INSTUDERINGSFRÅGOR Historia A/ Historia 1-2, Moment 1:
”Äldre historia” Ht 2010
Litteratur:
McKay 8 edition kap 1, 4, 5, 7, 8, 13, 14: s. 386-403
Gustafsson kap 1- 4
Lindkvist & Sjöberg kap 1- 4
Undervisningstillfälle 1: Tidiga civilisationer
Litt: McKay kap 1
1. Beskriv den mesopotamiska kulturen och samhället under sumerer, akkader och amoriter.
Ange några viktiga naturförhållanden som kan ha spelat en avgörande roll för hur samhället
såg ut.
2. Vad kännetecknade den tidiga högkulturen i Egypten? Vilken roll kan naturförhållandena
ha spelat? Jämför med Mesopotamien. Likheter, skillnader?
3. Redogör för det judiska folkets tidigaste historia och grunddragen i den judiska religionen
så som den växte fram under denna tid.
4. Från 800-talet kom Mellanöstern att domineras först av det Assyriska riket och sedan av
Perserriket. Vilka metoder och maktresurser använde sig det assyriska respektive persiska
rikets härskare av i sina imperiebygganden?
Undervisningstillfälle 2&3: Antiken Grekland
Litt: McKay kap 4
5. När och var blomstrade den mykenska respektive minoiska kulturen och vilken betydelse
hade dessa samhällsbildningar för den klassiska grekiska kulturen?
6. Beskriv den grekiska stadsstatens framväxt och struktur - ekonomiska näringar, sociala
klasser, medborgare, icke-medborgare, politiska institutioner. Vad menade man med termerna
aristokrati, oligarki, tyranni och demokrati?
7. Beskriv den grekiska kulturens spridning under arkaisk tid.
8. Sparta skilde sig från de flesta andra stadsstater. Hur utvecklades den spartanska stadsstaten
under arkaisk tid? Hur byggde man upp sitt inflytande i den grekiska världen?
9. Redogör för den politiska utvecklingen i Aten från aristokrati till demokrati och vilka
sociala grupper i staden som representanterna för de olika styrelseskicken stödde sig på.
10. Ge exempel på den klassiskt grekiska kulturen så som den kom att utvecklas i framför allt
Aten.
11. Vad karaktäriserade det dagliga sociala livet i det klassiska Aten? Vilken roll spelade
slaveriet? Hur såg kvinnornas rättsliga och sociala villkor ut? Jämför med Sparta.
12. Aten var också det främsta sätet för den klassiska grekiska filosofin. Nämn de viktigaste
klassiska filosoferna, när de var verksamma och något om deras grundläggande tankar.
13. Hur utvecklades Spartas och Atens ömsesidiga relationer och inflytande i den grekiska
världen under och efter Perserkrigen och vilka konsekvenser fick detta för den grekiska
stadsstatsvärlden?
14. Makedoniens erövring av Aten betecknar slutet på den klassiska tiden och den grekiska
stadsstatscivilisationen. Vad hände med den grekiska kulturen? Vad menas med hellenism
och vilken betydelse fick hellenismen under de närmast följande århundradena?
Undervisningstillfälle 3&4: Antiken Rom, Byzans och kristendomens tidiga historia
Litt: Mc Kay kap 5, kap 7 s.163-178
15. Redogör för de sociala motsättningarna och inre stridigheterna under den tidiga
republiken. Vilka sociala grupper stod mot varandra? Vad blev resultatet?
16. Italiens enande: Vilka metoder användes för att knyta underkuvade folk och
bundsförvanter till stadsstaten Rom? Jämför med Aten. Varför lyckades Rom där Aten
misslyckades?
17. Redogör i stora drag för den romerska expansionen utanför Italien under republiken,
förhållandet mellan Rom och de erövrade områdena.
18. Vilka tjänade och vilka förlorade på det växande romerska imperiet? Beskriv den sociala
strukturomvandlingen av den italienska landsbygden och staden Roms tillväxt.
19. Redogör för de politiska och sociala striderna under senrepubliken som kom att leda till
republikens fall: Vilket var bröderna Gracchus politiska och sociala program, vilka grupper
representerade de? Jämför med Aten. Vilken var den viktigaste sociala maktbasen för
personer som Marius, Sulla och Caesar?
20. Beskriv i stora drag de ekonomiska, politiska, kulturella och religiösa förhållandena i det
romerska kejsardömet under de två första hundra åren från och med kejsar Augustus till och
med ”de gyllene åren” på 100-talet e. Kr.
21. Vilken roll spelade slaveriet i Romarriket? Jämför med det klassiska Grekland?
22. På vilka områden kunde kvinnor ha makt och inflytande i det romerska samhället? Jämför
med det klassiska Aten.
23. Beskriv kristendomens växande inflytande i det romerska riket och ange några tänkbara
orsaker till framgångarna.
24. Ange långsiktiga kristendenser under kejsartiden som verkade i upplösande riktning. Hur
försökte man komma till rätta med dessa under Diocletianus och Konstantin?
25. Vad låg bakom delningen av imperiet i en västlig och östlig del och hur kom den östra
delen och kontakterna med väst att utvecklas efter Västroms politiska upplösning? Följ
utvecklingen i öst i stora drag fram till 1453.
Undervisningstillfälle 5: Den islamiska världen 600-1400
Litt: McKay kap 8
26. Ange de mest centrala inslagen i Muhammeds budskap som utgör grund för Islam. Hur
utvecklades läran de närmaste århundradena efter Muhammeds död?
26. Beskriv i översiktliga drag den islamiska expansionen efter Muhammeds död fram till 733
e. Kr och ange några viktiga förutsättningar för expansionen. Hur betraktades judar och
kristna i de erövrade områdena?
27. Den islamiska religionen och expansionen leddes från början av ett arabiskt härskarskikt.
Hur utvecklades detta under Umayyad och Abbasidkalifaten?
28. Vilken betydelse och innebörd hade slaveriet i den islamiska världen? Jmfr med Rom och
Grekland.
29. Vilken social och rättslig ställning hade kvinnor i det klassiska islamiska samhället?
30. Redogör för några viktiga inslag i det muslimska samhällslivets utveckling under det
Abbasidiska kalifatet: ekonomi och handel, kultur, vetenskap, utbildning och kontakter med
den kristna världen
Undervisningstillfälle 6&7: Europa: tidig medeltid, högmedeltid
Litt: McKay kap 7: 178-185, kap 13: 351-374
31. Hur såg det germanska samhälle ut som konfronterades med det västromerska på 300- och
400-talen? Hur påverkade var germanerna av romersk kultur och vice versa?
32. I vilka avseenden innebar det Karolingiska riket en renässans för antiken? Och på vilka
sätt kan man säga att Karolingerriket också innebar ett genombrott för det nya medeltida
samhällssystemet?
33. Vad menas med feodalism och ‘manorialism’ (godsägarsystem)?
34. Beskriv och jämför den statliga centralmaktens utveckling i Frankrike, England och det
tyskromerska kejsardömet under högmedeltiden fram till ca 1300.
35. Kyrkans ställning och betydelse: Redogör för den kyrkliga reformrörelsen och
kraftmätningen mellan påvar och kejsare: bakgrund, förlopp, följder.
36. Redogör för korstågen: bakgrund/orsaker, organisering och förlopp, följder.
37. Ge en beskrivning av högmedeltidens ekonomiska expansion och den framväxande
stadskulturen.
Undervisningstillfälle 8: Senmedeltid och renässans
Litt: McKay kap 13 s. 374-384, kap 14 s. 386-403
38. Redogör för den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen under senmedeltiden.
Jämför med högmedeltiden.
39. Jämför den politiska utvecklingen i England och Frankrike under senmedeltiden.
40. Vad innebar renässansen? Ange några centrala inslag och personer. Jämför renässansen
norr om Alperna med renässansen i Italien.
41. Redogör för kritiken mot kyrkan under senmedeltid och renässans som föregick
reformationen.
Föreläsningstillfälle 9: Norden, vikingatid, tidig medeltid. Nordisk och svensk
högmedeltid.
Litt: Gustafsson kap, Lindkvist & Sjöberg kap 1-3.
42. Redogör för de nordiska vikingafärderna. Förutsättningar, utbredning/riktning, karaktär,
följder.
43. Beskriv kristnandet, riksgrundandet och något om samhällets organisation i Norden mot
vikingatidens slut.
44. Redogör för kungamaktens konsolidering och statsmaktens utbyggnad i de nordiska
länderna under högmedeltiden.
45. Beskriv ståndssamhällets framväxt i de nordiska länderna, de olika ståndens privilegier,
näringar och samhällsinflytande.
Föreläsningstillfälle 10: Nordisk senmedeltid
Litt: Gustafsson kap 4, Lindkvist & Sjöberg kap 4
46. Beskriv hur kampen om den politiska makten utvecklades i Sverige under
Kalmarunionens tid: Perioder av stark respektive svag unionskungamakt, vilka grupper som
stod mot varandra och deras olika politiska mål och medel.
47. Redogör för Engelbrektsupproret och dess betydelse.
