Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande behandling
för
Tallbackens förskola 2014/2015
Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all
personal och barn vid Tallbackens förskola, Skellefteå kommun 2014/2015.
Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och
åtgärder.
Planen är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för
ett år.
Bakgrund och vision
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av
diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för
likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med
arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck,
samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder,
både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda
samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god
social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för
kränkande behandling.
Definitioner av begrepp
Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt
eller indirekt.
Direkt diskriminering – ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera
genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal
och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en
förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Kränkande behandling – är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas,
frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande
behandling.
2
De sju diskrimineringsgrunderna
Kön – förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering.
Etnisk tillhörighet – menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd
eller något annat.
Religion och annan trosuppfattning – föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade
om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet
annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös
åskådning, till exempel buddism och ateism.
Funktionshinder – är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
annan persons funktionsförmåga.
Sexuelläggning – homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – omfattar de flesta transpersoner till exempel
transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och
transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella
könsidentiteterna).
Ålder – barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder.
Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn – barn
1. Direkt tillsägelse
Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som
inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta
med samtalet tills barnen lugnat sig.
2. Göra (säga) förlåt
Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen t.ex. hämta gosedjur, ge en kram (eller säga förlåt).
3. Samtal med barnet som handlade fel
I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen.
4. Föräldrakontakt
Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något
inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att
reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs.
Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal – barn
1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit
händelsen
Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex ”jag hör/ser och jag känner…osv”
2. Händelsen rapporteras, till förskolechef
3. Utredning av det som inträffat, av förskolechef
4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig förskolechef
Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall förskolechef eller
någon i LBT teamet informeras.
Likabehandlingsteam (LBT)
LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av
rektor som ingår i gruppen. 2014/2015 består teamet av:
Annika Burstrand, förskolechef
De kvalitetsutvecklare som finns på varje förskola. På Tallbackens förskola är det Kicki
Lundberg och Maja Gren Skog.
3
Uppföljning av fjolårets åtgärder
Vi har haft ganska mycket konflikter på båda avdelningarna. Framförallt har det funnits barn som
varit utåtagerande. Vi har haft diskussioner inom arbetslaget och med förskolechef och
specialpedagog om hur vi kan arbeta för att förebygga och hjälpa barnen vid konflikter. Att
pedagoger finns nära barnen har underlättat och minskat konflikterna.
Vi upplever att vi har en öppen dialog med föräldrarna och vi informerar alltid föräldrarna när
konflikter har inträffat.
Vi har lånat böcker som belyser vissa av diskrimineringsområdena på biblioteket.
Vi har blivit bättre på att använda vårt arbetsmaterial som är utarbetat för att stärka barnens sociala
samspel men vi känner att vi kan bli ännu bättre.
Kartläggning och nulägesanalys 2014/15
För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget.
Våra observationer har visat att det är viktigt att vi finns nära barnen i deras lek. Detta för att
minimera risken att barn utsätts för fysiska, psykiska och verbala kränkningar. Extra viktigt är det
för de yngsta barnen som inte än har ett verbalt språk att vi vuxna kan tolka och sätta ord på deras
känslor.
I våra dagliga rutiner har vi alltid en dialog med barnen om hur vi är mot varandra.
Föräldrarna uttrycker att de vill ha information om det är så att deras barn är inblandad i konflikt.
Föräldrarna vill ha en öppen dialog om klimatet i barngruppen.
Efter inventering av våra barnböcker ser vi fortfarande att vi behöver investera i litteratur som
handlar om de olika diskrimineringsområdena. Vi använder dock biblioteket för att låna relevant
litteratur. I år går båda avdelningar kontinuerligt till biblioteket och lånar böcker avsedda för rätt
åldersgrupp.
Vi behöver inte komplettera vårt arbetsmaterial, för att kunna utveckla barnens sociala samspel.
Vi använder oss av vår specialpedagog när behov finns.
Nytt för i år är att barngrupperna på avdelningarna är uppdelade utifrån ålder. Yngre barn går på
Smultron och äldre på Hallon.
Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan
Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal och observationer förs regelbundet
med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. I de
grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga.
Förankring av planen
När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen. Förälder
som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer av föräldrar på planen
löpande under året. På höstens föräldramöten informerade personalen om likabehandlingsarbete och
likabehandlingsplanen.
4
Uppföljning, utvärdering och ny plan
Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i
samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Förskolechef inbjuder LBT teamet till ett
erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. Ny plan skrivs hösten
2015.
5
