Likabehandlingsplan och årlig plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Södra Råtorps Förskola
Avdelningarna: Millimina
Filuren
Stjärnfallet
Norrskenet
Himlavalvet
Solstrålen
Regnbågen
September 2016- juni-2017
Förskolan Södra Råtorps förskola
Skolområde Väst
Karlstad kommun
BAKGRUND
Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild
verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 § ska utbildningsanordnare som bedriver
utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella
trakasserier.
Vi har valt att sammanföra dessa två planer till Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet
med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskola.
Vår vision:
Vår förskola ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Det ska vara en
trygg miljö där alla känner sig välkomna och respekterade och vi värdesätter varandras
olikheter och ser detta som tillgångar!
Förskolechefen ansvarar för
Att all personal som verkar inom förskolan vet att ingen form av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling är tillåten på förskolan.
Att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt
att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder samt annan kränkande
behandling
Att det utvärderas och upprättas en plan årligen för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med
personal, barn och vårdnadshavare
Att se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och att all personal känner till
dessa.
Att utredning görs och eventuella åtgärder vidtas om förskolan får kännedom om att
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Detta ska ske
skyndsamt
2
All personal på förskolan ansvarar för
Att Förskolans årliga plan föra att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling följs
Att arbeta på ett sätt som främjar goda relationer och trygga miljöer
Att vara positiva och närvarande pedagoger som agerar förebildligt.
Att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende
Att föra regelbundna samtal om barnens trivsel och mående med både barn,
vårdnadshavare och kollegor.
Att verksamheten planeras och genomförs på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
Att vid varje signal eller misstanke om att någon blir utsatt för diskriminering,
trakassering eller kränkande behandling anmäla detta till förskolechefen.
Att dokumentera händelser som upplevs kränkande och att vidta åtgärder enligt
gällande rutiner.
Att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och att
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Att alla agerar direkt när man får en signal eller själva uppmärksammar att någon blir
kränkt eller utsatt.
Vi gör barnen delaktiga genom
Att skapa gemensamma trivselregler tillsammans
Att genomföra enskilda samtal med alla barn
Att använda skapande, drama, sagor och annat material för att arbeta med teman som
rör likabehandling
Barnen görs delaktiga på olika sätt utifrån ålder och mognad
Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom
Att informera på utvecklingssamtal
Att informera på föräldramöten
Att arbeta med planen på eventuella föräldraråd
Vi gör personalen delaktig genom
Att informera och arbeta med den aktivt i olika forum för personal
Att involvera all ny personal
Att verksamhetens planering ska ha sin grund i planen
3
Utvärdering av föregående års plan
Utvärderingen genomfördes av pedagoger på Södra Råtorps förskola.
Aktiviteter föregående år för att förebygga och främja likabehandlingsarbetet
Kön
Förebyggande: Under året som gått har inköp av pedagogiskt
material gjorts medvetet. Böcker som lånats har valts ut med
tanke kring könsroller. Här har vi tänkt könsutmanande (t.ex.
flickor som tar plats, pojkar som visar känslor). Alla barn ges
samma möjligheter oavsett kön och en medveten pedagogisk
planering ger möjlighet att bryta rollmönster. Ett par avdelningar
använder sig av aktivitetstavlor för att komma till rätta med
könssegregerad lek.
Könsidentitet
ellerkönsuttryck
Främjande: Vårt fokus är inte vilket kön barnen har utan vi ser till
individens behov. Vi jobbar aktivt med att alla barn är lika värda
oavsett kön samt att vad man är bra på räknas lika mycket.
Yrkesroller lyfts fram och diskuteras utifrån normbrytande tankar
om vad som avses vara kvinnligt/manligt.
Förebyggande: Vi har ett medvetet tänk i vårt förhållande till
barnen och hur de klär sig eller uttrycker sig. I de fall barnen
identifierar sig som motsatt kön respekteras detta.
Främjande: Vi tänker till kring saker/böcker vi köper eller lånar
in till verksamheten. På en av avdelningarna får barnen ta med
sig egna leksaker, här utvärderas fortgående konsekvenserna av
de leksaker barnen väljer att leka med.
Etnisk tillhörighet
Förebyggande: Litteratur har lånats och vi har samtalat och
diskuterat med barnen kring dagens situation i samhället med
nyanlända människor
Främjande: Tyvärr är detta ett område som tagit mycket lite plats
då vi har få olika etniska tillhörigheter på vår förskola.
.
Religion eller annan
trosuppfattning
Förebyggande: Vi upplever fortfarande att det inte är så många
olika religioner representerade i våra familjer vilket innebär att
det fortfarande är av stor vikt att vi arbetar aktivt med att lyfta in
detta på ett naturligt sätt i våra verksamheter.
Främjande: Vi upplever att detta område inte tas upp av barnen i
särskilt stor utsträckning. Vid högtider diskuteras olika religiösa
traditioner i viss mån av oss pedagoger tillsammans med barnen.
4
Funktionshinder
Förebyggande: Vi kompetensutvecklar oss kontinuerligt och tar
hjälp av specialpedagoger vid behov. Dialog med hemmet är en
viktig pusselbit i arbetet med varje barn. Vi är noga med att
barnen förstår att rättvisa inte betyder lika för alla.
Främjande: Miljön för fysisk funktionsnedsättning finns väl
förberedd. Vi samtalar med barnen om att människors kroppar
kan fungera olika och att vi har olika behov beroende på våra
förutsättningar. Detta gäller även psykiska funktionsnedsättningar
och i hur vi förhåller oss till varje barns behov.
Sexuell läggning
Förebyggande: Littertur, film och dramatiseringar som visas i
verksamheten speglar olikheter och allas lika värde och bidrar till
att vidga barnens referensramar. Endast tilltalsnamn på barn och
vårdnadshavare nämns i hallen på de olika avdelningarna för att
undvika normalisering.
Främjande: Vi samtalar med barnen kring människors olikheter
och rätten att tycka om vem man vill. Utrymme för samtal om
ämnet skapas i barngruppen och bemöts extra om behov
uppkommer.
Ålder
Förebyggande: Vi ser att ålder ger status. Namnbytet för ett par år
sen gällande skolförberedande gruppen har tyvärr inte gett
resultatet vi önskat. Barnen som är födda tidigt på året är
fortfarande inställda på att få börja delfingruppen så fort de fyller
5. Inbjudningar till födelsedagskalas görs på förskolan endast i de
fall då hela barngruppen är bjuden. Pedagogerna har reflekterat
över hur de skapar de bästa förutsättningarna för barnen genom
sitt bemötande och förhållningssätt. Vi ser barnen som
kompetenta och möter varje barn utifrån förmåga, inte ålder.
Främjande: När vi ser uttryck i gruppen för att de äldsta
bestämmer eller styr de yngre stöttar vi upp för att undvika
kränkningar. Här är vi observanta och jobbar medvetet.
Personalens lyhördhet för hur barnen tilltalar varandra, bjuder in
till lek och sampelar är av stor vikt.
5
Kränkande behandling Förebyggande: För att skapa trygghet för barnen har vi en tydlig
struktur för verksamheten. Vi jobbar mycket med positiv
förstärkning och att ”göra” förlåt, exempelvis att hämta ett
gosedjur eller fråga vad man kan göra för att det ledsna barnet
ska bli glad igen. Vi har gett barnen olika verktyg till att
tillsammans fatta gemensamma beslut i leken, t.ex. röstning. Vi
har under året delat upp barnen mycket i smågrupper för att ge
lugn och skapa positiva förutsättningar. Vi har även använt
tecken som stöd på avdelningarna för att ge barnen tydliga
redskap till att säga t.ex. stop eller nej!
Främjande: Vi ser vikten av att de vuxna som vistas inom
förskolan är goda förebilder som visar hänsyn, agerar positivt och
bidrar till ett gott socialt klimat. Detta är någonting vi arbetat
fortlöpande med under året. Vi har jobbat med värdegrundsfrågor
tillsammans med barnen både i planerade aktiviteter samt i det
dagliga arbetet. Här har kompisregler, rollspel, dramatiseringar
och konflikthanteringar i stunden varit viktiga pusselbitar i
avdelningarnas verksamhetsarbete. Vi är lyhörda för vad som
händer i mötet mellan barnen och är medvetna om vikten av
vuxennärvaro.
Resultat av utvärderingen
Vi ser att vi behöver arbeta mer aktivt med:
Religion eller annan trosuppfattning. Här ser vi att vi ej uppfyllt målen från
föregående års plan.
Etnisk tillhörighet. Här ser vi också att vi ej uppfyllt målen. Modersmålslärarna har
inte blivit involverade i verksamheten som planerat. Vi ser en svårighet i att
samplanera verksamheten med dessa. Önskan att uppmärksamma fler länder har
uteblivit, dels p.g.a. att så få etniciteter är representerade på vår förskola. Vi ser här
en utmaning.
Ålder. Här ser vi att vi delvis har uppnått föregående mål. Dock ser vi att det finns ett
stort behov på avdelningarna av att jobba vidare och på djupet.
Kränkande behandling. Här ser vi att vi delvis har uppnått föregående mål. Just detta
område är alltid aktuellt och kräver mycket medvetet arbete.
Nedanstående områden har nått måluppfyllelse:
Könsidentitet eller könsuttryck. Vi upplever att föregående mål är uppnått. Dock
finns behov för fördjupad kunskap samt ett gemensamt förhållningssätt hos oss
6
personal.
Sexuell läggning. Vi upplever att föregående mål är uppnått.
Kön. Vi upplever att vi uppnått föregående mål.
Funktionsnedsättning. Vi upplever att föregående mål är uppnått. Vi ser att vi jobbar
aktivt för att alla barn ska kunna delta i verksamheten på lika villkor och efter sina
förmågor. Här finns ett medvetet tänk.
Årets plan ska utvärderas senast 15 feb 2017
Den ska utvärderas genom
Att vi går igenom måluppfyllelse och resultat
Att vi följer upp barnsamtal
Att vi följer upp samtal med vårdnadshavarna
Ansvarig för att årets plan utvärderas är pedagogerna som arbetar i förskolans verksamhet
tillsammans med förskolechef.
7
Främja lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet är mål och insatser som
omfattar alla diskrimineringsgrunderna
kön, funktionshinder, religon eller annan trosuppfattning, etnicitet,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och
annan kränkande handlingar
är en naturlig del av det dagliga arbetet på förskolan
syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
berör alla och utgår utifrån förskolans uppdrag utifrån LpFö-98 rev 16,
Som stöd i det främjande arbetet kan pedagogerna läsa i boken ”Lika rättigheter i förskolanhandledning”, sid 27-35.
Ansvar: Förskolechef samt alla pedagoger.
Uppföljning och utvärdering:Uppföljning sker kontinuerligt på förskolans
forum tex avdelningensmöten, APT, ALM, uppföljning utifrån
reflektionsunderlag nov, januari mm
Utvärdering sker senast den 15 feb
Kön
Mål
Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Alla barn deltar utifrån sina egna
förutsättningar med stöttning och vägledning av pedagogerna vilket leder till ökad
förståelse för varandras uttryck och behov.
Aktiviteter
Miljön, lokaler och material utformas och planeras så att barnen erbjuds samma
möjligheter. Ett medvetet bemötande av pedagogerna i förskolan är ett måste.
Arbetslagen ska föra fortlöpande diskussioner om aktuella situationer på olika
forum för att utveckla vårt arbete utifrån ett genusperspektiv.
Alla pedagoger tar del av Länk- hur man rör vid pojkar/flickor:
skolvarlden.se/artiklar/beroring-skapar-tillgangliga-flickor-och-aggressiva-pojkar
Ansvar
Alla pedagoger på förskolan.
8
När ska det vara klart:
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål
Ge varje barn möjlighet att utveckla sin individuella identitet oavsett kön och känna
trygghet i den.
Aktiviteter
Pedagogerna på förskolan värderar inte utifrån traditionella könsnormer utan ser till
varje barns identitet och uttryck. Vi bemöter barnens eventuella tankar och
funderingar på ett öppet och naturligt sätt genom att prata om och belysa ämnet
från olika håll.
Ansvar
Alla pedagoger på förskolan.
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 jan 2017.
Etnisk tillhörighet
Mål
Att barnen känner stolthet över sin etniska tillhörighet.
Aktiviteter
Vi ser möjligheter i hur olika länders nationaldagar kan användas för att lyfta fram
olika traditioner och kultur.
Bjuda in modersmålslärarna i verksamheten så att deras arbete inkluderas i vår
samt att vi tar hjälp av deras kunskaper om andra kulturer.
Göra sånger, ramsor, skyltar mm på de språk som förekommer på förskolan.
Använda oss av litteratur som speglar kulturer i andra länder.
Sätta upp flaggor ,bilder, mm som visar andra kulturer på förskolan
Ansvar
Alla pedagoger på förskolan, inklusive modersmålslärare.
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Religion eller annan trosuppfattning
Mål
9
Att barnen vet att man kan tro på olika Gudar eller ingen alls och alla ska vara
respekterade och våra vårdnadshavare och barn ska känna sig trygga med att ingen ska bli
särbehandlad på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter
Köpa in en mångkulturell almanacka och använda den i verksamhetens planering
så att vi kan uppmärksammade traditioner och högtider som våra barn och deras
familjer firar. Samtal och diskussioner ska föras i olika forum med pedagoger
Vid inskolning ska vi inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi
behöver tänka på vad gäller deras religon eller annan trosuppfattning
Ansvar
Alla pedagoger i förskolan
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Funktionsnedsättning
Mål
Att alla barn oavsett förutsättningar det enskilda barnet har ska kunna delta i både
planerad och fri verksamheten, såväl den fysiska som den pedagogiska. Detta ska ske
utifrån varje barns individuella förutsättningar och förmågor. Det ska vara en
tillgänglig lärmiljö där alla ges möjlighet till delaktighet
Aktiviteter
Tänka tillgänglighet i de aktiviteter som planeras och när våra lärmiljöer ute och
inne skapas så att vi erbjuder en tillgänglig lärmiljö., anpassa aktiviteten efter
deltagarens förutsättningar
Ta hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) material,
Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning vid kartläggning och eventuell
handlingsplan vid behov.
Använda oss av litteratur och lekmaterial som belyser olika förutsättningar som vi
har och som finns.
Ansvar
Alla pedagoger i verksamheten.
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Sexuell läggning
Mål
Att alla människor som vistas i förskolan respekteras utifrån sin egen önskan att
tycka om och älska vem man vill.
10
Aktiviteter.
Litteratur samt material ska visa på olika familjekonstellationer, samt olika
ursprung adoption, insemination osv.
Pedagoger ska inte värdera barns tankar och uttryck tex om ett barn säger vem hen
ska gifta sig med oavsett kön.
Bemöta barn i deras frågor och tankar när situationer dyker upp.
Vi använder orden föräldrar och vårdnadshavare i våra dokument/blankette/sajten r
osv.
Ansvar
All personal samt förskolechef i förskolan.
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Ålder
Mål
Att alla barn utvecklas individuellt och bemöts utifrån sin förmåga oavsett ålder.
Aktiviteter
Pedagogerna fokuserar på barnens individuella förmågor och intressen och
planerar verksamheten så att utmaningar och lekar förekommer för alla oavsett
ålder.
Om indelningar av barngruppen görs benämns gruppen med fördel med namn
istället för att fokusera på barnens ålder. Personalens lyhördhet för hur barnen
tilltalar varandra, bjuder in till lek och samspelar är av stor vikt. Inbjudningar till
födelsedagskalas görs inte på förskolan.
Vid planering ska barnets individuella förutsättningar styra aktivitet och
Ansvar
All personal i förskolan.
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017.
Kränkande behandling
Mål
Att barn i förskolans verksamhet känner sig trygga och respekterade utifrån sin egen
person och sina förmågor.
Aktiviteter
De vuxna som vistas inom förskolan är goda förebilder som visar hänsyn, agerar
positivt och bidrar till ett gott socialt klimat. Eventuella problem och/ eller
11
bemötanden som inte är önskvärda eller förenliga med vårt uppdrag skall redas
ut och tas upp med berörda och eventuellt rapporteras enligt gällande rutiner.
På avdelningarna finns trivselregler som gemensamt med barnen diskuterats
fram och berör hur man är en bra kompis och skapar en positiv social miljö
tillsammans, tex bjuder in varandra i leken och lyssnar på varandra.
Dramatisering, sagor och film som berör kompisskap, empati och allas lika
värde är redskap som används i verksamheten. Kartläggning av verksamhetens
riskmoment görs kontinuerligt. Exempel på riskmoment kan vara en stressad
situation i hallen innan utgång och i leken på gården. .
Vi pedagoger ska uppmana vårdnadshavare att förmedlar det barnen berättar
hemma om de upplever situationer de inte mår bra i på förskolan
Ansvar
All personal i förskolan
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
12
KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS
Vi har identifierat risker genom
Observationer, olika situationer och barn studeras utifrån en förutbestämd
frågeställning/problematik som är aktuell i barngruppen.
Reflektionsveckor, en per termin, då personal observerar och reflekterar lite extra över
verksamheten utifrån förutbestämda ämnen.
Barnsamtal, ett barn och pedagog samtalar enskilt om hur barnet trivs,
kompisrelationer, aktuella lekar m.m. Samtalet återberättas/förmedlas för
vårdnadshavare i utvecklingssamtalet samt ligger till grund för pedagogernas planering
av verksamheten.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare en gång per termin. En enkät lämnas ut
inför samtalet som sedan utgör en del av underlaget tillsammans med pedagogens
sammanställning av barnets utveckling och intressen på förskolan.
Lillmöten, tillfällen då barnen är samlade och veckan som varit och andra händelser
diskuteras och där varje barn ges möjlighet att ge sin synpunkt.
Daglig kommunikation med vårdnadshavare.
På föräldramöten, som anordnas en gång per läsår ges möjlighet att uttrycka och
diskutera verksamheten på aktuell avdelning.
Barn och föräldrar har involverats i kartläggningen genom att tillfrågas om trivsel och
bemötande på förskolan. Då pedagoger observerat framförallt kränkningar i form av ord,
uteslutningar från lek, slag, otrygghet etc. har detta förmedlats till föräldrarna och tillsammans
har åtgärder tagits för att komma tillrätta med problemen
Likabehandlingsplanen och arbetet med den är synlig i den dagliga verksamheten.
Likabehandlingsplanen är en av punkterna på årets föräldramöten och ett exemplar för
vårdnadshavare finns att läsa på varje avdelning och även på hemsidan.
Arbetet i den dagliga verksamheten synliggörs genom verksamhetsplaneringen, trivselregler
som finns uppsatta, bilder och sajter där verksamheten presenteras.
Personalen har involverats i kartläggningen genom att observera, samtala, reflektera, sprida
information, skapa positiva förhållningssätt och planera verksamheten efter barngruppens
behov, förutsättningar och intressen.
Resultat och analys
Några föräldrar har uttryckt oro över verksamheten utomhus. De har upplevt att inte
pedagogerna har uppsikt över hela gården och att man inte alltid är placerad där barnen
är i sin lek. Detta har främst upplevts på eftermiddagarna.
Trivselregler är inte levande på alla avdelningar. En avdelning behöver upprätta nya
och alla behöver uppdatera dem tillsammans med barngruppen.
Alla behöver aktivt arbeta förebyggande för ett positivt språkbruk i våra barngrupper.
Utifrån resultaten av kartläggningen samt av vad som framkommit av utvärderingen av
föregående plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling har vi kommit fram till hur vi ska arbeta förebyggande
13
FÖREBYGGANDE
Dessa mål nedan är framtagna av pedagogerna på förskolan utifrån
kartläggning de utfört och
De syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
De omfattar endast de områden som i kartläggningen av verksamheten har
identifierats som riskfaktorer
Ansvar: Förskolechef samt alla pedagoger.
Uppföljning och utvärdering: Uppföljning sker kontinuerligt på förskolans
forum tex avdelningens möten, APT, ALM, uppföljning utifrån
reflektionsunderlag nov, januari mm
Utvärdering sker senast den 15 feb
Mål
Att alla använder ett vårdat och trevligt språk
Åtgärd
Arbeta aktivt med språket, visa på hur man använder sig av det på ett trevligt och
respektfullt sätt.
Arbeta med värdegrunderna och avdelningarnas respektive trivselregler.
Ansvarig
All personal
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
Mål
Alla barn och föräldrar ska känna trygghet på gården
Åtgärd
Pedagogerna ska fördela sig på större ytor och fördela ansvar för olika aktiviteter mm.
Pedagogerna kartlägger de områden där konflikter kan uppstå mellan barn och särskilt
beakta de områden på gården som är lite gömda.
Alla pedagoger är ansvariga för allas barn och delger varandra information som
underlättar för barngrupperna som tex konflikthantering och information till
vårdnadshavare. Viktigt att det finns rutiner för detta även på eftermiddagen.
Ansvarig
Alla pedagoger
När ska det vara klart
Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 feb 2017
14
Vi arbetar förebyggande för att upptäcka trakasserier och annan
kränkande behandling genom att:
All personal ansvarar för att skapa ett positivt, tryggt och respektfullt klimat där vi
uppmanar barnen att de ska informera oss om något inte känns bra.
Observationer-All personal har skyldighet att agera utifrån det man ser sker i gruppen
och att
Personal på förskolan är observanta i barnens samspel och samtalar med varandra för
att lyfta/åtgärda situationer som uppstår.
Barnsamtal - tillfällen skapas regelbundet för att diskutera tillsammans med barnen om
deras trivsel och samspel/lekar med övriga barn på förskolan.
Samverkan med hemmet - Personalen tar till vara på vårdnadshavares åsikter i
utvecklingssamtal, utvärderingar och i den dagliga kontakten och alla arbetar aktivt för
att skapa ett gott samarbete med våra vårdnadshavare.
Våra rutiner när vi upptäcker eller får en signal om att ett barn kan vara
utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkning av ett annat barn
Utreda - Åtgärda
Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.
Arbetsgång barn – barn
Pedagogerna samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på
vad som hänt. Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad
som skett när barn är inblandade.
Pedagogerna informerar förskolechef och överlämnar en anmälan angående signal om
diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. (blankett på solsidan
under rutin för signal om diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling)
Pedagogen ansvarar för att dokumentation görs med hjälp av dokumentationsmall
(särskild blankett på Its- kris och andra verktyg)
Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och eller kränkande behandling enligt gällande rutin.
Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda
parter.
Vid behov kontaktas andra instanser tex Klaraborgs specialpedagogiska område, BVC
och socialtjänsten.
Arbetsgång vuxen – barn
Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt påtala att detta beteende inte är
acceptabelt.
Pedagogerna informerar förskolechef omgående och överlämnar dokumentet angående signal
om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.
Vårdnadshavarna informeras.
Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och eller kränkande behandling.
Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
Vid behov kontaktar förskolechef stödteam, överordnad chef eller anmäler till
myndighet.
15
Till dig som vårdnadshavare.
Som vårdnadshavare har man ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar avstånd mot all
kränkande behandling får detta positiv inverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att
ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller liknande ska du/ ni kontakta
personalen.
Definitioner och begrepp
• Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Endast vuxna kan diskriminera.
• Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall
diskriminera genom att behandla alla lika.
• Bristande tillgänglighet innebär att ett barn med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet
inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att det barnet ska komma i en jämförbar situation med personer
utan denna funktionsnedsättning.
• Likabehandling innebär att alla barn bemöts utifrån sina unika behov och har samma rättigheter och
möjligheter till utveckling. Det innebär inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
• Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har
samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
• Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
• Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon
Diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.
Diskrimineringsgrunderna:
Kön; att någon är pojke eller flicka
Könsidentitet eller könsuttryck; alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara
transpersoner. En persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat
liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet; nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg eller annat
liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta
för etnisk diskriminering – samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och
så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som
definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning; alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas
av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.
Funktionsnedsättning; varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning; innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder; innebär upplevd levnadsålder.
16
