Förekomsten - DiVA portal

Abstrakt
Inledning: Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd
och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i
egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur
egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters
upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att
hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudien byggde på 19
vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning
och analys. Huvudresultat: Resultatet innehåller två huvudkategorier, att
leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva
med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera
sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet
samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det
svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och
närstående samt utbildning är viktiga komponenter. Diskussion:
Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens
hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma
sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser
egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt
att fördjupa kunskaperna.
Nyckelord: Egenvård, Litteraturstudie, Stöd, Diabetes typ 2, Upplevelse.
En litteraturstudie om att leva med diabetes typ 2
EVA ERICSON & ANNELIE NORDIN
Mittuniversitetet, Sundsvall
Institutionen för Hälsovetenskap
Sjuksköterskeprogrammet, 180hp, Omvårdnad C, 30hp
April 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ............................................................................................................ 1
1.2 SYFTE ..................................................................................................................... 3
2. METOD ..................................................................................................................... 3
2.1 INKLUSIONS- EXKLUSIONSKRITERIER ..................................................................................... 4
2.2 LITTERATURSÖKNING ............................................................................................................. 4
Tabell 2:2 Översikt av litteratursökning ................................................................................. 4
2.3 KLASSIFICERING OCH VÄRDERING AV STUDIER ...................................................................... 4
Tabell 2:3 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. ................................................. 5
2.4 BEARBETNING ........................................................................................................................ 5
2.5 ANALYS .................................................................................................................................. 6
2.6 ETISKT ÖVERVÄGANDE ........................................................................................................... 6
3. RESULTAT............................................................................................................... 7
Tabell 3:1 Översikt subkategorier och kategorier ............................................................................ 7
3.1 ATT LEVA MED DIABETES TYP 2 .............................................................................................. 7
Upplevelser av sjukdomen....................................................................................................... 7
Hantering av sjukdomen ....................................................................................................... 10
3.2 STÖD FÖR EGENVÅRD ........................................................................................................... 12
Stöd från vårdpersonal.......................................................................................................... 13
Stöd från närstående ............................................................................................................. 14
Information/kunskap ............................................................................................................. 15
4. DISKUSSION ......................................................................................................... 15
4.1 RESULTATDISKUSSION .......................................................................................................... 15
4.2 METODDISKUSSION............................................................................................................... 19
4.3 KONKLUSION ........................................................................................................................ 20
5. REFERENSER ........................................................................................................ 21
5.1 LITTERATURFÖRTECKNING ................................................................................................ 21
BILAGOR
GRANSKNINGSMALL
BILAGA 1
TABELLER ÖVER INKLUDERADE ARTIKLAR
BILAGA 2
TABELL ÖVER EXKLUDERADE ARTIKLAR
BILAGA 3
1. Bakgrund
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. I Sverige räknar man med att det finns
över 350 000 personer med känd diabetes, varav den stora majoriteten har
diabetes typ 2 (Ericson & Ericson, 2008, s. 515). Människor med denna sjukdom
behöver stöd och kunskap för att hantera det dagliga livet (Wens, Vermeire, Van
Royen, Sabbe & Denekens, 2005 ). Senare års forskning har visat att förbättrad
kost, motion och viktnedgång kan minska risken att insjukna i diabetes typ 2 med
mer än 50 procent hos personer som har förstadier till sjukdomen (Alvarsson,
Brismar, Viklund, Örtqvist & Östenson, 2007, s. 5).
Vid diabetes typ 2 föreligger det kronisk hyperglykemi, detta beror antingen på
insulinbrist i blodet eller att vävnaderna har nedsatt känslighet för insulin. Båda
orsaksmekanismerna medför att insulinberoende vävnader inte kan uppta glukos.
Vid diabetes typ 2 uppkommer insulinbrist främst på grund av insulinresistens. I
viss mån kan antalet betaceller i pankreas även vara reducerat. Arv kan påverka
uppkomst av diabetessjukdom. Andra faktorer som spelar roll för uppkomst av
diabetes typ 2 är livsstilsfaktorer som övervikt, matvanor, stillasittande livsstil,
tobaksbruk och långvarig stress (Ericson & Ericson, 2008, s. 518-519). Symtom
utvecklas smygande under en längre tid. Förutom ökad törst och större
urinmängder kan diffus trötthet och torrhet i munnen vara de första symtomen.
Sjukdomen kan även debutera med klåda i underlivet och urinvägsinfektioner
(Alvarsson et al. 2007, s. 55-56).
Hyperglykemi medför många negativa konsekvenser. Som regel är det först efter
många års sjukdom som komplikationerna uppstår, detta beror framför allt på att
diabetessjukdomen påverkar blodkärl och nerver negativt. Förändringar i nerverna
(neuropati) kan leda till sämre blodflöde i huden samt nedsatt känsel, detta ökar
risken för att få svårläkta sår på fötterna (Alvarsson et al. 2007, s. 122-123). I
småblodkärl kan det uppstå förändringar (mikroangiopati) som bland annat
påverkar ögats näthinna och försämrar njurarnas funktion (nefropati).
Förändringar i större blodkärl (makroangiopati) ökar risken för hjärtinfarkt,
slaganfall och åderförkalkning i benens kärl.
1
Det kan vara svårt att integrera livsstilsförändringar i det dagliga livet,
förändringarna kan hindras av kognitiva, sociala och miljöfaktorer (Whittemore,
Bak, Melkus & Grey, 2003). Strategier för egenvård är kopplade till uppfattningar
om sjukdomens uppkomst. Upplevelsen av den egna förmågan att kunna utföra
olika åtgärder styr beteendet. Ju starkare egenförmågan upplevs desto aktivare blir
egenvårdsbeteendet. Egenförmågan hämmas av en nedsatt sinnestämning och
stimuleras av positiva erfarenheter där individen kan få kraft att behärska olika
åtgärder och situationer (Wikblad, 2006, s. 79-80). Viktiga syften med egenvården
är att stärka diabetikerns förmåga till att själv styra sitt blodsocker. Då ökar
känslan av trygghet och oberoende samtidigt som oron för komplikationer
förhoppningsvis minskas (Ericson & Ericson, 2008, s. 553-555). Ett bra stöd från
omgivningen kan bli avgörande för hur patienten lyckas på längre sikt med sin
egenvård (Wikblad, 2006, s. 224-225).
Den stora utmaningen för sjuksköterskan ligger inte i att helt ändra
förhållningssätt hos patienten utan att vara lyhörd för vad den vill (Wikblad, 2006,
s.189). I sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskrivs vikten av förmågan att
kunna kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett
respektfullt sätt. Att kunna föra en dialog på ett empatiskt sätt med patienter
och/eller närstående är viktigt för att ge stöd och vägledning för en optimal
delaktighet. Det gäller även att uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker
informationsbehov eller som har speciellt uttalade informationsbehov
(Socialstyrelsen, 2005). Det är viktigt att lyssna till sina patienter. De har
förmodligen något att lära dig om hur det är att leva med diabetes. Att lyssna när
någon formulerar sitt problem, hjälper vederbörande att bli tydligare inför sig
själv och nå fram en bit på vägen i hanteringen av sitt liv (Wikblad, 2006, s. 299).
Diabetes ingriper på många sätt i en individs liv, inte en enda dag kan patienten
”ta semester från sin sjukdom”. Sjukdomen är komplicerad och
diabetesbehandling ställer stora krav på patientens eget ansvarstagande. Hot om
komplikationer medför ångest, tecken på komplikationer ger ännu mer ångest och
kanske skuldkänslor över att ”inte ha skött sig perfekt”. De flesta diabetiker
önskar själv ha kontroll över sin sjukdom (Ericson & Ericson, 2008, s. 556).
2
En av deltagarna i en svensk studie beskrev diabetes som att vara inlåst i en bur.
Hon ville åka på bilresa med sin man men vågade inte göra det på grund av sin
tidsplan med insulin och måltider. Trots dessa negativa begränsningar ansåg hon
sig själv inte som sjuk eller som hon hade verklig diabetes (Holmström &
Rosenqvist, 2005).
Som teoretisk grund för denna litteraturstudie har vi valt Dorothea Orem. Kärnan i
hennes egenvårdsteori är att upprätthålla liv och hälsa samt att hjälpa människan
att tillfriskna efter sjukdom. Orems utgångspunkter är att människan har förmåga
att göra val och att ta ansvar, i relation till egenvården för sig själv och sin familj.
När patienten inte är i stånd att själv utföra sin egenvård så skall sjuksköterskan
fungera som ett komplement. Hon skall hjälpa patienten att ta ansvar för sin
egenvård när det föreligger egenvårdsbrister, upprätthålla eller öka förmågan till
egenvård. Målet för sjuksköterskans omvårdnad skall vara att hjälpa individen till
självständighet (Kirkevold, 2000, s. 148-155).
1.2 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva
med diabetes typ 2 i relation till egenvården.
2. Metod
En litteraturstudie har utförts genom att författarna sökt, granskat och
sammanställt litteraturen systematiskt inom ett område. Litteraturstudien
fokuserades på aktuell forskning inom det valda området. Enligt Polit och Beck
(2008, s. 136-137) är en litteraturstudie: ”En kritisk sammanfattning av
forskningen inom ett område, ofta beredd att sätta ett forskningsproblem i ett
sammanhang eller en grund för ett användande projekt”. Resultatet i denna
litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning och
kvalitetsbedömning (Forsberg & Wengström, 2003, s.29-30). Detta för att få en
djupare förståelse om upplevelsen att vara drabbad av diabetes typ 2 samt behovet
av stöd vid egenvård.
3
2.1 Inklusions-och exklusionskriterier
Artiklar som hade ett innehåll som överensstämde med syftet ingick i
litteraturstudien. Utifrån de abstrakt som stämde gjordes ett första urval från de
artiklar som granskats mer grundligt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle
beröra vuxna med diabetes typ 2 och upplevelsen av att leva med sjukdomen.
Även stödet som behövdes för egenvården inkluderades i litteraturstudien.
Artiklarna är skrivna på engelska och publicerade mellan 1999-2009.
Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara kvantitativa, beröra vuxna
och barn med typ 1-diabetes samt barn med diabetes typ 2. Det förekom inte
andra språk än engelska och svenska, artiklarna var inte äldre än tio år, även
upplevelsen av att inte leva med diabetes typ 2 exkluderades.
2.2 Litteratursökning
Litteratursökningen utfördes i följande databaser: Cinahl och PubMed. Utifrån
syftet och sökning på MeSH-termer samt fritextord lades grunden för de sökord
som använts. Sökorden var: Diabetes type 2 OR niddm, Experience, Self care och
Support. De sökord som var MeSH-termer var Diabetes type 2 OR niddm och Self
care. Experience och Support utgjorde fritextsökord. Resultatet sammanställdes
sedan i en tabell för att få en god översikt (Tabell 2:3).
Tabell 2:2 Översikt av litteratursökning, genomförda 2009-01-24
DATABAS
SÖKORD
PubMed
Diabetes type 2 OR niddm AND Experience
AND Support
Diabetes type 2 OR niddm AND Experience
AND Self care
Diabetes type 2 OR niddm AND Experience
AND Support
Diabetes type 2 OR niddm AND Experience
AND Self care
PubMed
Cinahl
Cinahl
ANTAL
TRÄFFAR
216
UTVALDA
74
9
42
2
74
1
10
Limits vid sökning i PubMed: Published in the last 10 years, humans, english.
Limits vid sökning i Cinahl: 1999-2009, english.
2.3 Klassificering och värdering av studier
Klassificeringen utfördes enligt SBU nr 4. (1999, s. 15 -16). Studiernas
vetenskapliga kvalitet värderades enligt en tregradig skala; hög vetenskaplig (I),
medel (II), eller låg vetenskaplig kvalitet (III).
4
Tabell 2:3 Kriterier för vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod, enligt SBU nr 4. (1999, s. 48-49).
I:HÖG KVALITET
II:MEDEL
K Studie med kvalitativ metod. väldefinierad
P
frågeställning, relevant urval samt väl
beskriven undersökningsgrupp och kontext.
Metod och analys väl beskriven och
genomförd, resultatet är logiskt och
begripligt, god kommunicerbarhet.
Analyserar data som insamlats genom
intervjuer, berättelser eller observationer i
syfte att fördjupa förståelsen för studerade
fenomen, t.ex. personens upplevelser och
erfarenheter.
Prospektiv studie utan randomisering.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
patienter, adekvata statistiska metoder.
Jämförelse mellan en kontrollgrupp och flera
experimentgrupper utan slumpmässig
fördelning.
-
-
III:LÅG KVALITET
Dåligt/vagt formulerad
frågeställning,
undersökningsgrupp för
liten/otillräckligt beskriven
metod/analys ej tillräckligt
beskriven eller bristfällig
resultatredovisning.
Litet antal patienter,
tveksamma statistiska
metoder.
Studiedesign: K = Kvalitativ studie, P = Prospektiv studie.
2.4 Bearbetning
Bearbetningen av litteraturen har skett enligt SBUs tre faser (Statens beredning
för medicinsk utvärdering [SBU], 1999, s. 16-17) se tabell 2:5, det har även gjorts
en bedömning av den vetenskapliga kvalitén enligt tabell 2:4. Vid den
databasgrundade sökningen hittades totalt 406 artiklar i PubMed och Cinahl. Av
dessa var 54 artiklar dubbletter och sorterades bort. För att finna passande artiklar
för fortsatt granskning läste vi samtliga 352 återstående artiklars abstrakt. Av
totalt 352 artiklar överrensstämde inte 290 artiklar med litteraturstudiens syfte
eller inklusionskriterier och exkluderades därmed. Till fas II gick 62 artiklar
vidare. Dessa artiklar återfanns som fulltext via e-tidskrifter. Författarna läste
artiklarna i sin helhet och 40 artiklar bedömdes ej uppfylla litteraturstudiens syfte
eller inklusionskriterier och exkluderades därmed. Till fas III gick totalt 22
artiklar vidare, där gjorde författarna en kvalitets bedömning av artiklarna enligt
tabell 2:4 och med hjälp av en granskningsmall, se bilaga 1. Tre artiklar
exkluderades, för att de vid mer noggrann genomläsning inte visade sig svara mot
litteraturstudiens syfte. Det fanns inga artiklar som exkluderades på grund av dålig
kvalitet. Totalt inkluderades 19 artiklar till litteraturstudiens resultat.
5
Artiklarna sammanställdes i tabeller, åtta för inkluderade artiklar, se tabell 1-8 i
bilaga 2, och en för de artiklar som exkluderats efter granskning, se tabell 1 i
bilaga 3.
2.5 Analys
Analys av litteraturen har skett med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket
innebär att bryta ned data till mindre enheter, koda och namnge de enheter som
innehållet företräder (Polit & Beck, 2008, s. 517). Genom att systematiskt minska
volymen av information och identifiera kategorier, byggs en mall så att man kan
kommunicera och presentera kärnan i resultaten (Forsberg & Wengström, 2003,
s.145-146). Författarna till denna litteraturstudie började med att läsa artiklarna
var för sig upprepade gånger för att få en uppfattning om innehållet av de 19
inkluderade artiklarna, se tabell 1-8 i bilaga 2, därefter gjorde författarna var för
sig en sammanställning av artiklarnas resultat genom att identifiera och nedteckna
nyckelbegrepp som beskrev patienternas upplevelser relaterat till syftet. De
nedtecknade nyckelbegreppen jämfördes, likheter och skillnader identifierades
och diskuterades författarna emellan. Därigenom identifierades 5 subkategorier,
som i sin tur mynnade ut i 2 kategorier, se tabell 3:1.
2.6 Etiskt övervägande
Forskaren är genom hela forskningsprocessen skyldig att följa de etiska
riktlinjerna i form av lagstiftning, konventioner och deklarationer (Forsberg &
Wengström, 2003, s.73-74). Eftersom detta var en litteraturstudie behövde den
inte granskas av en etisk kommitté. Översättning av texter från engelska till
svenska skedde noggrant utan att resultatet förvrängdes och avsikten var att
behålla innebörden i texten. I valet av artiklar var målsättningen att etiska
överväganden gjorts av författaren till studien och att studien genomgått en etisk
prövning.
6
3. Resultat
Totalt ingår 19 artiklar i denna litteraturstudie, samtliga är kvalitativa. Artiklarna
är kvalitetsbedömda och endast artiklar av hög eller medelkvalitet är inkluderade,
för kvalitetskriterier se tabell 2:4. Av artiklarna är 14 av hög kvalitet medan 5 är
av medelkvalitet. Två av artiklarna är från Canada, fyra från Sverige, en från
Japan, två från Nederländerna, sex från USA och de fyra övriga är från
Storbritannien. För närmare information om artiklarna och de studier de
presenterar, se tabell 1-8 i bilaga 2. Litteraturstudiens resultat bygger på 2
kategorier och 5 subkategorier, se tabell 3:1. Vissa artiklar förekommer under
flera kategorier. Första gången artiklarna omnämns ges en utförligare redogörelse
av aktuell studie.
Tabell 3:1 Översikt subkategorier och kategorier
Subkategorier
Kategorier
Upplevelser av sjukdomen
Hantering av sjukdomen
Stöd från vårdpersonal
Stöd från närstående
Information/Kunskap
Att leva med diabetes typ 2
Stöd för egenvård
3.1 Att leva med diabetes typ 2
Denna kategori redogör för upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Här
inkluderas 17 kvalitativa artiklar. Artiklarna är från Canada, Japan,
Nederländerna, Storbritannien, Sverige, och USA.
Upplevelser av sjukdomen
I en studie från USA av Penckofer, Eastwing- Ferrans, Velsor-Friedrich och
Savoy (2007) studeras kvinnors sätt och vilken effekt känslor har på deras hälsa
och livskvalitet i stort. Kvinnorna rapporterar om svårigheten att leva med
diabetes vilket tvingar dem att planera sina liv i enlighet med mat och resor till att
kontrollera sin blodsockernivå. Vissa rapporterar om hur en rutinmässig uppgift
såsom bilkörning blivit en kamp. Även om de vill köra, så uppstår en oro om
svårigheten att känna pedalen på grund av perifer neuropati och eventuell yrsel
från en låg blodsockernivån detta gör att de blir tveksamma till att köra.
Rayman och Ellison (2004) belyser upplevelsen av att lära sig egenvård bland
kvinnor från USA med diabetes typ 2. Studien visar att kvinnor som upplever
7
problem med egenvården lägger skulden på sig själva. Detta bekräftas av en
svensk studie som Sarkadi och Rosenqvist (2003) utfört där man undersöker
förhållandet mellan diabetes och intimitet och hur det upplevs av kvinnor med
diabetes typ 2. Skuld och skam verkar vara återkommande teman inte bara i
diskussionen kring intimitet utan även när de diskuterar diabetes. Ett viktigt
problem är att de skyller på sig själva och att det är deras livsstil som orsakar
diabetes.
En svensk studie av Hörnsten, Lundman, Selstam och Sandström (2005) belyser
upplevelser och funderingar kring möten i vården hos patienter med diabetes typ
2. Studien visar på ett samband mellan vårdpersonalens bemötande och
tillfredsställelse hos personerna med diabetes typ 2. Den vårdpersonal som
patienter upplever som professionella är känsliga och accepterar patienternas egna
mål. De försöker även förstå patienterna utifrån deras perspektiv till exempel
orsaken till deras begränsade resurser, eller grunden för deras eventuella brist på
motivation.
Ciechanowski och Katon (2006) beskriver i sin studie från USA olika
personlighetsdrag hos patienter med diabetes typ 2 såsom avvisande, ängslig och
trygg personlighet. Där beskriver de att patienter med en trygg personlighet är i
allmänhet benägna att lita på vårdpersonalen och värderar en pågående relation
som någonting positivt, även när omständigheterna inte är idealiska. Ofta hänvisar
de till vårdpersonalens kunskap som en viktig faktor till deras förmåga att lita på
sin vårdare.
I en japansk studie av Yamakawa och Makimoto (2008), med syfte att beskriva
positiva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes, berättar deltagarna att
diabetes fick dem att upphöra med sitt omåttliga ätande och dåliga dryckesvanor.
De upplever också att behandlingen för diabetes och egenvården förbättrar hälsan
och förebygger andra sjukdomar. Några deltagare förändrade inställningen till
livet genom att prova olika verksamheter, till exempel att delta i en motionsgrupp
eller målarkurs. Det motverkar stress och ger dem ett välbefinnande på grund av
ett nytt socialt nätverk i och med livsstilsförändringarna.
Pooley, Gerrad, Hollis, Morton och Astbuty (2001) utforskar i en studie från
Storbritannien vad personer med diabetes typ 2 och vårdpersonal uppfattar som
centrala för att uppnå en effektiv egenvård. Studien visar att personer med
8
diabetes typ 2 och vårdpersonal upplever brist på tid vid vårdtillfället som det
största problemet i vården. Patienterna betonar vikten av att ha tillräckligt med tid
under möten och samtal för att ställa frågor, ge information och enas om åtgärder
som överrensstämmer med patientens önskemål.
Enligt Hörnsten et al. (2005) berättar intervjupersonerna om otillfredsställande
möten som leder till känslor av att känna sig värdelös som person.
Sjuksköterskans önskan om att informera, ge råd och även tillrättavisa patienter
för att göra dem mer medvetna om sitt ”ansvar” att uppnå bra blodsockernivåer
beskrivs återspegla en auktoritär attityd, och presenterar vårdgivare som att de har
mer ”lämpliga” kunskaper om sjukdom och behandling än patienterna. Dessutom
har patienter ibland fått höra under möten att sjukdomen var viktigare och mer
intressant än de själva.
Patienter med ängslig eller avvisande personlighet upplever ofta en barriär mellan
vårdpersonal och patienter enligt Ciechanowski och Katon (2006). De använder
metaforer såsom ”väggen” eller ”linjen” eller beskriver attityder och kroppsspråk
som karakteriserar denna klyfta. De beskriver sjukvårdsmiljön som stressande och
det bidrar till deras negativa upplevelser av vården.
I en tidigare presenterad studie av Penckofer et al. (2007) uttrycker kvinnorna
frustration och ilska i relation till sina hälsovårdgivare. En kvinna uppgav att det
var som att ”göra radband” att träffa läkaren eftersom denne gav samma
information vid varje besök. Andra upplevde att deras läkare inte lyssnade på
deras individuella behov.
Nair, Levine, Lohfeld och Gerstein (2007) visar i sin studie från Canada hur
patienter med diabetes typ 2 upplever informationen om fördelar och risker med
behandlingar och om utbildningen hjälper till i den beslutsfattande processen. De
största fördelarna med diabetesbehandlingarna är: Känslan av att vara friskare,
längre livslängd, ökad förståelse för sjukdomen, förbättrad livskvalitet, mer stabilt
blodsocker och minskad risk för komplikationer. Flera av deltagarna ansåg att
beslutsprocessen är en livslång process som det krävs diskussioner, utbildningar
och experiment för att hitta den optimala lösningen.
En studie av Edwall, Hellström, Öhrn och Danielsson (2008) från Sverige belyser
upplevelsen av regelbundna diabeteskontroller hos personer med diabetes typ 2.
Studien visar att regelbundna hälsokontroller har en positiv inverkan på patientens
9
sätt att hantera sjukdomen. Patienterna upplever en trygghet genom
hälsokontrollerna då de vet att sjukdomen utvärderas hela tiden.
Morris, Povey och Street (2005) belyser i sin studie upplevelser från män och
kvinnor i Storbritannien med diabetes typ 2 som nyligen börjat med
insulinbehandling. De beskriver att en del av deltagarna upplever ilska när de
börjar med insulin. En del av den ilskan kommer från idén att de blivit orättvist
bestraffad för en dålig egenvård. Men alla deltagarna uttrycker en lättnad när de
börjat med insulin, det är inte lika smärtsamt som de förväntat sig. Hur deltagarna
klarar av insulinbehandlingen verkar bero på deras inställning, något som hjälper
dem eller något som ålagts dem. Det är en definitiv könsskillnad då kvinnorna ser
det som ett straff medan männen ser det som en form av behandling som kan
hjälpa dem.
I Nair et al. (2007) studie identifieras hinder för att inte ta en behandling genom
tidigare negativa upplevelser. För vissa deltagare är biverkningarna från en
tidigare behandling större än de potentiella förmåner som kan bli, även
medicineringens kostnad och antal läkemedel är ett hinder.
I en tidigare presenterad studie av Morris et al. (2005) upplevde deltagarna rädsla
i samband med insulinbehandlingen, detta på grund av tidigare erfarenheter och
attityder till exempel att inte behärska de tekniska färdigheter som krävs för att
fullgöra en injektion.
I en studie från USA av Phillips (2007) studeras upplevelser hos patienter med
diabetes typ 2 som går över till insulinbehandling. Studien visar att personer som
går över till insulinbehandling tar sitt tillstånd på större allvar, de tar sig även mer
tid att lära sig mer om sjukdomen.
I studien av Morris et al. (2005) finns en känsla av ”empowerment” då deltagarna
själva klarar av att ta insulinet. Detta stärker självförtroendet samtidigt som de får
kunskap genom erfarenhet. Denna känsla ökar när de kan justera insulindoserna
själva. Det verkar även ske en förändring av uppfattningen om diabetes när de
börjar med insulin, “innan tog jag bara piller och jag åt inte sötsaker men nu
plötsligt har jag diabetes.”
Hantering av sjukdomen
Hernandez, Antone och Corneliuc (1999) beskriver i sin studie från Canada hur
diabetes typ 2 patienter med indianskt ursprung uppfattar diabetes och lever med
10
sjukdomen. Där befinner sig de flesta individer i en diabetesfas där den stora
tyngdpunkten är att vara normal. De tre stora kognitiva livsstilarna är: förneka,
minimera och normalisera. Förnekandet till diabetes resulterar till att man hoppar
över insulin eller tabletter. Vid minimering blandar de in bagatellisering, de tänker
inte på diabetes och är inte påverkade av sin diabetes. Normalisering innebär att
de fortsätter leva som de gjort innan de fick diabetes. Vändpunkten blir då fokus
ändras från att leva livet som en normal person till ett erkännande att diabetes är
något som inte längre kan förnekas, förminskas eller ignoreras. Tyngdpunkten i
denna fas är att man fokuserar på sin diabetes och försöker lära sig att tillgodose
de krav som diabetes kräver istället för att bekymra sig över att man inte kan leva
som man gjort förut.
Carbone, Rosal, Torres, Goins och Bermudez (2007) studerar kunskaper, attityder
och beteenden i USA hos Latino patienter för att kunna skräddarsy en
egenvårdsbehandling för diabetes typ 2, där visar deltagarna på en begränsad
kognitiv kapacitet. De berättar även om de många andra medicinska
förutsättningar de har som hindrar dem från att kunna hantera sitt dagliga liv.
Finansiella begränsningar är också gemensamma teman bland deltagarna, vilket
hindrar dem från att få adekvat medicinering och hälsosamma livsmedel.
Moser, Bruggen, Widdershoven och Spreeuwenberg (2008) rapporterar i sin
studie från Nederländerna en bild av egenvården inom ramen för självständiga
människor med diabetes typ 2. Studien visar att människor med diabetes typ 2
använder olika typer av hanteringsprocesser som går ut på att bilda dagliga rutiner
och förebygga komplikationer. Stöd från diabetessjuksköterskor och familj är en
nödvändighet för att kunna hantera sin diabetes, detta bekräftas av Carbones et al.
(2007) studie, där viktiga resurser som ingår i hanteringen av sjukdomen hos
latinopatienter är stark religiös tro, stöd från familjen och vården.
I en svensk studie av Hörnsten, Sandström och Lundman (2004) beskrivs den
personliga förståelsen av sjukdomen hos personer med diabetes typ 2. Deltagarna
känner, att införliva sjukdomen i det dagliga livet, är en krävande uppgift som ofta
tar tid och innebär också att familjen och andra släktingar involveras.
Att ta kontroll över den nya situationen tycks vara ett verksamt sätt att hantera
sjukdomen. Även att etablera personliga rutiner för att hantera den nya situationen
underlättar förändringar.
11
I en tidigare presenterad studie av Carbone et al. (2007) hade deltagarna liten eller
ingen kontroll över sina liv detta var ett hinder i hanteringen av sjukdomen.
Denna brist på kontroll var liktydigt med att “sitta fast i den traditionella
puertoricanska kulturen”, som varken krävde eller förväntade denna kontroll.
Deltagarna talade om utmaningar som förändrade kostbeteenden samtidigt som de
ville behålla sin make eller barn lyckliga. Det centrala för familjen är roll ställning
och dominans av kvinnor i måltidsförberedelser dessa utmaningar är betydande
hinder i den dagliga hanteringen av diabetes bland Puerto Ricaner.
En studie från Nederländerna av Loewe & Freeman (2000) belyser avgörande
skillnader i hur patienter och läkare upplever diabetes typ 2. Den största
skillnaden mellan patienter och vårdpersonal är inställningen till diabetes.
Patienterna har en likgiltig inställning till diabetes och det skapar en stor
frustration hos läkarna när patienterna inte hanterar sjukdomen på ett
tillfredsställande sätt.
Edwall et al. (2008) beskriver vad som behövs för att få självförtroende och bli
självständig, patienterna behöver hjälp för att förstå diabetes och dess hantering.
Det är en process att lära sig, när patienterna förstår informationen skapar de en
plan för att hantera sjukdomen. De blir hjälpta att få kontroll över sjukdomen
genom planen vilket de överför till att hantera sjukdomen genom att känna sig
trygga och säkra.
Kvinnorna i Raymans och Ellisons (2004) studie lär sig något från sina
upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och använder sig av feedbacken från
blodsockervärdena för att fatta beslut och anpassa rutiner. Dessa kvinnor uttrycker
en viss framgång i hanteringen av sin diabetes.
Parry, Peel, Douglas och Lawton (2006) utforskar i en studie från Storbritannien
patienters erfarenheter och åsikter av vårdtjänster men även deras upplevelser och
hantering av själva sjukdomen. Studien visar att människor reagerar olika på
kroppens begränsningar. En av deltagarna porträtterar sig själv som ”orsak” till
sin kondition, han tar det fulla ansvaret för sin sjukdomskontroll och har därför
minimerat betydelsen av medicinskt stöd i behandlingen av sjukdomen.
En kvinnlig deltagare menar att uppkomsten av diabetes är utanför hennes
kontroll och det befriar henne från ansvar. Grundläggande för hennes
sjukdomshantering är en diabetessjuksköterska.
12
3.2 Stöd för egenvård
Denna kategori redogör för upplevelsen av stöd. Här inkluderas 10 kvalitativa
artiklar. Artiklarna är från Canada, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och
USA.
Stöd från vårdpersonal
Möten med vårdpersonal beskrivs enligt Hörnsten et al. (2005) som att de präglas
av empati och förståelse för arbetet med egenvården av diabetes. Begrepp som
“jämlikhet” och “respekt för egna val” används för att beskriva bra möten.
Patienterna upplever att deras möten med vården har präglats av respekt för deras
erfarenheter av att leva med diabetes och de känner att vårdpersonalen ser dem
och respekterar dem som personer med svagheter och styrkor.
Loewe och Freeman (2000) menar att sjuksköterskans synsätt på patienten spelar
en stor roll för att skapa en god relation. Genom att se patienten som en individ
och planera vården utifrån var patienten befinner sig i sjukdomen, kan
sjuksköterskan tydligt se egenvårdsbristen som kan uppstå hos patienten.
I en tidigare presenterad studie av Parry et al. (2006) beskriver deltagarna att de
ser sig själva som ansvariga för att hantera sjukdomen och då är det viktigt med
uppmuntran från sjuksköterskan, det blir som en motiverande kraft för att
ändra på livsstilsfaktorer.
Nair et al. (2007) identifierar i sin studie ett antal egenskaper hos sjuksköterskan
som kan främja ett effektivt beslutsfattande tillsammans. Dessa omfattar att:
vårdpersonalen ska vara kunniga och öppna för dialog, lyssna uppmärksamt, kan
påminna sig om patientens medicinska historia, ta sig tid med patienten samt att
ge remisser till specialister. Många deltagare nämner att viljan är att ha
individualiserad vård av sin läkare, där behandlingar och vård är anpassade till
deras egna personliga förhållanden.
En tidigare presenterad studie av Hörnsten et al. (2005) visar på att möten med
vårdpersonal som är vänligt och välkomnande gör att patienterna känner sig
delaktig. Vårdpersonalen engagerar sig och inför hopp hos patienterna så att de
upplever den sanna innebörden av samarbete.
I en studie från Storbritannien av Naithani, Gulliford och Morgan (2006)
undersöks erfarenheterna och värdet av kontinuitet i diabetesvården. Studien visar
på att kontinuitet i diabetesvården är en viktig faktor för att skapa välbefinnande
13
för personer med diabetes typ 2. Att träffa samma sjuksköterska är viktigt för
patienterna i synnerhet för dem som upplever komplikationer, men även för de
som har svårigheter att acceptera och hantera sin diabetes, vilket bekräftas genom
Pooleys et al. (2001) studie där patienterna föredrar att träffa samma sjuksköterska
varje gång de uppsöker en klinik och hänvisar på tillfällen då sjuksköterskan inte
visste något om deras personliga fall.
I studien av Edwall et al. (2008) är bekräftelse viktigt för att ses som en unik
person. Det klargjordes att genom sjukvårdspersonalens råd och stöd skapar
patienterna en vilja att ta ansvar för sin egenvård. Detta styrks av Moser et al.
(2008) studie som visar på att stödet från diabetessjuksköterskor är viktigt för
egenvården av diabetes. De undervisar, vägleder och ger råd till människor med
diabetes då det föreligger självhanteringsproblem.
Pooley et al. (2001) fann att ett effektivt samråd som ökade patienternas egenvård,
beror på byggandet av en miljö där de kände sig trygga att ställa frågor och på
viljan och förmågan hos vårdpersonalen att lyssna till vad patienterna hade att
säga.
Stöd fungerar även som hjälp enligt Edwall et al. (2008) när patienten har
misslyckats i sin egenvård. Stödet från sjukvårdspersonalen ger självförtroende
och nytt hopp att gå framåt, vilket också hjälper patienten att sluta skylla på sig
själv.
Stöd från närstående
I Moser et al. (2008) studie så beskrivs det att egenvården för diabetes blir en del
av familjelivet. Alla deltagare i studien konstaterar att familjen stödjer dem i deras
egenvård, engagemanget varierar från person till person. Det visar sig även att
några deltagare ringer sina släktingar i en nödsituation.
I en tidigare presenterad studie av Carbone et al. (2007) berättar deltagarna om en
kollektiv styrka som de fick av sin familj och vänner när de kände sig ledsna eller
nedstämda, och de förmåner och erfarenheter de fick från att prata och umgås med
andra.
Några deltagare i Moser et al. (2008) studie ser sin partner som en vårdgivare med
vilken de delar all egenvård. I dessa fall har vårdgivaren en betydande del i varje
egenvårdsaktivitets olika steg. En av deltagarna i studien ser sin hustru som sin
assistent. Hon kockar, hon tänker med honom, hon tar hand om medicineringen.
14
Han gör också alla dessa saker, men hon gör honom sällskap i att ta hand om hela
“diabetessaken”, vilket är viktigt för honom.
Information/kunskap
Nagelkerk, Reick och Meengs (2006) utforskar i en studie från USA hinder för
egenvård vid diabetes typ 2 på landsbygden. Det största hindret för självständig
egenvård är brist på kunskap och förståelse av en särskild dietplan. En positiv
attityd är en effektiv strategi vilket i sin tur leder till ett aktivt lärande, patienterna
söker även upp tillförlitlig information genom tidskrifter eller böcker om
diabetesvård.
I en tidigare beskriven studie av Hernandez et al. (1999) trodde man att
rådgivning och utbildning från en annan person med diabetes skulle vara mer
acceptabel än en person från sjukvården som inte har diabetes. De ansåg att
sjukvårdspersonalen inte visste någonting om verkligheten och att de som inte
hade diabetes inte kunde veta hur det var att ha sjukdomen.
Edwall et al. (2008) visar i sin studie vad det innebär att bli guidad i
sjukdomsprocessen. Patienten påminns och uppdateras om nödvändiga kunskaper
vilket leder till insikt om sjukdomen och dess uttryck i den egna kroppen. Enligt
Moser et al. (2008) kan medvetenheten förbättras med diabetesutbildning och
genom att konsultera en diabetessjuksköterska.
I en effektiv grupputbildning ingår användandet av visuella hjälpmedel enligt
Nagelkerk et al. (2006) men även skriftligt material och demonstrationer
förekommer. De diabetesundervisare som anses vara hjälpsamma främjar ett
aktivt deltagande och underlättar vid diskussion bland deltagarna om deras
känslor kring sjukdomen och egenvården.
4. Diskussion
4.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av att leva
med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. Resultatet
bygger på två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård.
15
Det visar på vikten av att planera sitt liv och acceptera sjukdomen för att kunna ta
kontroll över den nya situationen. Det visar även på behovet av samarbete där
vårdpersonalen bör ge ett empatiskt bemötande och även inse vikten av
kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrist kan vara ett hinder
som kan ställa till svårigheter med att integrera egenvårdsbeteenden. Slutligen
visar resultatet på att stöd från sjuksköterska och närstående samt individanpassad
utbildning är viktiga komponenter för att uppnå en egenvård.
Under kategorin att leva med diabetes typ 2 och de båda subkategorierna
upplevelser av sjukdomen och hantering av sjukdomen förekommer flera
berättelser som handlar om hur enkelt eller svårt det är att hantera diabetes:
Jag har alltid varit frisk, och att utöva sport och äta hälsosamt är ett
normalt beteende för mig, det är ingen belastning alls.
(Hörnsten et al. 2004, s.177).
Jag säger det klart, det är som att leva i helvetet. Jag tycker inte om
grönsaker alls, och promenader utan ett mål är inte normalt för mig.
Jag måste vara mycket strikt med mig själv för att klara av att följa
alla regler. Jag fortsätter att leva så här, men jag gillar det inte.
(Hörnsten et al. 2004, s.177).
Hur den enskilde patienten känslomässigt hanterar sin sjukdom är individuellt.
För vissa är det viktigt att hålla ångest och oro under kontroll, medan andra har
förmåga att bemästra situationen på ett mer rationellt sätt. Det vanligaste är dock
att patienten växlar mellan dessa två strategier (Socialstyrelsen, 1999). Orem
framställer människan som en medveten, rationell och handlingsinriktad varelse.
Hon menar på att individen har en inneboende förmåga och motivation för att
hantera en kronisk sjukdom (Kirkevold, 2000, s. 159).
Omvårdnad handlar om att hjälpa någon att förbättra hälsan, behålla och återställa
friskhet samt att förebygga sjukdom och ohälsa detta är en uppgift för samtliga i
vårdteamet. Omvårdnadsarbetet skall enligt lag utföras i överensstämmelse med
vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 1999). Orem beskriver
omvårdnadens metoder som kompletterande åtgärder inom de områden där
16
individen själv eller hans anhöriga saknar förmåga att tillgodose vederbörandes
egenvårdsbehov (Kirkevold, 2000, s. 158). I dagens sjukvård har sjuksköterskan
omvårdnadsansvaret över patienterna vilket innefattar bland annat att motivera
patienten till egenvård. Att se omvårdnaden som en kompletterande åtgärd
tydliggör sjuksköterskans yrkesroll och förstärker omvårdnadsarbetet.
Bemötande i vården upplevs olika av människor enligt Baltsen, Roslund, Gard,
Lindström och Persson (2002). Vad en person upplever som ett positivt
bemötande kan vara ett negativt bemötande för en annan människa. Därför kan
man inte fastställa ramar för hur en människa ska bemötas, man måste anpassa sig
och läsa av utifrån varje situation. Vårdgivaren måste vara flexibel och se till att
varje individ känner sig uppmärksammad och står i centrum. Enligt Mamhidir och
Lundman (2004) är det viktigt att individen med diabetes känner sig som en aktiv
deltagare istället för passiv mottagare i sin egenvård. Pooley et al. (2001) betonar
vikten av att ha tillräckligt med tid under möten och samtal för att ställa frågor, ge
information och enas om åtgärder som överrensstämmer med patientens
önskemål. Författarna till litteraturstudien anser att bristen på tid kan göra att
patienterna ibland inte nämner de frågor de har om till exempel sin oro för
komplikationer.
Under kategorin stöd för egenvård finns subkategorierna, stöd från vårdpersonal
och stöd från närstående. Individer som har en positiv attityd får stöd i sin
behandling konstaterar Mamhidir och Lundman (2004). Genom vårdspersonalens
råd och stöd skapar patienterna en vilja att ta ansvar för sin egenvård (Edwall et
al. 2008; Moser et al. 2008). Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som kan
påverka patientens hälsotillstånd såväl psykiskt som fysiskt.
Vid varje möte i vården bör individen träffa samma diabetessjuksköterska. Alazri,
Heywood, Neal och Leese (2007) beskriver kontinuiteten som att så få personer
som möjligt skall vara inblandade i patientens omvårdnad. En nära kontakt med
ett fåtal personer som är välinformerade är trygghetsskapande för patienten.
Författarna anser att det är viktigt för patienten att känna att alla inblandade har en
helhetssyn och arbetar mot samma mål. En helhetssyn i vården är enligt Barbosa
17
da Silva och Ljungquist (2003, s. 347) att vårdpersonalen skall tillägna sig så pass
mycket kunskap om patienten att de vet vad som skall göras för att få en
individanpassad vård där man enats om gemensamma mål.
När en familjemedlem eller närstående utvecklar diabetes så påverkar det hela
familjen. Stödet från närstående är viktigt för egenvården, individen ska behärska
sitt liv och sin diabetes och därigenom ta ett eget ansvar för skötseln av
diabetessjukdomen. Bara genom att prata med familjemedlemmar om sin
egenvård så skapas en positiv känsla enligt (Mulvaney et al. 2008) vilket leder
till ett meningsfullt stöd. Den sociala verkligheten är enligt Orem uppbyggd kring
människans roller, dessa är knutna till olika sociala positioner i relationer mellan
människor. Rollerna är styrande för hur människor förhåller sig till varandra,
vilket ansvar och vilka förpliktelser de har till varandra (Kirkevold, 2000, s. 160).
Subkategorin information/kunskap visar på kunskapsbrister om sjukdomen hos
människor med diabetes, vilket kan bero på att patienterna inte insett allvaret med
sjukdomen. Målet för utbildning i egenvård bör vara att ge patienten kunskaper
som krävs för att ta kontroll över sin diabetes i de flesta livssituationer. För att
åstadkomma detta är kontinuerlig utbildning och beteendeträning nödvändig.
Enligt Arborelius (2001, s. 17) är det lättare att ge människor faktakunskaper än
att få dem att ändra beteende. Hälsoprogram kan många gånger vara effektiva när
det gäller att öka kunskaper men har begränsad effekt när det gäller beteende.
Människors beteende är i hög grad påverkat av emotionella faktorer. Därför menar
Socialstyrelsen (1999) att vårdpersonalens pedagogiska färdigheter är avgörande
för egenvården då de ska förmedla kunskaper i praktiska frågor som rör diabetes.
Utifrån denna studie anser författarna att vårdpersonal behöver mer utbildning om
hur man arbetar med beteendeförändringar. Fokus bör läggas på människans egna
färdigheter och resurser.
Studiens behållning är att resultatet kan anses vara överförbart till andra
människor i liknande situationer. Genom att ta del av hur individer med diabetes
upplever och hanterar sin sjukdom så kan förståelsen hos vårdpersonalen öka,
vilket kan användas för att förstå andra personer med kroniska sjukdomar.
Barbosa da Silva och Ljungquist (2003, s. 23) visar på att en helhetssyn av
patienten bör bestå av att sjukvårdspersonalen i sin behandling och relation till
18
patienten tar hänsyn till patientens olika dimensioner såsom kropp, själ och ande.
Författarna anser att varje individ bör ses som en unik person i sitt
livssammanhang så att undervisning, råd och stöd blir individuellt anpassad till
patienten och närståendes behov.
4.2 Metoddiskussion
De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien svarar bra mot syftet, då
samtliga studier berör både patientens upplevelse och stödet som behövs för
egenvården. Forskningen är aktuell, detta har uppnåtts genom att sökningen
begränsats av artiklar mellan åren 1999-2009. Det fanns vissa svårigheter med att
begränsa sökningen då det finns många studier inom ämnet diabetes typ 2 som
fokuserar på upplevelsen och hanteringen av sjukdomen. Målet var att använda
både kvalitativ och kvantitativ forskning, vid databassökningen fann vi dock
endast kvalitativa studier som motsvarade vårt syfte. Artikelsökningen
genomfördes enbart i databaserna PubMed och Cinahl, då dessa databaser enligt
Forsberg och Wengström (2003, s. 77-78) ofta används när man söker efter
omvårdnadsforskning. Huvudantalet av artiklarna togs från databasen PubMed,
detta var dock ingen medveten handling utan urvalet av artiklar föll ut på detta
sätt. Området kunde ha beskrivits ur ett vidare perspektiv om litteraturstudien
innefattat kvantitativ forskning, då dessa forskningsmetoder tillsammans
sammanknyter patientens upplevelse av diabetes med kliniska mätvärden. Enligt
Friberg (2006, s. 25) krävs kunskap från både kvalitativ och kvantitativ forskning
för att evidensbasera vården.
Genom att tillämpa Fribergs (2006, s. 74-76) metod för hur en litteraturstudie bör
genomföras anses det att materialet har blivit väl genomarbetat. Validering i
kvalitativ forskning innebär enligt Forsberg och Wengström (2003, s. 109) att
forskaren bör ställa sig frågor om graden av överensstämmelse i den information
som har insamlats. Detta har åstadkommits genom att artiklarna genomlästs flera
gånger av båda författarna, enskilt och tillsammans för att sedan ingående
19
diskuteras och analyseras ytterligare. Då oenighet uppstod granskades artiklarna
ytterligare.
För att öka förståelsen för artiklarna och kunna analysera dess resultat noggrant,
översattes dessa till svenska då förmågan att se helheten och olika samband
underlättades. I denna fas fanns dock en risk att översättning till svenska samt
tolkning kan ha påverkat resultatet. Med denna metod uppstod pålitliga och
trovärdiga forskningsresultat inom området. Litteraturstudiens konsensus bygger
på resultatet och diskussionen. Vid analysen av de inkluderade artiklarna försökte
författarna sätta sin förförståelse inom parentes, de strävade också efter att endast
ha föreliggande litteraturstudies syfte i tankarna (Forsberg & Wengström, 2003,
s.139). En svårighet som uppstod vid analysen var att komma fram till lämpliga
kategorier. Till en början fanns många kategorier som sedan sammanfördes och ur
dessa växte subkategorier fram. Det var även svårt att namnge kategorier och
subkategorier med övergripande och passande rubriker. Att ha varit två författare
har varit berikande och inspirerande, då bearbetning och sammanställning skett
gemensamt av alla delar i uppsatsen, vilket kan ha både positiv och negativ effekt
på tillförlitligheten. Det som styrker tillförlitligheten är att materialet blivit
gemensamt genomarbetat flera gånger.
4.3 Konklusion
En omvårdnad som bygger på att stödja patientens egna resurser hjälper individen
att leva med den livslånga sjukdomen. Förhoppningen är att varje möte inom
sjukvården ska vara unikt, detta kan inte ske efter en given mall utan måste
anpassas efter varje individ. Det är genom patientens berättelser som
sjuksköterskan kan få kunskap om patientens livsvärld och därigenom kunna ge
en omvårdnad som kompletterar patientens egna resurser.
20
5. Referenser
5.1 Litteraturförteckning
Artiklar ingående i analysen är märkta med asterix (*)
Alazri, M.-H., Heywood, P., Neal, R.-D., Leese, B. (2007). UK GPs and practice
nurses views of continuity of care for patients with type 2 diabetes. Family
Practice, 24, 128-137.
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E., & Östenson, C-G. (2007).
Diabetes. Kristianstad: Karolinska Institutet.
Arborelius, E. (2001). Varför gör dom inte som vi säger?? Teori och praktik om
att påverka människors levnadsvanor. Stockholm: Nykopia Tryck AB.
Baltsen, J., Roslund, M., Gard, G., Lindström, I., Persson, A. (2002). Hur bör
kvinnor med fibromyalgi bemötas på bästa sätt. Nordisk Fysioterapi, 6, 125-1.
Barbosa da Silva, A., & Ljungquist, M. (2003). Vårdetik för ett mångkulturellt
Sverige. Lund: Studentlitteratur.
*Carbone, E. T., Rosal, M. C., Torres, M. I., Goins, K. V., Bermudez, O. I.
(2007). Diabetes self-management: Perspective of Latino patients and their health
care providers. Patient Education and Counseling, 66, 202-210.
* Ciechanowski, P., & Katon, W. J. (2006). The interpersonal experience of
health care through the eyes of patients with diabetes. Social Science & Medicine,
63, 3067-3079.
*Edwall, L.-L., Hellström, A.-L., Öhrn, I. & Danielson, E. (2008). The lived
experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by the
patients with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 17, 772-781.
Ericson, E., & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Danmark:
Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur
och Kultur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Hernandez, A. C., Antone, I., & Cornelius, I. (1999). A Grounded Theory Study
of the Experieence of type 2 Diabetes Mellitus in First Nations Adults in Canada.
Journal of Transcultural Nursing, 10, (3), 220-228.
Holmström, I. M., & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstandings about illness and
treatment among patients with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49,
(2), 146-154.
*Hörnsten, Å., Sandström, H., & Lundman, B. (2004). Personal understandings of
illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 47, (2),
174-182.
*Hörnsten, Å., Lundman, B., Selstam, E. K., & Sandström, H. (2005). Patient
satisfaction with diabetes care. Journal of Advanced Nursing, 51, (6), 609-617.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund:
Studentlitteratur.
*Loewe, R., & Freeman, J. (2000). Interpreting diabetes mellitus: differences
between patient and provider models of disease and their implications for clinical
practice. Culture, Medicine and Psychiatry, 24, 379-401.
Mamhidir, A-G., & Lundman, B. (2004). Having control over type 2 diabetes
means daring to be free. Journal of Diabetes Nursing, 8, (1), 12-16.
*Morris, J. E., Povey, R. C., & Street, C. G. (2005). Experiences of people with
type 2 diabetes who have changed from oral medication to self-administered
insulin injections. Practical Diabetes, 22, (7), 239-243.
*Moser, A., Bruggen, H., Widdershoven, G., Spreeuwenberg, C. (2008). Selfmanagement of type 2 diabetes mellitus: a qualitative investigation from the
perspective of participants in a nurse-led, shared-care programme in the
Netherlands. BMC Public Health, 8, (91), 1-9.
Mulvaney, S.-H., Mudasiru, E., Schlundt, D.-G., Baughman, C.-L., Fleming, M.,
VanderWoude, A., Russell, W.-E., Elasy, T-A., & Rothman, R. (2008) Selfmanagement in type 2 diabetes. The Diabetes Educator, 34, (4), 674-682.
*Nagelkerk, J., Reick, K., & Meengs, L. (2006). Percieved barriers and effective
strategies to diabetes self- management. Journal of Advanced Nursing, 54, (2),
151-158.
*Nair, K.-M., Levine, M.-AH., Lohfeld, L.-H., & Gerstein, H.-C. (2007). “I take
what I think works for me”: A qualitative study to explore patient perception of
diabetes treatment benefits and risks. The Canadian Journal of Clinical
Pharmacology, 14, (2), 251-259.
*Naithani, S., Gulliford, M. & Morgan, M. (2006). Patients´ perceptions and
experiences of ´continuity of care´ in diabetes. Health Expectations, 9, 118-129.
*Parry, O., Peel, E., Douglas, M., Lawton, J. (2006). Issues of cause and control
in patient accounts of type 2 diabetes. Health education research, 21, (1), 97-107.
*Penckofer, S., Estwing-Ferrans, C., Velsor-Friedrich, B., Savoy, S. (2007). The
Psychological Impact of Living With Diabetes: Womens Day-to-Day
Experiences. The Diabetes Educator, 33, (4), 680-690.
*Phillips, A. (2007). Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin
therapy. Nursing Standard, 21, (23), 35-41.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research. Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice (8th ed) Philadelphia: J B. Lippincott.
*Pooley, C.-G., Gerrard, C., Hollis, S., Morton, S., & Astbury, J. (2001). “Oh it`s
a wonderful practice..you can talk to them”: a qualitative study of patients and
health professionals views on the management of type 2 diabetes. Health and
Social Care in the Community, 9, (5), 318-326.
*Rayman, K.-M., & Ellison, G.-C. (2004). Home alone: The experience of
women with type 2 diabetes who are new to intensive control. Health Care for
Women International, 25, (10), 900-915.
*Sarkadi, A., & Rosenqvist, U. (2003). Intimacy and Women With Type 2
Diabetes: An Exploratory Study Using Focus Group Interviews. The Diabetes
Educator, 29, (4), 641-652.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. nr 4. (1999). Evidensbaserad
omvårdnad -Behandling av personer med schizofreni. [Elektronisk]. Stockholm:
SBU. Tillgänglig: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/
omvardnad_schizofreni/omvschizofull.html. [081205].
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Artikelnr: 2005-105-1. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se. [081205].
Socialstyrelsen. (1999). Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes
mellitus. Version för hälso– och sjukvårdspersonal. [Elektronisk]. Stockholm:
Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.sos.se/fulltext/9900-061/9900-061.htm.
[090310].
Wens, J., Vermeire, E., Van Royen, P., Sabbe, B., Denekens, J. (2005). GPs
perspectives of type 2 diabetes patients adherence to treatment: A qualitative
analysis of barriers and solutions. BMC Family Practice, 6, (20), 1-10.
Whittemore, R., Bak, P., Melkus, G., & Grey, M. (2003). Promoting Lifestyle
Change in the Prevention and management of Type 2 Diabetes. Journal of the
American Academy of Nurse Practitioners, 15, 341-349.
Wikblad, K. (2006). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
*Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes
in Japanese patients: An exploratory qualitative study. International Journal of
Nursing Studies, 45, 1032-104.
Bilaga 1
Granskningsmall för studier med kvalitativ metod
Artikel nr:………….
Granskare:………………………………………………….
Författare:……………………………………………………………………………….
…….…………………………………………………………………………………….
Titel:…………………………………………………………………………………….
…….………………………………………………………..……………………….......
Årtal:………...
Tidskrift:…………………………………………………...
Land där studien utfördes:……………………………………………………………...
Typ av studie: Original
□ Review □ Annan □………………………………
Kvalitativ □
Område:
1…………………………………….. □
2…………………………………….. □
3…………………………………….. □
4…………………………………….. □
Kvalitetsbedömning: Hög (I) □ Medel (II) □ Låg (III) □
Kommentar:……………………………………………………………………………
….………………………………………………………………………………….……
………………………………………………………………………………………….
Fortsatt bedömning:
Ja □
Nej □
Motivering:…………………………………………………………………………….
Kvalitetsbedömning
Frågeställning/hypotes:…………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………….
Typ av studie
Kvalitativ: Deskriptiv
Prospektiv
□ Intervention □
□
Annan
□............................
Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):………..
Bortfall (N)………
Tidpunkt för studiens genomförande?.................................
Studiens längd……
Beaktas: Könsskillnader? Ja □ Nej □ Åldersaspekter? Ja □ Nej □
Kvalitativa studier
Tydlig avgränsning/Problemformulering?
Ja □ Nej □
Är perspektiv/kontext presenterade?
Ja □ Nej □
Finns ett etiskt resonemang?
Ja □ Nej □
Urval relevant?
Ja □ Nej □
Är försökspersonerna väl beskrivna?
Ja □ Nej □
Är metoden tydligt beskriven?
Ja □ Nej □
Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat?
Ja □ Nej □
Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt?
Ja □ Nej □
Överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt?
Ja □ Nej □
Omarbetad utifrån granskningsmall för SBU (Hellzén, Johanson & Pejlert, 1999).
Bilaga 2
Tabell 1 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Carbone, E. T., Rosal,
M. C., Torres, M. I.,
Goins, K. V.,
Bermudez, O. I.
(2007)
USA
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att beskriva kunskaper,
attityder och beteenden
hos Latino patienter
(särskilt Puerto Ricaner)
med diabetes typ 2 för
att kunna skräddarsy en
egenvårdsbehandling.
Kvalitativ.
Fokusgrupper fyra med
patienter och två med
läkare som varade 90120 min vardera.
N=52
(N=0)
37 patienter
17 läkare
30-79 år.
Latent
innehållsanalys.
Identifiering av
centrala teman.
Studien visar att det
finns brister när det
gäller kunskap,
orsakssamband och
egenvård vid diabetes
typ 2. Negativa attityder
till egenvård var vanliga
bland patienterna.
Viktiga resurser som
ingår i behandlingen är
stark religiös tro, stöd
från familjen och
vården.
K(I)
Ciechanowski, P.,
Katon, W. J.
(2006)
USA
Syftet med studien
var att undersöka
upplevelsen av
förtroende och
samarbete inom
vårdsektorn hos
patienter med diabetes
typ 2. Samtidigt som
hänsyn har tagits till
deras förmåga att förlita
sig på andra.
Kvalitativ.
Ändamålsenlig
insamling.
Frågeformulär.
Semistrukturerade
intervjuer 2x30-50 min.
N=27
(N=0)
16 kvinnor
11 män
20-79 år.
Konstant jämförande
metod i samband med
datainsamling.
Tematisk analys av
intervjuerna.
Interaktiv process.
Studien visar på att
många patienter med
ängslig personlighet
rapporterade att de hade
låga nivåer av
förtroende och en
oförmåga att samarbeta i
en långvarig relation. En
aspekt av den nuvarande
hälso- och sjukvården
var en upplevd ”vägg”
mellan vårdgivare och
patienter det var
frustrerande för
de flesta. En mer
patientcentrerad attityd
skulle kunna förbättra
deras tillit och förmåga
att engagera sig i
vården.
K(I)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 2 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Edwall, L.-L.,
Hellström,
A.-L., Öhrn, I., &
Danielsson, E.
(2008)
Sverige
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att belysa upplevelsen
av regelbundna
diabeteskontroller
hos personer med
diabetes typ 2.
Kvalitativ.
Intervjuver 35-90 min.
En öppenfråga samt
stödfrågor.
N=20
(N=0)
10 kvinnor
10 män
Fenomelogiskhermeneutisk metod är
att tolka budskapen i
texten som sker i tre steg
och består av naiv
läsning, strukturell
analys och tolkning.
Studien visar att
regelbundna
hälsokontroller har en
positiv inverkan på
patientens sätt att leva
med sjukdomen. Genom
att ge vägledning, vara
tillgänglig och ge stöd
till egenvård leder detta
till trygghet och
tillfredsställelse.
K (I)
Hernandez, A. C.,
Antone, I., Corneliuc, I.
(1999)
Canada
Syftet var att fastställa
hur diabetes typ 2
patienter med indianskt
ursprung i Canada
uppfattar och lever med
sin diabetes.
Kvalitativ.
Intervjuver 2x60 min.
Öppna frågor.
Två fokusgrupper.
N=10
(N=0)
6 kvinnor
4 män
Konstant jämförande
metod för att fastställa
alternativa tolkningar av
patienternas
övertygelser och
åtgärder.
Studien visar att det
fanns tre livsvägar
förnekelse,
bagatellisering och
normalisering.
Vändpunkten kom när
de kunde ändra fokus
från förnekelse till ett
erkännande. Slutligen
läran om sig själv att
diabetes var en del av
livet.
K (I)
Hörnsten, Å., Lundman,
B., Selstam, E. K., &
Sandström, H.
(2005)
Sverige
Syftet med studien var
att belysa patienters
upplevelser och
funderingar kring möten
i vården relaterat till
personer med diabetes
typ 2.
Kvalitativ.
Randomiserat
urval.
Interventions
studie.
Intervjuer
60-90 min.
N=44
(N=60)
40-80 år
Latent och manifest
innehållsanalys
enligt Graneheim och
Lundman
Studien visar på ett
samband mellan
vårdpersonalens
bemötande och
tillfredsställelse
hos personer med
diabetes typ 2.
K (I)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 3 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Hörnsten, Å.,
Sandström,
H., & Lundman, B.
(2004)
Sverige
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att beskriva den
personliga förståelsen av
sjukdomen hos personer
med diabetes typ 2.
Kvalitativ.
Prospektiv.
Interventions
studie.
Narrativa
tematiska
intervjuer
45-90 min.
N=44
(N=22)
21 kvinnor
23 män
47-80 år
Bortfallsanalys
gjord.
Manifest
Innehållsanalys.
Kategorier och
subkategorier.
Induktiv kodning.
Studien visar att en
personlig förståelse av
att leva med diabetes typ
2 är viktigt för en bra
egenvård.
K (I)
Loewe, R.,&
Freeman, J.
(2000)
Nederländerna
Syftet med studien var
att belysa skillnader i
hur patienter och läkare
upplever diabetes typ 2.
Kvalitativ.
N=39
(N=0)
Latent innehållsanalys.
Den kanske största
skillnaden mellan
patienter och vårdpersonal är inställningen
till diabetes. Patienterna
har en likgiltig
inställning till diabetes
och det skapade en stor
frustration hos läkarna
när patienterna inte
hanterar sjukdomen på
ett tillfredsställande sätt.
K (I)
Morris, JE., Povey, RC.,
& Street, CG.
(2005)
Stobritannien
Syftet med studien var
att belysa erfarenheter
från män och kvinnor
med diabetes typ 2 som
nyligen börjat med
insulinbehandling.
Kvalitativ.
Intervjuer 40 min.
Deltagarobservation.
N=6
(N=0)
3 män
3 kvinnor
Latent innehållsanalys.
Studien visar att
deltagarna kände en del
oro i samband med
insulinbehandling,
genom tidigare
erfarenheter och
attityder. Studien fann
även att när insulinbehandlingen inletts
växte självförtroendet
och en känsla av
delaktighet i den egna
hälsan infann sig.
K (II)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 4 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Moser, A., Bruggen, H.,
Widdershoven, G.,
Spreeuwenberg, C.
(2008)
Nederländerna
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med denna studie
var att rapportera en
empirisk undersökning
för att få en bild av
egenvård inom ramen
för självständiga
människor med
diabetes typ 2.
Kvalitativ.
Djupgående
intervjuer
90 min.
Öppna frågor.
Beskrivande
experimentell.
N=15
(N=0)
6 kvinnor
9 män
55-77 år
Konstant jämförande
Metod.
Kodning av data
och triangulering
av dessa.
Studien visar på att
människor med diabetes
typ 2 använder olika
typer av
hanteringsprocesser för
att uppnå självständighet
och egenvård. Stöd från
diabetes sjuksköterskor
och familj är en
nödvändighet för dessa
patienter för att kunna
hantera sin diabetes.
K (I)
Nagelkerk, J., Reick, K.,
Meengs, L.
(2006)
USA
Syftet med studien var
att beskriva hindren för
egenvård vid diabetes
typ 2 på landsbygden
och att identifiera
effektiva strategier vid
egenvård för att
understryka ekonomiska
behov eller förändringar
i kliniska metoder som
skulle underlätta
egenvården.
Kvalitativ.
Fokusgrupper
som varade
i 120 min.
N=24
(N=2)
Latent
Innehållsanalys.
Studien visar att de
vanligaste hindren var
brist på kunskap av en
dietplan, bristande
förståelse av planer för
vård, hjälplöshet och
frustration av brist på
glykemiska kontrollen
och fortsatt
sjukdomsutveckling
trots kurer.
Effektiva strategier var
att utveckla ett
samarbete med en
vårdgivare, att
upprätthålla en positiv
attityd med ett aktivt
lärande och ha ett stöd
som ger uppmuntran och
främjar ansvarstagande.
K (II)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 5 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Nair, M. K., Levine,
AH. M., Lohfeld, H. L.,
Gerstein, C. H.
(2007)
Canada
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att undersöka hur
personer med diabetes
typ 2 upplever
informationen om
fördelar och risker med
behandlingar och om
informationen hjälper
till i den beslutsfattande
processen.
Kvalitativ.
Semistrukturerade
intervjuer 60 min
fokusgrupp.
N=18
(N=0)
10 kvinnor
8 män
Konstant jämförande
metod då upprepade
data granskats för
exempel på de
kategorier som
kommer att omfatta
nya teorier och
modeller.
Studien visar på att
många upplevde att de
inte hade fått tillräckligt
med information om
fördelar och risker i
behandlingen och har då
senare sökt information
på egen hand.
Patienternas bedömning
av behandlingens
fördelar och risker är en
pågående, ofta
omedveten process som
kräver kontinuerlig
samverkan med sjukvården.
K (I)
Naithani, S., Gulliford,
M., & Morgan, M.
(2006)
Storbritannien
Syftet med studien var
att belysa erfarenheterna
och värdet av kontinuitet
i diabetesvården.
Kvalitativ.
Semistrukturerade
intervjuer
30-120 min.
Öppna allmänna
frågor.
Ändamålsenligt
urval.
N=25
(N=5)
Manifest
Innehållsanalys.
Transkriptet fördes
in i QSR N6, ett
datorprogram för
hantering av kvalitativa
data.
Studien visar på att
kontinuitet i
diabetesvården var en
viktig faktor till
välbefinnande för
personer med diabetes
typ 2. Problem i
kontinuiteten berodde
ofta på dåligt samarbete
mellan olika
sjukvårdsystem och den
stora variationen i
patientens behov.
K (II)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 6 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Parry, O., Peel, E.,
Douglas, M., & Lawton,
J.
(2006)
Storbritannien
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att undersöka
nydiagnostiserade
patienters erfarenheter
och åsikter av vårdtjänster även deras
tankegångar och
hanteringen av själva
sjukdomen.
Kvalitativ.
Djupgående
semistrukturerade
intervjuer 3x60 min.
N=40
19 kvinnor
21 män
21-77 år
Djupgående
analys.
Programvara
(NUD * IST) för att
lagra och hantera
uppgifterna.
Studien visar att
människor reagerar
olika på kroppens
begränsningar.
Deltagarna ser sig själva
som ansvariga för att
hantera sjukdomen och
då är det viktigt med
uppmuntran från
vårdpersonalen, det blir
som en motiverande
faktor för att ändra på
livsstilsfaktorer.
K (II)
Penckofer, S., EstwingFerrans, C., VelsorFriedrich, B., Savoy, S.
(2007)
USA
Syftet med denna studie
var att förstå de känslor
av depression, oro och
ilska som drabbar
kvinnor med diabetes
typ 2 och de effekter
dessa känslor har
på deras hälsa och
livskvalitet i stort.
Kvalitativ.
Beskrivande
explorativ.
Frågeformulär.
4 stycken
fokusgrupper som
varade i 120 min
N=41
(N=7)
24 vita kvinnor
17 svarta kvinnor
Medelvärde i ålder
55,6 år
Bortfallsanalys
gjord.
Latent
innehållsanalys.
Induktiv metod.
Frågeformulär som
analyserades med
beskrivande statistik.
Studien visar att kvinnor
med diabetes typ 2
upplever känslor av
depression, ångest och
ilska, som påverkar
deras hälsa och
livskvalitet. Vårdgivare
bör bedöma den
psykologiska hälsan hos
kvinnor med diabetes
typ 2 när de utvecklar
planer för vård så att
förhållandet mellan
patient, familj och vård
kan förbättras.
K (I)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 7 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Phillips, A.
(2007)
USA
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att undersöka
upplevelsen hos
patienter med diabetes
typ 2 som går över till
insulinbehandling.
Kvalitativ.
Ostrukturerade
intervjuer.
Öppna frågor.
N=8
(N=0)
4 kvinnor
4 män
Latent
innehållsanalys.
Studien visar att
personer med diabetes
typ 2 som går över till
insulin behandling tar
sitt tillstånd på större
allvar, de tar även sig
mer tid att lära sig mer
om sjukdomen.
K (I)
Pooley, C. G., Gerrad,
C., Hollis, S., Morton,
S., & Astbuty, J.
(2001)
Storbritannien
Syftet med studien var
att undersöka vad
personer med diabetes
typ 2 och vårdpersonal
uppfattar som centrala
för en effektiv egenvård
av diabetes typ 2.
Kvalitativ.
Djupgående
semistrukturerade
intervjuer 60-120 min.
N=85
(N=0)
38 vårdpersonal
47 patienter
Latent
innehållsanalys.
Studien visar att
personer med diabetes
typ 2 och vårdpersonal
upplever brist på tid vid
vårdtillfället som det
största problemet vid
diabetesvård. Det
framkommer även att
personer med diabetes
typ 2 har förståelse för
det egna ansvaret vid
egenvård.
K (II)
Rayman, K. M., &
Ellison, G. C.
(2004)
USA
Syftet med studien var
att belysa upplevelsen
av att lära sig egenvård
bland kvinnor med
diabetes typ 2.
Kvalitativ.
Strukturerade
intervjuer 60-90 min.
N=14
(N=0)
Konstant jämförande
metod för att beskriva
kvinnornas erfarenheter
så de ska förstå deras
process som de är i för
att lära sig leva med
sjukdomen och dess
egenvård.
Studien visar att kvinnor
med diabetes typ 2 som
upplevde problem med
egenvården lade skulden
på sig själva. De kände
att de inte kunde ta upp
känslomässiga
upplevelser med
vårdpersonalen.
K (I)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Tabell 8 över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Sarkadi, A., &
Rosenqvist, U.
(2003)
Sverige
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Deltagare
(/bortfall)
Analysmetod
Huvudresultat
Studiedesign*
(kvalitet*)
Syftet med studien var
att undersöka om och
hur diabetes typ 2
påverkar kvinnors
sexualliv samt deras
sociala liv.
Kvalitativ.
Strukturerade
intervjuer i
fokusgrupper 60 min.
Frågeformulär.
N=33
(N=4)
Bortfalls
analys
gjord
Latent
Innehållsanalys.
Programvaran
(NUD * IST) användes
för att lagra och hantera
uppgifterna.
Studien visar att kvinnor
upplever skuld och skam
i samband med sin
diabetes och sexuella
funktion, vilket är
förtryckande hos dem
som har diabetes typ 2.
Flera kvinnor som hade
upplevt sexuell
dysfunktion beskrev
hinder som gjort det
svårt att få optimal vård
eller bra egenvård för att
klara av vaginal torrhet
eller smärta vid samlag.
K (I)
Yamakawa, M., &
Makimoto, K.
(2008)
Japan
Syftet med studien var
att undersöka
förekomsten av positiva
erfarenheter hos
personer med diabetes
typ 2.
Kvalitativ.
Intervjuer 33-89 min.
N= 17
(N=2)
Bortfalls
analys
gjord
Konstant jämförande
metod.
Studien visar att det
finns positiva
erfarenheter då det
gäller att hantera
diabetes typ 2.
Sjukdomen kan leda till
en sundare livsstil som
leder till förebyggande
av andra sjukdomar.
K(I)
*För design och kvalitetsbedömning se tabell 2:4
Bilaga 3
Tabell 1 över exkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel, tidskrift
Exklusionsorsak
Eborall, H., Davies, R., Kinmoth, A-L., Griffin, S., Lawton, J.
(2007)
England
Patient’s experiences of screening for type 2 diabetes:
prospective qualitative study embedded in the ADDITION
(Cambridge) randomised controlled trial.
BMJ, 335, 1-6.
Svarar inte mot litteraturstudiens syfte då den handlar om ett
screeningprogram som utförs för att kunna ställa diagnosen.
Kokanovic, R., & Manderson, L.
(2006)
Australia
Social support and self-management of type 2 diabetes among
immigrant Australian women.
Chronic Illness, 2, 291-301.
Svarar inte mot studiens syfte då den tar upp
invandrarkvinnors situation i samband med att de fått
diagnosen diabetes typ 2.
Koopman, J. R., Mainous, G. A., Jeffcoat, S. A.
(2004)
USA
Moving from undiagnosed to diagnosed diabetes: The
patients perspective.
Clinical research and method, 36, 727-32.
Svarar inte mot studiens syfte då den tar upp kunskap
om patientens upplevelse av symptom i samband med
en ställd diagnos.