Närvårdsseminarium
Psykisk hälsa hos äldre
Fredag den 18 oktober 2013
Dokumentation Närvårdsseminarium 131018
Inledning
Britta Bergström, ordförande för den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel
(VOHJS) och Johan Hellström, verksamhetschef psykiatri hälsar alla varmt välkomna till
årets närvårdsseminarium med temat ”Äldres psykiska hälsa”.
Dagens ämne rör en stor och viktig grupp invånare – de äldre. Av de som bodde i Sörmland
2011 var 22 procent över 65 år. Socialstyrelsen uppskattar att 12 - 15 procent av alla personer
över 65 år lider av nedstämdhet och depression och att uppemot 10 procent lider av en eller
flera ångestsjukdomar. Sammantaget kan vi konstatera att psykisk ohälsa hos äldre är en av
våra största folksjukdomar. I Sörmland har landstinget idag ingen specifik äldrepsykiatrisk
verksamhet.
Dagens närvårdsseminarium syftar till att diskutera och utveckla gemensam kunskap
avseende psykisk ohälsa hos äldre.
De powerpointbilder som visas finns tillsammans med denna dokumentation på
http://www.landstingetsormland.se/extra-ingang/Samarbetspartners/Narvard/
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Moderator för seminariet är Susanne Rolfner-Suwanto, sjuksköterska och fil mag i
vårdpedagogik, SKL.
- När man fyller 65 år och har en psykisk sjukdom blir man plötsligt bara gammal. Det
innebär att den äldre med psykisk ohälsa ofta hamnar mellan äldreomsorgen och
psykiatrin, och får därför inte den hjälp de behöver och har rätt till, sa Susanne
Susanne delar in äldre med psykisk ohälsa i fyra kategorier:
att drabbas i samband med åldrandet (ångest och depressionssjukdomar)
att drabbas tidigt i livet och åldras
att drabbas av demenssjukdomar och annan psykisk ohälsa
att ha upplevt trauma i livet och åldrats
Psykisk ohälsa kan ge symtom över ett brett spektrum och kan vara allt från nedstämdhet till
psykisk sjukdom som medför omfattande vård- och omsorgsbehov.
Vi får olika bilder när vi föreställer oss ”äldre personer” och när vi tänker på ”personer med
psykisk sjukdom”.
”Elsa 74 år med schizofreni eller Elsa 74 år med schizofreni”
Betoningen av ålder eller diagnos gör att vi tenderar att se individen som tillhörig antingen till
äldreomsorg eller till psykiatri oavsett vilka behov personen har i den aktuella situationen.
Förutom att området är brett, omfattar många personer och att vi riskerar att snubbla över våra
egna föreställningar om området är det också många aktörer som berörs. Det gör att det finns
många gränser att förhålla sig till. För att bygga insatserna på ett kostnadseffektivt sätt behövs
mötesplatser för att överbrygga gränserna mellan aktörerna. Eller som man säger i Skellefteå:
”Hä svårt att jävlas med den man drick kaffe me´!”
Små åtgärder som t ex samtal, god boendemiljö och mötesplatser reducerar förekomst av
depression och annan psykisk ohälsa. Det är viktigt att de psykosociala insatserna varar över
tid.
Susanne menar att vi kan riva den magiska 65-årsåldern eftersom den inte har någon relevans
för hur vi ska förhålla oss till ämnet. Satsningar som riktar sig till åtgärder för en bättre
psykisk hälsa hos äldre inryms såväl i ”Bättre liv för sjuka äldre” som i PRIO-satsningen.
Kartläggning av äldre personer med psykisk ohälsa i Eskilstuna, Strängnäs och
Nyköping.
Mats Henningson
Psykiatriberedningen genomförde 2009 ett seminarium i samarbete med Eskilstuna kommun
och Länspensionärsrådet där man konstaterade att det fanns behov av fortsatta kunskaps- och
kompetensutvecklande aktiviteter. Frågorna har fortsatt diskuterats inom närvårdsstrukturens
äldre- och psykiatrigrupper såväl på ordinarie möten som på särskilt anordnade seminarier.
Mats redovisar den kartläggning av insatser för målgruppen som genomförts i Eskilstuna,
Strängnäs och Nyköping.
Exempel från verksamheter i Sörmland
Ulla Olmårs som är äldrekurator på vårdcentralen i Malmköping berättar om hur hon arbetar
både med enskilda samtal och med gruppverksamhet.
Gunilla Eklund och Susanne Hedlund är undersköterskor på Kobben som är ett äldreboende
med psykiatrisk inriktning i Oxelösund. På Kobben har man utvecklat samarbetet mellan
psykiatrin och kommunens vård och omsorg vilket bidragit till att de boende har fått ett bättre
omhändertagande och en förbättrad livskvalitet.
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Peter Salmi, socialstyrelsen
Äldre har ett minst lika stort psykiatriskt vårdbehov som de yngre. Äldre får mer läkemedel
men mindre tillgång till behandlingsinsatser inom specialistpsykiatrin.
De äldre som vårdas för psykiatrisk diagnos inom somatiken har en ökad dödlighet i
förhållande de som vårdas för psykiatrisk diagnos inom psykiatrin. De som har en psykiatrisk
diagnos har också sämre chans att få adekvata medicinska åtgärder. De äldre behandlas mer
inom primärvården vilket borde ställa högre krav på psykiatrisk kompetens inom
primärvården.
Det finns ett behov av att äldre behandlas i ökad utsträckning med stöd av specialistpsykiatrin.
Hur är det att vara gammal med psykisk ohälsa i Sörmland?
Susannesamtalar med Ulla Olmårs, Susanne Hedlund, Gunilla Eklund, Sven-Erik Åhlund,
IFO-chef i Strängnäs, Kickan Fäldt, NSPH samt Lena Wetterlund, hemsjukvården i
Katrineholm.
Några medskick från denna dialog:
o
o
o
o
Samarbeta mer!
Behandla andra som du vill bli behandlad själv.
Individualisera!
Det har stor betydelse att vi börjar prata om individens behov istället för problem.
Psykisk ohälsa bland äldre – vägledningsarbetet
Niklas Bjurström, socialstyrelsen
Det finns ett linjärt samband mellan närhet till grönytor och hur mycket man vistas utomhus
vilket i sin tur skapar delaktighet och meningsfullhet. Därmed är det viktigt att socialtjänsten
blir mer synlig i samhällsplanering som rör vägar och kommunikationer eftersom det är
viktiga delar i att en individ har möjlighet att må bra både psykiskt och fysiskt.
I Göteborg har man med stöd av Vårdalsstiftelsen kunnat visa att kuratorsinsatser på
vårdcentral är en effektiv insats. Det tidigare redovisade exemplet från Malmköpings
vårdcentral torde därmed ligga i linje med önskad utveckling mot ett gott och
kostnadseffektivt arbetssätt.
Tre vägledningsprodukter från socialstyrelsen kommer läggas ut på socialstyrelsens
”Kunskapsguide”.
Den som vill ha mer information eller vill beställa rapporter kan maila till
[email protected]
Niklas påminner avslutningsvis om att skrattet är viktigt för den psykiska hälsan.
Länsgemensam överenskommelse
Helena Forssell
I den länsgemensamma överenskommelsen om samarbete mellan kommuner och landstinget
avseende personer med psykisk funktionsnedsättning finns ett specifikt avsnitt som avhandlar
området äldres psykiska ohälsa.
Arbetet har nu inletts för att konkretisera överenskommelsens inriktning i lokala
överenskommelser.
Slutreflektion
Sven Nordlund och Per Enarsson
Vi behöver en fortsatt diskussion om fortsatt utvecklingsarbete inom närvårdens
arbetsgrupper och länsstyrgrupp. Kompetens på området krävs och det finns behov av att på
sikt skapa någon form av kompetenscentrum i länet. Det behövs någon funktion som håller
samman arbetet.
Susanne uppmanar Sörmland att ta till vara möjligheten att forska på den stora gruppen
sverigefinnar som finns i länet. Susanne tipsa om utbildning i ”Första hjälpen” som just nu
erbjuds av SKL. I den kokbok som håller på att skrivas på SKL nämns Sörmland som ett gott
exempel när det gäller samverkan men det kvarstår många utmaningar.
Var och en måste börja med det som hen kan börja med. Se dig om för att se vem du kan
samarbeta med.
Håll i och håll ut! Tiden går hela tiden! Håll om och håll utkik!
Avslut
Britta Bergström
Närvårdsseminarierna skapades i närvårdsarbetets barndom som en mötesplats i länet där
gemensamma frågor kunde diskuteras av politiker och tjänstemän. Sedan dess har en
gemensam nämnd, VOHJS, tillkommit som en samlande arena vilket skapar behov av att
diskutera vilket mervärde som de återkommande närvårdsseminerierna ger.
Stafettpinnen tas över av Trosa kommun och frågan om vilket tema som kan vara värdefullt
att diskutera överlämnas till länsstyrgruppen och VOHJS för fortsatt diskussion. Möjligen
skulle det under valåret 2014 kunna vara en genomgång av närvården som en plattform för det
fortsatta samarbetet.
