UTDRAG VEM är du som bedömer mig? - Vilka värderingar utgår personal som ska bedöma människors psykiska hälsa ifrån? Innehåll Förord 7 Galenskapens gåta 9 Del 1 Forskningen om biogenetiska orsaker till 12 psykisk ohälsa är inte kontrollerad. Analys av begreppet schizofreni 13 Psykisk ohälsa orsakas av psykosociala faktorer 15 - Primär gemensam kommunikation Psykiatrin ifrågasätter inte sina biogenetiska grundantaganden 16 Läkemedelsindustrin i symbios med läkare och forskare 17 Grundantagandena i den biogenetiska forskningen är felaktiga och ger förödande konsekvenser för människor med psykisk ohälsa 19 Barns naturliga utveckling 19 De anställda inom sjukvården och läkemedelsindustrin är inte syndabockarna 20 Del 2 Forskningen om orsakerna till psykisk ohälsa måste bygga på grundsynen att Gemensam kommunikation tillhör våra primära behov 22 Ett bemötande som återger patienten värdighet 22 Stina berättar om sin bror Olle 22 Psykosocial miljö som kan framkalla symptom som lidande, 26 förtvivlan. förvirring och desorientering - Kommunikationen mellan barn och vuxna som framkallar ”schizofrena” symptom Olles och Stinas familj 27 En isolerad familj 28 Stinas värld öppnar sig 29 Varför bröts Olles psyke ihop? 29 Hur bemöts patienterna i psykiatrin? 31 Psykisk tortyr finns väl inte i Sverige? 33 Vilket bemötande ger patienterna möjlighet till förbättring? 34 Varför räcker det inte att få de sekundära behoven tillfredsställda för att må bra? 35 Psykiatrin, socialtjänst och skola arbetar huvudsakligen sekundärt 36 Vad saknades i Olles miljö? 36 Mamman försökte tukta Stina 37 Vad såg människor i familjens omgivning? 38 Ett subtilt psykotiskt familjesystem 38 Olle på mentalsjukhus 39 Mamman försöker få in Stina på mentalsjukhuset 40 Stina försökte få hjälp till sin bror 41 Men det var ju så förr: mammorna var osäkra med dåligt självförtroende och papporna gick till arbetet 42 Olles och Stinas familj saknade gemensam kommunikation 42 Den psykosociala misären i familjen avslöjas till sist 43 Kan ett trauma lösa ut psykos? 44 Ett trauma i Olles och Stinas liv 44 Stinas och Olles förtvivlade kamp 47 Vad händer när barn skräms ut ur gemensam kommunikation? 50 Kyrkans kunskap om mellanmänskliga relationer 51 Ekonomismen slår sönder gemenskap 52 Människors psykiska ohälsa förvärras av brist på förståelse 55 Gemensam kommunikation tillhör de primära behoven 56 Vilken kunskap finns inom naturvetenskapen och psykologin om den gemensamma kommunikationens betydelse för psykisk hälsa? 57 Psykiatrin behöver förändras från grunden och huvudsakligen tillhöra friskvården 62 Rekrytering och utbildning av personal 64 Del 3 Hur kan vi förändra vården så att människor med psykisk ohälsa får den hjälp som de behöver? 66 Ska vi gå på symptomen eller ska vi bota? 66 Varför går inte fler anställda i vården samman och uppmärksammar vanskötsel av patienter? Varför anmäler man inte sig själva till Lex Maria? 67 Psykiatrin i Sverige bygger inte på gemensamma värderingar 68 Några synpunkter från personalen vid den första utflyttningen av patienter från Beckomberga 69 Utflyttningen från mentalsjukhusen blev i många fall en katastrof för patienterna 72 Forskning om psykisk ohälsa 72 Framtida forskning 75 Hur kan patienten få förtroende för personalen? 78 Hur behöver utbildningen för personal som arbetar med psykisk hälsa utvecklas? 79 Primär gemensam kommunikation behöver vara en grundbult i utbildningen 80 Hur kan man lära ut ett bemötande? 81 Konkret patientarbete 81 Samhällsstrukturernas påverkan på personalens värderingar 81 Att förmå leva och inte bara överleva 82 Hur kan vi nå en primär gemensam kommunikation? 82 Vad är destruktiva försvar? 82 Ett framtidsscenario 85 Sammanfattning 87 Bilagor 89 Bilaga 1 Citat ur Galenskapens gåta; Read J m.fl 89 Bilaga 2 Utdrag ur föredraget ”Att skapa en plattform för psykoterapi” Imre Szecsödy 93 Bilaga 3 Nackaprojektet mm 95 Bilaga 4 Utbildningsprogram för psykiatrin; Ögren K 96 Litteraturlista 98 Förord Så äntligen kom boken. Som visade på det jag redan vetat genom egna upplevelser i min barndom och genom 35 års arbete med människor med psykisk ohälsa. Schizofreni är en ovetenskaplig diagnos, som bygger på okunskap om hur familjen och samhället vi lever i påverkar oss. Diagnosen bygger på att man tror att schizofreni är biogenetiskt betingad. Boken heter ”Galenskapens gåta”.1) Anledningen till att jag skrivit den här boken är att jag vill ge stöd till dem som har samma erfarenhet som jag, att det går att bota även svår psykisk ohälsa som s.k. schizofreni genom att frilägga de bortträngda känslorna från barndomen, som gett destruktiva försvar (se nedan sid 97) och ersätta dem med konstruktiva försvar. Varför fungerar inte vissa metoder som används i den gängse psykiatrin? De är sekundära. De bygger inte på ett gemensamt arbete med den utsatta att komma till klarhet med hur barndomen skadat denne och hur han/hon kan bota dessa skador. Hur är det möjligt att bearbeta barndomens bortträngda känslor? Det kan ske med det jag kallar primär gemensam kommunikation, där terapeuten/personalen möter patienten, så som den hade behövt mötas som barn, direkt utan förbehåll. Det är en ansträngande ”resa” för patienten, men orkar han/hon konfronteras med sanningen, står livet och väntar. 1) En antologi som är redigerad av psykologerna John Read, Loren R Mosher och Richard Richard P Bentall som 2004 utgavs på engelska under titeln "Models of Madness: Psychological, social and biological approaches to schizofrenia (Brunn Routledge), och finns i svensk översättning som ”Galenskapens gåta”. För att förstå skillnaden till gängse behandling behöver personal i våra samhällsinstitutioner förstå att det är ett sekundärt arbete att försöka göra den utsatte till en fungerande samhällsmedlem i familj och arbete. Först måste grunden vara lagd det vill säga de primära behoven kunna få näring. Annars rasar vi till sist ihop, som hus med bräcklig grund, trots alla samhälleliga ambitioner. Jag beskriver i texten olika värderingar som finns idag på psykisk ohälsa och hur smärtsamt det måste vara för patienterna att ständigt bli bemötta med brist på förståelse för deras problem. Till sist ger jag förslag på hur utbildningen skulle kunna se ut för terapeuter/personal som på olika sätt arbetar med psykisk hälsa samt ger ett framtidsscenario för ett samhälle där personal inom vård, omsorg och skola är medvetna om de grundläggande värderingar, som måste styra allt sådant arbete. Del 1 Forskningen om biogenetiska orsaker till psykisk ohälsa är inte kontrollerad. Även i Sverige pågår försäljning av antipsykotisk medicin som är skadlig för patienter. Nyligen (september 2008) avslöjades i Sverige att den antipsykotiska medicinen inte hjälper dementa det vill säga gamla med psykisk ohälsa. Medicinen snarare förvärrar deras hälsotillstånd. Svenska läkemedelsverket godkände år 1999 Risperdal som behandling av dementa. Studiens främsta mål var att utreda huruvida Risperdal kunde hjälpa fler dementa än vad man kunde göra med sockerpiller. Men så är inte fallet. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i de doser som går att mäta med acceptabla biverkningar. Risperdal har visserligen en viss effekt på några så kallade underordnade mått enligt studien men det är vetenskapligt inte tillräckligt för att belägga effekten. Inför publiceringen i Journal of Clinical Psychiatry bytte författarna ut det ursprungliga måttet på Risperdals effekt mot ett mått som verkade mer fördelaktigt för läkemedlet. De ändrade också gränsen när en person får ”effekt” så att resultatet visade en statistiskt säkerställd effekt. Detta strider mot vedertagen forskningsetik. Tre av sex författare bakom studien var anställda på läkemedelsföretaget Janssen-Cilag. Läkemedelsverket godkände Risperdal för dementa. Argumentet var att den då mest använda behandlingen med Haldol inte hade några bevis alls på positiv effekt, och dessutom fler och allvarligare biverkningar. Detta berättar f.d. professorn Lars Gunne, som gjorde Läkemedelverkets utredning, i en artikel i DN 11 september 2008 Han menar att patienter som är dementa och aggressiva skulle ha fått antipsykotiska medel vare sig de hade godkänt Risperdal eller inte eftersom doktorerna då skulle ha skrivit ut Haldol. ”Och det är inte så lyckat eftersom vi vet att de gamla antipsykosmedlen ofta ger allvarliga biverkningar. Här hade vi signifikanta resultat till fördel för Risperdal, men inte på primärvariabeln. Skulle vi då säga att företaget fick göra om alltsammans? Jag tycker inte det. De hade i alla fall försökt i motsats till alla de andra som hade antipsykotisk medicin.” Det är viktigt att notera att andra läkemedelsföretag inte ens har försökt vetenskapligt pröva effekten och biverkningarna av antipsykotisk medicin för dementa, enligt Lars Gunne. Han menar således att medicinen kunde användas trots att den inte utvärderats utifrån forskningsetiska principer. Analys av begreppet schizofreni Begreppet kan härledas till två av den moderna psykiatrins fäder, Emil Kraepelin och Eugen Bleuler, som verkade under början av 1900-talet. John Read menar att de två psykiatrerna uppfann schizofrenin genom att sätta ett samlingsnamn på en mängd av beteenden som under deras tid uppfattades som socialt oacceptabla. Reads sammanställning av Kraepelins och Bleulers "symptom" ger vid handen att schizofrena bland annat kunde vara homosexuella, avvika från fasta roller för män och kvinnor, visa olydnad gentemot sina överordnade, visa en ovilja att arbeta och klä sig i "märkliga" färgkombinationer. De kunde vidare tänkas känna för mycket eller för lite, ofta bli alltför intresserade av nya idéer, ibland skriva för mycket poesi eller spela för mycket musik och de vill ofta förändra världen till det bättre. Dessa "symptom" som psykiatriker diagnostiserat som schizofrena är lätt att idag avslöja som psykiatrins/samhällets förtryck av sina medmänniskor. Det är Kraepelins och Bleulers teorier som utgör grunden för föreställningen att det finns en biogenetisk sjukdom som de kallade, och som fortfarande kallas, schizofreni. Det var också deras idéer som banade vägen för både tvångssterilisering (som Bleuler explicit rekommenderade) och aktiv "dödshjälp" till psykiskt sjuka. Psykiatriker är oense om hur schizofreni egentligen ska definieras och diagnostiseras. I en av artiklarna i antologin framhåller John Read att schizofrenibegreppet saknar reliabilitet*). Det betyder att begreppet har en oklar innebörd. Symptomen har ändrats över tiden och olika psykiatriker tolkar symptom olika. Fortfarande leder diagnosen till förtryck för att inte säga tortyr av människor, men många biogenetiska forskare verkar okunniga om de psykosociala orsakerna till de symptom de laborerar med. Begreppet ”schizofren” saknar också validitet*) eftersom man inte vet vad man ska mäta: det beskriver i själva verket inte en definierbar sjukdom eftersom man inte kan ange klara symptom på "sjukdomen", avgöra vad som orsakar den, behandla den eller göra några säkra prognoser avseende dess utveckling. Read påpekar beträffande det sistnämnda att det också är ett märkligt faktum att många schizofrena, särskilt i u-länder där man inte har råd med psykiatriska behandlingar, blir kvitt sin "genetiskt betingade" schizofreni helt utan psykiatrisk behandling. Den viktigaste orsaken, menar Read, till psykiatrikernas problem att avgöra vilka människor som är schizofrena är att den förhöjda känsligheten, de ovanliga upplevelserna, lidandet, förtvivlan, förvirringen och desorganisationen, det som allmänt kallas "schizofrent", inte är symptom på en medicinsk sjukdom. *)Med validitet dvs giltighet menas mätinstrumentets förmåga att mäta det som det påstås mäta. Med reliabilitet, dvs pålitlighet, menas att en mätmetod är okänslig för slumpens inverkan. Reliabiliteten är hög när testen ger samma resultat vid upprepade mätningar. Psykisk ohälsa orsakas av psykosociala faktorer Psykisk ohälsa orsakas ofta av brist på primär gemensam kommunikation i barndomen. Även andra psykosociala faktorer som fattigdom, diskriminering och förtryck kan utveckla psykisk ohälsa. Primär gemensam kommunikation De psykosociala problem, som uppstår tidigt i barndomen, får allvarliga konsekvenser eftersom barnets existens är helt beroende av hur barnet bemöts av sina föräldrar och andra vuxna. Det behöver primär gemensam kommunikation med någon vuxen. Begreppet innehåller många olika delar men det helt avgörande är att barnet har en levande mottagare i sin kommunikation. En mottagare som reagerar och svarar ärligt utifrån sig själv. På så sätt kan barnet pröva sig fram och få förtroende för sig själv, sin existens i världen, och så småningom hitta sin integritet och förmåga till skapande tillsammans med andra. Ordet Gemensam i begreppet är därför avgörande. Kommunikation mellan människor består av 1.Varseblivning (i nuet eller minnet) via våra sinnen Vi uttrycker med ord, ansiktsuttryck och kroppsspråk, vad vi känner, ser, luktar och hör 2 Känslor Vi reagerar med känslor: ilska, sorg och glädje etc. 3. Förståelse Vi möter varandra i vad vi ser och reagerar på 4. Vi uttrycker vad vi vill/önskar i förhållande till det vi kommunicerar till varandra Detta är innehållet i en kommunikation som är förtroendeskapande och ger barn och vuxna tillit till sig själva. Alla dessa delar behöver den vuxna omgivningen möta och reagera på så att barnet får förtroende för sina egna upplevelser. Om detta system är stört på grund av exempelvis straff, rädsla och/eller likgiltighet tappar barnet sin tillit till den vuxne och hamnar i ensamhet, vakuum. Ibland hittar det kompensation i en annan person, och då blir skadan inte lika stor, men helt utan gemensam kommunikation bryts barnets psyke ner. Psykiatrin ifrågasätter inte sina biogenetiska grundantaganden De flesta människor finner det knappast överraskande att brist på primär gemensam kommunikation i kombination med diskriminering och traumatiska upplevelser kan ge allvarliga psykologiska konsekvenser, men psykiatrin idag ifrågasätter inte sina grundantaganden, att orsakerna till psykisk ohälsa huvudsakligen är biogenetiska. Den biogenetiskt inriktade psykiatrin har vägrat att godta psykosociala förklaringar när det gäller svårare psykisk ohälsa. Den har i stället ignorerat undersökningar som har psykosociala utgångspunkter eller tolkat dem på ett sätt som lämnar de dominerande biogenetiska utgångspunkterna intakta. Endast någon procent av den samlade forskningen om schizofreni i världen handlar om psykosociala orsaker till symptomen. Forskningen, både när det gäller orsaker till och behandling av schizofreni, fokuseras i stället nästan uteslutande på genetik, biokemi och neuropsykologi. Forskningen verkar i många fall snarare vara inriktad på att bekräfta vedertagna biogenetiska "sanningar" än att i enlighet med god vetenskaplig praxis pröva dess reliabilitet och validitet. Hur kan detta komma sig? Författarna i "Galenskapens gåta" hävdar att orsaken står att finna i läkemedelsindustrins finansiering och marknadsföring av den biogenetiska psykiatrin. Läkemedelsindustrin, som tjänar hundratals miljarder kronor årligen på försäljningen av psykofarmaka, finansierar en stor del av forskningen inom psykiatrin och flera av de vetenskapliga tidskrifterna på området. Vidare finansierar de marknadsföring och lobbying riktad mot verksamma läkare, politiker och medier. De forskare, terapeuter och psykiatriker som företräder andra uppfattningar än de biogenetiska har inte finansiella medel att konkurrera, och ignoreras eller misskrediteras systematiskt av sina meningsmotståndare. Läkemedelsindustrin har ett stort inflytande på psykiatrin. Det är mycket skadligt för den oberoende forskningen. Läkemedelsindustrin i symbios med läkare och forskare Läkemedelsindustrin är i symbios med läkare och forskare inom psykiatrin skriver Read i Galenskapens gåta. De är beroende av läkemedelsindustrin och bedriver tendentiös forskning. Vidare ignorerar de och förvanskar fakta i avsikt att dupera allmänheten, psykiskt skadade människor och dessa människors anhöriga. På så sätt har läkarna bidragit till att diskriminerade människor och människor med trauman stigmatiserats (stämplats) och medicinerats i onödan med allvarliga och ibland kroniska biverkningar som följd. Psykiskt skadade människor har svårt att ifrågasätta vården och de anhöriga tas inte på allvar. En del anhöriga accepterar läkarnas diagnoser att t.ex. deras son/dotter lider av en biogenetiskt betingad sjukdom. På så sätt slipper de känna eget ansvar och därmed förknippad skuld. Socialstyrelsen reagerar först när anhöriga till dementa i DN tagit upp debatten om antipsykotisk medicin, som ges till dementa människor: ”2008-09-12 Socialstyrelsen ser över föreskrifter om läkemedel till äldre Frågan om läkemedelsbehandlingen av äldre uppmärksammas av Socialstyrelsen, som nu inleder arbetet med att ändra sina föreskrifter och allmänna råd på området. - Det ska i framtiden inte råda något som helst tvivel om vem som bär ansvaret för läkemedelsanvändningen för de äldre patienterna, säger generaldirektör Lars-Erik Holm. Socialstyrelsen inleder nu arbetet med att • tydliggöra att patientens fasta läkarkontakt i primärvården ska ha ett samordningsansvar för patientens läkemedelsanvändning • klargöra att det är vårdgivarens ansvar att organisera regelbundna uppföljningar av läkemedelsanvändningen hos äldre inom kommunal vård och omsorg samt hemsjukvård i landstingets regi • stärka den nationella uppföljningen av läkemedelsbehandling av äldre Socialstyrelsen har under flera år pekat på att äldre felbehandlas med läkemedel samt att det finns brister när det gäller förskrivning och uppföljning av läkemedel till äldre personer. Det handlar till exempel om förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel, biverkningar av nyligen insatt behandling. Vården ser inte heller regelbundet över den äldres läkemedel och omprövar om de verkligen behövs. Förbättringar är på väg Läkemedelgenomgångar är ett bra sätt att få kvalitet och säkerhet i behandlingen av äldre. Det vill säga att man utifrån den enskilde patientens behov granskar de läkemedel som patienten använder och kritiskt ifrågasätter om alla utskrivna preparat verkligen behövs och ger effekt. Och förbättringar är på väg. Socialstyrelsens genomgång av stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer för åren 2006-2008 visar att hälften av kommunerna och nästan alla landsting har sökt bidrag för att kunna göra fler läkemedelsgenomgångar. Riktlinjer för demenssjukdom Socialstyrelsen tänker även se över utformningen i sina egna riktlinjer. - Vi har i våra rapporter pekat på att de nationella riktlinjerna riskerar att driva fram en alltför omfattande läkemedelhantering av äldre. En 85-åring som får hjärtinfarkt ska inte alltid ha alla läkemedel som föreslås i riktlinjerna. Dessa tar sällan hänsyn till att äldre ofta får både ändrad effekt och högre risk för biverkningar, säger Lars-Erik Holm. Samtidigt arbetar Socialstyrelsen med att ta fram särskilda riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. I dessa kommer läkemedelsfrågorna att vara en del av Socialstyrelsens rekommendationer. Riktlinjerna kommer även att vara ett stöd för att behandlingen ska anpassas på ett bättre sätt till individen. De främsta behandlingsåtgärderna är här inte de farmacevtiska utan en god omvårdnad, som utgår från behoven som varje personen med demenssjukdom har. En preliminär version av riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom är klar 2009.” Grundantagandena i den biogenetiska forskningen är felaktiga och ger förödande konsekvenser för människor med psykisk ohälsa. Grundantagandena i nästan all psykiatrisk forskning idag är att psykisk ohälsa är biogenetiskt betingad. Dessa grundantaganden är felaktiga och ger förödande konsekvenser för de psykiskt sjuka eftersom de biogenetiska metoderna i vården upprätthåller förtrycket mot människor och ibland gör dem fysiskt sjuka. Därmed förvärras deras möjligheter att komma ur sitt destruktiva beroende av sin psykosociala omgivning. Även om slutsatserna i Galenskapens gåta är trovärdiga efter genomgången av den empiriska forskningen, saknas tillräcklig analys av vad i den psykosociala miljön som ger de s.k. schizofrena symptomen. Den psykosociala forskningen har inte alltid tydliga hypoteser. Förklaringsgrunderna blandar biologiska och psykosociala faktorer på ett sätt som inte gör skillnad på patienternas primära och sekundära behov. De sekundära behoven blir därför lika viktiga. Jag menar att det primära behovet av gemensam kommunikation är förutsättningen för att vi människor ska kunna välja det som gagnar vår naturliga utveckling till de stabila skapande människor, som vi är ämnade att vara. Mitt begrepp primär gemensam kommunikation är således centralt i allt arbete med psykisk hälsa. För att nå gemensam kommunikation krävs mycket kunskap och vilja till egen utveckling hos dem som arbetar med psykisk hälsa. Barns naturliga utveckling Om barn har tillgång till vuxna, mogna människor som ger dem den trygghet som behövs för att låta deras känslor vara ”kompassen” i livet kommer de att ha tillit till sig själva och följa deras naturliga nyfikenhet, kreativitet i och förbli autonoma. Föräldrar eller andra vuxna som ockuperar barnens känslor genom att styra dem efter sina egna behov hämmar den naturliga utvecklingen. Barn som inte är traumatiserade behöver inte symbios. De behöver bemötas med en primär kommunikation som bygger på barnets behov inte på de vuxnas. Barn är från födseln autonoma. Om föräldrar eller andra vuxna är känslomässigt omogna är det t.o.m farligt med symbios. Den kan utveckla psykisk ohälsa. Detta fenomen skildras nedan i Stinas berättelse om sitt och Olles liv samt i Laings fallstudier av s.k.schizofrena kvinnor i boken ”Mentalsjukdom och miljö”2) Däremot behöver barn som av någon anledning blivit traumatiserade få en gemensam kommunikation med mogna vuxna för att kunna utveckla en inre tillit, som gör dem autonoma igen. Detta arbete bör inte tillhöra sjukvården utan friskvården. De anställda inom sjukvården och läkemedelsindustrin är inte syndabockarna De anställda inom sjukvården och läkemedelsindustrin är inte syndabockarna. Det grundläggande felet är att hela samhället outtalat har antagit att människor med psykisk ohälsa ska behandlas inom sjukvården. De anställda inom sjukvården försöker därför leva upp till att lösa den psykiska ohälsans gåta. Problemet är att människor med psykisk ohälsa inte behöver sjukvård utan friskvård. Ca 20% av som söker till sjukvården idag behöver kanske sjukvård och ska få det. De andra borde få sin sjukpeng kopplad till sig själva så de kan få den hjälp som de själva tror på. De skulle exempelvis kunna få friskvård istället för sjukvård. I boken ”Mentalsjukdom och miljö” R.D. Laing och A.Esterson 2) återges kommunikationen mellan elva ”schizofrena” unga kvinnor och deras respektive familjer. Kommunikationen i samtliga familjer visar tydligt på hur kvinnornas upplevelser av verkligheten inte tas på allvar utan deras olika familjemedlemmar anser sig veta vad som är ”rätt och fel” i deras upplevelser. Det är sådan kommunikation som tar ifrån människor deras psykiska hälsa. Laing och Esterson skriver angående deras studier av den förvirrade kommunikationen i de elva familjerna: ”Det är sådant vi funnit varje gång vi gjort oss mödan att söka (vilket vi nu gjort över tvåhundra gånger). Motsvarar det vad vi redan visste?, väntade?, misstänkte? Sker sådant i alla slags familjer? Förmodligen. Det sker i varje fall i dessa familjer, och om man på vårt sätt betraktar upplevelsen och beteendet hos en person vars upplevelse och beteende anses inadekvata ter dessa sig på ett sätt som vida skiljer sig från vad som uppfattas från psykiaterns gängse kliniska utsiktspunkt, eller ska vi säga utsiktsbegränsande position. De psykiatriker som inte är beredda att själva ta reda på vad som sker utanför deras kliniker och sjukhus, vet helt enkelt inte vad som sker, och de sociologer som tror att de kan få reda på vad som sker genom att analysera medicinska journaler, försöker endast förvandla kliniska misstag till statistiska” I ”Flodhästen i vardagsrummet” skriver Tommy Hellsten ”En av de allra viktigaste kännetecknen för en person som lider av medberoende (=”psykisk ohälsa” min kommentar)är att han styrs utifrån. Med att styras utifrån menar jag att personen har lärt sig at anpassa sig till någonting som finns utanför honom själv i stället för att i sina tankar och i sitt handlande styras inifrån, genom sina egna känslor, tankar och behov. Han känner instinktivt de känslor och behov om finns i hans omgivning…(sid 56) Trots flera böcker om vad som händer med människors psyke när de blir invaderade av andras uppfattningar och inte får tänka själva har detta inte tagits på allvar i sjukvården. Det beror på att psykisk ohälsa inte hör hemma i sjukvården. De metoder som används där kan inte förklara den gemensamma kommunikationens betydelse i den psykosociala miljön. Det som behöver beskrivas och behandlas är det osedda fält som handlar om hur kommunikationen ser ut i den psykosociala miljön där människor med psykisk ohälsa befinner sig. Studier av detta fenomen hör inte hemma i biogenetisk-, i samhälleligeller social forskning - utan i socialpsykologisk forskning.