JMK/ MKV/JV
Instuderingsfrågor (och exempel på tentamensfrågor) i delkursen Medier i
tid och rum (MTR).
Frågorna berör historiska och ekonomiska perspektiv. Vid några frågor
finns exempel på poängsättning angivet.
Presshistoria:
A1. Beskriv (i stora drag) den svenska presshistorien med hjälp av några
idealtypiska massmedieideologier.
(5 poäng)
A2. Beskriv (i stora drag) den svenska presshistorien från 1600-talet till idag med hjälp av några
idealtypiska massmedieideologier! Motivera gärna den periodisering du gör! (5 poäng)
A3.
a) Vilka är mediernas fyra huvudfunktioner, enligt t ex den svenska
pressutredningen från 1972 (och 1974 års radioutredning)?
(2 poäng)
b) Visa med hjälp av en enkel modell hur dessa funktioner förhåller sig
till varandra, och placera in olika presstraditioner i modellen!
(3 poäng)
A4. Frågan om hur staten bör förhålla sig till massmedierna är omdiskuterad. Rekonstruera denna
diskussion med argument från åtminstone två olika typer av massmedieideologi. Namnge också
dessa ideologier och försök ange deras rötter.
(5 poäng)
A5. Vad innebär en socialt ansvarstagande massmedieideologi
a) för medieägandet?
b) för medieinnehållet?
c) för mediepubliken?
Anlägg både positiva och negativa perspektiv i svaren.
(5 p)
A6. Beskriv och diskutera i ett jämförande perspektiv dagspressmarknaden i Stockholm i
slutet av 1920-talet, i mitten av 1960-talet, och i nutid. Vad kännetecknar och vad kan förklara
konkurrenssituationen och koncentrationsgraden? Tänk på faktorer som antal tidningar,
anskaffningssätt, relation till publiker och till annonsörer, ägarstruktur, finansieringskällor,
relation till det politiska fältet, kostnadsstruktur, tekniknivå osv.
(5 poäng)
A7. I mediehistorien har (minst) fyra ”revolutioner” ägt rum. En av dessa är uppfinnandet av
tryckpressen. Beskriv tryckpressens effekter i sin historiska kontext, enligt Elizabeth
Eisenstein (i Balnaves et al).
A8. Enligt Balnaves et al finns det likheter mellan ”tryckpress-revolutionen” och de
omvälvningar som framväxten av radio, tv och datorer medfört. Vad menar de?
1
A9. Forskning har påvisat att s k ”nyheter” uppvisar vissa karaktäristiska drag. Vilka kriterier
ska en händelse uppfylla, enligt Balnaves et al, för att den ska bli en ”nyhet”? Resonera även
kring vilka konsekvenser dessa nyhetsvärderingskriterier får för nyheternas (och därmed
publikens) världsbild.
A10. Diskutera masskommunikationsprocessen och de ideologier och uppgifter som präglar
kommunikationen, enligt Hadenius, Weibull och Wadbring.
A11. Vilka lagar och normer styr de svenska medierna, enligt Hadenius, Weibull och
Wadbring?
A12. Resonera kring vilka olika aktörer och intressen som låg bakom pressens historiska
utveckling! (se Hadenius, Weibull och Wadbring)
A13. Vilka ekonomiska förutsättningar har präglat den svenska pressens utveckling under den
senare delen av 1900-talet?
Radio- och tv-historia
A14. Vilken var den utländska förebilden när Radiotjänst bildades 1924, vilka var ägarna och
vilka principer var styrande för programverksamheten?
A15. Hur kom nyhetsverksamheten att utvecklas inom Radiotjänst under det som kan
benämnas ”etableringsfasen”, ”beredskapstiden” och ”efterkrigstiden”?
A16. Vad är det för organisatoriska, administrativa och innehållsmässiga skillnader mellan
närradio, lokalradio och privat lokalradio?
A17. Vilka är de tydligaste skillnaderna mellan det som kan benämnas den politiska diskursen
om tv och den populära om tv? (se Kleberg)
A18. Vilka är de politiska förväntningarna om tv och vilka är det som kommer till uttryck i
veckopress och i annonser? (se Kleberg)
A19. Vilka genus- och klassperspektiv kan man lägga på annonser från 1960-talet om tvapparater? (se Kleberg)
A20. Hur kom tv- verksamheten att organiseras när tv introducerades i mitten av 1950-talet i
Sverige? Redogör för likheter och skillnader med radions introduktion 30 år tidigare.
A21. På vilka sätt utmanades det nationella tv-monopolet av bl a ny teknik, förändrad
mediepolitik och privata ägarstrukturer?
A22. Om man utgår från etermedieföretagens förhållande till olika samhällsinstitutioner
vilken perioder ter sig då naturliga och vad kännetecknar dem i stort?
A23. Vilka förändringar innebar telegrafen dels mer generellt i samhället, dels mer specifikt
för journalistiken? (se Balnaves et al)
2
A24. Vilka principer rådde när den svenska radion startade sina sändningar? Beskriv i grova
drag den svenska radions olika perioder och vad som kännetecknat programutbudet under
respektive period.
(5 p)
A25. Belys kortfattat tillkomsten av den svenska ljudradion. Vilka aktörer var de viktigaste
intressenterna i denna utveckling åren före och efter starten? Hur kan man förklara att man i Sverige
inte valde reklam som finansieringsalternativ för radion? Jämför gärna med utvecklingen i USA
under motsvarande period. (5p)
A26. Använd begreppet konvergens för att beskriva mediehistorien. (se t ex Balnaves)
A27. Ge, med utgångspunkt från Hadenius, Weibull och Wadbrings framställning, egna
exempel på radions roll i samhället.
A28. Tv-mediets utveckling i Sverige präglades, enligt Hadenius, Weibull och Wadbring, av
en hel del motsättningar. Redogör för dessa.
Ekonomiska perspektiv:
A29. Diskutera i ett jämförande (ekonomiskt) perspektiv mediestrukturen i Sverige för respektive
dagstidningar och television. Utgångspunkten är den svenska publiken. Var kortfattad och översiktlig, men försök att i diskussionen belysa - gärna med exempel - vad som utmärker de två typerna av
medier i fråga om
- ägarstruktur
- finansieringskällor
- konkurrensförhållanden och marknadsformer
- typ av rättslig reglering (statens roll, relevanta lagar?)
- aktuella utvecklingstendenser i fråga om ekonomi och teknik.
(5 p)
A30. Diskutera i ett jämförande (ekonomiskt) perspektiv mediestrukturen i Sverige för respektive
tidskrifter (magasin) och radio. Utgångspunkten är den svenska publiken. Var kortfattad och översiktlig, men försök att i diskussionen belysa - gärna med exempel - vad som utmärker de två typerna
av medier i fråga om
- ägarstruktur
- finansieringskällor
- konkurrensförhållanden och marknadsformer (råder ren konkurrens eller monopol eller...?)
- typ av rättslig reglering (relevanta lagar och andra regler? statens roll?)
- aktuella utvecklingstendenser i fråga om ekonomi och teknik.
(5 p)
A31. Gällande ägande, makt och ekonomiska förhållanden för de svenska dagstidningarna har
några trender kunnat iakttas, från 1980/1990-talet. Beskriv dessa trender och diskutera vilken
betydelse dessa kan ha för journalistikens roll i demokratin. (5p)
A32. Medierna är aktörer på (minst) fem marknader. Beskriv vilka och hur medierna är
aktörer på dessa marknader. (5p)
3
A33. Några trender som karaktäriserat mediemarknaderna under senare år är horisontell och
vertikal integration, recycling och synergieffekter. Beskriv vad som menas med de olika
begreppen och hur de ev. hänger ihop. (5p)
A34. Public service är både ett ideal och en organisationsform. Vilka ideal kan sägas
karaktärisera public service? Hur ser man på finansiering i förhållande till public service?
A35. Balnaves et al skiljer mellan ”traditional media economics” och ”new media
economics”. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa? Vilka strategier för att fånga
publikens uppmärksamhet har prövats (och prövas) i det ”nya” medielandskapet?
A36. Ända sedan 1920-talet har medierna försökt mäta sina publiker. Hur har man gjort?
Vilka problem har man stött på?
A37. Redogör för McChesneys normativa förslag till lösningar på det han kallar det
"demokratiska underskottet" i dagens (nordamerikanska) mediesystem. Diskutera kritiskt och
relatera gärna till den svenska etermediepolitiken.
(5 poäng)
A38. Ange först i punktform några av McChesneys iakttagelser beträffande
nordamerikanska medier och mediekonglomerat idag (i fråga om ägande, konkurrens,
innehåll osv). Hur skulle du därefter vilja bemöta honom med invändningar, eller stödja
honom, med kompletterande upplysningar hämtade från den svenska mediala verkligheten (t
ex med hjälp av Hadenius, Weibull och Wadbring)? (5p)
A39. Beskriv kort fyra utmärkande drag hos dagens mediemarknader i USA, enligt McChesney.
Inrikta dig främst på att karaktärisera mediestruktur och marknadsutveckling i fråga om dagspress
och television. – Kontrastera med att ge motsvarande bild av svenska mediemarknader! Likheter varför? Skillnader - varför?
(5 p)
A40.Beskriv i huvuddrag den svenska tidningsmarknadens utveckling under efterkrigstiden.
(se Hadenius, Weibull och Wadbring)
A41. Förklara innebörden av presstödet och motiven till detta. (se Hadenius, Weibull och
Wadbring)
A42. Vilka etiska problem syftar regelverket för radio och tv att lösa? Diskutera kritiskt de
lösningar som regelverket erbjuder, dvs. vad talar för och vad talar mot regelverket!
A43. Vad utmärker programverksamheten i public service respektive de kommersiella
kanalerna, enlig Hadenius, Weibull och Wadbring?
A44. Problematisera mediekoncentrationen med utgångspunkt från exemplen Bonnier och
MTG, i Hadenius, Weibull och Wadbring (kap 7).
A45. Diskutera, med fokus på innehållet, mediernas globalisering utifrån Hadenius, Weibull
och Wadbring.
4
Digitalisering, divergens, konvergens:
A46. Vad har mediernas digitalisering betytt konkret i Sverige under de senaste ca tjugo åren
a) för mediestrukturens förändringar?
b) för mediernas publiker: ekonomiskt, socialt och kulturellt?
c) för mediernas bidrag till demokrati och offentlighet i samhället?
Belys gärna med exempel hur tekniska faktorer samverkar med andra krafter! (5p)
A47. Definiera begreppen divergens och konvergens samt ge exempel på hur dessa begrepp kan
beskriva dagens mediemarknad och publiker.
A48. Vad innebär begreppet digital divide? (se Balnaves)
A49. Internets utveckling har haft stor betydelse för journalistiken. Utvecklingen har medfört
förändringar gällande dels journalisters arbetssätt och arbetsförhållanden, dels journalistikens
nyhetsvärderingar och prioriteringar. Beskriv och diskutera dessa förändringar med särskilt fokus på
journalistikens roll i demokratin. (Se Hvitfelt och Nygren) (5p)
A50. I och med framväxten av Internet har s k medieaktivism, liksom elektronisk civil olydnad,
uppstått. Hur kan vi förstå dessa begrepp och företeelser? Ser du några för- och nackdelar?
A51. Balnaves et al diskuterar e-government versus e-governance. Vad innebär begreppen och hur
hänger de ev. ihop?
A52. Varför är internet egentligen inte ett massmedium och hur fungerar det i stället? (enligt
Hadenius, Weibull och Wadbring)
A53. Vad har Internets expansion inneburit för traditionella massmedier, enligt Hadenius,
Weibull och Wadbring?
A54. Hur har den tekniska utvecklingen påverkat medierna, enligt Hadenius, Weibull och
Wadbring?
A55. Diskutera medieinnehållets utveckling och vilka syften som ligger bakom val av
innehåll, utifrån Hadenius, Weibull och Wadbring (kap 11).
5
