Björkbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Marie-Louise Enocksson, förskolechef 2017-02-03 Vår vision FÖRSKOLANS VISION - Förskolorna i Södra Sandby har varje barns framtid I sin HAND. Det hänger på oss - det hänger på mig! Det är oss vuxna det beror på om det ska bli en förändring. VI vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen Innehållsförteckning Grunduppgifter 1 Ansvariga för planen 1 FN:s barnkonvention 1 Barnens delaktighet 2 Vårdnadshavarnas delaktighet 2 Föräldrabalken 6 kap. 2 Personalens delaktighet 2 Förankring av planen i förskolan: 3 Utvärdering 3 Likabehandling på Björkbackens förskola 3 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats 4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan 4 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 4 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 4 Ansvarig för att årets plan utvärderas 4 Främjande insatser 5 Mål 5 Insats 6 Kartläggning 6 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: 7 Hur personalen har involverats i kartläggningen: 7 Resultat och analys 7 Förebyggande åtgärder 7 Åtgärd Upptäcka genom att: 8 Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: 8 Motivera åtgärd: 8 Ansvarig: 8 Rutiner för akuta situationer 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 9 1 Rutiner för uppföljning 10 Rutiner för dokumentation 10 Diskriminering 10 Direkt diskriminering 11 Indirekt diskriminering 11 Trakasserier och kränkande behandling 11 Trakasserier 11 Kränkande behandling 11 Sexuella trakasserier 11 Repressalier 12 Diskrimineringsgrunder 12 Kön 12 Könsidentitet eller könsuttryck 12 Etnisk tillhörighet 13 Religion eller annan trosuppfattning 13 Funktionsnedsättning 13 Sexuell läggning 14 Ålder 14 2 Grunduppgifter Ansvariga för planen Verksamhetsformer som omfattas av planen - Förskola 1-5 år Rektor tillika förskolechef Marie-Louise Enocksson och all personal som arbetar på förskolan. Vår vision - Förskolorna i Södra Sandby har varje barns framtid I sin HAND. Det hänger på oss - det hänger på mig! Det är oss vuxna det beror på om det ska bli en förändring. Vi vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Personalen arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Det finns en rad internationella konventioner och nationella lagar som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Dessa instrument utgör grunden för förskolans värdegrundsarbete. Barn med funktionshinder är i första hand barn med barns behov och förutsättningar, men har ibland större behov av stöd och individuell anpassning än andra barn för att vara fullt delaktiga. Det är under barndomen som grunden till identitet, självbild och självkänsla läggs. Det är också då som det finns goda möjligheter att påverka barnens syn på människor med funktionshinder genom förskolans arbete. Därför måste förskolan ha ett helhetsperspektiv i sitt värdegrundsarbete och behandla samtliga diskrimineringsgrunder på ett likvärdigt sätt. Brister i kunskap, medvetenhet och lyhördhet begränsar barnens utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen är att vi på Björkbackens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. 3 FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Utdrag ur Förordning (2009/232) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 2§ En likabehandlingsplan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Värdegrundsarbete innebär en ständigt pågående process. Förskolans personal är viktiga normsändare men som förälder är man den allra viktigaste för sitt barn. Vår strävan är att all personal i förskolan och alla föräldrar står bakom värdegrunden. Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats. En av nyheterna i diskrimineringslagen är att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Planen gäller från 2017-01-27 Planen gäller till 2018-02-03 Barnens delaktighet Med stigande ålder och mognad ökar ansvaret också för barnen. De ska genom personalens och föräldrarnas försorg känna till och förstå hur viktigt det är att respektera andra, hjälpas åt, visa hänsyn och uppträda trevligt mot varandra. Vi genomför barnintervjuer, observationer och dagliga samtal. 4 Vårdnadshavarnas delaktighet Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar arbetslagsledaren eller förskolechef. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta arbetslagsledaren eller förskolechefen. Föräldrar görs delaktiga i utvärdering av likabehandlingsplanen i förskolans Forum för samråd, föräldramöte och daglig kontakt med personalen. Föräldrabalken 6 kap. 1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). 2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. Personalens delaktighet Alla i förskolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda sådana. Vid introduktion av ny personal har vi en genomgång av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen I samband med introduktionen på förskolan informeras nya föräldrar om Likabehandlingsplanen. Information om Likabehandlingsplanen ges vid föräldramöten. Vid introduktion av ny personal har vi en genomgång av Likabehandlingsplanen. Efter varje revidering presenteras Likabehandlingsplanen för all personal på arbetsplatsträff, nätverksträffar inom förskolorna i Södra Sandby och på medarbetarenkäten. I det dagliga arbetet med barnen använder vi olika verktyg och förhållningssätt såsom litteratur/böcker och temaarbete. Befogade tillsägelser: Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö i hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 5 Förankring av planen i förskolan: ● ● ● ● ● ● ● ● Samtal med barnen Barnenkät Trivsel vandring Grön Flagg Föräldramöte Arbetslagsträffar I introduktion av ny personal Hemsidan och att man anslår planen på förskolan så att alla kan se den. Utvärdering Vi har utvärderat genom att Värdegrundsutvecklarna arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av likabehandlingsplanen. Värdegrundsutvecklarna har under sina kontinuerliga möten, 3 per termin. Värdegrundsutvecklarna gör sedan barnen delaktiga kring revidering och utvärdering genom att implementera likabehandlingsplanen i arbetslagen. I Forum för samråd har vårdnadshavarna varit delaktiga kring revidering och utvärdering genom att de har varit med och diskuterat verksamheten kontinuerligt på samråden två gånger per termin. Likabehandling på Björkbackens förskola Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2010 förstärktes kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffades kravet på en kommunal skolplan och kvalitets- redovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef har nu ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå, är att arbetet bedrivs tillsammans med personal, barn samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas en organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Björkbackens förskola har utarbetat en Likabehandlingsplan som årligen revideras av förskolechef i samverkan med övriga intressenter inom organisationen från barn till vuxen nivå. Fokus i likabehandlingsplanen ska ligga på att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har sin grund i FN:s barnkonvention, skollagen och diskrimineringslagen och ska ge barnen ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans anställda. Genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan hålls levande genom att det ständigt aktualiseras i pedagogiska diskussioner inom arbetslag, mellan värdegrundsutvecklarna i tvärfunktionella grupperingar, professionsnätverk samt mellan barn och vuxen. På Björkbackens förskola görs barnen delaktiga i verksamheten genom att förskollärare, barnskötare och annan personal utgår ifrån barnens intressen, tankar, idéer och åsikter då verksamheten utformas. All personal på förskolan ska ha en samsyn om att barns åsikter och tankar tas på allvar och med respekt samt att barnen ska behandlas jämställt. Barnens vårdnadshavare blir delaktiga i verksamheten genom att de erbjuds daglig kontakt i tamburen, utvecklingssamtal, introduktionssamtal, föräldramöte, Unikum och Forum för samråd. 6 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vid arbetsplatsträffar och Forum för samråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal och föräldrarepresentanter i Forum för samråd. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan ● ● ● ● ● ● ● ● Likabehandlingsplanens likvärdighet har setts över, och vi har bestämt oss för gemensamma kartläggningsverktyg som identifierar olika områden för utveckling på respektive enheter/arbetslag. Detta sker systematiskt igenom på våra värdegrundsmålen 3 ggr per termin. All personal har genomfört BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling och här kan vi se att samtlig personal känner till planen. Vi har inte tillräckliga kunskaper om hur diskriminering och trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn blir respekterade som dom är. Önskemål om fortbildning inom detta område Genom att vi har tydliga mål och processkriterier i värdegrundsutvecklarnas utvecklingsplan. All personal har gemensamt diskuterat innehållet i planen på enhetens pedagogiska utvecklingstid (PU tid) som lett till att vi tittat över hur vi sprider oss på gården. Diskuterat om vi skall använda oss olika ansvars zoner. Utifrån trygghetsvandring tänkt oss att presentera barnen för all personal. På Forum för samråd har vi diskuterat revidering och utvärdering av planen. Föräldrarna var mycket aktiva när vi diskuterade hur anmälan sker. Vi har utvecklat och genomfört systematiska trygghetsvandringar där barnen har kunnat beskriva var de känner sig säkra och osäkra inom förskolans område. Årets plan ska utvärderas senast 2018-02-03 Beskriv hur årets plan ska utvärderas ● ● ● ● ● Värdegrundsutvecklarna arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av likabehandlingsplanen. Värdegrundsutvecklarna gör barnen delaktiga kring revidering och utvärdering. Forum för samråd gör vårdnadshavarna delaktiga kring revidering och utvärdering. All personal skall genomföra BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling All personal skall genomföra BRUK 2.4 Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda 7 Ansvarig för att årets plan utvärderas Marie-Louise Enocksson och värdegrundsutvecklarna Främjande insatser Värdegrundsutvecklarna arbetar med ”Lika rättigheter i förskolan” Forum för barn samråd Kompetensutveckling för samtlig personal angående diskriminering och trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn blir respekterade som de är. Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning 2.1 Normer och värden (Lpfö 98 reviderad 2010) Mål Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Mål och uppföljning Vårt mål är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och att de ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas under harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och aldrig accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett 8 självklart inslag. ● ● ● ● Mål 1: Systematiskt utvärdera och revidera likabehandlingsplanerna- det ska vara de enkla sakerna som vi gör i vardagen och vi systematiskt utvärderar. T.ex. ställer vi frågan, vid maten, till barnen ”Vad har du gjort idag?” ”Vad har du lärt dig idag?” Mål 2: Synliggöra hur barnen själv uppfattar sin trivsel situation i förskolan genom trivselfrågor, och trivsel vandring. Mål 3: En ökad medvetenhet hos all personal om lärmiljöer, läromedel och förhållningssätt ur ett mångfalds-, genus- och jämställdhets- och salutogent perspektiv. Mål 4: Vårdnadshavare blir mer delaktiga i utvärdering och revidering av likabehandlingsplanerna. Vi kommer att skapa olika varianter av likabehandlingsplanen, en för förskolan, en för vårdnadshavare och en för barnen. Insats På förskolan arbetar vi aktivt med alla dessa frågor genom att integrera dem som en naturlig del i vår praktiknära pedagogiska verksamhet genom att vi vuxna är goda förebilder för barnen och varandra genom att vi ger positiv feedback, skapar trygghet för barnen och är mot varandra så som vi vill att barnen ska vara mot andra barn och vuxna. Vi strävar efter att ge barnen en miljö där det finns tid, möjligheter och utrymme för utveckling och lärande genom att utforska och upptäcka och där leken står i centrum. Lusten och nyfikenheten väcker vi med kontinuerliga aktiviteter som bygger på arbetet i våra utvecklingsområden. Vi erbjuder barnen aktiviteter som rörelse, sång, sånglekar, samtal, språklekar, skapande verksamhet, matematik, naturvetenskap, teknik, utevistelse, utflykter och lekar med mera. Leken står i centrum för all verksamhet både utom- och inomhus. Leken ger barnen möjlighet att tillsammans med deras naturliga nyfikenhet, utveckla både kognitiva och motoriska färdigheter. ● ● ● ● Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt på förskolan där barnen är aktiva genom att vi vuxna lockar dem till eftertanke och reflektion. Produktiva frågor som: ”Hur tänkte du nu?” är ett naturligt inslag i vårt arbete. Vi lyfter fram etiska dilemman och livsfrågor. Vi tar upp livsfrågor och händelser som finns i vardagen, som kan innehålla död, skilsmässa, flytt, händelser som innebär sorg, saknad, ilska och besvikelse för barnet. Ett komplement till detta är att inkludera frågeställningarna inom ramen för de områden vi arbetar med. Vi gör barnen uppmärksamma på olika attityder, värderingar som styr barnens synpunkter och handlande, genom rollspel, frågeställningar samt en levande och tät dialog mellan vuxna och barn och mellan vuxna. En medvetenhet gällande val av sagor och berättelser samt läromedel, för att på så sätt påverka normer och motverka fördomar. Bl. a. Utvecklingsgruppen för Språk utvecklar arbetet kring detta. 9 Ansvarig Marie-Louise Enocksson och samtlig personal Datum när det ska vara klart Kartläggningarna ska vara klara 2018-01-27 Kartläggning Kartläggningsmetoder ● ● ● ● ● ● ● ● All personal skall genomföra BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling under HT 2018. All personal skall genomföra Förskolan – BRUK 2.4 Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda VT 2018. Trivsel vandring. Trivselfrågor/barnenkät Observationer- utreda- åtgärda.(Ta hjälp av specialpedagog, läsa litteratur ”Observera mera” och använda sociogram och kontakt barometern). Diskuterar produktiva frågor till barnen kopplat till smileysar. Personalen fångar i olika samtal med föräldrar upp tecken på kränkande behandling. Gör sammanställningar på värdegrundsutvecklare mötena. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Föräldrar genom utvecklingssamtal och dagliga samtal och barnen genom samtal, observationer och intervjuer. På första föräldramötet under HT 2018 informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Här informeras förädlarna också om att de har rätt att lämna in anmälan mot diskriminering och kränkande behandling om de upplever att deras barn blivit utsatt. Förskolan har då skyldighet att utreda. Hur personalen har involverats i kartläggningen: På arbetsplatsträffar och genom dagliga samtal med både föräldrar och barn. Resultat och analys Barn blir uteslutna ur lekar eller vill inte hålla ett visst barn i handen. Vid toalett situationer är det svårt att vara privat. 10 Förebyggande åtgärder Främja likabehandling Områden som berörs av åtgärden: Mål och uppföljning Förebygga och förhindra genom att: ● Vara goda förebilder för barnen och finnas nära dem. ● Ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar och ger barnen ökat inflytande. ● Vi stärker barnens självkänsla, självtillit och självförtroende genom att ge barnet ansvar i takt med stigande mognad och ålder. ● Vi ger barnen verktyg att hantera konflikter och vi pratar om hur man är en bra kamrat. ● Engagera oss i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika värde. ● Vara närvarande och lyhörda och vara aktiva lyssnare. ● Uppmuntra positivt beteende. ● Respektera barnens önskemål om integritet. ● Skapa förutsättningar för en god miljö ute och inne. ● Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna. Åtgärd Upptäcka genom att: ● ● ● ● ● ● ● ● Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäcka kränkningar. Vara närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn. Observera barnens samspel. Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar. Ha goda kunskaper om barnen Arbeta för god daglig kontakt med föräldrarna och genom utvecklingssamtalen. Vara lyhörd och genomföra observationer. Ta barnet på allvar. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: ● ● ● ● Vara uppmärksamma på barnet i leksituation i hemmet. Vara lyhörd för barnets reaktion vid konflikter med andra barn. Uppmärksamma om det egna barnet visar tecken på nedstämdhet. Meddela personalen så snart man misstänker om något är fel. 11 Motivera åtgärd: Genom att vi är goda lyssnare och samtalar med barnen. Att barnens tankar och idéer tas till varar och används i den dagliga verksamheten. Att tid tas för att bygga relationer och att samspela barn-barn, vuxen- barn, vuxen-vuxen. Ansvarig: All personal skall arbeta aktivt med åtgärderna genomförs. Datum när det ska vara klart; Arbetet är fortlöpande. Rutiner för akuta situationer Är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och att de ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas under harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och aldrig accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett självklart inslag. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: ● ● ● ● ● ● ● All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår, (barn mot barn, eller vuxen mot barn). Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa det barn som utsatt annat barn för kränkande behandling att förstå att barnet gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen. I ledning av arbetslagsledaren. Den personal pratar enskilt med det barn som blivit utsatt för handlingen (det är viktigt att de är separerade från varandra). Den personal ansvarar också för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Vidare skall denne personal i ledning av arbetslagsledare se till att information om händelsen når föräldrarna. All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn och vuxen/barn till förskolechef. Uppföljningssamtal sker med barn och föräldrar vid behov. Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter. 12 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Arbetsgång barn – barn Personalen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna: ● Hur kände du? ● Hur tänkte du? ● Hur tror du att den andra kände sig? ● Kunde du gjort på något annat sätt? Vidare ● Förskolechef informeras. ● Föräldrarna informeras. ● Personal har ansvar för att dokumentation genomförs ● Förskolechef och personal har ett gemensamt ansvar att uppföljning sker med berörda parter ● Dokumentationen förvaras inlåst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Arbetsgång vuxen – barn ● ● ● ● ● När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Om vi hör eller ser att föräldrar kränker sina barn har vi anmälningsplikt Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen. Förskolechef informeras. Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Rutiner för uppföljning ● ● ● ● Det följs upp av Förskolechefen och Specialpedagog, inom två månader efter att det har hänt. Observera barngruppen/barnen efter händelse. Avrapportering varje dag till föräldrar så länge föräldrarna känner behov och oro Rutiner för dokumentation Dokumentera, följa upp: 13 Rutiner för dokumentation Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Vad har hänt? På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering kränkande behandling? Vem har anmält? Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt Tid för uppföljning. Deltagare vid uppföljningen Dokumentation lämnas till: Dokumenterat av. Datum Vi använder oss av en blankett som är utformad i W3D3. Ansvarsförhållande: Ansvarsförhållande Förskolechef och Specialpedagog. Begrepp, regler och lagar Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. 14 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 15 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att han helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hans önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska 16 tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] 17 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] Anmälan om kränkande behandling enligt skollagen 6:10 18 Förskola: Undervisningsgrupp: Vilket eller vilka barn upplever att de blivit kränkta eller upplever utsatthet: Anmälan avser: Kränkande behandling Diskriminering/trakasserier Kort beskrivning av händelseförloppet: Datum Plats Utredning av händelsen: 19 Förslag till åtgärder: Uppföljning: Vårdnadshavare till kränkt barn kontaktad: Ja, datum Namn på den som kontaktat vårdnadshavare Vårdnadshavare till andra inblandade barn kontaktad: Ja, datum Namn på den som kontaktat vårdnadshavare Förskolechefen meddelad: Ja, datum Namn på den som meddelat förskolechefen Namn på den som fyllt i uppgifterna: Anmälan är gjord av: Personal Vårdnadshavare eller annan Vem har gjort anmälan till Barn- och skolförvaltning Lund Öster och när? Datum Namn på den som anmält 20 21