Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och

advertisement
Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande
och samverkan utbildning omvärld för Förskola &
Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning
Kungsbacka kommun
Strategi för skolutveckling genom
entreprenöriellt lärande och
samverkan utbildning omvärld för
Förskola & Grundskola och
Gymnasie & Vuxenutbildning
Beslutad 2014-01-29
1
Beslutad 2014-01-29
1
Kungsbacka kommun
Syfte med strategin
Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och
samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie &
Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett
fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och
omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser,
offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på
olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie
& Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av
forskare inom Kungsbacka kommun och Chalmers entreprenörskola.
Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller
studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de
bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån
ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom
utbildningsområdet.
2
Inriktning
Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet,
modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa
förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever
känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som
lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt
tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar.
Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga
lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal
(pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering
och ge dem förutsättningar att utvecklas.
Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan
skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig
framtid.
2
Beslutad 2014-01-29
3
Kungsbacka kommun
Bakgrund och utgångspunkter
Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld
finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är
att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge
möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse
för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor.
Från 2007 började Kungsbacka kommun delta i olika omfattning i flera stora
regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande
och samverkan med omvärlden;
Företagsamt lärande i Halland (2007-2010)
GRowth (2009-2010)
STEPS (2011-2013)
GR SYVO (2012-2014)
IFOUS Entreprenöriellt lärande (2012-2016)
REELL (2013-2014)
Innovationscenterprojektet (2014)
Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by
Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad
verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie &
Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made
by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet
och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by
Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan
utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel,
omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för
skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld
madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se
Kungsbacka kommun har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med
inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola
och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom
entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle.
4
Mål för barnen/eleverna
När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun ska de vara rustade för ett
livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska
ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt
förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för
sig själva och för andra. De ska ha god kännedom om såväl yrkeslivet i dess olika
3
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå,
finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara
medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt
personliga mål och de olika vägvalen.
5
Ansvar
Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för ”Skolutveckling
genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola &
Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” ligger hos skolledare på respektive
enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom
utbildningsförvaltningarna.
5.1
Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå
grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska
uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i
kommunen och skollagens grundläggande värden som;
o elevinflytande
o bedömning för lärande
o digitala verktyg
o jämställdhetsarbete
o hållbar utveckling
o barnkonventionen
o internationella samarbeten
o kultur i skolan
 ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för
samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan
yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas.
 förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med
omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all
undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet.
 omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av
verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden
vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för
också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för
utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse.
 att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får
större spridning genom de kanaler där Kungsbacka kommun finns i dag,
främst Made by Kungsbacka.
 att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses
4
Beslutad 2014-01-29
5.2






5.3





5.4



Kungsbacka kommun
Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå
ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för
samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan
yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas.
ökat samarbete med omgivande samhälle.
ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-,
verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med
omvärlden.
en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala,
nationella och internationella arbets- och näringslivet.
en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och
kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever.
ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella
förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers
vardagserfarenheter nå ökad motivation.
Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå
ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-,
verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med
omvärlden.
en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala,
nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett
stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor.
en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och
kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever.
ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella
förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers
vardagserfarenheter nå ökad motivation.
uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att
regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera.
Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå
ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan
över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i
utbildningssektorn ges.
att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande
samhälle skapas.
en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men
även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att
reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med
omvärld.
5
Beslutad 2014-01-29






5.5






5.6



Kungsbacka kommun
en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor
och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen.
ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom
ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga
misslyckas, genom att själv vara en förebild.
att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som
kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning.
att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom
entreprenöriellt lärande.
att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället.
en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum
som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by
Kungsbacka, Kungsbacka delar.
Verksamhetschef ska
sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers
entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i
ledningsgruppen.
verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som
kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning.
skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga
utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella
normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild.
i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera
utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till
kommunen, arbets- och näringslivet.
aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom
entreprenöriellt lärande.
Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i
olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made
by Kungsbacka, Kungsbacka delar.
Förvaltningschef ska
sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor
och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen.
verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom
områdets forskningsrön, får spridning.
skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det
frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer,
våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild.
6
Beslutad 2014-01-29



5.7
Kungsbacka kommun
i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera
utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till
kommunen, arbets- och näringslivet.
aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom
entreprenöriellt lärande.
Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i
olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made
by Kungsbacka, Kungsbacka delar.
Praktik/ APL/PRAO
FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den
finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen.
5.8
Kompetensutveckling
All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt
vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara
entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt
genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad
kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och
vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till
entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell
roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och
forskningsprojekt.
7
Beslutad 2014-01-29
6
Bilagor
6.1
Bilaga 1
Kungsbacka kommun
”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika
mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och
utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan
från tidiga åldrar.” Skolverket
Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar
kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt
beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda
perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både
kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och
en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt
professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet
till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i
eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga
som privata arbetsplatser och inom alla sektorer.
Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn
och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet
inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn
och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och
uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att
lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde.
EU’s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och
syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt
till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt
medborgarskap.
I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både
kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om
för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i
samhället.
Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för
arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet
som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska
perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer.
Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att ”nyfikenhet,
företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska
stimuleras”. Grundskolan ska bland annat ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet
och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem” medan
gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att ”eleverna
utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande
och innovationstänkande”.
8
Beslutad 2014-01-29
6.2
Kungsbacka kommun
Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld
Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med
möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje
part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande
eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning
och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med
omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna
om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället.
Förskolans läroplan trycker på att ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar
en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära
ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens
erfarenheter, intressen, behov och åsikter”.
Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt
utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att ”Detta
förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt”. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som
att ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna,
arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs
för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser
inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet”. Läroplanen för
vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ”ska ta
till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv
eller tidigare studier”. I de Allmänna råden för arbete med studie- och
yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse ”Vägledning i
vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och
färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det
handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör
arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla
elevens självkännedom.”
6.3
Källförteckning
Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in
Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom
naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB
Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based
Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat
vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
9
Beslutad 2014-01-29
6.4
Kungsbacka kommun
Styrdokument
EU’s nyckelkompetenser
EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja
medlemsstaterna att ”se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning
erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en
nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för
vidareutbildning och arbetslivet” (Europaparlamentets och rådets
rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för
livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11)
6.5
Innovationsstrategin
Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper
som nyckelkompetenser och livslång lärande;
Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska
utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att
de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och
omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt.
Utbildningssystemets förmåga – från förskola till gymnasieskola,
yrkesutbildning samt universitet och högskolor – att utveckla ämneskunskap
är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet
spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet,
entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I
den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it
integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av
digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i
olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin
kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet
2012 - Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N2012.27, sid
24)
6.6
Strategin för entreprenörskap
Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre
förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst
samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt;
Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta
och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta
initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för
individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser
efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så
sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden.
10
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
(Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom
utbildningsområdet, sid 5)
Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom
näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever
ska bli inspirerade. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för
entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6)
För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt
utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra
anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva
skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med
arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta
morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för
entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10)
6.7
Skollagen
Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet;
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn
och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som
möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja
barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag
(SFS 2010-800), sid 2)
6.8
Skolverket
Skolverket skriver;
”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i
arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna
bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett
pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en
kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla
elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende
redan från tidiga åldrar.”
11
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
(http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap
2014-01-24)
Vidare skriver Skolverket att;
”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i
klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre
drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i
alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det
eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande
tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där
resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt.
Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer
verklighetsanknutet.
Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det
många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra
olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid
tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten.
I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och
samverkan med omvärlden.”
(http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vadar-entreprenorskap 2014-01-24)
6.9
Förskola
I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att;
”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att
barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa
sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla
tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och
intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska
stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns
förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv
– värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en
generation till nästa.”(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö
98, Reviderad 2010, sid 6)
samt att;
”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig
själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska
utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens
erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar
och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.”
(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid
9)
12
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
6.10 Grundskola
I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att;
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett
förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Skolverket 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid
9)
I Lgr 11 går också att läsa att;
”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få
underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den
obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar
som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans mål är att varje elev
kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör
den egna framtiden,
har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och
har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i
andra länder.” (Skolverket 2011 - Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17)
6.11 Gymnasieskola
Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att;
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga
lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi,
internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav
på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att
pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna
ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att
arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra
till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar
entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom
ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag.
Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet
och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-,
livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge
13
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
(Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma
ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7)
Gy 11 säger även att;
Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska
skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med
samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av
hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och
för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att
skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.
Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av
kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har
studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet
och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens
parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna.
Mål
Skolans mål är att varje elev
utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på
grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka
konsekvenser dessa kan ha,
har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde,
samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige
och andra länder, och
är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk
utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad
internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig
utveckling i yrket. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13)
6.12 Vuxenutbildningen
Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att;
Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling
och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna
utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap,
företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor
som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier
samt underlättar för dem att starta och driva företag.
Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande
14
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket 2012 - Läroplanför
vuxenutbildningen 2012, sid 7)
Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att;
Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja
lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad
som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur
kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga
utgångspunkter i en sådan diskussion.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika
former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som
förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får
inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.
Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och
sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina
erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.
Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s
nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som
en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en
individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt
delta i samhälls- och arbetsliv.
Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som
vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier.
(Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8)
6.13 Studie- och yrkesvägledning
I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och
yrkesvägledning (2013) står:
”Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv
bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som
bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att
fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel
om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet,
studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla
elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse
är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i
form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den
enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika
framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens
behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt
stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina
beslut. (Skolverket 2013 – Allmänna råd med kommentarer Arbete med
studie-och yrkesvägledning)
15
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt:
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas
arbetsmiljö
Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas
arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om
minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de
upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för
tillståndet.
De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit
tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga
utföra arbete eller genomgå utbildning
• att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till
minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt,
• att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt
• att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till.
Rutiner och checklista
Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter /
Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på
praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan
har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö.
Skolans ansvar
Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan:
• välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö
• informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad
Det är skolan som, enligt 2 § arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga
skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden.
Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor
delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor.
Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar
Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans:
• bestämma elevens arbetstider
• bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar
• bestämma handledningens art och omfattning
• bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning
• underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå
Arbetsplatsens ansvar
Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska:
• se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven
• se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning
• se till att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person
16
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
• se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag
• se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget
• se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en
fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud
direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är
skolans ansvar att anmäla.
Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet
Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i
skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina
yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare,
arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av
deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till
arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv.
Regler
Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3.
Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de
befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda.
Se kapitel 2–4 och 7–9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på www.av.se
Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik.
Prao och APL
Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller
även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk
arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl).
Definitioner
Prao / praktik – praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del
av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden.
Apl – arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade
program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen.
Ansvar
Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas
med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats
väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara
anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under
praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten.
Arbetsuppgifter
Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex.
sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad.
Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter
(bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma.
Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på
arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd
17
Beslutad 2014-01-29
Kungsbacka kommun
instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess
risker.
Arbetstider
Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för
den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga
raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao.
18
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards