KVALITETSRAPPORT
Baronen, Slottet- och Sunnanängs förskola
Pedagogisk omsorg i Värne
2015/2016
2(12)
Innehållsförteckning
............................................................................................................................................... 1
1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når
de nationella målen ............................................................................................................... 3
1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? ................................................................................................... 3
1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? ....................................................................... 3
1.3 Identifierade utvecklingsområden.................................................................................................................... 3
1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar ............................................................................................ 3
2. Metodbeskrivning ............................................................................................................. 4
2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten............................................................................... 4
3. Förutsättningar – statistik 2015-10-15 ................................................................................5
3.1 Organisation och nyckeltal................................................................................................................................ 5
3.2 Analys av förutsättningar och resultat............................................................................................................. 6
4. Kommungemensam uppföljning ......................................................................................7
4.1 Uppföljning av förskolans arbete mot de nationella målen ......................................................................... 7
4.2 Uppföljning av kompetensutveckling under temat ”En skola för alla” ................................................... 8
4.3 Mottagande av nyanlända ................................................................................................................................ 9
4.4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling ..................................................................................10
4.5 Utvärdering av kommunens prioriterade utvecklingsområde 2015-2016 ...............................................11
5. Utvärdering verksamhetens prioriterade utvecklingsområde ........................................ 12
3(12)
1. Förskolechefens sammanfattande analys och
bedömning av hur väl verksamheten når de nationella
målen
1.1
Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse?
Kompetent personal som alltid har barnet i fokus och som är genuint intresserade av sitt arbete
och vill utveckla verksamheterna har bidragit till hög måluppfyllelse.
De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ligger till grund för
utformingen av verksamheterna. Pedagogerna är lyhörda för barnens tankar och låter dem vara
delaktiga i beslut som rör verksamheten. Pedagogerna reflekterar mycket kring bemötande- och
förhållningssätt och hur det påverkar arbetssättet i verksamheterna. Utformningen av den
pedagogiska utvecklingstiden har bidragit till hög måluppfyllse då man möter sina arbetskamrater
varje vecka för reflektion av den egna verksamheten och planering av den.
1.2
Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen?
Vikariebemanningens upplevs av pedagogerna som ett hinder då det är många olika vikarier. Det
skapar oro i barngrupperna och då kvalitet bland annat innebär ett gemensamt förhållningssätt
och en gemensam metodik blir det svårt att förhålla sig, både för barn och vuxna, då det är
många nya vikarier. Periodvis är det svårt att få tillgång till vikarier och det blir mycket kännbart i
verksamheterna. Arbetsmiljön för pedagogerna försämras.
1.3
Identifierade utvecklingsområden
Pedagogerna uppger att de önskar fortsätta att utveckla den pedagogiska dokumentation då den
ger ett bra underlag för utvärdering. De önskar även vidarutveckla förskolans arbete kring
naturvetenskap och teknik, barns inflytande, rörelse och motorik, tema/projektarbeten.
Modersmålsstödet i förskolan behöver utvecklas och det första steget är att det utarbetas en
central handlingsplan, som syftar till att stödja pedagogerna i det vardagliga arbetet.
1.4
Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar
Mitt uppdrag är att tillsammans med pedagogerna driva och utveckla verksamheten. Att skapa
möjligheter och hitta lösningar. Barnens trygghet och lärande ska vara i fokus och
verksamheterna ska ha tydliga mål med uppföljning, reflektion och analys av resultat.
Pedagogerna ska ha stor möjlighet att påverka och känna sig delaktiga i de beslut som rör
verksamheten. Kvalitetsförbättringar kan ex ske via olika nätverk och kompetensutbildningar.
Att strukturera och organisera verksamheterna har varit min högsta prioritet detta första år som
förskolechef i Eksjö då det efterfrågade av pedagogerna själva. Att hitta mötesplatser för att
diskutera, planera och reflektera i vardagen.
Utifrån detta önskemål har vi utvecklat den pedagogiska utvecklingstiden till att pedagogerna nu
möter sitt arbetslag 2-2,5 timme varje vecka för planering och reflektion av verksamheten och det
finns även tid till enskild planering. Vi har startat en utvecklingsgrupp med representanter från
varje förskola som har som syfte att påverka och driva de områden vi önskar förbättra och
utveckla i våra verksamheter.
4(12)
2. Metodbeskrivning
2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten
Vilka har medverkat?
All personal vid förskolorna Baronen, Slottet-och Sunnanäng och pedagogisk omsorg i Värne.
Vilket underlag har använts?
Personalen har använts sig av olika underlag för pedagogisk dokumentation. Via foto, film,
TRAS, underlag utifrån de fem förmågorna, årshjul, barnobservationer, dokumentation av
process m.m. har verksamheten kontinuerligt följts upp under året.
Uppföljning av de nationella målen: barns inflytande, naturvetenskap och teknik och motorik, har
gjorts enligt skattningsmaterial som utgår från kap 2 mål och riktlinjer i läroplanen.
Personalen har arbetat med en kvalitetsmall som underlag, innehållande rubrikerna:
- Naturvetenskap/teknik
- Motorik
- Barns inflytande
- Pedagogisk dokumentation
- Plan mot diskriminering och kränkande behandling
- Mottagande av nyanlända
- Utvärdering av verksamhetens prioriterade utvecklingsområde
- Uppföljning av kompetensutveckling
- Dokumenterat helheten i form av en verksamhetsberättelse
Underrubrikerna har varit: Genomfört arbete – Resultat – Analys – Utvecklingsområde
Hur har arbetet genomförts?
Personalen har vid en kompetensutvecklingsdag arbetat med att utvärdera sina verksamheter för
perioden hösten 2015 och våren 2016. De utvärderar varje vecka på den pedagogiska
utvecklingstiden i sitt arbetslag. I januari gjordes en uppföljning kring de nationella målen.
Under en treårscykel följer förskolan upp de nationella målen enligt följande uppdelning.
2014- 2015
Förskola och hem, Utveckling och lärande: Språk och kommunikation,
2015- 2016
Barns inflytande, Utveckling och lärande: Naturvetenskap och teknik, Motorik,
2016-2017
Normer och värden, Utveckling och lärande: Matematik,
5(12)
3. Förutsättningar – statistik 2015-10-15
Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut för 2015 och
förskolechefens uppgifter kring organisationen.
3.1 Organisation och nyckeltal
Sammansättning av barngrupperna
Avdelning
Ålder i
barngruppen
Genomsnittlig
Barngruppsstorlek
2015-2016,
Snittet okt, april
1 Spiran
1-3
12,5
2 Skattkammaren
1-3
12
3 Tornet
3-5
20
4 Kronan
3-5
20,5
5 Pysslingen
1-3
14
6 Saltkråkan
3-5
19,5
7 Hoppetossa
1-3
12,5
8 KlingoKlang
3-5
17
9 Pedagogisk
omsorg i Värne
1-5
5,5
Antal personal i barngrupp
Antal årsarbetare i barngrupp
Andel årsarbetare med förskollärarexamen
Antal resurspersoner/stödpersoner
Antal förskollärare
Antal inskrivna barn 15 okt
31
25,0
67,4 %
2
20
131
6(12)
Personaltäthet: Inskrivna barn/årsarbetare
Antal barn med annat modersmål
5,24
14
3.2 Analys av förutsättningar och resultat
I mitt första möte med pedagogerna, februari 2015, fick de i uppdrag att berätta vad de ansåg
behövde utvecklas/förbättras i verksamheterna och vad de allra flesta uttryckte var att hitta
former och tid för planering och reflektion.
Våren 2015 startade utvecklingsgruppen som består av personalrepresentanter från varje förskola.
Syftet var att arbeta fram ett underlag för planering- och reflektionstid.
Vi har valt att kalla denna tid för pedagogisk utvecklingstid, PUT. Arbetslagen har gemensam
utvecklingstid varje vecka 2-2,5 timma. Dagordning till dessa tillfällen finns framarbetad. Varje
pedagog har även enskild planeringstid och all tid är schemalagd. Den pedagogiska
utvecklingstiden innehåller: uppföljning/utvärdering, verksamhetsplanering, dokumentation,
reflektion, utvecklingssamtal m.m. Förskolechefen deltar vid ett antal tillfällen vid varje
avdelnings pedagogiska utvecklingstid.
Analysen av den pedagogiska utvecklingstiden visar att pedagogerna upplever att de fått mer tid
tillsammans med sitt arbetslag och mer tid för gemensamma reflektioner. Man är överlag mycket
nöjd med PUT. Utvecklingsgruppens fortsatta arbete blir att arbeta fram underlag för
utvecklingssamtal och förtydliga arbetsplaner.
Varannan vecka träffas förskolechef och personalrepresentant från varje avdelning i vad vi valt
att kalla husmöte. Detta ger personal tillfälle att informera varandra vad som är på gång
avdelningsvis och det ger förskolechef tillfälle att bli delaktig i verksamhetsplaneringarna och att
delge information.
APT hålls en gång i månaden och leds av förskolechef och dagordning finns. Här lyfts
verksamhetsfrågor, arbetsmiljön, facklig information m.m.
Samverkan mellan de fackliga organisationerna och Eksjö kommun regleras i ett lokalt
samverkansavtal. Enligt detta avtal sker den formella samverkan i samverkansgruppen. Vi träffas
en gång i månaden för att diskutera/besluta organisations- och personalförändringar, ekonomi,
arbetsmiljö och hälsa m.m.
Kommunen erbjuder allmän förskola tisdag tom torsdag 08:45-13:45. Detta underlättar den
pedagogiska utvecklingstiden då den är förlagd måndagar och fredagar och det är då något färre
barn på förskolorna.
Under perioden 2015/2016 har vi utökat grundbemanningen på vissa avdelningar då förkolorna
har en del barn i behov av extra stöd. I samband med detta har vi även fokuserat på att utveckla
samverkan mellan avdelningarna.
Vikariebemanningen skapar stor frustration i verksamheterna då man som personal upplever att
det är många olika vikarier och mycket avslag av vikairer. En åtgärd blir därför att från och med
hösten anställa en vikariepooltjänst som ska vikariera enbart vid förskolorna Baronen, Slottet och
Sunnanäng. I samverkansgruppen arbetar vi med att ta fram en handlingsplan kring att ha
beredskap när kollega är frånvarande pga. sjukdom eller vård av barn.
Ovanstående åtgärder är ett led i att förbättra vikariesituationen i verksamheterna.
7(12)
4. Kommungemensam uppföljning
4.1 Uppföljning av förskolans arbete mot de nationella målen
2016 Naturvetenskap och teknik, Motorik, Barns inflytande
4.1.1 Naturvetenskap och teknik
Genomfört arbete Pedagogerna
har fokuserat på olika mål från läroplanen kring naturvetenskap
och teknik: utveckla förståelse för naturens kretslopp, enkla kemiska processer och fysiska
fenomen, utveckla sitt kunnande kring material, växter och djur, konstruktions- och bygglek,
olika experiment m.m.
Resultat Pedagogerna kan se ett ökat engagemang från barnen när man fokuserar på något av
ovanstående mål. Intresset har väckts och barnen vill veta mer. De deltar aktivt i de olika
aktiviteter som pedagogerna erbjuder. Exempel på aktiviteter: skogsdagar, konstruktionslek,
introducerat materialåtervinning, djur- och växtlära såsom spindlar, dinosaurier. Besök på Upp
Tech, olika material för skapande m.m.
Analys Genom pedagogernas medvetna förhållning- och arbetsätt går det att se barnens ökade
kunskaper och lust till att lära. Analysen visar att pedagogerna lyckats engagera barnen på ett
roligt och positivt sätt. De yngre barnen behöver mer tid till reflektion och inlärning över det de
är med om. Kreativiteten hos barnen har flödat och de har tagit lärdom av varandra.
Utvecklingsområde Pedagogerna uppger att de önskar fortsätta med de projekt de påbörjat
kring naturvetenskap och teknik även i höst. Det finns mycket kvar att utforska och de önskar ta
tillvara barnens engagemang och lust att lära.
Pedagogisk omsorg önskar ett utökat samarbete med förskolan kring ”Mulle”.
En förskola vill utveckla arbetet med att rikta in sig på hälsa, livsstil och hållbart tänkande.
Pedagogerna uppger att de tänker låta naturvetenskap och teknik ta större plats i planeringen av
verksamheten och pedagogerna tänker lägga större vikt vid återkoppling tillsammans med barnen.
4.1.2 Motorik
Genomfört arbete Mål, enligt läroplanen, är att barnen utvecklar sin motorik,
koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa
och sitt välbefinnande. Pedagogerna arbetar med att ge barnen rika tillfällen till detta under den
vardagliga verksamheten både ute och inne, i olika aktiviteter såsom skapande, skogen,
rörelselekar, utelek, av- och påklädning m.m.
Resultat Förskolornas utegårdar erbjuder en bra lekmiljö som stimulerar barnen till olika lekar
och den är motorikfrämjande då det finns ytor att springa och cykla på, klätterställningar och
andra utelekredskap. Via rörelselekar/gymnastik främjas barnens kroppsuppfattning. Barnen ser
skogen som en naturlig lekmiljö och den ger rika tillfällen till att på ett lekfullt sätt träna sin
motorik.
Analys Pedagogerna behöver utmana de barn som behöver utveckla sin grovmotrik genom att
erbjuda aktiviteter som stimulerar till detta. Pedagogerna uppger att ålder och mognad är viktiga
delar i denna process. Barnen ska känna sig trygga med de olika aktiviteter som pedagogerna
erbjuder.
8(12)
Utvecklingsområde Pedagogerna önskar vidareutveckla det arbete de påbörjat. Erbjuda mer
utmanande aktiviteter efter ålder och personlig mognad. Utöka rörelse och motoriska tillfällen
inomhus. Satsa mer på rörelsesånger och gemensamma lekar.
4.1.3 Barns inflytande
Genomfört arbete Pedagogerna arbetar med att ge barnen tillit till sin egen förmåga och att låta
barnen pröva och göra själva. Att skapa förståelse för barnens egen roll i det sociala samspelet.
Barnen ges möjlighet till inflytande och delaktighet när detta är möjligt. Pedagogerna är lyhörda
för barnens önskningar och ställer reflekterande frågor. Barngruppen delas ofta upp i mindre
antal grupper för att varje barn ska bli mer sedd, lyssnad på och utmanad. Lekmiljöerna ändras
efter barnens behov och intressen och pedagogerna eftersträvar att skapa en mer utforskande
miljö med varierat material.
Resultat Pedagogerna upplever att barnen vågar framföra och stå för sina åsikter i allt högre
utsträckning. De kommer oftare med egna förslag på aktiviteter och hur lekmiljön kan utformas.
De har också blivit mer ifrågasättande till ex varför man ska göra en viss aktivitet. Barnen får vara
med och önska efter sin förmåga. Genom pedagogernas arbete har det skapats trygga relationer i
barngruppen och barnen är självständiga och tar egna initiativ.
Analys Det är viktigt att pedagogerna ställer reflekterande frågor till barnen och ger dem tid. I
samtal, enskilt och i grupp, får barnen framföra sina funderingar, förslag och åsikter.
Utvecklingsområde Pedagogerna fortsätter med det medvetna arbetssätt de har kring barns
inflytande. En del uppger att de behöver bli bättre på att dokumentera kring barns inflytande och
lyssna av barnen, utmana dem ännu mer, under olika projekt, för att kunna utveckla projektet
ytterligare.
4.2 Uppföljning av kompetensutveckling under temat ”En skola för alla”
Tillgänglighet/delaktighet/inkludering/mångfald/ integration
Föreläsningar/handledning
Inspirationsföreläsning och tankevända ”Från man till människa” - Sara Lund
Utbildning och stöd kring SPSMs värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.
Ett klassrum för alla. Inkluderande lärmiljöer- Henrik Hamilton
Handledning av Specialpedagogiska teamet som ska leda till ökad tillgänglighet (socialt
pedagogiskt, fysiskt, kulturellt) för alla barn.
Ytterligare kompetensutveckling som personal deltagit i under året är: TAKK:
teckenkommunikation, lösningsinriktad pedagogik, kunskaper kring rymden, den egna
utvecklingsgruppens arbete, föreläsning via UR; ”att möta det som är annorlunda” Gillis Herlitz,
pedagogisk dokumentation.
9(12)
Hur har förskolans arbete påverkats av föreläsningarna och eventuell handledning?
Pedagogerna beskriver att föreläsningen med Sara Lund gav dem en tankeställare kring de egna
fördomarna, en ökad förståelse kring människors olikheter. Allas lika värde. Vi duger som vi är.
SPSMs värderingsverktyg för tillgänglig utbilning är ett material från Skolverket som under
hösten 2016 är riktat mot förskolans verksamhet. Förskolechef och två ”piloter” från förskolan
kommer att arbeta med att implementera detta material i arbetslagen från januari 2017.
Pedagogerna upplever att de blivit inspirerade till nya sätt att dokumentera, fått fler verktyg, och
att det gett mer struktur på planeringen.
De reflekterar mer i arbetslaget kring den pedagogiska dokumentationen. Några upplevde att
utbildningstillfället med Lotta Törnblom inte gav så mycket ny kunskap utan var mer en
repetition av det de redan visste.
Pedagoger som deltar i utvecklingsgruppen upplever en större delaktighet i att kunna påverka sin
egen verksamhet när det gäller gemensamma arbetsverktyg såsom pedagogisk utvecklingstid,
utvecklingssamtal och arbetsplaner.
Utbildningen tecken som stöd ger pedagogerna nya sätt att kommunicera med barnen.
4.3 Mottagande av nyanlända
Vad fungerar bra i arbetet med nyanlända?
En förskola har under året tagit emot ett barn från ett annat land. Vi hade inskolningssamtal med
barn och föräldrar via telefontolk. Pedagogerna har haft en kontinuerlig dialog med föräldrarna
om barnets vistelse på förskolan. Pedagogerna har använt sig av bildstöd: Symwriter, vilket
underlättar mycket i att kunna förstå barnet och kunna göra sig förstådda och man har även
använt tecken som stöd.
Vad behöver utvecklas i arbetet med nyanlända?
Vi behöver utveckla rutiner för mottagande: från placeringsmeddelande (där det framgår vilket
modersmål barnet har), inskolningssamtal, uppföljningssamtal till överföringssamtal i de fall där
barnet byter förskola eller övergår till förskoleklass. Rutiner som visar vilka språkdomäner barnet
har. D.v.s. vilket är modersmålet, talas det av alla i familjen, m.m. Förskoleverksamheten behöver
också kartlägga om det finns barn och pedagoger med samma modersmål.
I skollagen står att förskolan ska medverka till att barn men annat modersmål än svenska ska ges
möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Barn utvecklar sitt språk när
de inbjuds att agera i begripliga, lustfyllda och för dem meningsfulla sammanhang. Pedagogerna
har en viktig uppgift i att ge barnen nya upplevelser i olika miljöer och att klä dessa i ord.
Vi behöver kartlägga vad förskolan kan gör i det vardagliga arbetet för en mångkulturell
verksamhet.
Vilka åtgärder planerar förskolan?
Att i större utsträckning använda tecken som stöd och utveckla symwriter.
Att använda digitala verktyg såsom ipad, dator m.m. som hjälpmedel.
Vilket behov av centralt stöd finns?
En central handlingsplan behöver arbetas fram för att på ett likvärdigt sätt kunna ta emot
nyanlända barn i våra förskoleverksamheter.
10(12)
Handlingsplanen ska syfta till att på ett tydligt sätt bistå föräldrar och pedagoger i sitt vardagliga
arbete med barn med annat modersmål än svenska.
4.4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mål: Verksamheternas mål mot kränkande behandling och diskriminering är bland annat att
skapa en gemensam värdegrund, trygga relationer och en miljö där alla respekteras och att barnen
ska vara efterfrågade av andra barn.
Genomfört arbete: Pedagogerna delar ofta barnguppen för att alla barn ska bli sedda och för att
kunna se barnens samspel. Att alltid vara närvarande som vuxen och vara goda förebilder är
viktigt, ”barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör”. Via olika situationer såsom vid samlingar,
matsituationer m.m. tränas på att framföra åsikter och att lyssna på varandra. Vid konflikter
barnen emellan ställer pedagogerna reflekterande frågor för att få barnen att förstå hur den andra
känner sig. Pedagogerna arbetar med vi-känslan: ser och uppmärksammar varje enskilt barn och
via samlingen uppmärksammas även de barn som inte är på förskolan. Via olika material såsom
Kungaskogen och kompissol, tränas barnen i det sociala samspelet. Hur vill vi att en kompis ska
vara, vad händer när någon inte får vara med osv. När det inte fungerar att det kommer in ett
tredje barn i en lek som redan är igång förklarar pedagogerna att det inte passar just nu, vi kan
hitta en annan kompis så kan ni leka sedan istället.
Resultat Barnen påminner varandra om hur de ska vara mot varandra. De uppmärksammar när
någon är ledsen, påkallar pedagogernas uppmärksamhet eller tröstar själva. Barnen efterfrågar
varandra. Barnen tar själva upp olika dilemman och hur man då ska vara en bra kompis. Ibland
kan pedagogerna uppleva att det lättare uppstår konflikter, barnen skvallrar på varandra och att
de är fysiska mot varandra, jagas, brottas.
Analys Pedagogerna kan i barngrupperna se att via att vara goda fördebilder och att tillsammans
med barnen diskutera och reflektera kring hur man är en bra kompis har lett till att barnen värnar
mer om varandra. Arbetet mot kränkande behandling är en fortgående process och som pedagog
är det viktigt att uppmärksamma och att tillsammans med barnen reflektera kring både det som
fungerar bra i det sociala sampelet mellan barnen men även när man behöver förändra/förbättra
relationerna i samspelet.
Utvecklingsområden Pedagogerna fortsätter att vara närvarande vuxna, goda förebilder och att
vara observanta på vad som sker i sampelet mellan barnen. Att ha regelbundna diskussioner och
reflektioner i arbetslaget kring likabehandlingsplanen.
11(12)
4.5 Utvärdering av kommunens prioriterade utvecklingsområde 2015-2016
Mål
Att använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att utveckla verksamheten.
Den pedagogiska dokumentationen ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Målet är uppnått när (målkriterier)
Alla reflekterar regelbundet kring gjorda observationer.
Reflektioner sker enskilt och i grupp.
Reflektioner dokumenteras.
Dokumentationen leder till utveckling av verksamheten.
Övergripande aktiviteter för att nå målet
Kompetensutveckling kring pedagogisk dokumentation- Lotta Törnblom
Erfarenhetsutbyte av arbetet med pedagogisk dokumentation som verktyg för utveckling.
Genomfört arbete
Via den pedagogiska utvecklingstiden reflekterar pedagogerna mer kontinuerligt kring
verksamheten både enskilt, i sitt arbetslag och med övrig personal på förskolan.
Pedagogerna har fotat och filmat för att dokumentera och synliggöra barnen lärprocesser.
Verktyget: dokumentation av process, barnet gör-barnet säger, fick personalen tillgång till via
föreläsningen med Lotta Törnblom och används i några arbetslag. För att synliggöra den
pedagogiska dokumentationen, för föräldrar bland annat, använder sig pedagogerna av
planeringsalmanacka i tamburerna, årshjul som beskriver verksamheten och dokumentationstavla
innehållande foton av verksamheten från föregående vecka, där barnens tankar och reflektioner
skrivs ner och kopplas till läroplanen.
För att som förälder och pedagog kunna se barnens kunskapsutveckling och lärprocesser
använder sig några arbetslag av dokumentationspärm för varje enskilt barn.
Resultat
Pedagogerna upplever dokumentationen som ett strukturetar arbetssätt och den ger ett bra
underlag för utvärdering. Under reflektionsprocesserna framkommer pedagogernas tankar och
även barnens tankar blir tydliga. Den synliggör pedagogernas lärande och hjälper dem att se vad
som är bra och vad som kan förbättras.
Analys
När pedagogerna filmar i verksamheten blir aktiviteterna mer synliga men även det som händer
bredvid synliggörs och detta har pedagogerna använt sig av till fortsatt planering av
verksamheten.
Pedagogerna upplever att de blivit mer strukturerade då man använder sig av pedagogisk
dokumentation som underlag för verksamhetsutveckling.
Pedagogisk dokumentation är en fortgående process där arbetslagen/pedagogerna har kommit
olika långt men som alla ser som ett område som ständigt behöver utvecklas och förbättras
.
Utvecklingsområden
Pedagogerna önskar mer kunskaper kring datorer och ipad för att kunna använda dem på bästa
sätt i dokumentationen. Något arbetslag kommer arbeta mer med att synliggöra läroplanen för
föräldrar, ett annat arbetslag funderar på att den pedagogiska dokumentationen ska vara mer
12(12)
synlig för barnen. Detta för att barnen ska upptäcka och reflektera kring sitt eget lärande och
andras lärande och på så sätt bli inspirerade av varandra.
5. Utvärdering verksamhetens prioriterade
utvecklingsområde
Mål
Barnens samspel
Teknik och naturvetenskap (se dokumentation under denna rubrik)
Barnens trygghet, anknytning, språk
Social kompetens; utvecklar sin identitet, trygghet, öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Genomfört arbete
Pedagogerna utmanar barnen i deras samspel utifrån de fem förmågorna: samarbete, kreativitet,
reflektion, kommunikation och ansvar.
Förkolans miljö utformas utifrån barnens intressen och pedagogerna är närvarande vid/i barnens
lek.
Pedagogerna delar barnen i mindre grupper och fokuserar på olika områden utifrån målet.
Resultat
Pedagogerna upplever att barnen har utvecklat sitt samspel men behöver fortsätta att utmanas.
Genom att vara närvarande som pedagoger har de kunnat bekräfta, sätta ord på och vara
tillgängliga för barnen. Detta har resulterat i en trygg miljö för barngruppen.
Via den gruppsammansättning pedagogerna gör när de delar barnen i mindre grupper har leken
blivit mer fredad, blev mindre konkurrens och konflikter. Detta gör att barnen blir stärkta i sin
sociala kompetens och ger stärkt självkänsla.
Analys
Då barnen känt trygghet och vuxna hela tiden varit närvarande i leken upplever pedagogerna att
konflikter minimerats samt att det då skapats ytterligare möjligheter för lärande ex språkinlärning.
Barnen vågar agera i den stora gruppen inför andra och barnen leker med alla oavsett kön.
Pedagogerna upplever även att barnen leker mycket styrda lekar där de som vuxna inte längre
behöver vara med.
Utvecklingsområden
Pedagogerna upplever att de är på god väg men alltid kan bli bättre i sitt arbetssätt och barnsyn.
Det är viktigt att fortsätta reflektera över barnen/gruppen och dess behov.
”Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla
barn som deltar”
Ur förskolans läroplan
Susanne Lindström
Förskolechef
