmern
Områden som är av riksintresse för naturvården,
kulturmiljövården, eller friluftslivet, skall enligt
miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada natur- eller kulturmiljön. Följande
områden är klassade som riksintressen för naturvård och friluftsliv i kommunen (och finns
med i kommunens översiktsplan):
Risveden
objekt nr: 57
Naturvård
Talrika sjöar och lövomgivna odlingsmiljöer inne
i ett barrskogsområde med vildmarksprägel. Lövtäkt, slåtter och bete fortlever på några av gårdarna, varvid en artrik vegetation och flora har
bevarats. Opåverkade barrskogsområden med en
artrik och ovanlig kryptogamflora. Partier med
en rik lundflora, bl a i dalgångarna.
Friluftsliv
Barrskogsområde med starkt bruten topografi.
Vildmarksprägel. Många kulturhistoriskt intressanta odlingsmiljöer. Goda möjligheter till fritidsfiske. Rikt fågelliv. Flera utsiktspunkter och märkta
strövstigar gör området attraktivt för friluftslivet.
Mjörn - Anten
objekt nr: 59
Naturvård
Mjörn är en av länets värdefullaste fågelsjöar,
karaktärsarter skäggdopping, vigg och knipa. Flera
rastande arter. Förutom en artrik fiskfauna hyser
sjön flera glacialmarina relikter. Flera våtmarksbiotoper. Av geologiskt intresse är jättegrytsområdet vid Brobacka och genombrottsdalen mellan Anten och Mjörn.
Ömmern - Ödenäs
objekt nr: 167
Naturvård
Sprickdalssjön Ömmern med intilliggande
drumlin är representativa exempel på geologiska
bildningar.
Fågelskyddsområde, Halö.
Foto: Stellan Andersson
12
Naturvårdsprogram
·
Drumlinen är uppodlad med igenväxande ängsoch hagmarker på sidorna. Välhävdade slåtterängar finns i området. Terrängen bitvis översilad
och vegetationen källpåverkad.
milstenar
ex Lygnareds korsväg
Dessa objekt sköts av kommunens beredskapsarbetslag i samarbete med hembygds- och
fornminnesföreningar.
Delsjö- Härskogenområdet
objekt nr: 186
Friluftsliv
Ett sjörikt skogsområde med inslag av jordbruksenheter. Området utgör topografiskt en utlöpare
till det sydsvenska höglandet. Det berör flera kommuner öster om Göteborg och omfattar inom
Alingsås kommun de sydligaste delarna. Intresseaspekterna är stora naturvärden, kanotvatten,
vandring, fritidsfiske, naturstudier, bad, m.m.
Området berör ovanstående riksintresse för naturvård.
Kungsvägen, Kärrbogärde.
Biotopskydd
Kulturminnesvård
"Mindre mark- eller vattenområden som
utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda
får av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer förklaras som
biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada
naturmiljön." MB 7 § 11.
"Det är en nationell angelägenhet att
skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.
Den som planerar eller utför ett arbete
skall se till att skador på kulturmiljön
såvitt möjligt undviks eller begränsas."
KML § 1.
Följande objekt har ett generellt biotopskydd
enligt miljöbalken:
· alléer
· källor med omgivande våtmark i jordbruksmark (max 1 ha)
· odlingsrösen i jordbruksmark
· pilevallar
· småvatten och våtmarker i jordbruksmark
· stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar
(max 0,5 ha)
Även vid skötsel av fornminnen sker olika former av naturvårdsinsatser: röjning, gallring,
m.m. I kommunen finns följande fem objekt
som är skyddade av Riksantikvarieämbetet:
·
·
·
·
·
Ingareds åsar
Stynaborg
Nygård
Erska lunde
Gräfsnäs
bronsåldersgravar
fornborg
gravhög
gravfält
slottspark
Dessutom kan skogsvårdsstyrelsen skydda värdefulla skogsbiotoper med hjälp av biotopskydd,
t ex ravinskogar, äldre naturskogar, alkärr,
hassellundar och ras- eller bergbranter. För närvarande har skogsvårdsstyrelsen inrättat 10 biotopskyddsområden med en sammanlagd yta av 32,6
ha i Alingsås kommun.
Andra fornvårdsobjekt i kommunen är:
·
·
·
·
·
Rolfs kulle
gränsstenar
minnesstenar
domarring
högar
Foto: Stellan Andersson
gravhög och kolerakyrkogård
ex femstenarör
ex Skaveryds sten, Lövekulle
ex Tokebacka
ex Tokebacka
13
Naturvårdsprogram
Objekten har i länsstyrelsens inventeringar, klassats enligt en skala I till III, där I anger högsta
naturvärde. I detta program redovisas huvudsakligen objekt i klass I och klass II. De olika
kriterierna nämns under respektive rubrik. I
bedömningen har förutom naturvärden, även
rekreationsvärden vägts in. Varje objektsbeskrivning avslutas med naturvårdsorganets
bedömning enligt nedanstående klassifiering:
Nedan ges exempel på dels ett generellt, dels
ett speciellt avsatt biotopskydd.
objekt nr: 2
Hede Allé
En praktfull kilometerlång allé som inramar vägen tvärs över de öppna jordbruksfälten vid Hede
säteri. Lönn, ask, kastanj och lind är trädslag
som ingår i allén. Flera boträd. Allén är i behov
av restaurering, bl a finns många döda grenar
och torra toppar. Lavarna almlav (Gyalecta
ulmi), hotkategori NT och blek kraterlav
(Gyalecta flotowii), hotkategori NT finns på
några askar. Den är en av de få alléer i våra trakter som inte har påverkats av vägbreddning eller andra ingrepp.
klass A
klass B
klass C
I förekommande fall används systemet för indelning i hotkategorier av växter och djur (rödlistade arter) enligt ArtDatabanken med vedertagna internationella förkortningar:
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Hede allé
kunskapsbrist
missgynnad
sårbar
starkt hotad
akut hotad
försvunnen
Nedan uppräknade objekt har höga naturvärden
och bör i någon form säkerställas för framtiden.
Objekten är ordnade under rubrikerna lövskogar,
barrskogar, ängar och hagar, våtmarker, sjöar, vattendrag, tätortsnära naturområden och övrigt.
Foto: Stellan Andersson
Ubby
mycket högt bevarandevärde
högt bevarandevärde
bevarandevärt
objekt nr: 5
Ett mindre (ca 3,4 ha) urskogsartat barrskogsbestånd med höga naturvärden nordost om Stora
Mellby. Många träd är mellan 150 och 200 år
gamla. Området hyser en del sällsynta lavar såsom rostfläck (Arthonia vinosa), havstulpanlav
(Thelotréma lepadinum) och kattfotslav (Arthonia
leucopellaea). Den mindre vanliga orkidén knärot (Goodyéra repéns) förekommer i området.
Området avsattes som biotopskyddsområde 1998.
Skyddsvärda
naturvårdsobjekt
Länsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsens inventeringar har utgjort det huvudsakliga underlaget för
klassning av värdefulla naturområden i Alingsås
kommun.
Brobacka
14
Foto: Stellan Andersson
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Lövskogar
Några grova, gamla askar som tidigare hamlats.
Igenväxande åkerlyckor med bl a hagtorn. Flera
lågor och torrakor. Sparv- och pärluggla förekommer i området. Representativ hedekskog
med sena successionsstadier.
Alingsås kommun är lövskogsrik. Den största
koncentrationen och den rikaste variationen finns
i anslutning till de stora sjöarna. I den södra delen förekommer en hel del lövskog, speciellt av
ek, i flera spridda små bestånd. Främst är det hedekskog. Ängsekskog är däremot mer sällsynt,
främst på grund av att denna skogstyp kräver mer
näringsrik jordmån. Alm-askskogar och lindskogar är sällsynta i kommunen. Även bokbestånden är begränsade då kommunen ligger
nära bokens naturliga nordgräns.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Ödenäs, söder om kyrkan objekt nr: 174
Igenväxande askhagar, betesmarker och slåtterängar. Blandskogar av trivialtyp.
Många av askarna bär spår av hamling. Blandskogen sydost om kyrkan växer på översilningsmark och representerar en ovanlig skogstyp i kommunen. Man finner björk, asp, ek, lönn, ask, tall
och gran. Buskskiktet varierar och består av hassel, brakved, hägg, rönn, en och viden. Även fältskiktet är varierat, bl a finns i den översilade
alskogen söder om kyrkan t ex massvegetation av
gullpudra och kärrfibbla. Intressanta lavar och
mossor på gamla askar. Området gränsar delvis
till barrskogsobjektet "Månsaskogen".
Klassningen av lövskogar är en sammanvägning
av flera faktorer:
·
·
·
·
·
Storlek. Ett stort område är mer värdefullt än
ett litet.
Skogens "mognad" som ekosystem; trädens ålder och grovlek, träd med bohål, sena
successionsstadier som torrakor och lågor.
Områdets variationsrikedom, olika småbiotoper, m.m.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Om möjligt fritt utvecklade områden, utan diverse mänskliga ingrepp.
Ödenäs, norr om kyrkan
Representativa och unika skogstyper. Exempel
på dessa skogstyper i Alingsås kommun är
främst den suboceaniska bergshedekskogen som
visar på ett av de möjliga klimaxstadierna i
denna del av Sverige. Även sällsynta skogstyper
värderas högt oberoende om de är naturliga eller kulturprodukter.
objekt nr: 170
Blandskog av trivialtyp, al, ek och björk. Inträngande gran. Ädellövskog som ask, alm och lind bär
spår av hamling.Hassel och hägg i buskskiktet. I
de igenväxande slåttermarkerna finns gott om
bl a smörbollar. Även skogsbingel och stinksyska
finns. Dunmossa (Trichocolea tomentella), hotkategori NT , funnen i bäckdal.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Kärrbogärde
objekt nr: 155
En igenvuxen ekhage med stort lindinslag. Många
grova ekar och mycket grov lind som är på väg att
trängas till döds. Flera torrakor och lågor finns i
området. Intressant flora och fauna finns knuten
till de grova ekarna och lindarna, bl a gulpudrad
spiklav (Calicium adspersum). Närströvområde
för Ingaredsområdet.
Klockaregårdskullen
Djurås
Foto: Stellan Andersson
Länsstyrelsens bedömning, klass I och II.
Kommunens bedömning, klass A.
objekt nr: 189
I den sydligaste delen av kommunen ligger
Djurås. Gammal medelgrov hedekskog.
15
Naturvårdsprogram - Lövskogar
objekt nr: 157
Hemsjö kyrka Simmenäs
Hedekskog, ekhage, alskog och blandskog. I delar av området finns flera hamlade lindar. I öster
finns grov björk-alsumpskog och grova sälgar. Vid
Pålstorp finns en fridlyst ek. Många torrakor och
lågor. Buskskikt varierar med hassel, brakved, en,
hägg och viden.
Länsstyrelsens bedömning, klass II, delvis.
Kommunens bedömning, klass C.
Nolingared
objekt nr: 154
Lida - Edshult
Ryd
Bokskog och blandskog av trivialtyp i sluttningen
mot Stora Färgen. Områdesvis dominerar omväxlande ek, björk, al och gran. Inslag av tall, ask och
bok. Hamlade askar finns på några ställen. Några
områden med medelgrov 80- årig bokskog. Buskskikt med hassel, rönn, en, hägg, och brakved.
Bokskogen saknar buskskikt. I bäckravinen finns
skogsbingel och strutbräken, m.m. Kommunens
vackraste bokbestånd.
Foto: Stellan Andersson
objekt nr: 141
Björkhage, hedekskog. Hagen är i norr en gammaldags, allt mer försvinnande, betad björkskog
- björkhage med inslag av ek. Längst i söder medelgrov hedekskog, inslag av lind. Ställvis grov gran.
Buskar av hassel, en, viden och brakved. Flera
torrträd och lågor. Ormvråk, grönsångare och taltrast.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Länsstyrelsens bedömning, klass II, delvis.
Kommunens bedömning, klass A.
Tillfällan
objekt nr: 144
Gammal askhage med inslag av lönn. Askarna
hyser en mycket intressant lavflora som bör tryggas, bl a skuggblåslav (Hypogymnia vitata),
läderlappslav (Collema nigrescens), hotkategori
NT, lunglav (Lobaria pulmonaria), sköldlav
(Peltigera collina), skrovellav (Lobaria
scrobiculata) hotkategori NT, m.m. Den kulturhistoriskt intressanta torpmiljön restaurerades
1993 och askarna hamlades igen, dessutom har
en utglesning skett av den imponerande eneskogen. Fårbete.
Bokskogen i Edshult.
Nolingared
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A.
Foto: Jeff Lundh
Lilla Lygnö
objekt nr: 148
objekt nr: 126
Grov ängsekskog öster om gården med stort inslag av lind, lönn och gran. De grova lindarna har
hamlats. Boträd och lågor av ek och lind. Hassel
och viden utgör buskskiktet. Hässlebrodd, trolldruva, blåsippa och vispstarr finns i området.
Gammal hamlad lindhage och medelgrov till
grov hedekskog. På äldre ekar finns almlav
(Gyalecta ulmi) hotkategori NT och rostfläck
(Arthonia vinosa). Lågor och torrakor av ek.
Buskskikt av hassel, en, och brakved. Skogsbingel finns.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
16
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Kullabo
objekt nr: 136
Korallav (Sphaeróphorus globósus) samt lunglav
(Lobaria pulmonaria) förekommer på lind. Rik
flora i branten mot sydväst. Kommunens rikaste
lindskog med äldre successionsstadier, även av kulturhistoriskt intresse. Vacker landskapsbild.
Igenväxande björkhagar med stort inslag av ek.
Även al, gran och asp. Buskskikt med inslag av
hassel, hägg, en och viden. Fältskikt av frisk örttyp. Tidigare betesanpassad flora med bl a fältgentiana hotkategori NT, ängsskallra, svinrot och
massförekomst av slåtterfibbla.
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass A (efter restaurering)
Edsås - Skaftared
objekt nr: 146
Norrsluttningen mot Stora Färgen är ett varierat, delvis igenväxande lövskogsområde med flera
olika kvalitéer. Vacker landskapsbild.
I den södra delen dominerar en alm-askskog i de
branta delarna av Pallebergen. Området är blockrikt och källpåverkat. Där förekommer även ek
al, asp, gran och björk. Buskskiktet är tätt och
består av hassel med inslag av skogsolvon. Fältskikt med bl a tvåblad, storrams, vätteros, blåsippa, m.m.
Färgenäs
Dumpevik
Längre norrut efter sjöstranden finns medelgrov
till grov ekskog med inslag av ask, björk, lind och
gran. Buskskiktet består av hassel och en. Inslag
av hägg, brakved, skogsolvon och viden. Fältskiktet av frisk ört-ristyp.
objekt nr: 127
Medelgrov till grov hedekskog med stort inslag
av gran och tall. Inslag av al, asp, ask och björk.
Talrika lågor och torrakor av ek. Varierat buskskikt av en och hassel. Även inslag av brakved,
viden, rönn, hägg och druvfläder förekommer.
Skogsbingel och blåsippa förekommer fläckvis.
I branten mot sjön växer lundslok lokalt. Epifytfloran i de västra delarna välutvecklad. Lunglav
(Lobaria pulmonaria), skrovellav (Lobaria
scrobiculata) hotkategori NT och fällmossa
(Antitrichia curtipendula) förekommer. En vacker
ekskog med äldre successionsstadier.
Nästa område norrut är en medelgrov till grov
ask-almskog med starkt inslag av ek. I området
finns också lind, björk, asp, al och gran. Flera
grova lindar. Buskskiktet består av delvis grov
hassel med inslag av hägg, viden, brakved och
en. Fältskiktet av frisk örttyp med inslag av storrams, ormbär, lundstjärnblomma, blåsippa och
vätteros. Nötkråka hotkategori NT förekommer.
Skiftet ägs av Alingsås kommun.
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A.
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A
Färgenäs
Foto: Jeff Lundh
Slävik
objekt nr: 130
Medelgrov till grov ängsekskog med inslag av gran,
tall, lind, asp och björk. Ekhage och alskog. I
området finns betade fornåkrar. Rikligt med hålträd. Enstaka torrakor och lågor. I buskskiktet
finns hassel med inslag av en, brakved och viden.
Floran innehåller bl a kungsängslilja, skogsbingel,
hässlebrodd och vätteros. Svamprikt. Lömsk flugsvamp förekommer.
objekt nr: 132
Lindskog som delvis domineras av äldre hamlade
träd. Rikt varierade delar, med inslag av bl a alm,
ask, rönn, björk, asp och gran. Ek-, lind- och aspsly. Buskskikt av hassel, en, hägg, nypon, m.m.
Blåsippa, skogsbingel, vätteros, gullpudra, och
glansnäva. Betesdrift.
17
Naturvårdsprogram - Lövskogar
På äldre ask guldlockmossa (Homalothecium
sericeum) och traslav (Leptogium lichenoides).
Kattuggla häckar. I området ligger också
"Mormonernas predikstol", en stenformation
där mormonerna predikade under 1870-talet.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass A.
Lilleskog - Stora Vardsjön objekt nr: 121
Släviks prästgård
Ängsekskog. Grov till mycket grov ekskog, viss
parkkaraktär. Vid Hagsjön finns några mycket
grova bokar och en mycket grov gran. Inslag av
bok, lind, alm, ask, gran och tall, m.m. Några av
de grövre askarna och lindarna har hamlats. Guldlockmossa (Homalothecium sericeum) förekommer på ask. Hassel, hägg, en, brakved och viden
i buskskiktet. Skogsbingel. Blanksvart trämyran
(Lasius fuliginosus) finns enligt uppgift i de
gamla träden.
Foto: Jeff Lundh
På lönn vid gården och på ekar i hagen växer
almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT. Rikligt med lunglav (Lobaria pulmonaria), på asp
och ek i norra delen. Fällmossa (Antitrichia
curtipendula) förekommer på ek och lönn. Kattuggla finns. Ett av kommunens värdefullaste
ekbestånd.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A.
objekt nr: 125
Markedalen
Ekhagar väster om gården med medelgrova till
grova träd. Inslag av lind, björk, asp och gran.
Varierat betestryck. Skogsbingel och rikligt med
blåsippa. Fällmossa (Antitrichia curtipendula),
lunglav (Lobaria pulmonaria) och rostfläck
(Arthonia vinosa) rikligt förekommande på ek.
Kattuggla häckar. Vacker landskapsbild.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass A.
Lindås
Lunglaven växer i Markedalen.
Brackegärdskullarna
Foto: Jeff Lundh
objekt nr: 120
Vackert strövområde mellan Västra Bodarna och
Bryngenäs. Ängsekskog med ett stort inslag av
hassel och lind. Lokal för gullviva, skogsbingel,
trolldruva och tandrot. Väl utvecklad jättelav
(lobaria amplissima) hotkategori VU, på lönn i
området. Totalt är ett par hundra träd med jättelav kända i Sverige. Andra intressanta förekommande arter är
puderfläck (Arthonia
cinereopruinosa) där endast ett 30-tal lokaler
är kända i Sverige, hotkategori VU, lunglav (Lobaria pulmonaria), rostfläck (Arthonia vinosa) och
guldlockmossa (Homalothecium sericeum).
objekt nr: 115
Ekhage och lindskog. I väster och söder växer
ekskogar i medelgrova dimensioner med stort inslag av björk och al. Även ask, lönn och gran. I
den norra delen finns en gammal igenvuxen lindhage med några lindar med grova dimensioner.
Inslag av ek, asp, tall och alm. Vissa betade partier. I buskskiktet hassel, en och viden. Fältskikt
av frisk örttyp. Lokal för lundbräsma, blåsippa,
skogsbingel, nattviol och trolldruva. Lunglav,
(Lobaria pulmonaria) på lönn och havstulpanlav (Thelotrema lepadinum) på lind.
Kommunens bedömning, klass A.
18
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Floran är rik, särskilt i de källpåverkade områdena med t ex dvärghäxört och skärmstarr. Hässlebrodd, lundslok, slåttergubbe och brudborste förekommer också.
Lavfloran är mycket intressant, t ex har blomskägglav (Usnea florida), hotkategori NT och
örtlav (Lobaria virens), hotkategori VU, hittats
vid inventeringar. Sammanlagt har 18 rödlistade
lavarter registrerats i området! Även den lägre
faunan är mycket spännande, t ex har den i landet utomordentligt sällsynta skalbaggen svart
guldbagge (Gnorimus variabilis), hotkategori
EN, påträffats. Djurgården är ett rikt och varierat område med mycket stora biologiska
kvalitéer. Natura 2000-område.
Den sällsynta jättelaven växer vid Brackegärdskullarna, Bryngenäs.
Foto: Jeff Lundh
Bryngenäs - Skår
objekt nr: 109
Ekhage och hedekskog. Söder om gården ekhage
med medelgrov till grov ek med stort inslag av
tall, gran, björk och al. Asp och lind förekommer.
Norr om gården medelgrov till grov hedekskog,
inslag av tall, gran, björk, al, ask och fågelbär.
Buskskikt av hassel, en, brakved, hägg och viden.
Förekomst av lunglav (Lobaria pulmonaria), och
skrovellav (Lobaria scrobiculata). På de gamla
ekarna påträffades även spiklavarna gulpudrad
spiklav (Calicium adspersum), ärgspik
(Microcalicium disseminatum) och skinnlaven
(Leptogium teretiusculum). Lokal för gräset (Poa
chaixii), parkgröe. Även skogsbingel, smånunneört och lövbinda. Vacker landskapsbild med
betade ekhagar, angränsande alléer och Bryngenäsviken med ekdungar och välutvecklade skogsbryn.
Länsstyrelsens bedömning, klass 1.
Kommunens bedömning, klass A.
Ekhage vid gården som betas av hästar och får.
Medelgrov till mycket grov ek. Stort inslag av asp,
björk och ask. Hassel, en och rönn utgör buskskikt. På en äldre ek finns laven gulnål
(Chaenotheca brachypoda).
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
objekt nr: 72
Vikaryd
Betad ekhage med grov ek. Litet inslag av grov
alm och lind. Rikligt med boträd och enstaka
grova lågor. En av kommunens värdefullaste
ekhagar. Ekoxe har observerats. Natura 2000område.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass A.
Djurgården, Östads säteri
objekt nr: 69
Vikaryds gård
objekt nr: 71
Länsstyrelsens bedömning, Klass I.
Kommunens bedömning, klass A.
Ett rikt och varierat område med olika skogstyper;
Al-, hedek-, bok- och ängsekskog. På den norra
delen finns ekhagar med grova till mycket grova
ekar. I bergssluttningarna finns avsnitt med ek hasselskogar med inslag av mycket grova ekar. Lite
varstans på Djurgården kan man hitta invuxna
mycket mäktiga ekar, som tyder på tidigare öppna
betesmarker.
Många är döda torrakor. På vissa avsnitt växer grov
till mycket grov lind tillsammans med tall, asp
och al. Boträd, torrakor och hålträd är vanliga i
hela området. Hassel, en, sälg, brakved och hägg
dominerar i buskskiktet.
Vår i Vikaryds ekhagar.
19
Foto: Jeff Lundh
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Storedalen
objekt nr: 68
I lundfloran kan man finna t ex blåsippa,
bingel, trolldruva och kambräken. Mossan
(Dolichotheca seligeri), hittades på en gammal
stubbe. Gott om torrakor och hålträd. I
området finns bobyggande mindre hackspett
hotkategori VU, stjärtmes och nötkråka hotkategori NT. Längst i norr tangerar området
Brobacka naturreservat. I områdets norra delar
passerar Lärkeskogsleden.
Randområde mot Risveden av blandskog med
ädellövinslag. I söder ung alskog med gott om ask
och björk. Enstaka grov ek och tall. Mot norr mer
ek, björk och asp. Inslag av gran, lönn och bok.
Flera grova bokar och lönnar i anslutning till bebyggelse. Lågor. Buskskikt av hassel, brakved, hägg
och viden. Friskt och fuktigt fältskikt, örttyp.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Ekedalen
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning,
klass A, de norra delarna
klass B, övriga delar.
objekt nr: 63
Hedek- och ängsekskog med inslag av delvis grov
ek-hasselskog. Partier med grov lind och alm som
bär spår av hamling. Flera bäckar och källflöden
som kantas av al. Vissa delar mosaikartade med
igenväxande askhagar, bokskog, gran och björk.
Flera lågor och torrträd finns. Varierat buskskikt
med hassel, sälg, vide, rönn, hägg och en. Skärmstarr och kambräken (Blechnum spicant) förekommer. Den centrala delen med källpåverkad
ädellövskog är en sällsynt och värdefull biotop.
Natura 2000-område.
Åsjöns västsida
Igenväxande lindhage med gammal grov tidigare
hamlad lind. Stort inslag grov till medelgrov ek .
Även björk, al, tall och ask. Talrika boträd och
lågor av lind och ek. Sälg, hassel, en och brakved
i buskskiktet. Lunglav (Lobaria pulmonaria), finns
på en gammal lind. Värdefulla äldre successionsstadier. I området finns två grävlingsgryt.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Länsstyrelsen bedömning, klass I, delvis.
Kommunens bedömning, klass A.
Hjällnäs
objekt nr: 56
objekt nr: 64
Hagar med grov ek och grova till mycket grova
askar, lönnar och lindar. Ekhagen i norr,
Brackeliderna, är restaurerad för skogsbete.
Några träd har tidigare hamlats. Trots bete är
delar av området statt i igenväxning. Vissa delar
är tätt bevuxna med hassel och enbuskar. Grova
torrakor och lågor av bl a ek och ask. Flera boträd.
Åsjön/Ålandasjön
Foto: Stellan Andersson
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Vikaryd - Brobacka
Rammegärde
objekt nr: 65
objekt nr: 55
Grov till medelgrov hedekskog med inslag av
grova lindar, vissa hamlade. Mycket gran och
visst inslag av lönn, alm, al, tall, björk och asp.
Hassel, brakved, en och viden i buskskiktet. Välutvecklad epifytflora. Rostfläck (Arthonia vinosa), korallav (Sphaerophorus globosus), ekskinn
och stor revmossa (Bazzania trilobata) förekommer. Ormvråk häckar. Trolldruva, blåsippa och
skogsolvon finns. Vissa naturskogskvalitéer.
Hedekskog-alskog. Ett rikt och varierat område.
Tät och klenstammig hedekskog i söder med inslag av björk, gran, asp och al. Även fågelbär, tall,
rönn, gallrad ung ask och en mycket grov ek finns
i området. I de mellersta delarna finns också några
grova häggar. Längre norrut ökar ekinslaget och
med inslag av triviallöv och enstaka grov ask och
alm. Buskskiktet varierar från sälg, hägg och brakved till de täta hässlena i de norra områdena.
20
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Kleven
objekt nr: 50
Vagnshed
objekt nr: 42
Hedekskog. Grov till medelgrov i norr och i
branten nedanför gården Kleven. Vid gården finns
grov lind och ask, som bär spår av hamling. Talrika lågor och torrakor av ek. Enstaka ek med fällmossa (Antitrichia curtipendula). Buskskikt av
hassel, en, brakved och viden. Fältskikt av frisk
till fuktig örttyp. Lokal för blåsippa, skogsbingel,
lundelm och springkorn. Naturskogskvalitéer med
rik flora.
Hagmark med blandade lövträd.
Grov till medelgrov hedekskog med inslag av tall,
gran, asp och al. Även bok, alm, ask, lind och
lönn förekommer. De sistnämnda arterna
hamlade. Visst bete. Buskskikt av hassel, en, hägg,
rönn och sälg. Lavarna almlav (Gyalecta ulmi),
hotkategori NT och blek kraterlav (Gyalecta
flotowii), hotkategori NT, finns på en gammal
alm. Vacker landskapsbild. Flera äldre lövträd.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Ödegärdet
objekt nr: 49
Ekhage - björkskog. I de fårbetade hagmarkerna
finns också en askhage med träd av grova dimensioner som har hamlats tidigare. I den norra delen finns en ung, klen björksumpskog med inslag
av gran och al. Längst i norr en björkhage med
grövre dimensioner. Buskskikt med brakved, en,
olvon, hassel och viden.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Dirhuvden
Arelid
objekt nr: 48
Hedekskog. Ekskogen innehåller flera grova till
mycket grova ekar. Visst inslag av asp, björk, al
och rönn. Gott om gran och tall. Även flera torrakor och lågor av ek. I buskskiktet en, brakved
och viden.
Arelid
objekt nr: 40
En mosaik av delområden med inslag av ängsek-, hedek- och björkskog. I området finns bl a
en gallrad, gles ängsekskog med inslag av al och
björk. Även grova till mycket grova lindar och
askar med spår av hamling ingår. Mot vägen finns
ett område med ung björkskog. Längst i söder en
björkskog med gott om al på källpåverkad mark.
Buskar finns i form av hassel, hägg, viden och
brakved. Hässleklocka, skogsbingel och trolldruva
bl a i fältfloran.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Brogärde
Foto: Jeff Lundh
objekt nr: 46
Hagmark med blandade lövträd och hedekskog i
nordsluttningen av Rödeneplatån. Mosaikområde.
Ekdungar, övergivna hagmarker med grova
hamlade askar, almar och lindar. Bete förekommer. Buskskikt av hassel, hägg, en, rönn, sälg,
skogsolvon och nypon. På en gammal alm finns
almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT, blek
kraterlav (Gyalecta flotowii), hotkategori NT och
kornig nållav (Chaenotheca chlorella). Ett vackert äldre odlingslandskap.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Långared
objekt nr: 33
Varierat område norr om kyrkan i Långared. Vid
prästgården en liten ängsekskog med inslag av grov
lind som hamlats. Inslag även av björk, gran, asp
och al.
21
Naturvårdsprogram - Lövskogar
Längre norrut ligger en ekhage med medelgrova
till grova träd. I öster en trivial brynskog av björk,
gran, asp, al och ek. Odlingsrösen. I buskskiktet
hassel, nypon, hägg, en, viden och skogsolvon.
Gammalt odlingslandskap.
Epifytfloran är rik och intressant; blek kraterlav
(Gyalecta flotowii) hotkategori NT, almlav
(Gyalecta ulmi) hotkategori NT och kopparspik (Calicium salicinum) m fl arter. Populärt
utflyktsmål med en rik flora, bl a gulplister, krollilja, rödblära och grönvit nattviol. Rikt fågelliv
med bl a svart-vit flugsnappare, gulsångare,
bofink, m.fl. Kulturhistoriskt mycket intressant
område.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
objekt nr: 29
Stussbäcken
Länsstyrelsens bedömning, klass I.
Kommunens bedömning, klass A.
Rester av de tidigare mer utbredda ädellövskogar
som fanns i sluttningarna från Risveden mot sjön
Anten. Längre ner mot stranden stort inslag av
ek. Buskskiktet i de lägre liggande delarna består av hassel, bok, en och ek. En av kommunens främsta bokskogsförekomster. Naturvårdsavtal i områdes västra del (gammal hagmark).
Sörängen - Stenstorp
Varierat område utefter sjön Anten med blandskog av björk, asp, ek, al, gran och tall. Även ask
och lind. Närmare sjön dominerar hedekskog med
en rand av knäckepil utefter stranden. Fragment
av ekhagar. Vid vägen växer den fridlysta
Djurgårdseken. Området betas delvis. Buskskikt
av hassel, en, rönn, hägg, sälg och viden. Tilltalande landskapsbild.
Kommunens bedömning, klass A.
Gräfsnäs slottspark
objekt nr: 22
objekt nr: 18
Ängsekskog. Grov till mycket grov ek på bl a
Lekarevallen, och här och var på slåtterängen
och i övriga parken. Inslag av grov ask och alm.
I parken förekommer också rödbok och även en
speciell typ av mycket grov asp, 30 m hög. Utefter bäcken och i källpåverkade områden dominerar al. Talrika boträd, torrakor och lågor.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Ärtebräckan - Ekedal
objekt nr: 16
Skogsbrynen på denna del av Mellbydalen består
av klen till medelgrov hedekskog utformad som
randskogar mot åker och bebyggelse. Stort inslag
av tall som ökar på höglänta avsnitt. Vid gården
Lindom finns grövre ek och grov till mycket grov
ask som bär spår av hamling. Enstaka boträd och
grova lågor av lind, lönn och ek. Buskskikt av
hassel, en och viden. I floran bl a backvicker,
rödfloka och lundstjärnblomma.
Länsstyrelsens bedömning, de centrala delarna
klass II.
Kommunens bedömning, klass C.
Ränne
objekt nr: 13
En hästbetad hage med klena till medelgrova ekar.
Inslag av asp, gran, björk, tall och ask. Buskskikt
av en, rönn, sälg och viden. Fältskikt av frisk örttyp. En av kommunens största hävdade ekhagar.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B.
Gräfsnässlottspark
Foto: Bildmakarna, Kerstin & Jan Hamberg
22
Naturvårdsprogram - Barrskogar
Glossbo
objekt nr: 1
Ödenäs, Läkarebo mm
Hagar med medelgrov till grov ek och inslag av
björk och asp. Norr om hagarna klen till medelgrov hedekskog som i vissa mindre partier övergår till en ek-hasselskog. Beståndet har stort inslag av asp och björk. Vissa inslag av gran, tall
och ask. Risk för igenväxning. Hassel, hägg, brakved och nypon i buskskiktet. Rikliga bestånd
av blåsippa, ormbär och trolldruva. Ett värdefullt bestånd av lundkaraktär.
Barrskogen som sträcker sig från Läkarebo i söder till Bodasvedjan i norr, har höga naturvärden. I området ligger Läkarebo naturreservat,
ett gammalt barrskogsbestånd med huvudsakligen grov tall (se sid. 9). Längre norrut finns
naturskogsartad skog som är avsatt som biotopskyddsområde.
Ett annat skifte gränsar mot Bredaremossen och
Läkarebotjärn och har ett stort inslag av barrsumpskogar och gammal tall. Medelåldern på skogen
är ca 125- 130 år. Riklig förekomst av s.k. kjolgranar (uthängande grenverk ända ner till marken) och rik bärrisvegetation. Tjäderspelplats. På
de gamla granarna växer kattfotslav (Arthonia
leucopellaea) och orkidén knärot förekommer.
Naturvårdsavtal har tecknats. Hela området är
skyddsvärt.
Länsstyrelsens bedömning, klass II.
Kommunens bedömning, klass B
Barrskogar
Kommunen ligger i den växtregion som kallas
södra barrskogsregionen, vilket innebär att barrskogar med inslag av olika lövträd, dominerar.
Generellt gäller att man vid fredande av skog
eller annan naturmark, sätter av tillräckligt stora
områden. Det är också viktigt att begränsa
antalet skogsbilvägar i dessa områden.
Kommunens bedömning, klass A
De områden som följer, är exempel på värdefulla objekt som bör uppmärksammas.
Femstenarör, Risveden.
objekt nr: 182
Foto: Stellan Andersson
23
