Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Beslutad 2014-01-29 1 Beslutad 2014-01-29 1 Kungsbacka kommun Syfte med strategin Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av forskare inom Kungsbacka kommun och Chalmers entreprenörskola. Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet. 2 Inriktning Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar. Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas. Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig framtid. 2 Beslutad 2014-01-29 3 Kungsbacka kommun Bakgrund och utgångspunkter Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor. Från 2007 började Kungsbacka kommun delta i olika omfattning i flera stora regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden; Företagsamt lärande i Halland (2007-2010) GRowth (2009-2010) STEPS (2011-2013) GR SYVO (2012-2014) IFOUS Entreprenöriellt lärande (2012-2016) REELL (2013-2014) Innovationscenterprojektet (2014) Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel, omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se Kungsbacka kommun har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle. 4 Mål för barnen/eleverna När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun ska de vara rustade för ett livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för sig själva och för andra. De ska ha god kännedom om såväl yrkeslivet i dess olika 3 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå, finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt personliga mål och de olika vägvalen. 5 Ansvar Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för ”Skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” ligger hos skolledare på respektive enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom utbildningsförvaltningarna. 5.1 Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i kommunen och skollagens grundläggande värden som; o elevinflytande o bedömning för lärande o digitala verktyg o jämställdhetsarbete o hållbar utveckling o barnkonventionen o internationella samarbeten o kultur i skolan ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet. omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse. att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får större spridning genom de kanaler där Kungsbacka kommun finns i dag, främst Made by Kungsbacka. att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses 4 Beslutad 2014-01-29 5.2 5.3 5.4 Kungsbacka kommun Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. ökat samarbete med omgivande samhälle. ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera. Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn ges. att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle skapas. en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärld. 5 Beslutad 2014-01-29 5.5 5.6 Kungsbacka kommun en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen. ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas, genom att själv vara en förebild. att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom entreprenöriellt lärande. att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället. en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Verksamhetschef ska sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Förvaltningschef ska sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom områdets forskningsrön, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. 6 Beslutad 2014-01-29 5.7 Kungsbacka kommun i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Praktik/ APL/PRAO FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen. 5.8 Kompetensutveckling All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och forskningsprojekt. 7 Beslutad 2014-01-29 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Kungsbacka kommun ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” Skolverket Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga som privata arbetsplatser och inom alla sektorer. Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde. EU’s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i samhället. Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att ”nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras”. Grundskolan ska bland annat ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem” medan gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att ”eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. 8 Beslutad 2014-01-29 6.2 Kungsbacka kommun Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället. Förskolans läroplan trycker på att ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att ”Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt”. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som att ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet”. Läroplanen för vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ”ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier”. I de Allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse ”Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.” 6.3 Källförteckning Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. 9 Beslutad 2014-01-29 6.4 Kungsbacka kommun Styrdokument EU’s nyckelkompetenser EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja medlemsstaterna att ”se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet” (Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11) 6.5 Innovationsstrategin Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper som nyckelkompetenser och livslång lärande; Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt. Utbildningssystemets förmåga – från förskola till gymnasieskola, yrkesutbildning samt universitet och högskolor – att utveckla ämneskunskap är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet, entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet 2012 - Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N2012.27, sid 24) 6.6 Strategin för entreprenörskap Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt; Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. 10 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 5) Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever ska bli inspirerade. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6) För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10) 6.7 Skollagen Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet; 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag (SFS 2010-800), sid 2) 6.8 Skolverket Skolverket skriver; ”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” 11 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap 2014-01-24) Vidare skriver Skolverket att; ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet. Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten. I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och samverkan med omvärlden.” (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vadar-entreprenorskap 2014-01-24) 6.9 Förskola I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att; ”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.”(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 6) samt att; ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.” (Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 9) 12 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun 6.10 Grundskola I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att; ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Skolverket 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 9) I Lgr 11 går också att läsa att; ”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.” (Skolverket 2011 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17) 6.11 Gymnasieskola Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att; Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge 13 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7) Gy 11 säger även att; Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13) 6.12 Vuxenutbildningen Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att; Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier samt underlättar för dem att starta och driva företag. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande 14 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 7) Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att; Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. (Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8) 6.13 Studie- och yrkesvägledning I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står: ”Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. (Skolverket 2013 – Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie-och yrkesvägledning) 15 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun 6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för tillståndet. De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning • att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt, • att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt • att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till. Rutiner och checklista Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter / Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö. Skolans ansvar Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan: • välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö • informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad Det är skolan som, enligt 2 § arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden. Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor. Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans: • bestämma elevens arbetstider • bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar • bestämma handledningens art och omfattning • bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning • underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå Arbetsplatsens ansvar Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska: • se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven • se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning • se till att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person 16 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun • se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag • se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget • se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är skolans ansvar att anmäla. Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare, arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv. Regler Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3. Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda. Se kapitel 2–4 och 7–9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på www.av.se Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik. Prao och APL Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl). Definitioner Prao / praktik – praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden. Apl – arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen. Ansvar Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten. Arbetsuppgifter Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex. sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma. Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd 17 Beslutad 2014-01-29 Kungsbacka kommun instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Arbetstider Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao. 18