Psykoterapier vid behanding av
depression – är internetbaserad
terapi ett behandlingsalternativ för
yngre vuxna?
Monica Ålgars, psykolog, FD
HNS, Åbo Akademi
Psykologiska komponenter
• Psykologiska komponenter är relevanta för depressioners
uppkomst, upprätthållande och behandling:
Negativa livshändelser
Tankemönster
Känslohantering
Beteendemönster
Sociala relationer
Inre konflikter
Unga vuxna
• Tidig vuxenålder (18-29 år) är associerat med mer psykiska
problem, och förekomsten av depression är som högst bland
unga vuxna (Hankin et al., 1998)
• En tid av förändring och rollskiften: boende, studier/jobb,
parförhållanden, familjebildning…
• Dessa utvecklingsteman och transitionen till vuxenlivet tar allt
längre tid → ökad frihet, men också ambivalens och osäkerhet
Psykoterapi
• En stor mängd studier visar att psykoterapi är en långvarigt
effektiv behandling, som kan förhindra återfall och har mycket
få negativa biverkningar
•Vid lindrig eller medelsvår depression är psykoterapi lika
effektivt som (eller t.om. att föredra framom? Se Fournier et al. 2010)
antidepressiv medicinering (Duodecim 2014)
Psykoterapi
• Släppa föreställningar som begränsar livet
• Förändra destruktiva eller maladaptiva beteenden
• Lära sig nya färdigheter för att kunna hantera sina problem
• Komma i kontakt med sina känslor, förstå och acceptera dem
• Acceptera begränsningar och brister som tillhör livet
• Hantera förändringar
• Förstå hur vissa beteenden på kort sikt kan minska besvär men på lång
sikt förvärra dem
(omarbetat från Svensson, 2012)
Kognitiv
beteendeterapi (KBT)
• Fokus på samspelet mellan
tankar, känslor och
beteende
• Målorienterad,
strukturerad terapi
• Aktiv terapeut
• Huvudfokus på nuet, aktivt
arbete för förändring
Psykodynamisk terapi
• Fokus på handlingars
mening och avsikt
• Symptom ses som uttryck
för inre konflikter
• Ökad självinsikt
• Terapeutens neutralitet
(anonymitet) betonas
Men…
• Endast ca hälften av alla med psykiska problem får vård
• Tillgången till vård är ojämlik
• Otillräckliga resurser
• Psykiska problem är den största orsaken till sjukpensionering,
år 2013 var pensionskostnaderna på grund av depression 509
miljoner euro och rekordmånga under 35-åringar
pensionerades
(FPA; Social- och hälsovårdsministeriet, 2016)
Internetbaserad behandling
• Bättre tillgänglighet till vård
• Kan förverkligas oberoende av tid och plats
• Kostnadseffektivt
• Kan sänka tröskeln för att söka vård
Nätterapi
• Vid HNS sedan 2013
• www.mielenterveystalo.fi → Nettiterapiat
• Depression, generaliserat ångestsyndrom, panikstörning, bipolär
störning och alkoholproblem
• Baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Självhjälp med stöd av en terapeut: klienten träffar inte
terapeuten även om terapeuten ger skriftlig feedback och
möjlighet att skicka meddelanden finns
Nätterapi
• Vårdansvaret stannar hos den remitterande instansen
• Remissinstruktioner finns på www.mielenterveystalo.fi →
nettiterapiat
• Vilken läkare som helst kan göra remiss, patientens
hemkommun betalar nätterapin
•Gratis för patienten
Nätterapi vid depression
• Personer över 18 år med lindrig eller medelsvår depression
• Kontraindikationer
långvarig, återkommande depression
förhöjd självmordsrisk eller akut självdestruktivitet
psykos
svår personlighetsstörning
sänkt kognitiv funktionsnivå
svårigheter att använda dator
beroendeproblematik som sänker funktionsnivån
Nätterapi vid depression
• Sju ”sessioner”/moduler
• Teman bl.a:
Psykoedukation om depression
Beteendeaktivering, meningsfull sysselsättning
Sambandet mellan tankar, känslor och beteende; modifiering av
maladaptiva tankemönster
Problemlösning
Men fungerar det verkligen?
Hur effektiv är nätterapi?
• I meta-analyser av RCT-studier av internetbaserade
behandlingar av depression har man funnit medelstora effekter
på depressiva symptom, och stor effekt på ångestsymptom
(Andersson et al., 2009; Andrews et al., 2010; Spek et al., 2007)
• Patienter med svår depression vanligen exkluderade
• I huvudsak KBT-baserade behandlingar
Hur effektiv är nätterapi?
• Nätbaserade interventioner med terapeutstöd är mer effektiva
och fullföljs oftare än interventioner utan terapeutstöd (Andersson,
2016)
• Flera studier visar att klienterna vanligen bedömer alliansen
med terapeuten som god (Sucala, 2012)
• Finns dock även studier som visar att unga vuxna i genomsnitt
föredrar face-to-face-terapi framom nätterapi (Rogers et al., 2009)
God medicinsk praxis
”Tietotekniikka-avusteiset ja internetterapiat (ns. nettiterapiat)
soveltuvat täydentämään tavanomaista perustason hoitoa ja
auttavat vähentämään masennusoireita pääosin lieväoireisissa
masennustiloissa” (Duodecim, 2014)
Tankar? Frågor?
Tack!
