Hur definierar vi mobbning

ÖSTERGÅRDSSKOLAN
ÖSTERGÅRDSSKOLANS
LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH HANDLINGSPLAN
MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2014
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och
förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes
välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande
behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
(Ur läroplanen, Lgr11)
Innehållsföreteckning
1. Bakgrund…………………………………………………………….……………………
2
2. Vad är en likabehandlingsplan?........................................................................................
2
3. Vad är diskriminering, kränkningar och trakasserier (DiKT)?..……………...…….…….
3
4. Vad är mobbning?.......……….……………………………………………………………
3
6. Trivsel- och ordningsregler…………………………………………….……………………………...
4
7. Utvärdering av 2013 års målsättningar………….…………………………………………
4
8. Mål 2014……………………………………………………………………….………………………….
5
9. Åtgärder 2014……………………………………………………………………………...
6
10. Rutiner för att hantera uppkomna diskrimineringar, kränkningar och trakasserier……….
7-8
11. Hur informerar vi om likabehandlingsplanen……………………………………………..
9
12. Hur upptäcker vi……………………………………………………….…………………………………
9-11
13. Hur ska vi utvärdera och upprätta likabehandlingsplanen…………….…………………..
12
Bilagor
Bilaga 1. Uppgifter för Kamratstödjare år 2014………………………...……………...…. 13
Bilaga 2. DiKT-anmälan till K.R.A.M – teamet ……………………....…………..…...…. 14
Bilaga 3. Utredningsblankett kränkande behandling ………………...…………………… 15-17
Bilaga 4. K.R.A.M – och Kramkamrat-teamet (K.K.T) på Östergård ………….…….......
18
Bilaga 5. Mentorernas lathund inför föräldramöte…………………………………………. 19
1
1. Bakgrund
Alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den
anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt,
i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov
av särskilt stöd.
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet
mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen
ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
(Skollagen 1 kap § 5)
Östergårdsskolan startade 2001 med mobbningsförebyggande verksamhet då
K.R.A.M1. -teamet bildades. En antimobbningsplan togs fram och skolan valde att utgå
från Österholmsmodellen där elever och lärare tillsammans arbetar förebyggande mot
kränkande behandling. Under 2006 och 2007 har Östergårdsskolan deltagit i ett
nätverkssamarbete mellan skolområdena i Halmstad Kommun. På uppdrag av Barn och
Ungdomsförvaltningen (BUN) har detta samarbete bland annat resulterat i en checklista
för upprättande och revidering av likabehandlingsplaner. 2008 beslutades vid en
likabehandlingskonferens att arbetet skulle delas upp i en förebyggande ( KKT2) och en
behandlande grupp (K.R.A.M.). Östergårdsskolans likabehandlingsplan har över tid
utarbetats i samråd med personal, föräldraförening och elevstyrelse.
2. Vad är en likabehandlingsplan?
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall det på varje enskild skola finnas en
likabehandlingsplan som främjar barns och elevers lika rättigheter. I planen skall
planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen upprättas, ansvarig för detta är rektor.
Lagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett:
1
2






kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning samt

ålder
KRAM är en förkortning av Konflikter,Relationer och AntiMobbing
KKT är en förkortning av kramkamratteamet
2
3. Vad är diskriminering, kränkningar och trakasserier (DiKT)?
Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering,
trakasserier eller genom kränkande behandling.
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av
skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet.
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller
flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila.
De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och
Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal,
ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att
frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller
vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling
som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med
avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna.
Befogade disciplinära åtgärder:
Skolans personal måste ibland använda sig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut
en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte
vara det i lagens mening.. (Ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling,
DO, BEO och skolinspektionen, 2009).
4. Vad är mobbning?
Det kan vara svårt att skilja mobbning från ”vanliga” konflikter och bråk.
Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t.ex.
knuffar, elaka kommentarer och utfrysning) från en eller flera personer.
Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten
ständigt är i underläge och blir kränkt. (def. enligt Dan Olvéus, professor i psykologi vid
Universitetet i Bergen).
3
6. Trivsel- och ordningsregler
Trygghet:
Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade.
Vi hjälper och tar hand om varandra.
Glädje:
Vi ser allt från den ljusa sidan. Tänk positivt!
Vi har alla rätt att säga och tycka vad vi vill - om det inte kränker någon.
Ansvar:
Vi kommer i tid, har med rätt saker och tar ansvar på lektionerna.
Vi håller vår skola ren.
Ordningsreglerna utarbetas i respektive arbetslag tillsammans med eleverna.
7. Utvärdering av 2013 års målsättningar
Mål från 2011 års likabehandlingsplan:
 Fortbildning genomförs årligen
 Kamratstödjarna besöker år 6 återkommande för att genomföra
värderingsövningar.
 Kamratstödjarna besöker blivande år 6 (Vt.)
 Kamratstödjarna genomför en ”hot spots” enkät
 K.R.A.M. deltar på föräldraföreningens möte och presenterar förslag på utkast till
likabehandlingsplanen.
 Åtgärder för en tryggare skolmiljö.
 Minska olovlig frånvaro genom att fullfölja handlingsplanen om olovlig frånvaro.
I huvudsak har vi uppfyllt samtliga mål vi satte upp inför år 2013. Kamratstödjarna har
varit en viktig resurs och gjort goda insatser för att sprida positiva värderingar bland
våra elever, samt för att undersöka och analysera vår skolmiljö.
Information till såväl föräldraförening som personal har lämnats kontinuerligt av
K.R.A.M. Därutöver har under året fortbildning för all personal i värdegrundsarbete
genomförts.
K.R.A.M. och K.K.T. teamen har genomfört en K.R.A.M. konferens för att utvärdera
och planera.
K.R.A.M. har under året på ett framgångsrikt sätt avbrutit och behandlat fall av
diskrimineringar, kränkningar och trakasserier.
4
8. Mål 2014
Främja: Att skaffa sig kunskaper om:
 Under året skall all personal genomgå fortbildning som utvecklar
förhållningssätten till samt kunskapen om DiKT.
 Fortbildning för kamratstödjarna ska genomföras kontinuerligt.
 Kartläggning och analys av skolmiljön skall genomföras under året inom
områdena ”hot spots”.
Förebygga: Att minimera risken för DiKT. genom att jobba med att förstärka positiva
beteenden och attityder:
 Kamratstödjarna besöker år 6 återkommande för att genomföra
värderingsövningar.
 Kamratstödjarna besöker under våren blivande år 6 och genomför
värderingsövningar och presenterar Östergårdsskolan.
 En särskild arbetsgrupp ska bildas med uppgift att precisera hur mentorstiden ska
användas för att kunna bidra till skolans och elevernas värdegrundsutveckling.
 Åtgärder vidtas för att göra skolmiljön tryggare genom att öka antalet vuxna i
korridorerna och på skolgården.
 Att arbeta med åtgärder som ökar elevernas trygghet och studiero i
klassrumsmiljön.
Förhindra: Tidigt upptäcka och avbryta ett negativt beteende:
 Minska frånvaron genom att fullfölja handlingsplanen mot olovlig frånvaro, så
att ingen elev har över 10 % olovlig frånvaro under en termin.
 Tidigt upptäcka och i samtliga fall lyckas avbryta alla former av DiKT.
5
9. Åtgärder 2014
FRÄMJANDE
VAD
Hälsa och välmående
HUR
Halv studiedag 2014–01-07.
VEM/ANSVAR
KKT och KRAM
Erfarenhetsutbyte
Återkommande mötestillfällen.
KKT resp KRAM
Kartläggning ”hot spot”
Enkät
KKT och
Kamratstödjarna
FÖREBYGGANDE
VAD
HUR
Värderingsövningar med Kamratstödjarna besöker yngre
yngre elever
elever.
VEM
KKT och
Kamratstödjarna
Plan för mentorer och
lärare
Utveckla och implementera ett
Särskild arbetsgrupp och
arbetssätt som utvecklar
samtliga mentorer
värdegrunden samt stärker
positiva beteenden och attityder i
klassrum och skolmiljön i övrigt.
Tryggare skolmiljö
Fler vuxna bland eleverna och
utökade aktiviteter för dem på
rasttid.
Rektor och arbetslag
HUR
Fullfölja handlingsplanen mot
olovlig frånvaro.
VEM
All personal
FÖRHINDRANDE
VAD
Minska ogiltig frånvaro
Hantera uppkomna fall av Följa och kontinuerligt utveckla
DiKT
beslutat arbetssätt och rutiner.
6
KRAM - teamet
10. Rutiner för att hantera uppkommen diskriminering, kränkning och
trakassering.
Hur förebygger vi?
Vi förebygger mot diskrimineringar, kränkningar och trakasserier (DIKT.) och
mobbning genom att arbeta med följande:
Mentorskap/ klasslärare
Varje vecka träffar mentorerna sina elever. På mentors tid jobbar man bl. a. med
samarbets- och värderingsövningar, värdegrundsarbete, skriver loggbok, har klassråd
samt diskuterar regler för hur vi visar varandra respekt mm.
Elevstyrelse och elevråd
Varje arbetslag väljer elever att ingå i lagets elevråd. Ur elevråden väljs sedan
elevrepresentanter att ingå i skolans elevstyrelse. Elevstyrelsen verkar för att eleverna
själva skall kunna vara med och i demokratisk anda påverka sin vardag. Styrelsen
medverkar bland annat i att skriva trivselregler och ordningsregler för skolan och att
årligen upprätta en likabehandlingsplan.
K.R.A.M - teamet
K.R.A.M. är en förkortning av orden: Konflikter, Relationer och Anti – Mobbnings
team.
Östergårdsskolans K.R.A.M – team består av en representant ur skolledningen och
utvalda vuxna representanter från varje arbetslag.
Östergårdsskolans arbete mot mobbning grundar sig på Österholms- modellen, som i sin
tur har sina rötter i Farsta-metoden. Medlemmarna i K.R.A.M - teamet har tystnadsplikt.
K.R.A.M representanternas uppgifter är följande:
 Vid skolstart presenterar sig lagets representanter för den nya klassen eller
klasserna i laget.
 Utreda, hantera och dokumentera inkomna anmälningar om diskrimineringar,
kränkningar och trakasserier.
 Kontinuerligt delta i utvecklandet av skolans likabehandlingsplan.
 Träffas regelbundet för att uppdatera sig om läget på skolan.
 Regelbundet ha kontakt med Elevhälsoteamet (EHT) och KKT.
7
K.R.A.M. -kamratteam (K.K.T)
Östergårdsskolan KKT består av kurator, skolsköterska, skolvärd och
lärarrepresentanter.
KKT representanternas uppgifter är följande:
 Presentera sig för personal på skolan och informera om sitt förebyggande arbete
om diskrimineringar, kränkningar och trakasserier.
 Aktivt arbeta med relationsproblem mellan elever samt förebygga konflikter som
kan utvecklas till diskrimineringar, kränkningar eller trakasserier.
 Träffas regelbundet för att uppdatera sig om läget på skolan.
 Utse, leda och handleda kamratstödjarna i det förebyggande arbetet mot
diskrimineringar, kränkningar och trakasserier.
Kamratstödjare
I år 7 lämnar varje arbetslag förslag på lämpliga kamratstödjare till KKT som totalt väljer
ut cirka 5 per lag. Valet i år 7 gäller till och med år 9.
Kamratstödjarna skall hjälpa till att motverka, diskrimineringar, kränkningar och
trakasserier. De träffas regelbundet (ca var 4-6 vecka) för att diskutera och utveckla hur
man kan förbättra kamratrelationerna på skolan samt vidareutbildas i sina uppgifter (se
bilaga 1).
Elevhälsan
Östergårdsskolans Elevhälsa består av rektor, skolvärdar, specialpedagoger,
speciallärare, kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. Personal och
lärare rapporterar till teamet om elevärenden som utifrån psykosociala, medicinska och
kunskapsmässiga behov bör utredas. Teamet föreslår beslut och följer upp åtgärderna
som beslutas av rektor.
Utvecklingssamtal
Under utvecklingssamtalet diskuterar eleven, vårdnadshavare och mentor frågor som rör
trygghet, glädje och ansvar samt hur relationerna är mellan eleven och övriga på skolan.
I den individuella utvecklingsplanen (IUP) dokumenteras bland annat målsättningar för
elevens utveckling mot ett ökat ansvar för eget lärande samt för egen och andras
arbetstrivsel.
8
11. Hur informerar vi om likabehandlingsplanen?
 Vid läsårsstart går mentorerna igenom skolans likabehandlingsplan för eleverna i
alla klasser.
 Skolans likabehandlingsplan presenteras för föräldrarna i år 6 vid föräldramöte
(se lathund bilaga 5)
 Östergårdsskolans hemsida.
 Föräldraföreningen deltar i det årliga upprättandet och tilldelas exemplar av
likabehandlingsplanen.
 Nyanställda informeras om likabehandlingsplanen.
 Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Fronter.
12. Hur upptäcker vi?
Det finns flera vägar för K.R.A.M teamet att få reda på om någon elev på skolan blir
utsatt för diskrimineringar, kränkningar eller trakasserier. Det är också viktigt att all
form av diskrimineringar, kränkningar och trakasserier eller misstanke om sådana noga
antecknas och dokumenteras (se bilaga 2).
Rapporteringens vägar:
 Kamratstödjarna/ kompisstödjarna anmäler om någon far illa. Denna anmälan kan
ske både muntligt till någon vuxen på skolan, på kamratstödjarträffarna eller via
en skriftlig anmälan som lämnas till K.R.A.M.
 Mentorerna/klass och ämneslärarna lämnar en skriftlig anmälan direkt till
arbetslagets K.R.A.M. representant eller lägger anmälan i K.R.A.M. teamets fack.
 Elever anmäler direkt till vuxen det de sett/hört eller själva är inblandade i.
 Föräldrar som kontaktar skolledning, mentorerna eller K.R.A.M, teamet
 Från övrig personal på skolan till K.R.A.M, teamet
 Från elevhälsoteamet via rektor som leder båda teamen.
 Anonym lapp som läggs i K.R.A.M. skåpet.
K.R.A.M. – teamet har ett eget skåp/fack där elever och personal kan lägga skriftliga
rapporter till K.R.A.M. om misstänkta kränkningar.
Det viktigaste är inte hur teamet får vetskap om kräkningarna utan att de får det.
9
Så här gör vi om något händer:
 Inom skolan skall alla fall av misstänkta diskrimineringar, kränkningar och
trakasserier skriftligen anmälas till K.R.A.M. teamet. (se bilaga 2)
 I första hand skall mentor/klasslärare i samråd med K.R.A.M. representant
behandla samt dokumentera ärendet.
 En bedömning görs om det är fråga om en kränkning, och i sådant fall vilken typ.
Denna bedömning görs av K.R.A.M. teamet i samråd med uppgiftslämnande
personal och eventuell mentor. När man fastställt vilken typ av kränkning det
handlar om går man sedan vidare med fallet.
 Vid fall där såväl incidentrapport som K.R.A.M anmälan upprättats ska K.R.A.M
teamet kontakta skolvärdar för att få information om huruvida en utredning pågår
av incidenten.
 Om man kommer fram till att det föreligger mobbning så går teamet vidare enligt
Österholmsmodellen. K.R.A.M. teamet har ett strukturerat samtal med de
inblandade snarast (senast inom en arbetsvecka).
 Efter en vecka skall ett uppföljningssamtal ske.
 Alla fall dokumenteras skriftligt (bilaga 3). Dokumentationen arkiveras i
brandsäkert skåp på rektorsexpeditionen.
 Rektor och mentorerna informeras kring vad som framkommit.
 Om fallet trots allt inte förbättras kan ytterligare åtgärder komma att vidtas. Detta
beslut tas av rektor med stöd av elevhälsoteamet.
 Om personal misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av en
elev eller kollega ska rektor ansvara för utredningen.
 Om elev/elever misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av
personal ska rektor ansvara för utredningen.
 Om rektor misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av
personal ska fackliga representanter eller kommunhälsan kopplas in.
 Är det fråga om annan typ av kränkning (d.v.s. ej mobbning) har mentorn eller
annan vuxen enskilda samtal med de berörda i fallet. Dokumentation i form av
incidentrapport lämnas till Elevhälsan.
 Vid alla former av incidenter eller kränkningar där enskilda samtal hållits ska
vårdnadshavare informeras.
10
Så här gör vi om något händer - flödesschema:
misstanke om någon form av
diskrimineringar, kränkningar och
trakasserier
Kontakta en vuxen på skolan så fort som möjligt!
1.Anteckna: Vad har hänt?
Vilka är inblandade?
När hände det? Fanns det vittnen?
Anmälan görs på blankett för DiKT-anmälan (se bilaga 2)
2. Meddela mentorerna och lämna anmälan till KRAM i avsett fack
om ej mentor är uppgiftslämnare.
KRAM-teamet kontaktar uppgiftslämnaren.
En första bedömning görs av KRAM om det är
fråga om diskriminering, kränkning, trakasserier
(DiKT) eller annat.
DIKT
2 personer ur KRAM samtalar med den som
blivit kränkt och den/de som kränker enl.
Österholmsmodellen.. Samtalen dokumenteras
av K.R.A.M. representanten. Original på
dokumentationen lämnas till och arkiveras av
rektor.
ANNAT
1. Mentor utreder vad som
hänt. Har enskilda samtal
med de inblandade
2. Vid behov skrivs ett
åtgärdsprogram
3. Kontakta vårdnadshavare
4. Bestäm tidpunkt för
uppföljning.
UPPFÖLJNING med alla inblandade.
Om ingen förändring skett överlämnas ärendet
till EHT och skolledning.
EHT utreder händelsen
samt fattar beslut om
åtgärder.
UPPFÖLJNING
Slutrapporten sparas och
förvaras i brandsäkert skåp
på rektorsexpeditionen.
11
13. Hur ska vi utvärdera och upprätta likabehandlingsplanen?
Utvärderingen och upprättandet av ny plan genomförs av KKT och KRAM. –
representanter. Dessa utses vid den årliga likabehandlingskonferensen. Utvärderingen
genomförs bl. a med stöd av djupintervjuer av slumpmässigt utvalda kamratstödjare i
årskurs 8 som genomförs i maj samt enkätundersökningar bland eleverna omfattande
förekomst av DIKT och så kallade hot spots på skolområdet
Övriga synpunkter på planen från personal, föräldrar och elever och förslag på
förbättringar lämnas skriftligt och efterhand till rektor eller utvärderingsgruppen dock
senast v.43. Upprättandet av ett utkast till likabehandlingsplanen utförs v.44. Utkastet
lämnas därefter på remiss till elevstyrelse, föräldraförening, fackliga representanter och
personal med sista svarsdatum den 1/12. Ny beslutad likabehandlingsplan (inarbetade
remissvar) för kommande år presenteras därefter vid årsskiftet.
12
Bilaga 1
Uppgifter för kamratstödjare på Östergårdsskolan
1Som kamratstödjare har jag TYSTNADSPLIKT. Jag håller tyst med
känsliga saker och förtroenden.
2 Som kamratstödjare har jag ANMÄLNINGSPLIKT. Jag anmäler
ALLTID om jag ser eller känner till någon kränkande behandling.
3 Som kamratstödjare – säger jag ifrån om jag ser något bråk. (I allvarliga fall av
kränkande behandling) tar jag kontakt med någon vuxen.
4 Som kamratstödjare – skall jag alltid vara vänlig och omtänksam.
Jag bryr mig, hälsar på alla och pratar gärna lite grand.
5 Som kamratstödjare – kränker eller retas jag inte.
 Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar
(t ex knuffar, elaka kommentarer och utfrysning) från en eller flera personer.
 Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten
ständigt är i underläge och blir kränkt.
Exempel på diskrimineringar, kränkningar och trakasserier kan vara:
 Fysiskt våld: slag, sparkar, knuffar, skojbråk, m.m.
 Psykiskt våld: kränkande ord, utfrysning, hot, ryktesspridning,
 Materiellt våld: stöld, vandalisering, förstöra saker som är
viktiga för någon annan, klotter, m.m.
 Sexuellt våld: kränkande ord, tafsa, sexuella trakasserier,
övergrepp, våldtäkt.
13
ÖSTERGÅRDSSKOLAN
HALMSTAD
K.R.AM repr.
………………………………………
Bilaga 2
Anmält av:
Datum:
……..………………………………….
………....………………………
DiKT-anmälan till K.R.A.M - teamet
INBLANDADE I KONFLIKTEN (NAMN & KLASS):
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
VAD SOM HAR HÄNT:
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
[ ifylles av K.R.A M - teamet ]
VIDTALADE:
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
Är någon av de inblandade anmälda till Elevhälsan? I så fall vem -____________________
Avslutat den:________________
14
Bilaga 3
Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkningar/
trakasserier/diskriminering
Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567
Del 1 - Utredningen
Personuppgifter
Utredarens namn och titel
Datum för utredningen
Ansvarig rektor/förskolechef
Skola/förskola
Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt
Elevens klass/barnets avdelning
Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning
Namn på personal som deltagit i utredningen
Beskrivning av händelsen
Bedömning av händelsen
Trakasserier utifrån:
kön
etnisk tillhörighet
funktionshinder
religion/annan trosuppfattning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet/uttryck
ålder
kön
funktionshinder
Kränkande behandling:
Sexuella trakasserier:
Diskriminering utifrån:
etnisk tillhörighet
religion/annan trosuppfattning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet/uttryck
ålder
(Observera att barn och elever inte kan diskriminera varandra i juridisk bemärkelse,
utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad.)
Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara diskriminering/trakasserier/sexuella
trakasserier/kränkning:
Annan bedömning (Dvs. inte kränkningar/trakasserier/sexuella trakasserier/diskriminering enligt ovan)
15
Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen)
Åtgärd och mål för åtgärden
Ansvarig
Datum för uppföljning/
utvärdering
Vårdnadshavare som informeras om utredningen och åtgärderna
Namn
Informerad av
Datum
Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor/förskolechef)
Namn
Informerad av
Datum
Avslutning av utredning
Utredningen avslutad vid följande datum
Utredarens underskrift
Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad
Namn
Informerad av
Datum
Del 2 – Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål
Utredarens namn
Datum för uppföljningen/utvärderingen
Åtgärd och mål för åtgärden
Uppföljning/utvärdering visar att
Ev. beslut utifrån uppföljningen/utvärderingen
16
Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen
 ”Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling:
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen
eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.” (Skollagen 2010:800, kapitel 6, 10§)
 Barn- och ungdomsnämnden, (som är huvudman), har 2011-06-06 i samband med delegationsplanen
beslutat att delegera utrednings- och åtgärdsskyldigheten till rektor/förskolechef.
 Utredningsplikten - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/sexeulla
trakasseier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att
utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte.
 Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt
att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.
 Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som
hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt
att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om
händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli
mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets
eller elevens vårdnadshavare. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse
eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar.
 Bedömningen av händelsen ska kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande
behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier och
de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller
direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan
inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad.
 Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas.
 Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen.
 Åtgärdsplikten - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De
åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i
syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör
grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som
utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna
varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt
löst.
 Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller
sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare
möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det
inträffade.
 Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen.
 Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att han/hon har blivit
utsatt för sådan behandling, så är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling
eller repressalier inte har förekommit. Rektorn/förskolechefen ska
ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser sig blivit kränkt/trakasserad/
diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske med HR.
 Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till vårdnadshavaren.
Gäller utredningen barn i förskolan ska dokumentet förvaras samlat och systematisk på av förskolechefen
anvisad plats. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess måste det
diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut
uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs.
vårdnadshavare och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn.
Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare.
17
Bilaga 4
K.R.A.M. och KKT på Östergård
K.R.A.M – teamet:
Gunnar Bjärnlid
Johan Bergkvist
Ahlam Shamsaldin
Ann-Britt Meuller
Freddy Polzer
Roffe Andersson
Maria Pettersson
Anna Hjelm
Rickard Lindsmyr
Anki Bengtsson
Lisbeth Wikström
Linda Ziegler
Lisa Persson
– Rektor
– Alfa
– Alfa
– Beta
– Beta
– Delta
– Delta
– Gamma
– Gamma
– My
– Omega 4-5
– Omega 6-9
– Omega 6-9
K.R.A.M är vårterminen 2014 organiserat i tre grupper med uppgift för att utreda
inkomna anmälningar under respektive ansvarsperiod. Understruket namn är ansvarig
för att sammankalla gruppen då anmälan inkommit.
Januari och april:
Maria Pettersson, Johan Bergkvist, Anki Bengtsson och Linda Ziegler.
Februari och maj:
Freddy Polzer, Anna Hjelm, Ahlam Shamsaldin och Roffe Andersson.
Mars och Juni:
Ann-Britt Meuller, Lisa Persson, Lisbeth Wikström och Rickard Lindsmyr.
Kramkamratteamet (KKT):
Petra Falkman
Ann-Margreth Nielsen
Eva Persson
Biljana Tendzeric
– Kurator
– Skolsköterska
– Skolvärd
– Omega 6-9
18
19
Bilaga 5
Mentorernas lathund inför föräldramöte
Information om Östergårdsskolans likabehandlingsplan
o Kamratstödjare
o Trivselregler
o Elevhälsa
o Östergårdsskolans hemsida
20