Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika
Division Psykiatri
2015-10-30
Anne-Marie Eriksson socialpedagog och projektledare
Jenny Johansson vårdadministratör
Slutrapport
Självvärdering enligt 9-fältaren med fokus på
Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika
1
”Sparkling moments”
•
Vi tror på den här idén och det är dags att tro på sina idéer.
•
Ta en vision och göra den verklig.
•
Att driva projektet har varit som att åka berg och dalbana.
•
Det är en låg tröskel och enkelt att komma till unga vuxna.
•
Det är okej att söka oavsett om det handlar om ett litet eller stort
problem.
•
De unga vuxna blir väl bemötta och känner sig lyssnade på.
•
Man märker en snabb förändring i måendet.
•
”Det här har varit mitt i prick och fungerat väldigt bra.”
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................................4
Syftet med självvärderingen ..................................................................................................................4
Ruta 1: För patienterna – projektets förutsättningar .........................................................................6
Beskrivning av målgruppen ..................................................................................................................6
Bakgrund ...........................................................................................................................................6
Data om målgruppen .........................................................................................................................7
Ruta 2: För patienten – genomförande och process ..........................................................................10
Aktiviteter och åtgärder som genomförts............................................................................................10
Ruta 3: För patienten – resultat och effekter .....................................................................................12
Har projektet nått fastställda mål? ......................................................................................................12
Resultat ..................................................................................................................................................15
Före och efter mätningar .....................................................................................................................15
Vilka insatser har patienterna fått?......................................................................................................17
Behandlingsresultat .............................................................................................................................19
Ruta 4: För personalen – projektets förutsättningar ........................................................................21
Beskrivning av personalen ..................................................................................................................21
Ruta 5: För personalen – genomförande och process ........................................................................22
Personal, arbetssätt och metoder .........................................................................................................22
Ruta 6: För personalen – Resultat och effekter .................................................................................23
Vad blev resultatet för personalen? .....................................................................................................23
Ruta 7: För organisationen – projektets förutsättningar ..................................................................25
Beskrivning av projektorganisationen Unga vuxna ............................................................................25
Bakgrund ...............................................................................................................................................26
Ruta 8: För organisationen – genomförande och process .................................................................28
Samverkan och samordning med olika aktörer ...................................................................................28
Ruta 9: För organisationen – resultat och effekter ............................................................................32
Nästa steg och kommande steg… ........................................................................................................35
Bilagor .................................................................................................................................................36
3
Sammanfattning
Det övergripande syftet med projektet var att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan. Det vi
framförallt ville var att skapa förutsättningar att fånga upp unga vuxna med psykiatrisk problematik i
ett tidigt skede och att stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna.
Unga Vuxna har nått fler unga med stora svårigheter som troligen inte skulle sökt alls under tidigare
arbetsformer eller mycket sent. Bland dem finns en större andel unga män än tidigare. Totalt har Unga
Vuxna under 3 år nått ca 600 individer med en genomsnittlig ålder på 22 år.
Unga Vuxna har tänkt in samordning med en gång och väsentligt förbättrat samarbetet med den unges
andra myndighets eller vårdkontakter. Unga Vuxna har litat på personens egen berättelse och inte utgått enbart från remisser och begränsningar som ”rätt vårdnivå” och försökt avdramatisera psykiatrin.
Terapin har också flyttat utanför terapirummet med hjälp av samverkan.
På alla vis är Unga Vuxna ett modernt arbetssätt som på alla sätt passar både målgruppen, personalen
och samverksanparterna. Ett stort stöd finns också för arbetssättet som beskrivs som ”i framkant” ”rätt
väg att gå” men när det kommer till implementering så saknas ändå de resurser som skulle göra detta
möjligt just nu.
Syftet med självvärderingen
Självvärderingen är utformad som en workshop med fokus på projekt unga vuxna. Utgångspunkten är att få en så bred bild som möjligt av vilka resultat som projektet har
gett sett från olika perspektiv. Rapporten innehåller en sammanställning av vad som
kom fram under workshopen samt en del av de data som har samlats in och sammanställts under projekttiden.
Varför självvärdering?
•
•
Ett främjande – framförallt, men även viktigt att ta upp de delar som kunde ha
gjorts bättre.
Att sprida kunskap – till kollegor, andra verksamheter och beslutsfattare.
Självvärdering ställs alltid i relation till något annat, en jämförelse som bidrar till
ständig utveckling.
Några utgångspunkter i 9-fältaren
•
•
•
Att fånga lärande och olika perspektiv
Lyfta fram det positiva samt kvalitativa och kvantitativa delar
Fånga allas röster i rummet - få bredd
9-fältaren.
9-fältarens struktur inbjuder till en systematisk genomgång av planering, genomförande och resultat och effekter i tre olika perspektiv: patienten, personalen och organisationen.
4
Deltagare vid processdagen
Följande personer har deltagit under workshopen
Processledare
för dagen var Sussan Öster
Styrgruppen
Robert Lindahl Division psykiatri
Bengt Stenström Division psykiatri
Ulrica Sandzen SOF
Jenny Johansson administratör sekreterare
Anne-Marie Eriksson projektledare
Inger Höglund, Eda kommun
Unga Vuxna
Anette Pherson psykoterapeut
Maria Olsson Sjuksköterska
Lisa Walter beteendevetare
Carin Röjd kurator
Anne Nordlöf Skötare
Hanna Jonåker vård och stödsamordnare
Ida Johansson sjukgymnast
Samverkanspartner
Kristine Frenning, socialtjänsten Arvika
Johan Mossberg, AME
Agneta Holmberg, AME, Värmlands framtid
Lillemor Hellström, FK
Anna-Lena Wennerström, socialpsykiatrin Arvika
Annelie Englund, elevhälsan Arvika
Marie-Louise Sundh, socialtjänsten Eda
Birgit Rainer Johnsson (tidigare coach i Årjängs kommun), nu avdelningschef inom
psykiatrin
Anna Warg, Arbetsförmedlingen.
5
Ruta 1: För patienterna – projektets förutsättningar
”Det har varit många ord och lite verkstad. Vi ville ha mer verkstad”
Beskrivning av målgruppen
Bakgrund
•
•
•
•
Ungas psykiska ohälsa ökar och är i dag en viktig folkhälsopolitisk fråga.
Det har gjorts flera nationella initiativ för att samla in och säkerställa kunskap
inom området.
Det har gjorts få initiativ till nya arbetssätt och strukturer för att motverka, förebygga och minska den psykiska ohälsan hos unga.
Tidiga insatser ger en samhällsekonomisk vinst
Detta stämmer väl in på den undersökningen som stadsmissionen genomförde på 1000
unga mellan 18 – 25 år över hela landet 2013.
Den visade bland annat att:
• 24 procent – var fjärde ung – uppger att de mår psykiskt dåligt.
• Minst 44 procent – nästan varannan ung – som mår psykiskt dåligt söker inte
hjälp.
• 60 procent av kvinnorna som mår psykiskt dåligt, eller ganska dåligt söker professionell hjälp.
• Motsvarande siffra för unga män är 37 procent. Unga män med psykisk ohälsa
som oro/ångest/depression är en svårnådd grupp.
• En del har fått hjälp väldigt sent och andra har inte fått någon hjälp alls.
• Orsaker till psykisk ohälsa är multifaktoriellt och komplex.
• Unga som mår psykiskt dåligt tror sig inte må tillräckligt dåligt för att söka hjälp.
• Unga som mår psykiskt dåligt är osäkra på vart de ska vända sig.
Vad kännetecknar målgruppen och dess behov?
• De befinner sig i brytpunkten mellan barn och vuxen.
• Det är en komplex grupp där livet i stort kan vara ett kaos.
• Det handlar ofta om hela livssituationen, måendet, jobb, boende och relationer.
• Den övervägande delen söker för depression och ångset.
• Många har en neuropsykiatrisk problematik.
• Målgruppen mår sämre än vad man trodde att den skulle göra.
• De flesta är inte kända inom psykiatri sedan tidigare
• Psykiatrin har tidigare upplevts som svårtillgänglig för målgruppen.
• Psykiatrin har ställt krav på förmåga som patienten inte haft och därför inte förmått att söka hjälp och därmed ”fallit mellan stolarna”.
6
På vilka kan sätt kunde unga vuxna söka hjälp när projektet startade, flera
vägar in…
• Komma på drop in.
• Skriva en egen vårdbegäran.
• Boka tid via telefon.
• Skriva egen vårdbegäran tillsammans med myndighetsperson ex AME, Socialtjänsten.
• Komma via remiss från annan vårdenhet.
Inklusions- och exklusionskriterier
• Åldersgruppen var från start 18-29 år men sänktes till 18-25 år från och med
2014-12-01.
• Där det i remissen har funnits en tydlig begäran om till exempel körkortsintyg
eller specialistläkarbedömning har remissen hänvisats till psykiatrisk mottagning eftersom den resursen inte har funnits i projektet.
• Unga vuxna i åldersgruppen som redan hade en pågående behandlingskontakt
på psykiatriska öppenvårdsmottagningen exkluderades under projekttiden.
Det har funnits synpunkter på att de patienter som redan haft en etablerad kontakt på
mottagningen inte fått tillgång till resurser på unga vuxna. Det har i vissa fall handlat
om att patienten har fått kännedom om verksamheten och själv har önskat att ha kontakt med unga vuxna. Det har även varit personal från den ordinarie verksamheten
som har velat hänvisa patienten till unga vuxna. Att inte ta emot de som redan har en
pågående kontakt beror framförallt på att det inte har funnits tillräckligt med resurser
på grund ett stort inflöde av nya patienter.
Data om målgruppen
Totalt har 569 patienter ingått i projektet under tiden 2013-01-01 till 2015-06-30 som
det finns data på.
Ju yngre personer desto fler kvinnor har sökt Unga Vuxna eller kommit på remiss från
t ex BUP. Medelåldern har varit 22 år
Åldersfördelning
25 - 29 år
15%
Upp till 19
år
31%
20 - 24 år
54%
Andelen unga män som unga vuxna når är högt jämfört med liknande verksamheter.
En bidragande orsak tror man kan vara att alla får ett första bedömningssamtal oftast
inom en vecka från att man sökt unga vuxna mottagningen.
7
Könsfördelning
män
41%
kvinnor
59%
De som sökt unga vuxna mottagningen bor i Arvika, Eda eller Årjängs kommuner
men alla är inte mantalsskrivna i kommunen. ”Övriga” är mantalsskrivna i andra
kommuner. Det handlar om 26 personer. Oftast går de en utbildning på orten och har
kvar sin ursprungliga mantalsskrivningsort
Fördelning per kommun
Årjäng
12%
Eda
18%
Övriga
5%
Arvika
65%
Bara 6 % har eftergymnasial utbildning av något slag. Cirka 19 % är fortfarande i ålder där de borde gå på gymnasiet. Av de som är 19 år eller äldre så har 25 % enbart
grundskolan som utbildning. Av dem är 85 kvinnor och 59 män.
8
Utbildningsbakgrund
Högskola
Annan eftergymn 4%
Saknas/okänd
7%
2%
Grundskola
40%
Gymnasium
47%
Vilken försörjning man har ger en viss information hur målgruppen lever sina liv. En
person kan ha ersättning från flera håll. De 5 personer som uppges ha sjukpenning är
felkodade eftersom alla är under 30 år. Troligare är att de har aktivitetsersättning eller
sjuk/rehabersättning. Sammantaget har 14 % ersättning från försäkringskassan och något funktionshinder, diagnos. 9 % har försörjning på grund av arbetslöshet. 13 % har
försörjningsstöd från kommunen. Annan offentlig försörjning kan vara integrationsersättning eller i något fall norska NAV. En stor grupp har studiestöd ca 50 % av dem
går i gymnasiet (79 personer) övriga går andra utbildningar på t ex folkhögskolor (86
personer) Den största gruppen har ingen offentlig försörjning, 35%. Av dem är 18 % i
ålder där det kan vara så att de försörjs av föräldrar. Även äldre unga vuxna försörjs
ibland av sina familjer. Större delen av gruppen har arbete och är inte vid första kontakten med ungavuxna-mottagning sjukskrivna för sina problem.
Alla inskrivna
Försörjning vid start
Alla inskrivna Försörjning vid start
165
5
25
50
11
40
201
75
17
9
Ruta 2: För patienten – genomförande och process
”Patienten känner sig lyssnad på”.
”Det man berättar om är varken för litet eller för stort”.
”Patienten känner sig deltaktig från start och genom hela processen”.
Aktiviteter och åtgärder som genomförts
Vad händer när den unge vuxne kommer till mottagningen?
• De möts av en välkomnande atmosfär, där vårdadministratör möter upp i entrén,
visar in och tar emot anmälan. ”Vi har till och med en patient som vill bli vårdadministratör för att det var ett gott varmt bemötande”.
• De träffar någon i personalgruppen som ingår i bedömningsteamet för ett första
samtal. Det görs ingen bedömning innan besöket. Jämfört med traditionellt arbetssätt där man börjar med att bedöma personens psykiska mående utifrån information i remissen. Patienten får själv beskriva sina problem och vad hen vill
ha hjälp med.
• Ingen träffar en läkare vid ett första besök.
• Ett första besök och samtal kan även ske på platser utanför mottagningen om
det behövs.
• Bedömningen sker tillsammans med den patienten - två experter möts - patienten är expert på sig själv och behandlaren expert på sin profession.
• Därefter bokas ett uppföljande samtal.
Vad händer sedan?
•
•
•
•
Ärendet tas upp på veckans behandlingskonferens
Aktiviteter påbörjas direkt därefter utifrån patientens behov och önskemål.
En individuell plan upprättas.
Vid behov kan vi lotsa patienten till rätt aktör i ett tidigt skede
Vilka behandlingsinsatser finns?
•
•
Olika former av psykologisk behandling, samtalsbehandling
Gruppverksamhet. Sömngrupper har genomförts men det finns även behov för
andra gruppverksamheter, t ex unga män som känner sig ensamma och isolerade.
• Flerpartssamtal med flera inblandade myndigheter, t ex socialtjänst, missbruksenhet, barn- och familjebehandlare, budget- och skuldrådgivning, arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedling, andra vårdnivåer, försäkringskassa, skolor och i
förekommande fall arbetsgivare där man gemensamt kan arbeta mot samma mål
• Hembesök.
”Kommunikation med sms har varit framgångsrikt med denna målgrupp”
10
Behandlingsmetoder/terapier
• KBT-behandling
• EMDR Traumabehandling.
• Lösningsfokuserat arbetssätt
• Lösningsfokuserad terapi
• Motiverande samtal (MI)
• Motivational enhancement therapy (MET)
• Stödsamtal
• Mindfulness behandling
• Sjukgymnastbehandling/kroppskännedom
• Funktionsbedömning
• Psykodynamisk terapi.
• Läkarbedömning
• Farmakologisk behandling
• Kognitiva hjälpmedel
• Arbetsterapeutiska insatser
• Yoga
”Forskning visar dock att det är viktigare att patienten kan knyta an till terapeuten snarare än metoden i sig”
11
Ruta 3: För patienten – resultat och effekter
”Rätt insats till rätt person på rätt sätt i rätt tid”
Har projektet nått fastställda mål?
Det vi såg innan utifrån patientens fokus:
• Det är krångligt att söka och få hjälp när man som ung mår psykiskt dåligt.
• Psykiatrin uppfattas som otillgänglig.
• Det är svårt att hitta rätt i systemet och det är lätt att hamna mellan stolarna.
• Det behövs en bättre samordning av insatserna
Vilka är de viktigaste effekterna?
• Det är enkelt att söka hjälp och det går snabbt att få en tid. Det ökar förutsättningar att ”få hjälp när det är läge”.
• Psykiatrin har blivit avdramatiserat ”inte värre än att gå till vårdcentralen”,
”det är inte farligt att träffa psykiatrin”.
• Alla som söker i åldersgruppen får en tid, ingen avvisas.
• Unga vuxna ges nu en möjlighet att söka hjälp lätt/på enkelt sätt – ingen behöver ”kvala in” för att få hjälp.
• Unga killar har sökt i större omfattning än tidigare.
• Den unge vuxne fångas upp tidigt och kan få hjälp att hitta sina egna styrkor
för att till exempel klara av att behålla jobbet och fortsätta, slutföra studier.
• Bättre flöde genom att inte skapa väntelistor. Ärenden fördelas direkt
• Förebyggande effekter med självmordsprevention.”Det finns patienter som
sagt att de kanske inte skulle ha levt om de inte kommit till unga vuxna”.
• Genom att arbeta utifrån ”empowerment” får patienten verktyg till att hitta
sina egna styrkor o att kunna ta tag i sitt eget liv.
• Effekten för patienten är också att genom alla samverkanskontakter fått möjlighet till nya stödresurser. Där har kunskapen ökat om vilka resurser som
finns i de olika kommunerna och samarbetet har ökat med aktörer som vi traditionellt inte har samverkat med i samma utsträckning som t ex, elevhälsan,
svenska kyrkan, skuldsanering, friskvården.
• Genom samverkan kan man nå ett steg längre mot arbetsliv/sysselsättning och
därmed ökad livskvalitén. Till exempel om patienten går i terapi på mottagningen parallellt får möjlighet att hantera sina svårigheter och testa det i ett
sammanhang, praktik, sysselsättning.
12
•
Ett mer holistiskt synsätt utifrån hela livssituationen, vi jobbar med alla delar
parallellt. Genom att vara behjälplig med att hantera myndighetskontakter kan
patienten koncentrera sig på sin egen utveckling.
Exempel och kommentarer om tillgängligheten:
”Tre unga män kommer samtidigt till unga vuxna och söker på drop in. En av
dem hade tidigare fyllt i en egen vårdbegäran som han rivit sönder för att han
inte vågade skicka in den. Samlade nytt mod och skrev sedan en ny vårdbegäran
som han tog med till besöket.
”En ung man som själv har gått i behandling övertalade sin kompis att komma
till unga vuxna. Han följde med och satt i väntrummet tills besöket var klart.
Det visade sig att kompisen inte vågade söka själv.”
”Personal från elevhälsan ringer om en ung kvinna som inte vågar söka själv.
Får då information om att hon kan komma på drop in. Svarar, bra! Då tar jag
med henne och kommer.”
”En ung vuxen med missbruk. Sökte själv till unga vuxna. Uteblev efter några
besök. Avlutades och sökte igen. Återfall i missbruk. Sammanlagt haft kontakt
på unga vuxna vid fyra tillfällen. Hon vet att hon är välkommen även om hon
misslyckas och att hon inte avvisas om hon söker på nytt. Nu är hon mer motiverad och har hållit sig drogfri en längre period.”
”En ung kvinna som efter fyra besök mår bättre och har fått med sig några verktyg att hantera sina svårigheter. ”Jag behöver inte er nu och det känns tryggt att
veta att ni finns här om det skulle behövas”
”En ung man kommer tillsammans med sin mamma på drop in . Han kom sent.
Har gjort flera försök tidigare men ångrat sig på vägen, fått ångest och inte vågat. Tog till sist mod till sig och kom till mottagningen”
13
Enkäter
Av de 569 patienter som vi har haft kontakt med så skickades enkäter ut till 94 personer som hade kontakt vid unga vuxna under våren 2014. Cirka hälften besvarade enkäten fördelat hälften kvinnor och hälften män. Vi ville veta om de var nöjda med kontakten och hur stor nytta de haft av kontakten med unga vuxna inför fortsatt arbete?
Enkät - patienter
Hur nöjd är du med din kontakt på unga vuxna?
Citat från enkät
• Man arbetar tillsammans för att förbättra livssituationen
• Att man fick hjälp så fort
• Ingen som dömer en
Enkät - patienter
Hur stor nytta har du haft av kontakten med unga vuxna?
Citat från enkät
• Skönt att ha någon utomstående att prata med
• Att känna att jag inte är ensam om att må som jag gör
• Att klara av vardagen bättre och hantera motgångar
14
Resultat
Före och efter mätningar
Totalt finns det data på 569 patienter som ingått i projektet under tiden 2013-01-01 till
2015-06-30 med undantag för en period på tre månader under sommaren 2013. Inflödet stoppades då på grund av brist på personalresurser.
Inflödet har under projekttiden varit i snitt ca 20 patienter per månad. Detta jämfört
med hösten 2012-09-01 till 2012-12-31 då snittet låg på 8 patienter per månad i den
åldersgruppen, 25 kvinnor och 9 män.
Ett antal av patienterna som det finns data på är en och samma individ som deltagit vid
flera tillfällen under projekttiden. Personen kommer tillbaka på ett nybesök och gör ett
nytt försök.’
I början såg vi detta som ett misslyckande. Att en del patienterna kommer tillbaka. Nu
ser vi det mer som en framgångsfaktor att de vill söka på nytt när det är ”läge” och att
vi då tar emot direkt.
Hur har de unga vuxna sökt vård?
Allt fler har sökt själva till unga vuxna i takt med att verksamheten har blivit mer
känd. I snitt har 80 % av patienterna sökt själva genom att komma på drop in, ringa
och boka en tid eller genom egen vårdbegäran. Vi har lyckats ta emot och alla som
sökt på drop in. De övriga som sökt har vi kunnat ge en snabb tid för första besök. Det
har visat sig att det inte är finns någon skillnad i graden av psykisk ohälsa mellan de
som har sökt själva jämfört med de som kommer via professionell vårdbegäran. Antalet som har ringt och bokat en tid har ökat efterhand.
Resultatet av det är att det har ägnats mindre arbetstid till att gå igenom, bedöma, avvisa och dokumentera inkommande vårdbegäran och remisser samt att patienterna har
blivit mer delaktiga.
Vi hade diskussioner om vi skulle kunna fråga allt vid ett första bedömningssamtal.
Det fanns en oro över att vi skulle skrämma bort några med alla dessa frågor. Om våld
i nära relationer, missbruk beroende, sexuella övergrepp, självmordstankar. Det har
inte varit några problem. Vi har ställt alla frågor och det har visat sig att patienterna
har varit mycket öppna med sina svar.
15
Antal män som sökt har ökat vilket vi ser som en framgångsfaktor. Antalet självmord
är fortfarande hög i den åldersgruppen och mer än dubbelt så mänga män tar sitt liv.
Självmorden i befolkningen minskar något men inte bland de unga. Självmord är i dag
den vanligaste dödsorsaken bland 15–24-åringar. Och självmordsförsöken bland unga
ökar. Totalt tog 1531 personer livet av sig under 2014. Av dessa var 1044 män och
487 kvinnor. Detta jämfört med antal döda i trafiken och arbetsplatsolyckor. Preliminärt omkom 275 personer i den svenska trafiken 2014. Där finns en nollvision. Antal
döda i arbetsplatsolyckor var 44 personer 2014. Ett fullbordat självmord är en tragik
och innebär ett stort ibland livslångt lidande för familj, närstående, vänner. Under projektiden har det inte varit något känt självmord på unga vuxna mottagningen.
Resultat våld och utsatthet av 255 patienter.
Våld och utsatthet
Data från nybesök hösten 2013 och våren 2104
Män
Kvinnor
48 %
44 %
Är du utsatt för mobbning nu?
3%
5%
Har det förekommit våld i din närhet?
45 %
51 %
Förekommer våld i din närhet nu?
7%
4%
Har du någon gång varit utsatt för
sexuella övergrepp?
3%
27 %
Har du varit utsatt för mobbning?
16
Vilka insatser har patienterna fått?
Läkarbedömning
Anhörigsamtal
KBT
Kognitiva hjälpmedel
Kognivitivt stöd
Lösnings
fokuserat
Mindfulness
Motiverande
samtal
Psykofarmaka
Stödsamtal
Det är övervägande olika former av samtalsbehandling, psykologisk behandling som
patienterna har fått alternativt flera olika insatser parallellt. Den mest frekventa insatsen är stödsamtal.
Förhållandevis liten del av insatserna är läkarbedömning och farmakologisk behandling.
Socialstyrelsen har i sin rapport Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och ledning rangordnat psykologisk behandling,
framför allt KBT högt vid i prinscip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom. Huvudskälet till detta är att KBT har god till mycket god effekt på symtom och funktionsnivå, både på kort och på lång sikt.
Nationella riktlinjer för vård vid depressions- och ångest syndrom 2010
Vid medelsvår depression i första hand KBT (kognitiv beteende terapi) och eller antidepressiv läkemedelsbehandling.
Det saknas på många håll tillgång och utbildad personal för att kunna ge psykologisk
behandling. Vid lindrig depression kan man i första hand ge stödjande samtal. Antidepressiv läkemedelsbehandling vid recidiverande depression där antidepressiv läkemedelsbehandling tidigare haft god effekt. Där har även mindfulness visat goda resultat.
Det har under projekttiden varit en brist på läkarresurs. Det kan ha varit en bidragande
orsak till att de flesta patienter har erbjudits någon form av samtalsbehandling, psykologisk behandling i första hand. Det kan också ha inneburit att patienter i vissa fall inte
har fått adekvat medicinsk bedömning och behandling som de borde ha haft om det
funnits tillräckligt med läkarresurs. Man har i de fall det har varit möjligt fått till ett
17
bra samarbete med läkare inom primärvården om patienten har haft en läkarkontakt
där. Ungefär 20 % har man bedömt egentligen tillhöra primärvården enligt de överenskommelser som finns efter ett första besök.
Enligt Socialstyrelsens rapport är det viktigt att personer med depression och ångestsyndrom upptäcks i ett tidigare skede. Därmed kan diagnos ställas och effektiv behandling sättas in. Detta ger i förlängningen mindre lidande för den enskilda personen
och mindre produktionsförluster för samhället. De föreslår en hög tillgänglighet för en
första bedömning god kontinuitet under hela vårdförloppet, vilket inkluderar samverkan mellan primärvården och psykiatrin. Egentlig depression, ångestsyndrom och bipolär sjukdom är allvarliga sjukdomstillstånd som kan innebära att personen får stora
till mycket stora svårigheter att klara vardagslivet, med nedsatt livskvalitet som följd.
Om personen inte får adekvat behandling finns risk för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning, för långvarig sjukdom samt för återinsjuknande. Det
finns också en ökad risk för självmordstankar, självmordsförsök och självmord. Detta
är särskilt påtagligt vid de svårare tillstånden.
Tid i aktivitet
13-18 mån
6%
> 19 mån
4%
10-12 mån
10%
Upp till 3
mån
36%
7-9 mån
18%
4-6 mån
26%
Totalt har 316 unga vuxna skrivits ut ur mottagningen 62 % har varit på mottagningen
mindre än 6 månader. 10 % mer än ett år. 251 personer är fortfarande inskrivna, i vissa
fall kan det bero på en viss eftersläpning i redovisningen som gör att inte siffrorna
stämmer helt. Av de som är avslutade vid mättillfället och det finns data på har 233
patienter 73 % varit på 1–5 besök. Antalet besök varierar från 1 till 52 besök.
Det fanns ett önskemål från ledningen att patienterna skulle få max 5 besök. Vi tyckte
det var bättre att satsa på en kortare behandlingstid på 6 månader, mer individanpassat
eftersom problematiken och behovet är så skiftande. Resultatet så här långt är att det
ändå har landat på i snitt 5,2 besök. Det har lett till en snabbare väg genom vården att
inte patienterna ” fastnar i psykiatrin”. En bidragande faktor är en trygghet både hos
patient och hos personal att avsluta kontakten eftersom båda vet att det går snabbt och
enkelt att söka igen. Antalet besök i snitt kan naturligtvis öka något eftersom det finns
ett antal patienter med större behov och längre kontakter som inte var avslutade vid
mättillfället.
Det finns ett antal som endast har varit på 1 besök. Det kan handla om att de inte
själva är motiverade, att någon annan i omgivningen anser att de behöver ha hjälp, t ex
vid missbruk, att det inte är läge eller att det händer något annat i deras liv. Att de
18
kommer på ett besök kan ha olika tänkbara anledningar. Vid liknande verksamheter t
ex unga vuxna i Lund har i snitt 3,2 samtal och ett inflöde på cirka 160 patienter per
år. De har haft svårt att nå unga män och ligger på ungefär 31 % män.
Vid unga vuxna i Linköping 16-25 år som tillhör Primärvården erbjuder man patienterna att komma sex gånger på samtal.
Behandlingsresultat
Antal registreringar
första besök
Resultat
Första besök
Antal registreringar
avslut
Resultat
Avslutande besök
GAF-S
GAF-F
516
516
56,8
59,6
306
306
63,5
66
Livskvalitet
Psykiska symtom
431
431
5,8
7
103
103
2,9
3,1
MADRS
510
22,5
138
7,6
Beskrivning av skattningsmetoderna:
GAF (0-100). GAF är ett generellt mått på psykisk hälsa och funktionsförmåga symtomförekomst och allmän funktion och i vilken utsträckning psykiska symtom påverkar patientens dagliga liv. Användas för att mäta behandlingseffekter. Kan liknas med
en feberkurva som mäter psykiska symtom och social / yrkesmässig funktionsförmåga. GAF- skalan finns i DSM IV (American Psychiatric Association, 2011) . Den är
en skattning som görs av behandlaren vid varje besök. Bilaga 2.
MADRS (0-54 poäng). Är ett skattningsformulär som mäter depressionssymtom, före
och efter mätningar som patienterna själva har fyllt i.
MADRS (Montgomery Åsberg depression rating scale) mäter sinnesstämningen de tre
senaste dagarna. Den innehåller 9 frågor på skalan 0-6. Frågor om sinnesstämning,
oroskänslor, sömn, matlust, koncentrationsförmåga, initiativförmåga, känslomässigt
engagemang, pessimism och livslust.
Maxpoängen på MADRS är 54 poäng och poängen tolkas enligt följande normer.
Bilaga 3
•
•
•
•
0-12 poäng: Ingen (0-6) eller mycket lätt depression (7-12)
13-19 poäng:Lätt depression
20-34 poäng: Måttlig depression
≥ 35 poäng: Svår depression
VAS - skala (0-10). Är en självskattning från patienterna före och efter. De har fyllt i
och satt ett kryss på en 10 cm lång ograderad linje någonstans mellan två ändpunkter
och besvarat frågorna
•
•
Hur tycker du att ditt liv är just nu? Från Bästa tänkbara livssituation 0 till
Sämsta tänkbara livssituation 10.
Hur besvärad har du varit av dina psykiska problem under den senaste månaden? Från Inte alls besvärad av psykiska problem är 0 till mina psykiska problem besvärar mig extremt mycket är 10.
19
Vas - skalan är ett på livskvalitet är utifrån med Global Quality of Life Scale (GQL)
som är utvecklad av Bo Ivarsson och används i Kvalitetsstjärnan.
Självskattning av psykiska symptom mättes med en modifierad version av Perceived
Global Distress Scale (PGD) även den utvecklad av Bo Ivarsson och ingår i Kvalitetsstjärnan.
Mätningar av psykiskt mående
Det har av tidsskäl varit svårt att få in all data, det beror bland annat på att det inte varit en och samma person som varit ansvarig för att samla in all data. Det är en betydligt större grupp patienter som lämnat data vid en påbörjad kontakt än som lämnat
uppgifter efter avslutad kontakt.
En stor del av patienterna har när de mått bättre haft mindre motivation att fylla i data,
de har då inte varit intresserade av att komma tillbaka, ej skickat tillbaka formulär.
Istället bara ringt och meddelat att de inte behöver komma tillbaka, att de mår bra.
Så här i efterhand så skulle vi ha lagt upp det på annat sätt, t ex att patienterna fått
lämna in en skattning efter varje besök.
Sammanfattningsvis så har behandlingsresultatet visat en måttlig till god effekt utifrån
de data vi har av patienternas och personalens skattningar. Skattningar av depressionssymtom enligt MADRS som patienterna har skattat visar på måttlig depression före
och ingen depression vid eftermätningar, depressionen hade helt klingat av.
Vi har ingen exakt data på vilken avslutningsanledningen är för var och en men vi ser
en trend att de flesta avslutas helt från psykiatrin och att de mår bättre. För patienter
med neuropsykiatrisk frågeställning görs en första kartläggning på unga vuxna innan
de sätts upp på väntelista för en fördjupad utredning.
20
Ruta 4: För personalen – projektets förutsättningar
”Vi ville hitta nya bättre arbetssätt”
Beskrivning av personalen
Hur har personalen valts ut?
Projektet har varit ett utvecklingsprojekt som initierades och startades av personal som
redan jobbade i verksamheten. Det också den personalgruppen som inledningsvis
fanns i verksamheten. Det var socialpedagog/projektledare, vårdadministratör, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska och psykoterapeut.
Personalgruppen åkte på studiebesök till Lund för att få inspiration och idéer. Verksamheten i Lund var en mottagning som bemannades från landsting och kommun för
att möta patienten i gemensam lokal. Det var också projektets grundidé men det var
inte genomförbart i det läget då kommunen inte såg någon möjlighet att frigöra resurs
till projektet.
Därför rekryterades ytterligare personalresurser till projektet i ett senare skede som
blev projektanställda. Det anställdes personal som inte tidigare hade jobbat i psykiatrin, vård och stödsamordnare, arbetsterapeut, beteendevetare och samtalsterapeut.
Man ville få in personal i projektet som kunde bidra till ett bredare synsätt. Från hösten 2013 kopplades en underläkare till projektet en dag i veckan med handledning av
en psykiater.
Tre till fyra tjänster har finansierats av samordningsförbunden under projekttiden.
Bland annat en kurator som har haft ordinarie tjänst på VC i Årjäng och som jobbat 30
% i projektet. Detta för att kunna möta upp patienterna i Årjäng. Det har visat sig vara
framgångsrikt både i samverkan och kunskapsutbyte.
Har någon av medarbetarna lämnat projektet? Orsak?
En av anledningarna till att man valt att lämna projektet är den osäkerhet som funnits
kring projektets finansiering och framtid men det har även varit av privata skäl. De
som inte redan hade tjänster innan projektet startade fick en projektanställning som
löpte på och förlängdes under projekttiden. Det innebar en osäkerhet kring fortsatt anställning.
21
Ruta 5: För personalen – genomförande och process
”Vi har arbetat enligt leanfilosofin och anpassat verksamhetens
innehåll utifrån patientens bästa väg genom vården”.
Personal, arbetssätt och metoder
Arbetssättet enligt lean:
• Fokuserat på lösningar istället för att letat efter problem och ”syndabockar”.
• Strävat för att ha en hög tillgänglighet.
• Anpassat besökstider utifrån inflödet
• Genuint intresse hos personalen att möta de unga vuxna på ett respektfullt sätt
• Inställningen att möta och ta emot patienten med ”vad bra att du söker”, istället
för att avvisa.
• Strukturerade bedömningssamtal utifrån utarbetad checklista och framtagna
skattningsskalor. Kvalitetssäkrade bedömningar inger trygghet för både personal och den patienten.
• Samverkanspartners kopplas in i ett tidigt skede.
• Korta dagliga avstämningsmöten.
• Transparent verksamhet som innebär att alla medarbetare får information
• Planeringsdagar en gång per termin.
• Kollegial handledning och utbildning
• Informationsbrev som går ut till alla medarbetare
• Rak och öppen kommunikation vilket genererat en god stämning i personalgruppen.
Stöd och ledning
Budskapet har varit: ”verksamheten ska finnas kvar men det finns inga pengar”. Projektledare har varit mycket drivande. Närmaste ledningens stöd har varierat men har
ökats successivt. Det har funnits en osäkerhet kring fortsatt finansiering trots signaler
om att projektet är bra. Det har funnits tillfällen som man stått inför valet att antingen
stoppa inflödet alternativt stoppa projektet helt. Men personalgruppen har vart övertygade om idén och har därför orkat driva arbetet vidare.
Det har funnits ett stort muntligt stöd från ledningen med budskapet om att verksamheten finns kvar. Samtidigt har det ständig funnits en osäkerhet om unga vuxnas framtid. Ett exempel på detta är:
”Besked om fortsatt finansiering som skulle ges i 2012-12-01 kom först i april
2013. Vi kunde därför inte rekrytera personal som planerat och inflödet av nya
ärenden stoppades därför från 2013-06-01 till 2013-09-01 för att komma ikapp.”
22
Ruta 6: För personalen – Resultat och effekter
”Vi upplever att påverkansmöjlighet, socialt stöd och egenkontroll är uppfyllda - tre
viktiga faktorer för att trivas på sin arbetsplats”
Vad blev resultatet för personalen?
Vad blev resultatet?
•
•
•
•
•
•
•
•
En ökad kunskapsöverföring mellan yrkeskategorierna till exempel har vi fått in ett lösningsfokuserat arbetssätt. Hitta det friska och ta reda på den unge vuxnes styrkor istället
för att fokusera på det som inte fungerar.
Man har kunnat släppa lite på de ”smarta” teorierna och utredningarna för mer ”hands
on”.
Ett ökat samarbete professioner emellan.
Alla medarbetare har varit delaktiga i utveckling av verksamheten
Ett stort engagemang hos personalen där det flödat idéer och förslag.
Verksamheten genomsyras av ett tillåtande klimat där det har varit ”högt till tak”
En positiv anda där personalen har stöttat och peppat varandra vilket även visar sig i kontakten med den unge vuxne.
Ett exempel ”Sjukgymnasten beskriver en större frihet att i sin yrkesprofession kunna arbeta med helheten så som levnadsvanor, friskvård med mera tillsammans med annan personal. Att hon fått utveckla ett annat tänk och syn på sjukgymnastisk behandling inom
psykiatrin. Har möjlighet till mer ”verkstad” i sitt arbete, vilket exempelvis innebär att
hon kan ta med sig patienten till gymmet för att visa praktiskt hur övningarna ser ut samt
göra patienten trygg i att faktiskt ta sig dit”
Hinder på vägen…
• Bristande stöd från den närmaste ledningen inledningsvis
• En osäkerhet kring framtid och fortsatt finansiering
• En otrygg arbetssituation
• Svårigheter att få till ett gott samarbete inom den egna och med andra verksamheter i landstinget
• Bristande kontinuitet på läkarsidan
• Det har varit ett högt tryck på verksamheten. Periodvis har det inte funnits resurser i proportion till behov vilket ibland har stoppat upp flödet.
23
•
•
Man har hänvisat alltfler patienter från primärvården med besked till patienterna
att det går snabbare att få hjälp på unga vuxna. Samtidigt som det har varit svårt
att få till ett bra samarbete i en del ärenden framförallt i läkarärenden.
En flexibilitet, ett högt engagemang och en osäkerhet om framtiden har i perioder
inneburit en hög stressnivå och frustrationen i personalengruppen.
Hur har det varit att komma in som nyanställd?
Det finns en stor flexibilitet i arbetsgruppen och lösningsfokus avspeglar hela arbetssättet. Känns unikt, det finns ett stort engagemang och inriktning på att hjälpa individen. Att motivationen varit så starkt i personalgruppen har gjort att man orkat se möjligheterna istället för hindren. Man har hjälpts åt och stöttat varandra.
Har ni byggt något som är ”unga vuxna”?
Som ny personal kliver man in i en ”kultur” unga vuxna. Det är ett tillåtande klimat
som smittar av sig både bland personalen, de unga vuxna samt samverkanspartners.
Verksamheten beskrivs som rörlig, förändras allt eftersom, flexibel, ger utrymme för
eget arbetssätt.
24
Ruta 7: För organisationen – projektets förutsättningar
”Projektet har varit personaldrivet, vilket är unikt”.
”En framgångsfaktor som gjort att man orkat hålla ut även i perioder där framtiden sett
oviss ut”.
Beskrivning av projektorganisationen Unga vuxna
Tidsplan för projektet
Tidsplanen var på tre år och indelat i fyra faser:
Fas 1 − Kartläggning och marknadsföring
I den första fasen marknadsfördes projektet och vi gjorde en kartläggning en intresseanalys
för att få veta mer om behoven av psykiatrisk vård bland våra unga. Den första fasen startade
2012-09-01.
25
Information om verksamheten genom:
• Två informations- och diskussionsträffar med samverkanspartners från de tre
kommunerna.
• Projektet presenterades på psykiatribloggen, i en artikel i lokaltidning samt i sociala medier.
• Informerade på 1177 och Livjournalen
• Lämnade ut informationsblad, affischer och kontaktkort.
Fas 2 – Tillgänglighetsfasen
Nästa steg, fas två gick ut på att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer som till exempel Elevhälsa, Socialtjänst, Arbetsförmedling,
Försäkringskassa och övrig sjukvård.
Fas 3 − Utökat utbud av insatser
I fas tre som startade i september 2013, jobbade vi för att utöka och anpassa vårdutbudet utifrån de patienternas behov.
Fas 4 – implementering av verksamheten och spridning
Ett pågående implementeringsarbete under 2015, en arbetsgrupp är tillsatt för att arbeta med detta.
Bakgrund
Unga vuxna har varit ett treårigt utvecklingsprojekt som startade i september 2012.
Projektet var initierat och drevs av personal som arbetar inom Psykiatriska öppenvården i Arvika. Projektet implementerades 2015-07-01 i ordinarie verksamhet. Verksamheten har samfinansierats av Landstinget och Samordningsförbunden där Arvika,
Eda och Årjängs kommuner ingår.
Projektet har vänt sig till unga vuxna 18-25 år med psykisk ohälsa i de tre kommunerna. Det har varit ett LEAN projekt vilken innebär fokus på att patienten ska få en bra
väg genom vården. Det övergripande syftet med projektet har varit att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan.
När projektet startades fanns en tidsplan och idéer om nya arbetssätt. Det fanns dock
ingen tydlig plan om hur det skulle genomföras, om innehållet i verksamheten.
Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater har varit handledare i projektarbetet under
projekttiden. Monika Berneflo, sjukhuschef och leanstrateg har varit handledare i lean
arbetet.
Ekonomi
•
•
•
En projektplan skrevs och en ansökan om stimulansbidrag från division psykiatri
skrevs och skickades in våren 2012. Bidraget beviljades.
Projektet skickade in en ansökan om fortsatt bidrag från divisionen för 2013 utifrån riktade insatser via SKL. Ett muntligt löfte om muntlig finansiering gavs
men klartecken gavs först april 2013.
Finansiering från Samordningsförbunden har beviljats årsvis fram till och med
2015.
26
Lokaler
•
•
•
Lokalen på Tingsgatan i Arvika är en framgångsfaktor i sig. Att lägga verksamheten utanför sjukhuset bidrar till att uppfylla ett av projektets syften, att
det ska vara enkelt att komma hit. Den upplevs också som mindre dramatisk.
Mottagning på vårdcentralen i Årjäng varannan vecka.
Under en period har vi även haft mottagning på vårdcentralen i Eda.
Hur såg styrning och ledning ut inledningsvis och nu?
• Från start var stödet från närmaste chef svalt då det även pågick ett parallellt
förbättringsarbete på mottagningen, men det fanns stöd från dåvarande verksamhetschef som var uppmuntrande till arbetssättet. Under processens gång
har ledningen blivit allt mer stöttande och uppmuntrande. Det har varit positiv
respons från både landstings- och divisionsledning.
• Under hösten 2012 bjöds samordningsförbunden och samverkanspartners in
för en presentation av projektidén. Samordningsförbunden imponerades av
projektidén och beslutade att medfinansiera projektet. Samordningsförbundet
Årjäng, Dals-Ed, Åmål, Säffle gav klartecken under förutsättning att unga
vuxna skulle finnas på plats i Årjäng och träffa de unga vuxna där eftersom
det är svårt med de allmänna kommunikationerna dit. De ställde även krav på
att representeras i styrgruppen för att kunna påverka.
• Under 2012 bildades en styrgrupp bestående av ett fåtal representanter från de
båda samordningsförbunden och psykiatrin. Efter hand har styrgruppen utökats med representanter från kommunerna och allmänmedicin.
• Styrgruppen har fungerat bra utifrån det man har kunnat styra men har inte
haft något tydligt beslutsmandat vare sig i kommunerna eller i landstinget. Det
har inneburit att det varit andra som har styrt och att man ibland har dragit åt
olika håll.
• Trots att projektet formellt har implementerats i ordinarie verksamhet så har
man inte kunnat genomföra eller förankra det fullt ut på alla nivåer.
• Med facit i hand så kanske verksamheten skulle ha benämnts som ett förändringsarbete istället för ett projekt.
Hur såg kopplingen ut till hemmaorganisation?
Vi har stött på problem i att förankra det nya arbetssättet i vår egen organisation. Det
är ett nytt grepp som går emot traditionellt arbetssätt. Verksamheten är utarbetat och
anpassad utifrån unga människors behov. Det passar inte in i våra egna organisationer
där man jobbar i sina egna ”stuprör”.
Nuläge
Projektet avslutades 2015-06-30 men samordningsförbunden medfinansierar verksamheten hela 2015. Styrgruppen för unga vuxna avslutar sitt uppdrag vid årsskiftet som
det ser ut nu. Hur framtiden ser ut är svårt att säga. Det är flera faktorer som påverkar,
bland annat så pågår det just nu en stor organisationsförändring inom landstinget.
27
Ruta 8: För organisationen – genomförande och process
”Det har funnits ett genuint intresse och en vilja att samarbeta.
”Det har blivit mer verkstad”
Samverkan och samordning med olika aktörer
Enkäter
Enkäter skickades ut till samverkanspartners som hade ett samarbete med unga vuxna
under våren 2014. Vi ville veta hur det de uppfattade tillgängligheten, om den varit till
nytta för den unge vuxne samt om samverkan varit till nytta för den unge vuxne.
28
Synpunkter/förbättringsförslag som kom fram vid enkätundersökningen
• Önskemål om implementering, det finns ett stort behov av verksamheten
• Utveckla mer regelrätt samarbete för att utveckla arbetsformer som gynnar
patientgruppen
• Utökad återkoppling/feedback efter bedömning
• Ytterligare information om verksamheten
• Sänka åldersgränsen och samverka med BUP
29
Kommentarer som kom fram under dagen…
• God tillgänglighet, läget, öppentider, telefon, drop in.
• Bra att kunna hänvisa till en verksamhet som specifikt riktar sig till unga vuxna,
en trygghet.
• En ”lightvariant” för den unge vuxne i mötet med socialtjänst, att personal från
socialtjänst följer med till lokalen på unga vuxna.
• Det skapas flerpartsmöten och bildas små miniteam över organisationsgränserna.
• Nära samverkan med elevhälsan.
• Möter individen på ett fantastiskt bra sätt mellan psykiatrin och socialtjänst.
• På handläggarnivå har det fungerat bra
• Representant från exempelvis Försäkringskassan kan möta upp och träffa den
unge vuxne i tillsammans med behandlare i lokalerna på unga vuxna. Detta bidrar till att den unge vuxne känner sig bekväm/trygg i miljön och har med sig en
person (behandlare vid unga vuxna) som kan stärka upp.
• Tänka in samverkanspartners i tidigt skede – jämfört med tidigare då samverkanspartners kopplades in efter behandlingens slut.
• Släppt lite på smarta teorierna/utredningar – mer praktiskt, mer aktivitet. Hands
on! Alla pratade om gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa och samverkan,
men det har inte gjorts så mycket i praktiken, nu det har blivit mer verkstad!
Som Pippi Långstrump lär har sagt ” det räcker inte att tänka på korven man
måste äta den för att bli mätt”
• Samarbetsparters i högre utsträckning initierar kontakt med unga vuxna jämfört
med starten då det var unga vuxna som oftast tog initiativ till första kontakten.
• Ett lärande över organisationsgränserna.
• Utvecklingspotential.
Hinder/svårigheter
• När finansieringen är tidsbegränsad och extrapengarna är slut så måste något
maka på sig. ”Om det går att driva utan extra kostnader är det okej.”
• Organisatorisk fråga. Från början var tanken att unga vuxna skulle bemannas
av personal från både landsting och kommun. I det läget ansåg kommunen att
det var för osäkert. Om frågan skulle ställas idag så skulle svaret antagligen
vara något annat. En projekttid och utvecklingsarbete på 3 år är en för kort tid
för att kunna se de slutgiltiga vinsterna. ”Det måste finnas en trovärdighet, de
som vi ska hjälpa ska känna sig hjälpta och de som behandlar ska känna att
man gör nytta.”
• Det har varit oklart om vilka förväntningar och krav som funnits på kommunerna. Ulrika säger att en del av förklaringen kan vara att man inte lyckades
att få till finansiering av tjänster i kommunerna. Om man hade fått det från
början så hade det blivit mer tydligt vilka vinster samverkan i praktiken kan ge
och att det inte handlar om en massiv resurs om man vågar tänka till.
Kommentar från personal på AME
”En del av de unga vuxna vi möter behöver få ett underlag på arbetsförmåga eller behov av stöd dels för kontakterna med Försäkringskassan men också i kontakterna med
Arbetsförmedlingen. Det är många gånger svårt för en läkare att formulera något om
detta när det gäller utförande och samspel på en arbetsplats eller praktikplats. Här har
jag upplevt att vi genom samarbetet med er har kommit längre med att kunna hjälpa
ungdomen snabbare och till rätt stöd genom att vi tillsammans kunnat förmedla behovet till läkaren som på det viset kunnat skriva ett mer utförligt läkarutlåtande”.
30
Möjligheter
Samordningsförbunden och samverkanspartners är nöjda. Nu är det personer som har
mer mandat som måste agera för unga vuxnas fortsatta framtid.
De som arbetar i vardagen ser oftast fördelarna av samverkan. Det krävs andra för att
lyckas fullt ut!
Det är först på chefs- och budgetnivå som det blir svårigheter.
Information
Det finns en önskan/ett behov av ett dokument/folder med information av vårt arbetssätt och utbud att lämna ut till personal, patienter och samverkanspartners.
31
Ruta 9: För organisationen – resultat och effekter
”Det övergripande syftet med projektet var att öka tillgängligheten och att förbättra
samverkan”
Målsättning
•
•
•
•
•
Skapa förutsättningar att fånga upp unga vuxna med psykiatrisk problematik i
ett tidigt skede.
Motverka allvarlig och långvarig psykisk ohälsa och självmord samt bryta
social isolering och utanförskap.
Stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna.
Öka tillgängligheten och effektiviteten, samordna insatserna, och utveckla
vårdutbudet för unga vuxna.
Implementera de arbetssätt som visar sig framgångsrika i den ordinarie verksamheten och sprida till andra verksamheter och åldersgrupper.
Vad blev resultatet för organisationerna?
Framgångar
• Arbetssättet har omtalats och inspirerat andra verksamheter
• Vi (unga vuxna och samverkanspartners) har samma målbild - individen i
centrum. Att jämföra med tidigare positionering ”mitt och ditt”
• Vi nyttjar varandras kunskap för ett bättre reslutat
• Det finns tydligare individuella planer
• Bättre kontakt med socialtjänsten där man ser att det finns barn som far illa.
Positiva effekter när man kan fånga upp i ett tidigt skede.
• Verksamheten har fångat upp de unga männen där självmordsrisken är mer än
dubbel så hög.
• Verksamheten har fångat upp de som troligtvis inte skulle ha sökt överhuvudtaget.
• Avdramatiserat psykiatrin.
• Terapin flyttar utanför terapirummet. För att kunna se om terapin haft verkan
så måste terapin finna ett sammanhang utanför terapirummet, vilket har möjliggjorts via samverkan. Till exempel att den unge vuxne har varit ute i praktik
eller utbildning.
• Vi tänker in samordning på en gång.
• Den unge vuxne har fått hjälp med att sköta kommunikationen mellan unga
vuxna och samverkanspartners istället för att de bollas emellan.
32
•
•
•
•
•
Tid och resurser har sparats genom en smidigare hantering av inhämtande av
kompletterande uppgifter av till exempel läkarutlåtande. Ett exempel på samverkan mellan FK och behandlande personal på unga vuxna.
”Vi har släppt remissen”! Vi får istället höra direkt från patienten själv om vad
hen tänker och önskar få hjälp med. Det handlar om att möta och se personen.
Detta är en jätteförändring, fantastiskt positiv.
”Att öppna upp för en drop in verksamhet inom psykiatrin var modigt”!
”Släppt lite på de smarta teorierna/utredningarna till mer ”hands on”,
Genom att kunna använda e-post har kommunikationen mellan samverkanspartners underlättat (utan patientuppgifter)
Vårt arbetsätt innan projektet ”Bota Först”
Bakgrund
Symtom
Bedömning
Diagnos
Behandling
Vårt arbetsätt nu. ”Hela Livssituationen”.
Bakgrund
Funktion
Kartläggning
Symtom
Aktivitet Jobb Utbildning
Bedömning
Diagnos
Social Situation
Behandling
Samverkan
33
Kostnader och kostnadseffektivitet?
•
•
•
Samverkan kan generera kortare behandlingstid på/eller helt undvika HVBplacering, som är en stor kostnadspost för kommunerna.
Många i gruppen unga vuxna har oftast ingen sjukpenningsgrundande inkomst. Det man sett är att denna grupp oftare söker aktivitetsersättning för
minst ett år framåt. Det är av stor betydelse för patienten att få rättighet till
aktivitetsersättning som räknas som inkomst istället för att lyfta försörjningsstöd som är ett bidrag.
Kortsiktiga lösningarna är oftast mer kostsamma. Genom samverkan öppnas
möjligheten för en mer långsiktig lösning .
34
Nästa steg och kommande steg…
”Så här vill vi fortsätta att jobba”
Utvecklingsområden
Vi ser det som ett ständigt pågående utvecklingsarbete och det vi planerar framåt och
vill utveckla ytterligare är bland annat inom:
Etnicitet
Få av medarbetare och våra unga vuxna har invandrarbakgrund. Vi ser att behovet har
ökat över tid. En kontakt är etablerad med kontaktperson för ensamkommande flyktingbarn, som även varit på unga vuxna för att informera om deras verksamhet/arbete.
De har hittills varit få på unga vuxna men vi väntar oss ett ökat antal sökande inom
närmaste året.
Hur rustas det för det ökade behovet?
Missbruk
Avhoppen störst bland de patienter som har ett pågående missbruk. En orsak till det
tror vi är att det oftast är anhöriga/andra personer runt patienten som vill att de ska
söka hjälp och därför kan egen motivation kan saknas. Här finns förbättringsmöjligheter till ökat samarbete med andra myndigheter. Det är viktigt att finnas där när de är
redo att ta emot hjälp.
Utöka och utveckla gruppbehandling
Patienter har då ett utbyte av varandra. Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta.
Transdiagnostisk gruppbehandling som enligt senaste forskning är framgångsrikt. Vi
har startat en gruppverksamhet tillsammans med friskvården med inriktning goda levnadsvanor. Det finns möjlighet att utveckla ytterligare med andra aktörer.
”Årjäng är avknoppat kommunikationsmässigt. Behovet är stort, bland annat social
problematik. Viktigt att som del i unga vuxna fortsätta låta ungdomarna i Årjäng få
möjlighet till hjälp lokalt samt att även inkludera gruppverksamhet.”
HBTQ - frågor
Har ökat och där har det påbörjats ett utvecklingsarbete och det finns behov av att ytterligare utveckla kunskapen. Inom den målgruppen finns ett större ohälsotal och en
ökad självmordsrisk.
Det vi vill framåt
Vi som jobbar i verksamheten ser många vinster med de nya arbetssätten jämfört med
traditionellt arbetssätt i psykiatrin. Det stämmer väl in på sammanfattningen. När livet
känns fel, ungas upplevelse kring psykisk ohälsa. Sammanställd av myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällsfrågor. När livet känns fel.
35
I sammanfattningen skriver de om hur unga vill ha stöd. Ett mycket tydligt resultat
från studien är att unga i första hand hanterar sitt dåliga mående själva. De upplever
inte att det stöd som samhället erbjuder är tillgängligt eller anpassat efter deras behov.
Det är viktigt att ungas dåliga mående inte bagatelliseras som något som hör åldern till
och går över. Upp till 50 procent av de psykiska hälsoproblemen har sin debut under
tonåren enligt studien. Psykisk ohälsa bland unga drabbar dem mitt i en viktig utvecklingsperiod där deras identitet formas. Därför är risken stor att den sociala och känslomässiga utvecklingen störs på ett långvarigt sätt.
Det handlar om att någon lyssnar, det vill säga att den som ska ge stöd släpper sitt
tolkningsföreträde om hur den ungas livssituation är eller bör hanteras och samtalar
med den unga personen utifrån en stödjande, nyfiken och utforskande position. De
unga önskar att de kan få stöd på ställen där de känner sig trygga och välkomna. Det är
viktigt med tillgänglighet både när det gäller tid och rum. De som är över 18 år vill få
tillgång till tydlig information om var de kan söka utan känslan av att falla mellan stolarna. Det är viktigt att de inte blir ”överkörda”. Rädslan för just detta hindrar många
från att söka.
Hur vill de unga få stöd?
• Låga trösklar.
• Tryggt och välkomnande sätt.
• Kompetent och empatisk personal med tid att lyssna utan förutfattade meningar.
• Unga känner ofta skuld för att de mår dåligt, de behöver hjälp att dela ansvaret
för att må bättre.
• Personen som ger stöd bör vara lyhörd för den unges situation.
• Unga vill kunna påverka hur stödet utvecklas, att den som ger stöd delar med
sig av sin makt istället för att köra över den unga personen när olika val görs.
Under 2016 kommer Anne-Marie Eriksson som varit projektledare att skriva en uppsats om behandlingsresultat utifrån data som har sammanställts under projekttiden.
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Checklista fas 3
GAF
MADRS
Vas-skalan
Affisch
Kontaktkort
36
1 (2)
Psykiatrisk mottagning
Unga Vuxna Arvika
Checklista fas 3, åtgärdsfas
Kön
Man
Kod nummer
Födelseår:
Kvinna
Ålder vid intervju:
Antal återbud före första besök:
Antal uteblivna besök före första besöket:
Sökt via
BUP
Distrikts
läkare
Dropin
Skriftlig
egen
vårdbegäran
Primärvård
Telefon
Överflyttning
Annat:
Har personen tidigare sökt till psykiatrin via remiss men blivit avvisad?
Ja
Nej
Titta på remissen, skulle personen bedömas tillhöra psykiatrin (enligt tidigare praxis)?
Ja
Nej
Tidigare kontakt med psykiatrin? BUP: Ja
Nej
Inte känt
Vuxenpsykiatri: Ja
Inte känt
Nej
Hur har personen fått kännedom om projektet Team Muraren Unga Vuxna?
Andra pågående kontakter
Arbetsförmedling
Försörjning från
Anställning
Boende
Eget boende
Elevhälsan
A-kassa
Hemmaboende hos föräldrar
Försäkringskassa
Aktivitetsersättning
Delar boende
LSS
Aktivitetsstöd
Bostadslös
Socialpsykiatri
Annan offentlig försörjning
Annat
Socialtjänst
Ingen offentlig försörjning
Barn
Vuxenhabiliteringen
Försörjningsstöd
Har egna barn
Annan
Sjukpenning/Rehabpenning
Har egna och /eller andras barn boende hos sig
Ja
Nej
Nej
Ja
Sjukersättning
Studiestöd/Studiemedel
Mobbning
Har du varit utsatt för mobbning?
Ja
Nej
Våld
Har det förekommit våld i din närhet?
Är du utsatt för mobbning nu?
Förekommer det våld i din närhet nu?
Har du fått någon hjälp?
Har du någon gång varit utsatt för sexuella övergrepp
Ja
Nej
2 (2)
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Hälsofrågor
Sömn
Har du sömnproblem?
Ja
Nej
Dator/TV/spel
Hur många timmar per dygn tillbringar du framför TV/Dator/spel/mobil:
Tycker du att det är för mycket?
Ja
Nej
Kost och motion
Tycker du att motionen fungerar bra för dig?
Ja
Nej
Tycker du att mat och ätande fungerar bra för dig
Ja
Nej
Tobak
Röker du?
Ja
Nej
Snusar du?
Ja
Nej
Alkohol (AUDIT)
Droger ( DUDIT)
Antal poäng:
Depression (MADRS)
Antal poäng:
VAS skala siffra
Livskvalitet
Psykiska besvär
Antal poäng:
GAF
S-
F-
Diagnos/diagnoser sen tidigare:
ADHD/AD
AST Missbruk/beroende
D
Depression
Kris/trauma
Ångest
Ätstörning
Annat
Klinisk bedömning:
ADHD/AD
AST Missbruk/beroende
D
Depression
Kris/trauma
Ångest
Ätstörning
Annat
Efter samtalet, bedömer du att personen tillhör psykiatrin?
Ja
Rekommenderad behandling/åtgärd:
Fortsatt kartläggning/utredning
Behandling
Inte psykiatri/hänvisas till:
Till inskanning
AUDIT
DUDIT
MASDRS
Patientscanning VAS skala
Nej
GAF - Symtom
Inga symtom
GAF
GAF - Funktion
Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda
91-100 områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga,
andra söker sig till personen på grund av hans eller
hennes många positiva egenskaper.
Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex.
lätt nervositet inför en tentamen)
Om några symtom föreligger så rör det sig om
övergående och förväntade reaktioner på
psykosociala stressfaktorer, (t.ex.
koncentrationssvårigheter efter familjegräl)
81-90
God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad
av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt
kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast
vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga
konflikter med anhöriga)
Endast obetydliga funktionssvårigheter med
71-80 avseende på sociala kontakter, arbete eller skola
(t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet).
Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala
kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk,
stulit från annan familjemedlem), men i stort sett
tämligen välfungerande, har några etablerade,
betydelsefulla personliga relationer.
Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och
lindriga sömnbesvär)
61-70
Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och
omständligt tal, enstaka panikattacker)
51-60 sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex.
Allvarliga symtom ( t.ex. självmordstankar, svåra
tvångsritualer, frekventa snatterier)
41-50 sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex.
Viss störning i realitetsprövningen,
kommunikationsförmågan, omdöme,
tankeförmåga eller sinnesstämning ( t.ex. uttrycker
sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant)
Måttliga funktionssvårigheter med avseende på
har endast få vänner, har konflikter med kolleger
eller arbetskamrater)
Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på
inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete).
31-40
Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden,
såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en
deprimerad man som undviker sina vänner,
försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett
barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i
skolan och är trotsig hemma).
Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar
eller hallucinationer eller allvarlig störning av
kommunikationsförmågan eller omdömet ( t.ex.
stundtals osammanhängande, beter sig gravt
inadekvat, ständigt suicidtankar)
21-30
Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller
andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar
dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad)
eller grav störning av kommunikationsförmågan
(t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk
11-20 (t.ex. kladdar med avföring)).
Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller
andra allvarlig skada ( t.ex. återkommande
våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med
uppenbar dödsförväntan
Otillräcklig information
GAF-skalan DSM-IV TR
Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden
(t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen
bostad, inga vänner).
Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien
1 -10 Ständig oförmögen till elementär personlig hygien
0
Otillräcklig information
Instruktion för skattning av GAF
1. Skatta delskalan GAF-symtom
•
Börja uppifrån och läs igenom definitionerna i symtomskalan och bestäm i
vilket intervall som bäst stämmer med patientens symtom.
•
Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under.
•
Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den
undre delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom.
2. Skatta delskalan GAF- funktion
•
Följ instruktionerna enligt punkt ett och skatta patientens GAF-värde för
funktion.
3. Skatta GAF-aktuell
•
GAF-aktuell är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F , dvs för vissa patienter
är GAF aktuell detsamma som GAF symtom och för andra GAF funktion.
1.
3. GAF-aktuell
GAF-skalan DSM-IV TR
Symtom
Funktion
91-100
91-100
81-90
81-90
71-80
71-80
61-70
61-70
51-60
51-60
41-50
41-50
31-40
31-40
21-30
21-30
11-20
11-20
1-10
1-10
2.
MADRS-S
(självskattningsskala)
Datum
Namn
Genom att besvara följande nio frågor kan du och din läkare få en detaljerad bild av hur du mår och om du har symtom,
som är typiska för depression. Genom att lägga ihop den ”poäng” du får på frågorna får du och din läkare en bild av
graden av depression. Sätt en ring runt siffran som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Använd gärna mellanliggande alternativ. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt.
1. Sinnestämning
3. Sömn
Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du
känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk
efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om
du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett
detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg
om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt
något positivt.
Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter
hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de
senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du
faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej.
Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0.
0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, alltefter omständigheterna.
1
2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland
kan det kännas lättare.
3
4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster.
Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle
göra mig glad.
5
6 Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan
tänka mig värre.
2. Oroskänslor
Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft
känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt
på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och
gått eller funnits nästan hela tiden.
0 Jag känner mig mestadels lugn.
1
2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro.
3
4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli
mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att
bemästra.
5
6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga
ångestkänslor.
0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina
behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna.
1
2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att
somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt.
3
4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt.
Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd.
5
6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt.
4. Matlust
Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka
efter om den på något sätt skiljt sig från vad som är
normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt,
sätt din markering vid 0.
0 Min aptit är som den brukar vara.
1
2 Min aptit är sämre än vanligt.
3
4 Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar
inte och jag måste tvinga mig att äta.
5
6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skulle få någonting
i mig, måste jag övertalas att äta.
5. Koncentrationsförmåga
8. Pessimism
Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter.
Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av
komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande.
Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du
uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning
du ger självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor,
och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa.
0 Jag har inga koncentrationssvårigheter
1
2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på
sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet
(t ex läsning eller TV-tittande).
3
4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant
som normalt inte kräver någon ansträngning från min
sida (t ex läsning eller samtal med andra människor).
5
6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på
någonting.
0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela
taget ganska nöjd med mig själv.
1
2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker jag är mindre
värd än andra.
3
4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och
känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra
tycker annorlunda.
5
6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning.
Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon
förlåtelse för det hemska jag gjort.
6. Initiativförmåga
Här ber vi dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan
gäller om du har lätt eller svårt för dig att komma igång
med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall
ta itu med något.
Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har
du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning
upplever du detta som en verklig utväg?
0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya
uppgifter.
1
2 När skall jag ta itu med något, tar det emot på ett sätt
som inte är normalt för mig.
3
4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma
igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer
eller mindre rutinmässigt.
5
6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste
vardagssysslor.
0 Jag har normal aptit på livet.
1
2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar
ändå inte att jag vore död.
3
4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots
att jag egentligen inte önskar det, kan självmord
ibland kännas som en möjlig väg.
5
6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är
att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå
tillväga för att ta mitt eget liv.
9. Livslust
7. Känslomässigt engagemang
Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse
för omvärlden och för andra människor, och för sådana
aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje.
0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i
den, och det bereder mig både nöje och glädje.
1
2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller
svårare att bli arg när det är befogat.
3
4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte
ens för vänner och bekanta.
5
6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig
smärtsamt likgiltig även för mina närmaste.
Lägg samman poängen från
båda sidor av formuläret och
ange summan i rutan
Wyeth AB
Namn: _____________________________
Division Psykiatri
Team Muraren
Psykiatrisk öppenvård i Arvika
Personnummer: ______________________
Datum: _____________________________
Upplevd livskvalitet
Hur tycker Du att Ditt liv är just nu?
Sätt ett kryss [X] på strecket där Du tycker Ditt liv befinner sig just nu.
Bästa tänkbara
livssituation
Sämsta tänkbara
livssituation
Upplevda psykiska besvär
Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem under den senaste
månaden?
Sätt ett kryss [X] på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den
senaste månaden.
Inte alls besvärad
av psykiska problem
Mina psykiska problem
besvärar mig extremt mycket
Adress:
Telefon:
Tingsgatan 12
671 40 Arvika
0570-712755
Har du funderingar om hur
du mår, din psykiska hälsa
eller livssituation?
Behöver du någon
att prata med men
vet inte vart du ska
vända dig?
Du som bor i Arvika, Eda eller Årjäng och är 18–25 år är välkommen att vända dig till
oss på Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika med alla dina funderingar om hur du
mår psykiskt. Det finns inga onödiga frågor och vi har tystnadsplikt.
Du kan nå oss på flera sätt:
• Genom att ringa oss på telefon 0570-71 27 55 vardagar 08.00-16.00.
• Genom att komma till vår mottagning på Tingsgatan 12 i Arvika där vi har drop- in tisdagar 13.00–16.00.
• På www.1177.se under ”mina vårdkontakter” genom att göra en egen vårdbegäran.
Är du mellan 18-25 år och har
funderingar om hur du mår,
din psykiska hälsa eller livssituation?
Behöver du någon att prata med
men vet inte vart du ska vända dig?
Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika
Du som bor i Arvika, Eda eller Årjäng och är
18–25 år kan vända dig till oss på Psykiatrisk
mottagning unga vuxna Arvika med alla funderingar kring hur du mår psykiskt. Det finns inga
onödiga frågor och vi har tystnadsplikt.
Du kan nå oss på följande sätt:
• Via telefon 0570-71 27 55
vardagar 08.00-16.00
• Genom att komma till vår mottagning på
Tingsgatan 12 i Arvika där vi har drop-in tisdagar 13.00–16.00
• På www.1177.se under ”mina vårdkontakter” genom att göra en egen vårdbegäran
