Lekens Betydelse i Förskolan Ali Alsweli

Malmö högskola
Fakulteten för
Lärande och Samhälle
Lärarutbildning, ULV projekt
Examensarbete
15 högskolepoäng
Lekens Betydelse i Förskolan
The importance of play in preschool
Ali Alsweli
Lärarutbildning 90 hp
ULV projekt
Handledare: Elisabeth Söderquist
Examensdatum 2016-05-31
Examinator: Björn Lundgren
Abstract
Author: Ali Alsweli
Titel: The importance of play I preschool
Supervisor: Elisabeth Söderquist
The purpose of this study is based on the importance of play for children's development and
learning to find out how the game varies in children depending on age and gender and how it
can affect children's development.
In this project, I have focused on the game in pre-school. The reason I selected play as the
topic is that many times I have been thinking about the concept of "play" and the term has
come back often during my education as a preschool teacher and I have noticed that both in
practice and through my professional experience.
Depending on the purposes of this study, a qualitative study is the type that suits these types
of aims. In my study, I have chosen to find out the various teachers' views by interviewing
selected educators. The reason that I choose this type of method is to hear directly from the
teachers their views on the study.
This study has four main parts which are the importance of play in children's learning and
development in general and of the interviewed teachers' perspective, if children’s games differ
depending on the child's gender, games variation depending on the child's age and finally the
teachers role and how to use the game as a teaching method and educational approach in
preschool. International curriculum and guidelines and previous research and literature have
given the play in preschool great importance and great focus. Educators should be aware of
the variation in children's play, depending on sex and age, as it characterizes the child's
development. Play is nearly the entire life of the child and to be able to get into the child's
world and discover it you need to know the nature and character of play for each child
depending on the child's age, gender and level of development.
Key words: Play, preschool, children, learning, development.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning
s. 4
2. Syfte
s. 7
3. Frågeställningar
s. 7
4. Litteraturgenomgång
s. 8
4.1 Lekens betydelse för förskolebarns lärande
s. 8
4.2 Lek beroende på barns kön
s. 10
4. 3 Lek beroende på barns ålder
s. 12
4.4 Lek som ett hjälpmedel för pedagogerna i förskolan
s. 14
5. Metod
s. 16
5.1 Metodval
s. 16
5.2 Urval
s. 17
5.3 Genomförande
s. 18
5.4 Bearbetning av material
s. 18
5.5 Etiska överväganden
s. 19
5.6 Validitet och Reabilitet
s. 19
6. Resultat & Analys
s. 21
6.1 Lekens betydelse för förskolebarns lärande
s. 21
6.2 Lek beroende på barns kön
s. 22
6.3 Lek beroende på barns ålder
s. 22
6.4 Lek som ett hjälpmedel för pedagogerna i förskolan
S. 23
7. Slutsats & Diskussion
s. 25
8. Referenser
s. 27
9. Bilagor
s. 28
3
1. Inledning
I det här examenarbetet har jag fokuserat på leken i förskolan som huvudämne. Anledningen
till att jag valt leken som huvudämne är att jag många gånger har funderat på begreppet ”lek”
och begreppet har återkommit ofta under min förskollärarutbildning samt att jag har
uppmärksammat det både i praktiken och genom min yrkeserfarenhet. Leken och lekens
betydelse i förskolan har betonats och upprepats i förskolans läroplan (Lpfö 98/10: 6) och i
nästan alla kurser för förskollärarutbildning bland annat matematik, naturvetenskap, teknik
och många andra pedagogiska kurser jag har gått igenom under min utbildning. I de förskolor
jag har jobbat eller praktiserat på har man stort fokus på leken, barnens lekande och barns
aktiviteter. Alla de här orsakerna lockade mitt intresse och min nyfikenhet att studera leken i
förskolan och dess betydelse för barnets lärande, utveckling, uppfostran och även psykologi
och personlighets utveckling.
Det är mycket intressant att se och studera vad tidigare forskning har visat om relationen
mellan leken och barnet i förskolan. Det är lika intressant att se vad olika pedagoger med
olika arbetslivserfarenheter inom förskolan tycker om lek och lekens betydelse för barnets
lärande och utveckling.
Barnet leker nästan hela tiden barnet är vaket och använder leken som presentation för alla de
tankar barnet tänker på samt använder leken som naturliga och spontana handlingar när barnet
handlar på olika sätt och i olika situationer. Leken har omfattande betydelse i barnets liv både
i förskolan och i hemmet. Ann Granberg har skrivit följande i sin bok” Små barns lek”
(2000):
”Om man tittar på vad småbarn gör, vad det är som verkligen engagerar och sysselsätter dem,
så vill jag nog påstå att de leker hela tiden. Under hela förskoleåldern är leken det mesta
betydelsefulla för barns utveckling och lärande”(Granberg 2000, s. 8)
Lekens betydelse är avgörande också både för förskolan som en verksamhet och för hela
arbetslaget i förskolan och man måste därför känna till lekens roll för barnets utveckling och
lärande.
Lekens roll och betydelse för barnens lärande och utveckling i förskolan har betonats
upprepande gångar av de internationella riktlinjer och rekommendationer på läroplanen för
förskolan. Detta står tydligt i läroplanen för förskolan där man har lagt stort fokus på barnens
4
lek som är ett sätt att stimulera barnens fantasi, nyfikenhet, delaktighet, tänkande och lärande.
Jag valde en version av läroplanen för förskolan Lpfö 98/10: 6
”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja
varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det
lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till
symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande
och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och
erfarenheter”(Lpfö 98/10: 6).
Det är mycket intressant att se och studera lekens betydelse för förskolebarns lärande och
utveckling under deras levnadsår från det första året till den sjätte och att jämföra mellan små
och stora förskolebarns lekande. Leken har stor betydelse för barns utveckling och växande på
många sidor exempelvis på barns sociala, kulturella, intellektuella och emotionella sidor. Om
detta har Evenshaug, Oddbjörn och Hallen, Dag skrivit i sin bok ”Barn och
ungdomspsykologi” (2001):
”Genom leken utvecklas barnen kreativt och på så sätt bidrar leken till att barnen lär känna sig
själva. Dessutom stimulerar leken utvecklingen även på andra områden- intellektuellt,
emotionellt, socialt, och motoriskt- och genom leken får barnen pröva olika uppfattningar,
värderingar, och normer. Leken slutligen ett huvudsakligt element i barnkulturen”(Evenshaug
och Hallen, 2001, s. 338).
I den här studien diskuteras båda lekens utveckling med åldern hos förskolebarn samt
skillnaden i leken mellan flickor och pojkar som jag har märkt genom min erfarenhet på
förskolan. Lärande och utvecklingen och därmed leken är olika hos pojkarna i jämförelse med
flickorna och detta gör mig mer intresserad av att veta vad skillnaderna är och hur leker
pojkarna och vad intresserar de sig för i leken i jämförelse med flickorna. Sedan vill jag se hur
de skillnaderna påverkar pojkarnas lärande och utveckling också i jämförelse med flickorna.
Det är också viktigt att se om pedagogerna har märkt sådana skillnader och vad de har för
åsikter angående de skillnaderna mellan pojkar och flickor i leken och sedan i barns
utveckling och lärande i övrigt.
Barnens lekande och lekens betydelse för barns utveckling och lärande är ett stort område för
studie och forskning. Det är mycket viktigt att leken studeras och utforskas djupare och
djupare för att användas och utvecklas i förskolan som ett pedagogiskt och uppfostrande sätt
5
för att barnen ska utvecklas till friska och goda samhällsmedborgare och därmed bygga
samhället från grunden på ett rätt sätt.
”Leken spelar på det hela taget en viktig roll i socialisationen och blir därmed av betydelse för
utvecklingen av den personliga och kulturella identiteten” från Lillemyr, Ole Fredriks bok,
2002, ”Lek, upplevelse, lärande i förskolan och skola”.
Jag vill gärna studera lekens effekt och betydelse på barns utveckling och lärande genom
litteraturgenomgång och genom pedagogernas syn på leken och dess effekt och betydelse för
barnen.
6
2. Syfte
Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från lekens betydelse för barnens
utveckling och lärande ta reda på hur leken varierar hos barnen beroende på ålder och kön och
hur det kan påverka barnens utveckling. I studien diskuteras också vad olika pedagoger har
för uppfattningar om lekens betydelse i förskolan och hur använder de leken som metod för
barns lärande och utveckling.
3. Frågeställningar
1. Vad har leken för betydelse på barns lärande och utveckling i förskolan enligt
pedagogerna?
2. Hur varierar leken beroende på barnens ålder och kön enligt pedagogerna?
3. Vad har pedagogerna för uppfattningar angående dessa variationer?
4. Hur användes leken i förskolan för barnens lärande och utveckling?
7
4. Litteraturgenomgång
I det här avsnittet vill jag gå igenom litteraturen för att se vad man har forskat och studerat
tidigare om kring leken och lekens betydelse på barns lärande och utveckling, lekens variation
beroende på barns kön och åldrar samt pedagogerna syn på de faktorerna och hur de använder
leken som ett hjälpmedel i praktiken på förskolor. Jag vill koppla litteraturen till
pedagogernas åsikter de har angivit på de genomförda intervjuarna på den studien. Här ska jag
dela litteraturgenomgång på samma sätt som i avsnittet resultat och analys så att tydligt
besvarar mina frågeställningar som finns i studien.
4.1 Lekens betydelse för förskolebarns lärande
Lekens betydelse för barnens lärande och utveckling betonats och betonas alltid av både
tidigare och pågående forskningar samt de internationella och nationella riktlinjerna. Man har
lagt stort fokus på att leken är en viktig och stor del av dagens pedagogik i förskolor och
skolor. Den delen bör uppskattas och rätt användas av båda verksamheter och av
pedagogerna. På boken Barn i rörelse - Fysisk aktivitet och lek i förskola och skola som
skrivits av Tora Grindberg och Greta langlo, 2000, står att
”En pedagog har ansvar för att tillvarata lekens egenvärde för barnet och se till att inlärning
genom lek kan äga rum. Leken skall vara grunden dels för ett positivt innehåll i förskole- och
skolvardagen. Och dels fungera som stöd i olika former av pedagogiskt arbete. Leken är en
viktig del av barnets tillvaro”(Grindberg och Langlo, 2000, S. 79).
Av den boken kan man läsa att leken har en central roll i förskolebarns liv och att man som
pedagog ska använda leken som grund i förskole- och skolvardagen. Pedagogen ska ansvara
för att leken blir ett inlärningstillfälle och på så sätt blir en arena för lärandet. Om man som
lärare och förskollärare har kunskap om lekens betydelse så kan man hitta många möjligheter
till lek och stödja barnen att leka på olika sätt, både för lekandets skull och för att lära sig.
(Grindberg och Langlo, 200, s. 79-80)
Att leken är viktig och en betydelsefull dimension i allt lärande, styrks av Ingrid Pramling
Samuelsson och Sonja Sheridan i boken Lärandets grogrund (2006, s. 83) De menar även att
man knappt kan skilja lek och lärande åt då barn i leken erövrar omvärlden och på så sätt
utforskar och försöker förstå sig själva. De bearbetar sina intryck och upplevelser och
8
kommunicerar med andra samtidigt som de hittar förmågor och intressen hos sig själva. På så
sätt utvecklas barnen socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt genom leken.
”Barn erövrar omvärlden genom leken. När barn utforskar och försöker förstå sig själva och
sin omvärld sker det oftast genom lek. Det går därför knappast att skilja lek från lärande. I
leken utforskar barn sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med
andra. I leken upptäcker barn också sina förmågor och intressen. Genom leken utvecklas barn
socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Lek och lekfullhet bör därmed ses som en
betydelsefull dimension i allt lärande”(Samuelsson och Sheridan, 2006, S. 83)
I Boken ”I lekens värld” Birgitta Knutsdotter Olofsson, 2007. Här betonas lekens betydelse
att utveckla barnens språk både på talet som ett kommunikationsmedel och också den
skriftliga förmågan. Barnet som inte har lekt tillräckligt och inte lekt med andra barn och lärt
sig samspel med andra barn kan sakna i framtiden förmåga att berätta ett fullständigt samtal
eller säger en historia eller skriva en uppsatts. Leken har därmed enligt den boken en stor roll
att barnen utvecklas emotionellt och intellektuellt samt hur barnens personlighet byggs med
hjälp av leken.
”Barn som inte lekt saknar denna berättarförmåga, de kan inte skriva en bra uppsats eller hitta
på en bra historia. De är ovana att klä sina upplevelser i ord, som man gör i leken. Lek med
andra ger social kompetens. När barn tar andras roller lär de inlevelse och att se på livet
utifrån en annans perspektiv, både emotionellt och intellektuellt. De lär empati, medkänsla,
som är grunden till altruism och osjälviskhet”(Knutsdotter Olofsson, 2007, s.86-87).
På Boken ”småbarnslek en livsnödvändighet”, Ann Granberg, 2003, betonar fortfattaren vad
står ovan som skrevs av Knutsdotter Olofsson att genom leken skaffar barnen
kommunikations förmåga samt utvecklas barnen socialt och intellektuellt
”Lek betraktas dels som förnöjelse dels som både lärande och utvecklande forskning. Den
anses vara socialiserande och jag stärkande. Lek ses också som kommunikationsmedel,
bearbetningsmetod, uttrycksmedel och umgängesform. Ibland uppfattas lek som barns egen
frizon och deras egen kultur”(Granberg, 2003, s. 47).
Genom den litteraturen ser vi att tidigare forskningen har betonats lekens betydelse och dess
tunga vikt på barnens utveckling och lärande. Detta bör pedagogerna ta hänsyn till på
förskolor och skolor och lägga stort fokus på.
9
4.2 Lek beroende på barns kön
I vardagen och på alla ställe liksom hemma, på lekplatser och på skolorna och förskolorna ser
man och kan man märka att pojkarna och flickorna leker något olika. De leker tillsammans
ibland men varje kön leker på sitt sätt. Det är inte ovanligt att se pojkarna mer aktiva, rörliga
och till och med mer aggressiva när de leker. Bråk och krig kännetecknar pojkarnas lek.
Flickorna giller för det mesta familj och relationslek, hempyssel och omsorgslek och detta
kännetecknar flickornas lek. Det är inte svårt för pedagogerna att särskiljer mellan de två olika
sätt av leken. Den skillnaden är ingen negativt utan den presenterar barnens växande och
utveckling och att de har hittat sin egen identitet. De här skillnaderna mellan pojkar och
flickor att leka diskuterats rikt och omfattande i litteraturen. Om detta har Marie-Louise
Hjorth skrivit i sin bok ”Barns Tankar om lek” (1948).
”Flickors pojkars lekar rörde sig inom olika motivsfärer. Flickorna lekte att de var prinsessor,
eleganta damer, mammor och barn. Pojkarna rörde sig inom en bredare motivsfär. De lekte att
de var hjältar av olika slag, deltog i sport-och tävlingslekar, byggde och konstruerade ect.
Olikheter i pojkars och flickors motiv leder till olikheter vad gäller handlingar och
operationer, som i sin tur resulterar i olikheter beträffande begreppsbildning och
föreställningar”(Hjorth, 1948, S. 170).
Hjort har skrivit mer detaljer om vilka specifika lekar som lockar varje kön och hur barns
handlingar skiljer sig beroende på kön. I den boken skriver fortfattaren att flickornas lek
handlar mest om familjetemat som är överordnat. Medan Pojkarnas lek tenderar till en verklig
arbetsdelning, där deltagarna fullgör olika uppgifter. Leken kan presentera flickornas och
pojkarnas inre mentala handlingar som leder till yttre handlingar och olika lekaktiviteter som
gör att de skapar olika begrepp och medvetande och även leder till olikheter beträffande
begreppsbildning och föreställningsvärld. Vad gäller Pojkarna brukar de skapar begrepp som
tillhör en instrumentell och de får föreställningsvärld som hör hemma inom produktionen.
Flickorna skapar däremot begrepp och föreställningsvärld som handlar mest om familj och
reproduktion. Fortfattaren skriver att det finns en märkbar skillnad mellan flickorna och
pojkarna och det sätt på vilket de bedömde sina handlingar.
”Pojkarna gjorde direkta markeringar av kvaliteten i sina presentationer, vilket inte var lika
vanligt hos flickorna. Hos pojkarna var presentationsbehovet ett framträdande behov.
Flickorna lekar innehöll estetiska dimensioner, t ex. att bygga upp vackra scenerier till
födelsedagskalas och prinsesslekar, att utföra vackra danskonster inför publik etc. vilka var
10
viktiga att behärska för flickorna. Flickors och pojkars olika motiv i leken resulterade i olika
handlingar, som i sin tur resulterade i olikheter beträffande begreppsbildning och
föreställningsvärld”(Hjorth, 1948, S. 170-171).
I boken ”Lek för livet” 1987, skriver Birgitta knutsdotter Olofsson om de skillnaderna mellan
pojkars och flickors lek. Fortfattaren skriver på den boken att Bråklek är vanligare bland
pojkarna än bland flickorna speciellt i den västerländska kulturen. Andra skillnader som
benämns av den boken att flickorna helst leker två och två och att pojkarna ofta leker i större
grupper. Flickorna har tendens åt dramatisk lek och bordsaktiviteter som pussel, teckning,
handarbeten av olika slag medan pojkarna hellre leker med konstruktionsbyggen och leker
rörliga motoriska lekar. Pojkar brukar vara mer bullriga, kraftfulla och tävlingsriktade.
Flickorna brukar undvika aggressivitet och bråkighet. Pojkarnas lek ger dem mer fysisk
träning och kroppskontroll. Flickornas lek tränar framför allt deras finmotorik dessutom deras
verbala uttrycksförmåga och förmåga att handskas med vårdsituationer. Vad gäller verbal
kommunikation så har pojkarna flest yttranden som styr deras egen aktivitet medan flickorna
har fler emotionella och intellektuella yttranden liksom förklarar, instruera etc.
”I pojkarnas tal i rollen förekom sällan något som demonstrerade rollens sociala egenskaper,
vilket det ofta gjorde i flickornas rollprat. De använder sig av spektret från att vara auktoritär,
aggressivt påstridig, hjälpsam och vänlig till att vara hjälplös. I rollekarna tar barnen ofta
olika roller beroende på kön. Pojkarna leker far, son, man och yrkesroller som brandsoldat,
polis, lastbilsförare. Flickorna leker hellre mor, dotter, fru, baby eller brud. De leker sällan
yrkesroller. Vissa flickor vill leka mansroller. Denna tendens ökar under förskoleåren. Pojkar
leker sällan kvinnoroller”(Knutsdotter Olofsson, 1987, S. 101).
På Boken ”Barn och ungdomspsykologi”, Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen, 2001 står om
olikheter mellan pojkars och flickors lek och vad har både kön för tendenser och vilka risker
kan båda kön har vad gäller deras utveckling och växande. Författaren belyser här att flickor
och pojkar har olika emotionella tendenser och olika personlighets natur vilket kan ge olika
personlighets typer och därmed olika grader av risk för personlighetsstörningar eller
utvecklingsstörningar som man bör undvika och arbeta mot.
”Vi har också sett att pojkar är mer aggressiva och fysiskt aktivare än flickor. Pojkarnas högre
aktivitetsnivå kan vara en bidragande orsak till att de föredrar bråkiga leker och att slåss på
låtsas. Vi har slutligen undersökningar som visar att flickor jämfört med pojkar har en tendens
att vara mer emotionellt sensitiva och expressiva, fogligare och försiktigare i osäkra
11
situationer och mindre benägna att risker. Pojkarna är å sin sida dock mer sårbara i
utvecklingshänseende och uppvisar fler utvecklingsproblem än vad flickorna gör när det till
exempel gäller tal-läs och skrivsvårigheter, hyperaktivitet, emotionella störningar och
utvecklingsstörning”(Evenshaug och Hallen, 2001, s.284).
Men vi som pedagoger bör minska de här skillnaderna och erbjuder barnen en lek miljö med
en vis jämställdhet menar fortfattarna. Barnen bör inte känna att de här är stora skillnader och
att det finns aktiviteter som pojkarna klarar av som flickorna inte kan göra överhuvudtaget.
För ett jämställt samhälle skriver fortfattarna att pedagogerna har en stor roll med att bygga
det från grunden. Barnen av båda könen får testa sina gränser upp och ner och våga göra olika
aktiviteter. De ska veta att ingen specifik aktivitet är rent manlig eller kvinnlig utan man får
prova och se vilka förmågor man har.
”Det finns anledning att betona att pojkar och flickor i stort sett är mer lika än olika varandra.
Dessutom handlar alla de psykologiska könsskillnader som vi berört här om små
gruppskillnader som inte behöver gälla för enskilda individer. Könsfaktorn svarar till exempel
endast för 5% av variationen mellan barn när det handlar om aggressivt beteende, de
resterande 95% av skillnaderna måste således hänföras till andra faktorer” (Evenshaug och
Hallen, 2001. S. 284).
4.3 Lek beroende på barns ålder
I praktiken leker barnen olika också beroende på åldern. Det är vanligt att se de små barnen på
förskolan som är mellan 1 och 2 årsålder leker inte självständigt utan de vill ha en vuxen
bredvid dem. De små barnen har ingen förmåga att initiera en lek aktivitet, organisera en lek
eller följer visa lekregler. De ändrar sin lek från en aktivitet till den andra omedvetet dessutom
som sagt behöver de alltid vuxens hjälp. Med åldern börjar barnen har mer medvetande om
sin lek och sina rörelser. De börjar med åldern organisera sin lek. Lek typer och utveckling
med åldern diskuterats i litteraturen där man har delat leken i olika faser beroende på barns
ålder.
I Boken ”Lek för livet”, som skriven av Birgitta knutsdotter Olofsson, 1987, skriver
författaren att under barnets första år börjar barnet på allvar härma och låtsas. Barnen låtsas
enstaka handlingar som att dricka, sova, köra bil och att de är själva aktören i den typen av
leken. När barnen börjar behärska detta låter de andra agera och att de är själva regissören i
leken.
12
Sedan skriver fortfattaren att mellan 2-3 års ålder utvecklas barnens föreställningsförmåga
markant. De börjar nu ta andra roller, låtsas vara någon annan. De får en större överblick över
tiden, kan minnas och i minnet framkalla händelser och bilder av personer. De lär sig urskilja
enheter och mönster av större komplexitet. Åldern mellan 3-7 år är lekens gyllene tid. Lek
med saker blir alltmer arrangemang av saker till miljöer. Leken på Sandlådan blir alltmer
matlagning och bakning. Leken med kuddar blir kuddkrig och de börja bygga båtar och kojer.
”Barnen allt större överblick och tydligare urskiljning av enheter, mönster och händelser
återspeglar sig i leken i dockskåpet, i rymdskeppen, i sandlådan. Sakerna sätts alltmer i
föreställningens och låtsaslekens tjänst. I låtsasleken spelar de upp verkliga händelser,
erfarenheter från TV och böcker. De använder också sitt erfarenhetsmaterial till att skapa nya
miljöer och händelser”( knutsdotter Olofsson, 1987, s. 99).
Ur psykologiska perspektiv hur barnen leker olika i olika åldrar står det i boken ”Barn och
ungdomspsykologi”, av Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen, 2001, att Leken har olika faser
beroende på barns ålder som författaren beskriver i den boken. Det står i boken att vi oftast
kan skilja mellan 3-4 steg i utvecklingen av barnens lekande. Det hela börjar med
funktionslek som är första fasen och som kännetecknas av att det är själva funktionen,
rörelsen eller upprepningen som är det väsentliga på barnets lek. Barnen i den fasen leker med
sina kroppar, undersöker och manipulerar föremål, tar dem i munnen eller skakar på dem. Den
leken rymmer både spänning och förväntan där barnen genom ord, toner och rörelser är med
om en enkel form av dramatisk tillsammans lek. Denna övningslek är karaktäristisk för barn
under det första året och har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Både motorik,
sinnen och känslor är involverade och snart kommer även högre och mer sammansatta
funktioner in i bilden skriver fortfattaren.
Sedan beskriver fortfattaren andra fas att den kommer på andra levnadsåret där börjar de
första tecknen på symbollek eller låtsaslek att dyka upp. Symbolleken karakteriseras av att
barnen låtsas att ett föremål är något annat än vad det egentligen är ex. ett barn kan använda
en leksakssked för att mata sig själv.
Fortfattaren forsätter skriver att i 2-3 årsåldern börjar föreställningslek, fantasilek, eller
illusionslek där barnen projicerar sina föreställningar på föremålen. De leker efter vad kräver
situationen. I den leken presenterar barnen inte bara sina föreställningar och sin fantasi utan
de gör också om sina första uppfattningar och skapar nya fantasibilder. Från och med omkring
13
tre års ålder blir barnen allt bättre på rollekar, det vill säga lekar där de låtsas vara någon
annan person eller låtsas ett annat väsens identitet eller karaktäristiska egenskaper.
”Rolleken kan förekomma både som ensamlek och som social lek. Genom rolleken
experimenterar barnen på sätt och vis med sin egen identitet och får information om egna och
andras roller. Rolleken har också en viktig funktion att fylla i den intellektuella och sociala
utvecklingen genom att den bidrar till att öka barnens förmåga att betrakta saker och ting ur
olika synvinklar och förstå hur andra tänker och känner, vilket utgör ett socialt
perspektivskifte”( Evenshaug och Hallen, 2001, s. 340-341).
Av den indelningen kan vi förstå hur barnen utvecklar sig och växer. Detta är ett bra
hjälpmedel som pedagogerna och föräldrarna använder för att se var ligger barnet i sin
utveckling. Vi kan se om barnet behöver hjälp med det barnet intresserar av och ta hand om
de som ligger försenade i sin utveckling.
Det är viktigt också att se till i förskolan att stora barnen ta hand om de små barnen och att det
är bra relationer mellan olika åldrar. Det är ett bra utbildningstillfälle till de stora barnen när
pedagogerna säger till dem hur de ska behandla de små eller yngre barnen.
4.4 Lek som ett hjälpmedel för pedagogerna i förskolan
I det här avsnittet tänkte jag se hur litteraturen diskuterat pedagogernas roll eller vuxnas roll
på barns lekande och hur de använder leken som ett pedagogiskt hjälpmedel och ett
hjälpmedel i bedömningen av barnens utveckling i sin läroprocess. Ingrid Pramling
Samuelsson och Sonja Sheridan har skrivit på sin bok ”Lärandets grogrund”, 2006, att i
leken ingen åldersgräns som gäller för att delta i leken. Läraren bör hjälpa till, stödja och
utveckla barns lek och använder leken som ett läromedel genom att själv aktivt delta i leken.
”Det är lärarens uppgift att möjliggöra för alla barn att vara med och leka. En del barn är s.k.
lekkompetenta och de tycks leka när som helst och var som helst medan andra barn sällan
eller aldrig får vara med. Dessa barn kan behöva lärarens aktiva stöd både för att komma in i
leken och för att kunna leka tillsammans med andra barn”(Samuelsson och Sheridan, 2006, S.
87).
På Boken ”småbarnslek en livsnödvändighet”, Ann Granberg, 2003. Skriver författaren om
lekens betydelse som ett hjälpmedel även för att ta reda på barns psykiska mående och
därmed hjälpa till barnet
14
”Av vuxna används lek både som pedagogiskt medel som instrument för att utläsa barns
psykiska hälsa samt som terapi för att hjälpa barn att bearbeta traumatiska upplevelser”
( Granberg, 2003. S. 47).
På Boken ”Förskolan barns första skola!”, Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelson,
2003, har författaren belyst en viktig metod för läraren att hjälpa till barnen på förskolan eller
även i skolan och det är att läraren bör se händelser och omgivningen exakt som barnen se
dem för att förstå barnens uppfattningar.
”Utifrån barns problemlösande aktiviteter göra en tillförlitlig tolkning av småbarns lärande
och vilken innebörd olika händelser har för barnet, är det viktigt för läraren att försöka se
världen så som den ter sig för barnet. Då är naturligtvis kunskap om barns generella
utveckling viktig, men i synnerhet tidigare erfarenheter och kunskap hos det enskilda
barnet”(Pramling Samuelsson, 2003, S. 131)
Läraren och pedagogens roll på barns lärande är ju stor och avgörande och pedagogerna bör
se vilka metoder och sätt att möjliggöra detta uppdrag. Lek är ett stort moment i barnens liv
båda i skolan och i hemmet och alla vuxna inkludering pedagoger eller föräldrar bör utnyttja
detta moment så mycket som möjligt för att utveckla barnens lärande och uppfostran.
15
5. Metod
I det här avsnittet beskriver jag metoden jag har använt i den här studien och varför jag har
valt just denna metod. Här redogör jag också mina urval av pedagogerna till de intervjuer som
skall genomföras som en del av metoden.
5.1 Metodval
Med tanke på mina frågeställningar och syftet med den här studien så är kvalitativ studie är
den typ som passar sådana syften och frågeställningar. På boken ”Kvalitativa intervjuer” som
är skriven av Trost, Jan, 2001, står det att
”Om frågeställningen gäller att förstå eller att hitta mönster så skall man göra en kvalitativ
studie”(Trots, 2001, S. 22)
Det kommer inte några kvantitativa data eller fakta som kommer att analyseras utan studien
handlar om dels att dra slutsatser och förstå pedagogernas perspektiv och dels vad står i
litteratur som handla om studiens frågeställningar och huvudsyfte. Den typen av studier
brukar man utföra genom enkät eller intervjuar som Trost skrivit på sin bok (Trots, 2001):
”Om jag intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller
av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, så är en kvalitativ studie rimlig”
(Trost 2010, S.32).
I min studie har jag valt att ta reda på olika pedagogers synpunkter genom att intervjua
utvalda pedagoger och intervjuguiden bifogas till studien som (bilaga 1). Anledningen att jag
väljer den typen av metod är att få höra direkt från de pedagogerna deras synpunkter om
studiens frågeställningar. Man kan se även under intervjun hur de svara och deras reflektioner
vid varje fråga som ställs. På intervjun får pedagogen mer tid och frihet att uttrycka och tänka
på sina svar och åsikter. Sedan ville jag mer objektivitet i de synpunkterna som kan anges på
varje intervju.
Jag har också funderat över nackdelarna här i sådan typ av studie. Om jag ska intervjua
pedagogerna så måste jag använda bandspelare och detta kan leda till att visa människor
accepterar inte spelas in dessutom att bandspelaren ta tid att man lyssnar på den upprepande
gångar får att fånga upp svaren. Intervjuarna också ta tid av båda mig och pedagoger och den
tiden kan tas av arbestiden på förskolan eller av fritiden man har. Dessutom man behöver
16
stämma av med varje deltagare vilken tid som passar och varje intervju kan ta en halv timme
till en timme.
Fördelar till sådana metodval är att jag kan samtidigt får förtydligande till visa oklara svar om
det finns när man intervjuar de pedagoger och får fråga om förtydligande av visa svar och om
förklaring till visa synpunkter som är oklara eller otydliga.
Jag har förberett min intervjuguide och funderat över de frågorna som står i det. De frågorna
bör motsvara mina frågeställningar och syftet med studien. De också ska vara tydliga och
klara så att pedagogerna förstår vad jag vill för syfte bakom varje fråga.
Jag försökte formulera frågorna så att jag kan få tydliga svar när pedagogen förstår frågorna
väl. Frågorna är formulerade för att täcka alla mina syften och frågeställningar däremot
försökte jag förkorta frågorna och inte ställa för många frågor som gör att den intervjuade blir
trött på dem. Jag har undvikit också upprepandet så att varje fråga skall handla om något
annat än det som föregående och senare frågan handla om.
5.2 Urval
Under min förskollärare ULV utbildning jobbade jag deltid på en förskola som är en natur
inriktad förskola. Jag har valt ifrån denna arbetsplats fyra pedagoger som kan delta i min
undersökning efter att jag har skickat ett brev till de som jag valde och frågade de om de kan
delta i den undersökningen jag ville göra och jag hade förklarat till de och beskrivit mitt
arbete. Jag grundade mitt val på att jag väljer pedagoger med olika yrkesutbildningar, olika
åldrar och olika arbetstids erfarenheter. Jag försökte välja bland annat förskollärare,
barnskötare och fritidspedagog. Anledningen till att jag väljer olika personal av olika åldrar,
arbetstids erfarenheter och yrkesutbildningar är för att få olika svar, perspektiv och
synpunkter på mina frågor. Torts har skrivit om urval på sin bok att
”Urvalet skall helst vara heterogent inom en given ram, där skall finnas variation men inte så
att mer än någon person är extrem eller avvikande. Urvalet skall helst vara heterogent inom
den givna homogeniteten”(Trost, 2010, S. 137).
17
5.3 Genomförande
Jag har fått stora utmaningar av de utvalda pedagogerna på min förskola och de ställde upp
sig för deltagandet i min studie. Jag skrev ett brev först som ett informationsbrev om min
studie och vad handlar studien om. Vad gäller intervjuguiden så jag har försökt förbereda den
och förbereda mig att kunna den utantill som Trots har skrivit om detta
”Viktigt är att guiden passar den intervjuare som skall använda den. Eftersom vi minns, tänker
och känner på olika sätt skall också guiden göras personlig och samtidigt
kommunicerbar….Intervjuaren måste lätt kunna komma ihåg alla frågeområden”(Trost, 2010,
S. 71).
På ett informationsbrev skrev jag till utvalda kollegorna på min arbetsplats kortfattat
sammanfattning om studien och de syften studien handla om och mina frågeställningar samt
de etiska aspekter som jag ska ta hänsyn till.
När jag har fått godkännande av min handledare på de frågorna har jag skrivit till kollegorna
på min förskola och frågade om vem som vill delta och kort beskrivning om mitt arbete.
5.4 Bearbetning av material
När jag har intervjuat alla utvalda pedagoger började jag arbeta med att samla svar på varje
fråga från alla deltagare genom att lyssna på bandspelaren. Deltagares namn skall bytas till
andra fingerade namn och detta har jag informerat deltagarna om. Resultat ska delas till
underrubriker och varje underrubrik ska presentera en eller flera frågor som handlar om
samma frågeställning. Jag försökte välja och markera med färg en del av varje svar när jag
skrev svaren på papper och den markerade delen är den delen som jag tycker att det är det
mest relevanta svaret på frågan. Sedan samlar jag de markerade svar och under rubriken som
presenterar varje frågeställning ska jag presentera deltagares svar. I slutet av resultaten ska jag
göra sammanfattning av hela materialet och koppla den med mina frågeställningar och med
mitt huvudsyfte.
18
5.5 Etiska överväganden
Innan jag intervjuade utvalda pedagogerna har jag skickat informationsbrev och beskrev min
studie och mina frågeställningar och syftet.
I detta informationsbrev står också att jag ska använda de etiska principer som ingår i
vetenskapsrådet för forskningsetiska principer (2002). De principer jag tar hänsyn till i detta
arbete är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet är att jag bör informera pedagogerna som är utvalda till min studie om
studiens syfte och frågeställningar och om deras uppgifter och hur deras synpunkter skall
användas. Samtyckeskrav innebär att varje deltagare har rätt att bestämma när den kan
intervjuas samt varje deltagare har rätt till att avbryta sitt deltagande eller sin medverkan när
som helst.
Vad gäller konfidentialitetskrav så har varje deltagare rätt till att de uppgifter och svar som
ska anges under intervjun av varje deltagare förvaras och inte användas eller läses av en annan
obehörig person mer än själva forskaren. Nyttjandekravet är att de informationer och material
som samlas från deltagarna skall användas endast för forskningsändamål och inte i en annan
studie. Med hjälp av de kraven och tillräcklig information till pedagogerna som ställde upp sig
kan de känna sig trygga under intervjun och ger mer givande och adekvata svar.
5.6 Validitet och Reabilitet
Reabilitet betyder noggrannhet eller enligt Trots ”tillförlitlighet där en mätning är så stabil
och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser” (Trots, 2010, S. 131). Metoden jag har använt för att
samla in information är bra. Jag har använt direkta intervjuar med de utvalda pedagogerna och
har lyssnat på deras synpunkter och deras reflektioner och tanker angående de frågorna jag
ställde till dem. Det ger mycket reabilitet till de samlade informationer och synpunkter. Jag
har också valt den mest relevanta delen av varje svar för att lägga till resultaten. De frågorna
jag valde och skrev på intervjuguiden har jag försökt att de täcker alla mina frågeställningar
och mitt syfte med studien.
Validitet betyder om jag har fått en sann bild av min undersökning på det jag ville undersöka
eller enligt Trots ”validitet eller giltighet är att instrumentet eller frågan skall mäta det den är
avsedd att mäta”(Trots, 2010, S. 133).
19
Jag tror att de pedagoger jag valde och metoden jag använder i mitt arbete kan uppfylla mina
förhoppningar med denna studie. Men de synpunkter jag samlade av de pedagogerna gäller
endast den förskolan de arbetar på och inte alla förskolor. Dock att man använder leken som
ett hjälpmedel för att barn ska lära sig och utvecklas är en allmän princip nästan som gäller i
alla förskolor.
20
6. Resultat & Analys
I det här avsnittet försöka jag samla intervjuarnas svar på de frågorna som står i
intervjuguiden, detta efter att jag har lyssnat på inspelade intervjuar och sedan skrivit svaren.
Jag har bytt namn på deltagarna så att angivna namn i arbetet som kommer senare i analysen
är fingerade namn. Deltagarna kallade jag Hanna som är fritidspedagog, Tina som är
förskollärare, Ann-Marie som är barnskötare som jobbade på förskolor i cirka 35 år och Anna
som är också förskollärare och förskolechef. Frågorna ska tolkas till underrubriker där en till
flera frågor handlar om samma rubrik. Svaren på de frågorna analyseras och rapporteras under
varje rubrik som handla om de frågorna som gäller de svaren.
Jag har slagit ihop frågorna från intervjuguiden som finns i avsnittet bilagor och skapat
underrubriker där jag sammanfattat de svar jag fått under intervjuerna för att läsaren på ett
enkelt sätt ska kunna avläsa mina resultat, jag har valt ut intressanta citat som jag kommer
redogöra samt huvudpoängen som pedagogerna berättar. Jag har slagit ihop frågorna två och
två och därmed skapat fyra kategorier och underrubriker. Efter att jag redogjort för resultatet i
varje kategori kommer jag att analysera dessa.
6.1 Lekens betydelse för förskolebarns lärande
På de frågorna som handlade om lekens betydelse för förskolebarns lärande har Hanna
fritidspedagogen berättat att:
-
”Leken har definitivt en del av barns lärande. Att använda lek som ett redskap för
barns lärande är ett lustfyllt sätt för barnen att lära sig. I leken bearbetar barnen de
intryck som de har omkring sig och bearbetningen i leken är ett tillvägagångssätt att
sortera intrycken och ge de en mening.”
Pedagogerna berättar att det är i leken som barn lär sig det sociala samspelet och kompetens
och det är där barnen utvecklas. Pedagogerna berättar att barnen genom lek utvecklar sitt
språk, kulturella förståelse, motoriken, matematiska förmåga, de lär sig testa gränser och även
att bearbeta rädslor och framför allt att utveckla sin fantasi.
Som jag skrev innan så kan barn sortera en slags ordning av världen i leken. De kan alltså
använda leken för att förstå världen. Den sorts lek kan man leka själv eller med andra.
21
Om vi tänker oss leken som vi leker tillsammans med andra så tränar barnet sin sociala
förmåga. Att lyssna på varandra, att förstå varandra, turtagning och mycket mer. De kan
också få annat perspektiv på verkligheten än bara sitt egna genom att leka med andra som
kanske har en annan uppfattning.
Egentligen skulle jag vilja säga att de kan lära sig i stort sätt allt, allt som intresserar dem. Och
denna sortering de gör av verkligenheten är ju det vi kan kalla våra skolämnen i skolan.
6.2 Lek beroende på barns kön
Gällande frågorna som handlar om lekens variation beroende på barns kön har pedagogerna
haft liknande åsikter och svar.
Hanna, Tina och Ann-Marie berättade att de inte tycker att flickor och pojkars lek skiljer sig
mycket ifrån varandra. De anser istället att det är människorna i barnens omgivning och
miljön som har en påverkande faktor till att pojkar och flickor skapar skillnader i leken.
Hanna berättar att hon kan se fler skillnader i leken efter tre års ålder men att även detta
påverkas av samhället och de vuxnas könsstereotyper. Tina säger att något som även påverkar
skillnaden i leken är vilket material som vuxna erbjuder barnen beroende på deras kön. AnnMarie berättar att på förskolan som hon arbetar på är baserad på mycket utomhuslek vilket
medför till att både flickor och pojkar springer och klättar lika mycket, dock kan hon se en
tendens att pojkar lockas mer till att leka krigslekar.
Endast Anna upplever sig se en tydlig skillnad i barnens lek beroende på kön. Anna arbetar
också på en förskola som spenderar mycket tid ute i naturen och där beskriver hon att pojkar
tenderar att leka med kvistar och pinnar som de använder som vapen medan flickorna leker
mer omsorgsfullt med djur eller ägnar sig åt konstverk som de konstruerar med hjälp av
kottar, mossa, pinnar och så vidare.
6.3 Lek beroende på barns ålder
Här frågorna har ställts till pedagogerna för att se om de har märkt några skillnader på barns
lekar beroende på barnens åldrar och vad har de för åsikter angående detta.
22
Både Hanna och Tina upplever att skillnader i leken utvecklas och förändras ju äldre barnen
blir. Tina uttrycker att små barn inte har ett utvecklat samspel utan leker mer på egen hand
och lär sig genom att undersöka miljön och lär sig så småningom att upptäcka andra barn och
övergår till rollekar. Eftersom barnen hela tiden lär sig nya kunskaper och färdigheter så
ändras ju lekarna och dess innehåll också i de olika åldrarna då de gärna tränar detta i sina
lekar.
Hanna berättar även att precis som med genusperspektivet så styrs innehållet mer av de
upplevelser barnen har. Så det är en ganska svår fråga. Om det är en treåring som spelar tvspel så leker kanske denne tv-spelslekar, medan det kanske är mer vanligt att barn i skolåldern
spelar tv-spel och leker sådana lekar.
Ann-Marie och Anna hade en annan åsikt och säger att:
-
”Leken varierar mer beroende på barnens personlighet än ålder och vi som är ute
mycket leken varierar mer beroende på vilken plats vi är på.”
-
”Jag anser att man alltid ska utvärdera barnens lek och erbjuda möjligheter för
barnet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.”
6.4 Lek som ett hjälpmedel för pedagogerna i förskolan
Den sista kategorin handlar om man kan använda leken i förskolan för att bedöma och
utvärdera barnens utvecklingsnivå och om att använda leken som ett hjälpmedel för att stöta
barnen vidare med sitt lärande och sin utveckling.
Här har pedagogerna åter igen en del liknande åsikter och de berättar att det är möjligt att
använda leken i förskolan för att bedöma och utvärdera barnens utvecklings nivå och att
använda leken som ett hjälpmedel för att stöta barnen vidare med sitt lärande och sin
utveckling.
Hanna berättar att genom att studera vad barnen leker så kan man komma fram till vad de har
för intressen och vad de vill lära sig. Det är därför en väldigt bra utgångspunkt för att vara en
del av deras verklighet. Med leken som utgångspunkt kan man sedan utmana barnen till nya
kunskaper och färdigheter.
23
-
”Jag tror att om man utgår ifrån vad barnen faktiskt gör, så kan man lättare tyda var
de befinner sig i sin utveckling och därigenom utmana barnen vidare.”
-
”Barnets lek kan signalera hur barnet mår och utvecklas i relation till ålder och
mognad och kan ge pedagogen viktig information om barnets utveckling och
lärande.”
Anna och Ann-Marie berättar att genom att man ständigt utvärderar barnens lek kan man
erbjuda barnet möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Genom att finnas nära
barnet i leken kan du upptäcka intressen, språk, erfarenhet och sedan använda det för att
stödja och stimulera barnet i dess lärande.
Barnen tränar sin utveckling och sitt lärande varje dag och varje timme vid val av olika leker.
De som inte kan skriva bokstäver i sanden eller jorden kanske gör andra figurer och talar
gärna om vad de har skrivit och meningen bakom figuren. Man kan se var barnen ligger i sin
utveckling och därpå hjälpa till barnen i sin läroprocess.
24
7. Slutsats & Diskussion
Genom mitt arbete inom förskolan har lekens betydelse väckt intresset att fördjupa mig i detta
ämne. I den här studien diskuteras båda lekens utveckling med åldern hos förskolebarn samt
skillnaden i leken mellan flickor och pojkar.
I diskussionen vill jag sammanfatta hela studien med att den studien innehåller fyra centrala
delar som studerats genom intervjuarna, resultat och analysen och litteratur genomgång.
Syftet med den här studien var att med utgångspunkt från lekens betydelse för barnens
utveckling och lärande ta reda på hur leken varierar hos barnen beroende på ålder och kön och
hur det kan påverka barnens utveckling. Men även att diskutera vad olika pedagoger har för
uppfattningar om lekens betydelse i förskolan och hur använder de leken som metod för barns
lärande och utveckling. De frågeställningar som jag utgått ifrån och besvarat i min analys är:
1. Vad har leken för betydelse på barns lärande och utveckling i förskolan?
2. Hur varierar leken beroende på barnens ålder och kön?
3. Vad har pedagogerna för uppfattningar angående dessa variationer?
4. Hur användes leken i förskolan för barnens lärande och utveckling?
De fyra delarna är lekens betydelse på barns lärande och utveckling i allmänt och ur de
intervjuade pedagogernas perspektiv, Lekens variation beroende på barns kön, lekens
variation beroende på barns ålder och sist pedagogerna roll och hur de ska använda leken som
en pedagogisk metod och uppfostrande metod i förskolan. Internationella läroplanen och
riktlinjer och tidigare forskning och litteratur har gett leken i förskolan stor betydelse och stort
fokus. Pedagogerna bör också känna till variationen på barns lek beroende på kön och ålder
eftersom den präglar barnets utveckling och mående. Lek är nästan hela barnets liv och för att
man ska kunna komma in i barnets värld och upptäcka den så måste man känna till lekens
natur och karaktär för varje barn beroende på barns ålder, kön och utvecklingsgrad. Om detta
skriver Ole Fredrik Lillemyr i sin bok ”Lek-upplevelse-lärande i förskolan och skolan”, 2002
”lek är en allsidig aktivitet som är viktig för alla barn. Leken engagerar och motiverar barn
fullständigt och på ett inifrån styrt sätt, och har därför en central betydelse för både lärande
och socialisation”(Lillemyr, 2002, s. 45).
I min undersökning var det ett antal punkter som jag tagit till mig och som lagt sig på minnet.
Det faktum att det är i leken som barn lär sig det sociala samspelet och kompetens och det är
25
där barnen utvecklas. Pedagogerna berättade att barnen genom lek utvecklar sitt språk,
kulturella förståelse, motoriken, matematiska förmåga, de lär sig testa gränser och även att
bearbeta rädslor och framför allt att utveckla sin fantasi. Dessutom punkten som handlar om
pedagogernas och verksamhets roll att skaffa en lek miljö som är lärande miljö som benämnts
av Grindberg och Langlo (2000) om att leken blir en arena för lärande och att förskolan måste
ha en strategi för hur man skall ge barnen goda och varierande möjligheter att leka.
En annan intressant punkt är det faktum att pojkars och flickors lek inte skiljer sig så mycket
som man kanske tror utan att leken istället skiljer sig mer beroende på barnens ålder i takt
med deras egen utveckling. Även detta är något som Olofsson (1987) skriver om då hon
menar att barnen under sina första år tar efter och härmas, medan de genom att utvecklas och
blir äldre och behärskar själva leken blir regissörerna.
Slutligen som pedagog och förskolelärare var den viktigaste punkten är att lärare kan använda
leken som ett hjälpmedel för att utvärdera barnens utveckling och hjälpa dem fortsätta
utvecklas utifrån sina förutsättningar. Att hitta strategier och metoder som pedagog för hur
man kan hjälpa sina förskolebarn och elever vidare är enormt viktigt och detta är något som
Johansson och Samuelson (2003) även skriver om. De menar på att utifrån barns
problemlösande aktiviteter kan man göra en tillförlitlig tolkning av småbarns lärande och
vilken innebörd olika händelser har för barnet, då är det viktigt för läraren att försöka se
världen så som den ter sig för barnet. Då är naturligtvis kunskap om barns generella
utveckling viktig, men i synnerhet till tidigare erfarenheter och kunskap hos det enskilda
barnet.
Leken som är ett stort moment i barnens liv båda i förskolan, skolan och i hemmet bör
utnyttjas av både pedagoger men egentligen även av föräldrarna i hemmet för att försöka
utveckla barnens lärande och uppfostran.
Slutligen vill jag säga att jag ser fram emot att läsa ännu mer om forskning kring barns lek i
framtiden då detta inte är ett ämne som man hör mycket om. Det finns fortfarande mycket att
studera om och utforskas om kring lek och det behövs mycket för att utveckla vårt uppdrag
med barnen på skolor och förskolor.
26
8. Referenser
Evenshaug, Oddbjörn & Dag, Hallen (2001) Barn- och ungdomspsykologi.
Studentlitteratur, Lund.
Granberg, Ann (2000) Små barns lek. Stockholm: Liber.
Granberg, Ann (2003) småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber.
Grindberg, Tora, Langlo Jagtöien, Greta (2000) Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i
förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Hjorth, Marie-Louise (1948) BarnsTankar om lek. Malmö: Graphic System AB.
Johansson, Eva och Pramling Samuelson. Ingrid (2003) Förskolan barns första skola.
Lund: Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet: En litteraturgenomgång av forskning
om förskolbarns lek. Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildningen i Stockholm).
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2007) I lekens värld. Stockholm: Liber.
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek- Upplevelse- Lärande i förskola och skola. Stockholm:
Liber. ISBN 91-47-05074-8.
Läroplanen för förskolan Lpfö (1998) reviderad 2010.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4r
oplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf
Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2006) Lärandets grogrund. Perspektiv
och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01816-9.
Vetenskapsrådet för forskningsetiska principer (2002).
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
27
9. Bilagor
Intervjuguiden
1. Har leken betydelse för barnens lärande? I så fall vilken betydelse?
2. Vad kan barnen lära sig i leken?
3. Skiljer sig flickors lek från pojkars lek?
4. Vilka lekar lockar i så fall pojkar/flickor?
5. Varierar leken beroende på barnens ålder?
6. Vilka lekar lockar i så fall små barn/äldre barnen?
7. Kan du som pedagogen få intryck om barnens utveckling och lärande genom barnens
val av lek?
8. Bedömer och utvärderar du barnens lek i relation till barnets utveckling?
28