Språkutvecklingsplan

Språkutvecklingsplan
För Brickebackens skola och fritidshem F-6
2016/2017
Innehållsförteckning:
Inledning
Syfte
Mål
Riktlinjer
Arbete med språkutveckling
Interkulturellt förhållningssätt
Vårdnadshavare
Lyssna
Samtala
Språklig medvetenhet
Läsa
Skriva
Svenska som andraspråk
Modersmålsundervisning/studiehandledning
Kompensatoriska hjälpmedel
Att följa och bedöma språkutveckling
3
3
4
4
5
6
7
8
9
10
11-12
13
14
14
15
16
Bilaga 1
Översikt
Bilaga 2
Observationsschema
Bilaga 3
Checklista för ett språkutvecklande område
Referenser
2
Inledning
Brickebackens skola är en skola för alla. Här sker undervisningen i en mångkulturell miljö
och olikheter ses som en tillgång. Våra elever har varierade erfarenheter, historia och
framtidsdrömmar. Gemensamt för dem alla är att de har möjligheten och rätten att
lyckas.
Skolan har ett ansvar för att stödja elevernas personliga utveckling och förbereda dem för
vidare studier samt för att fungera som medborgare i samhället (Lgr 11). Att stödja en
fortsatt positiv språkutveckling är en central del i detta uppdrag. Under läsåret 2011-12
startade därför ett samverkansprojekt mellan Brickebackens skola och Örebro universitet i
syfte att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Alla lärare och förskolelärare
deltog i en uppdragsutbildning och tillägnade sig kunskaper i olika faktorer som främjar
språk- och kunskapsutveckling för alla elever. Under utbildningen utformades en
språkutvecklingsplan för det fortsatta arbetet. Följande språkutvecklingsplan är en
reviderad upplaga. Den anger inriktningen samt ger exempel på konkret språk- och
kunskapsutvecklande arbete på Brickebackens skola.
Syfte
Syftet med språkutvecklingsplanen är att uppnå en långsiktig, uthållig och medveten
språkutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Den har utformats för att främja alla
elevers språk- och kunskapsutveckling. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i
skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans
viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Genom
språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och
genom språket görs den synlig och hanterbar (Lgr 11, kursplaner och betygskriterier s.96).
Språkutvecklingsplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga
arbetet. Det gör vi genom att:
-
lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling
medvetandegöra all personal om att man genom en genomtänkt strategi kan
stimulera och stödja språkutveckling bland elever med såväl svenska som
modersmål som elever som har ett annat modersmål än svenska
tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att
därmed kunna förebygga och undanröja eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter
3
Mål
Målen för skolans språkutvecklande arbete utgår från Lgr 11.
Språkutveckling i läroplanens första del - bildningens värdegrund och uppdrag:
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”(Få syn på språket - Skolverket, 2012).
Språkutveckling i läroplanens andra del - mål och riktlinjer:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skola ska kunna använda det
svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan, förskoleklassen och
fritidshemmet har ett gemensamt uppdrag att stödja elevernas språkutveckling (Få syn på
språket - Skolverket, 2012).
Riktlinjer


Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen ska främja alla elevers utveckling
och lärande samt en livslång lust att lära.
Lgr 11. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.
Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
4
Arbetet med språkutveckling
Ett väl fungerande språk är en förutsättning för att alla elever ska ha en möjlighet att
uppnå den kunskap, trygghet och framtidstro som de har rätt till. Att alla har tillgång till
ett rikt språk är en rättvise- och demokratifråga. Språket har en nyckelroll i allt
skolarbete. Det är därför förskoleklassens, skolans och fritidshemmets viktigaste uppgift
att se till att alla elever använder språk i tal, skrift och skapande verksamhet, att de
berättar och redogör, lyssnar, samtalar, argumenterar, uttrycker idéer och tankar och vill
lära mer. I Lgr 11 betonas det att lärare i alla ämnen har ett gemensamt ansvar för
elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det innebär att alla pedagoger måste se sin
viktiga roll som språkutvecklare. Med ett medvetet förhållningssätt till språket kan och bör
alla pedagoger från förskoleklass till och med årskurs 6 ta ansvar för elevernas
språkutveckling.
De flerspråkiga eleverna är ingen homogen grupp, utan lika heterogen som vilken annan
elevgrupp som helst vad gäller bakgrund, erfarenheter, språk, förväntningar, värderingar,
kultur och socioekonomisk status. De befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer
till skolan och har hunnit olika långt i sin utveckling av vardagsspråket och skolspråket
beroende på vilka möjligheter till språkutveckling de tidigare mött. För att utveckla ett
allsidigt språk måste de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och
interaktion. Tillvägagångssättet förutsätter tre grundprinciper. Det första är att vi bygger
vidare på det eleverna har med sig till skolan: språk, kultur, förståelse och erfarenheter.
Det andra är att vi ger den typ av stöttning som eleverna behöver – ett stöd som gör det
möjligt att lära sig i och genom samarbete med lärare och andra elever.
Det tredje är viljan att låta eleverna få ”överta” ansvaret för och använda de nyförvärvade
kunskaperna självständigt och för egna syften (Gibbons, 2006, Hajer, 2010, Wedin, 2011).
Vi har anammat en modell som betonar vikten av samarbete mellan individer, samspelet
mellan lärare och elev och de aktiva roller som båda har vid inlärningsprocessen
(Skolverket, 2011).
Vi konkretiserar arbetet i följande ledord:
Stöttning!
”Vi ger tillfälligt
eleven det stöd som behövs.
Stöttningen minskar när
elevens språk ökar”
Interaktion!
”Vår utgångspunkt är
samspel/samarbete.
Tillsammans med en kamrat
eller vuxen kan eleven nå
nästa utvecklingsnivå”
Frågor!
Kontext!
”Vi konkretiserar arbetet
med hjälp av bilder,
artefakter, drama, sång,
musik, film, kroppsspråk,
tecken som stöd”
Samarbete!
”Vi ser elevens
vårdnadshavare som
en viktig tillgång i
skolan”
Förförståelse!
”Vi utgår från
elevens erfarenheter
och förförståelse”
”Vi ställer
öppna frågor och
ger kognitivt utmanande
uppgifter i syfte att
eleven utvecklar språket”
Uppmuntra!
”Vi uppmuntrar
elever att
pröva sitt språk
utan krav på
korrekthet”
5
Interkulturellt förhållningssätt
Det är viktigt att alla elever, oavsett etnisk och sociokulturell bakgrund, känner sig hemma
i skolan/fritidshemmet. Det är av central betydelse att all personal har en grundläggande
respekt för elevernas bakgrund, språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att
varje elev är unik. I alla lärande situationer behöver skolans pedagoger ta reda på elevers
erfarenheter och förförståelse och ha det som utgångspunkt vid planering och
genomförande av lektioner och aktiviteter. Elevens vårdnadshavare ses som en viktig
resurs och vi lägger stor vikt vid att ha en god kontakt med dem.
Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra vårt vardagsarbete och utgöra en grund
för det språkutvecklande arbetet. Vi konkretiserar arbetet i följande ledord:
”Kulturell och etnisk
bakgrund ses som tillgång i
skolans verksamhet”
”Vårdnadshavarnas
kunskaper och
erfarenheter tas
tillvara”
”Lärarna uppmuntrar
eleven att utveckla sitt
modersmål.
Ett välutvecklat modersmål
är bästa grunden för ett
utvecklat andraspråk”
”Lärarna utgår från
elevens erfarenheter
när de planerar”
Eleverna får positiv
respons på sin
flerspråkighet”
6
Vårdnadshavare
Elevernas vårdnadshavare behöver få kunskap om vad som förväntas av dem i sin roll som
vårdnadshavare till skolbarn. När en elev kommer ny till skolan bjuds elev och
vårdnadshavare till ett ”välkommen till skolan” samtal med rektor och ansvarig pedagog.
Vårdnadshavare och ansvarig pedagog/pedagoger samtalar om förväntningar, exempelvis
vid utvecklingssamtalet.
Vårdnadshavarna är mycket viktiga för sina barns språkutveckling. Skolan ska sträva efter
att vårdnadshavarna blir delaktiga i sina barns språkutveckling och medvetna om hur de
kan stödja och hjälpa till i processen.
All personal strävar efter att upprätta en god kontakt med elevernas vårdnadshavare.
Vårdnadshavare ses som en viktig resurs i skolarbetet och kan exempelvis bjudas in för att
berätta om det egna språket, kulturen m.m.
Alla pedagoger som undervisar elever måste vara beredda att ge råd till elevernas
vårdnadshavare. Vid samtal om elevers språkutveckling kan följande råd vara användbara:
1. Tala, läs och berätta sagor på modersmålet/modersmålen med ditt barn. Ett varierat
och välutvecklat modersmål gagnar språkutvecklingen.
2. Tänk igenom ditt barns språksituation!
Vilket/vilka språk ska vara förstaspråket när det inte bara är två språk i barnets
omgivning. Vårdnadshavarna kanske har var sitt modersmål, eller också kan de ha ett
talat modersmål och ett annat skriftspråk.
3. Uppmuntra barnet att läsa ofta! För flerspråkiga elever gäller det på båda språken. Ditt
stöd som vårdnadshavare är ovärderligt.
4. Inpränta i barnet att skolan är viktig.
Du måste inte hjälpa till med läxorna, men organisera hemarbetet och skapa trygga
rutiner. Att du som vårdnadshavare visar intresse för skolarbetet är viktigt. Om du som
vårdnadshavare tycker att skolan är betydelsefull, tycker också barnet det.
5. Om barnet har ett annat modersmål än svenska, sök modersmålsundervisning.
7
Lyssna
Att lyssna är språkutvecklingens motor. I ett samtal är lyssnandet lika mycket värt som
talet. Att övriga deltagare lyssnar till den som talar betyder mycket, inte bara för att föra
samtalet framåt utan också för självförtroendet hos den som yttrar sig. För flerspråkiga
elever gäller det att eleven får höra svenska på ett korrekt sätt. Därför har pedagogen en
viktig roll som modell, men viktigast av allt är att vi vuxna är goda lyssnare. Om vi vill att
eleverna ska bli goda lyssnare måste vi själva vara det. Vi kan vara goda förebilder genom
?att fråga dem om de har förstått rätt och bli goda samtalspartners genom att spinna
vidare på de svar vi får av dem. Vi visar att det är viktigt att lyssna aktivt och det är ett av
de bästa sätten att utveckla elevernas lyssningsförmåga (Gibbons, 2006).
Vi arbetar aktivt med att utveckla våra elevers lyssningsförmåga.
Exempel på aktiviteter
Förskoleklass
Barnen tränar sig på att lyssna vid högläsning, vid samlingar och i samtal. I leken övar
eleverna också på att lyssna på varandra, vänta på sin tur, följa regler och lösa
konflikter. Vi arbetar också med Kiwi-metoden som innehåller lyssnaövningar.
År 1-3
Eleverna övar lyssnande varje dag, exempelvis vid muntliga instruktioner,
redovisningar, ”helgprat” och klassråd. Vi använder oss av arbetssättet ”Att skriva sig
till läsning”( ASL) och det innebär att eleverna oftast jobbar tillsammans med en
skrivkompis vid datorn. Det innebär bl.a. att eleverna får många möjligheter att lyssna
på och lära av varandra. Elevernas egna texter lyfts fram och de läser dem för
varandra. Vi ger då beröm på olika sätt, exempelvis genom att ge ”ros” (bra saker) och
”ros och råd” till dem som kommit lite längre i sin skrivutveckling. På ”leksaksdagen”
får alla barnen ta med en leksak som de berättar om för kamraterna. Högläsning
prioriteras!
År 4-6
Eleverna tränar på att lyssna i det vardagliga arbetet, vid exempelvis samtal och
muntliga instruktioner. Eleverna arbetar ofta två och två eller i mindre grupp och övar
då att lyssna på varandra. Eleverna får kontinuerligt lyssna på högläsning. De
sammanfattar det man lyssnat på, samtalar om problem och förutspår. Vi tittar på film
och lyssnar på radioprogram. På de praktisk-estetiska lektionerna förstärker vi
skriftliga instruktioner med verbala instruktioner, bilder och kroppsspråk. I lek och
idrott får eleverna i smågrupper instruera och lyssna på varandra.
Fritidshemmen
Vi samtalar med barnen varje dag, exempelvis vid ankomsten till fritids. Vi har ett
förhållningssätt där vi uppmanar barnen att lyssna färdigt på varandra och vänta på sin
tur. Vid samlingen ställer vi följdfrågor för att öka förståelsen.
8
Samtala
För alla åldrar är just samtalet den mest grundläggande språkutvecklande aktiviteten. Det
bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man använder språket i sociala
sammanhang. Dialogen skapar möjlighet till tänkande. När den vuxne ligger lite över
elevens språknivå och språkutveckling stimuleras och utmanas denna. Att tala om vad som
har hänt eller vad som ska hända är viktigt för att utveckla ett situationsoberoende språk.
Samtalet fungerar som brygga in i skriftspråket. Språkinlärning sker när eleven klargör vad
den menar och förhandlar och formulerar om det han vill ha sagt. Därför är det viktigt att
talutrymmet fördelas mellan lärare/pedagoger och elev och mellan elever. För att stötta
inlärningen måste pedagoger skapa tillfällen där det ges utrymme för en varierad
dialoginriktad interaktion (Gibbons, 2006; Skolverket, 2010).
Vi arbetar med en dialoginriktad interaktion.
Exempel på aktiviteter
Förskoleklass
Eleverna övar på att berätta för varandra om sina upplevelser. De får intervjua varandra
och arbeta i mindre grupper för att få mer talutrymme. I leken utvecklar barnen sitt språk
med stöttning av pedagogerna. Vi arbetar med Kiwi-metoden som innebär mycket
samtal.
År 1-3
Vi lägger stor vikt vid att ge eleverna respons vid samtalssituationer. Under alla lektioner
i alla ämnen ställer vi öppna frågor och ber eleverna utveckla sina svar. Vi har ett
förhållningssätt där vi förtydligar det barnet med ett svagt svenskt språk vill uttrycka.
Under alla lektioner i alla ämnen lägger vi vikt vid pararbete och mindre grupparbeten för
att ge mer talutrymme. Vi arbetar med Kiwi-metoden och ASL. Vi introducerar
ämnesspecifika termer.
År 4-6
Olika former av samtal får stort utrymme i undervisningen. Läraren stöttar eleverna
genom att ställa öppna frågor och be dem utveckla innehållet. Eleverna arbetar ofta två
och två eller i mindre grupper. Vi använder ämnesspecifika termer i respektive ämne
och uppmuntrar eleverna att använda dem i samtalet. På idrotten har vi
gruppdiskussioner om träning och hälsa. Eleverna får sätta ord på hur träning känns.
Fritidshemmen
Vi har ett medvetet förhållningssätt där vi samtalar om det barnet gör, exempelvis målar,
pysslar och leker. När vi samtalar korrigerar vi språket på ett naturligt sätt. Vi lär barnen
att utrycka sig med ord i stället för att bli fysisk vid konflikthantering. Vi hjälper barnen att
sätta ord på känslor och svåra saker.
9
Språklig medvetenhet
God språklig medvetenhet är en viktig förutsättning för positiv läs- och skrivutveckling. Att
vara språkligt medveten betyder att man självständigt mer eller mindre reflekterar över
språk. För att bli språkligt medveten måste man analysera ett språk, uppfatta orden i
meningarna, dela upp orden i mindre delar och på andra vägen kunna sätta samman ord
utifrån delarna och bilda meningar. Genom ett dagligt arbete efter en given struktur, där
man går från helhet till delar, stimuleras den språkliga medvetenheten. Detta kan ske i
lekens form med sång, rim, ramsor, genom att lyssna och tala, berätta och återberätta,
läsa och skriva. När man förstått att bokstav och ljud hör ihop, har man fonologisk
medvetenhet. När eleven knäckt koden startar den egentliga läsundervisningen som gör att
eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning (Lundberg, 2007). Målet med att
utveckla elevernas språkliga medvetenhet i förskoleklassen är att alla elever ska lämna sitt
första skolår med en fungerande avkodningsförmåga.
Register och varietet används för att beteckna olika typer av språk.
Exempel på register är vardagsspråk och skolspråk. Exempel på varieteter är dialekter,
slang och multietniskt ungdomsspråk. Eleverna behöver utveckla olika typer av register.
Det innebär att elever inte bara bör stimuleras att utveckla sitt språk i tal och skrift utan
också utveckla en språklig medvetenhet för hur språk fungerar och om hur olika språkliga
varieteter fungerar i samhället. Det är viktigt att vi utvecklar en språklig medvetenhet som
inkluderar förståelse för hur språk kan användas för att exkludera och diskriminera men
även för hur språk kan användas inkluderande för att skyddande av mänskliga rättigheter
(Wedin, 2011).
Vi arbetar i flexibla organisationer för att tillgodose alla elevers behov. Vi samtalar om
detta vid lärarträffar, fritidsträffar, APT träffar, Lgr träffar och elevhälsoträffar.
Som personal behöver vi medvetandegöra oss om betydelsen av språkliga register och
diskutera hur undervisningen ska förhålla sig till dessa.
Exempel på aktiviteter
Förskoleklass
Genom sång, ramsor, rim, sagoläsning, högläsning och gemensamt sagoskrivande
utvecklar vi barnens språkliga medvetenhet/fonologiska medvetenhet. Vi arbetar med
Kiwimetoden och arbetssättet Att skriva sig till läsning.
År 1-3
Med språklekar och arbetet med ämnesspecifika ord och begrepp fortsätter vi
förskoleklassens arbete. Vi lägger stor vikt vid att ”modella” det eleverna sedan
självständigt, i par eller i grupp ska göra. Vi arbetar med Kiwi-metoden och arbetssättet
Att skriva sig till läsning.
År 4-6
I undervisningen använder vi ämnesspecifika ord och begrepp. Eleverna får möta och
arbeta med grammatik i naturliga skrivsituationer som genreskrivande.
Fritidshemmen
Vi använder leken och andra kreativa uttrycksformer för att utveckla barnens språk.
Vi sätter ord på och benämner det barnen gör och säger.
10
Läsa
Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren är aktiv och skapar en innebörd i
texten utifrån sina tidigare erfarenheter. För att bli en kompetent läsare behöver man
kunna ikläda sig fyra olika roller som relaterar till varandra under läsningen: kodknäckare,
textdeltagare, textanvändare och textanalytiker. Läsarens olika roller utvecklas parallellt
(Gibbons, 2006).
Kodknäckare är eleven när det uppnått fonologisk medvetenhet. Eleven behöver förstå att
ljud och bokstav hör ihop. När eleven har knäckt koden börjar den egentliga
läsundervisningen för att eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning.
Textdeltagare är eleven när det kopplar ihop texten med sina förkunskaper och tidigare
erfarenheter, vilket gör det möjligt att förstå innehållet och kunna läsa mellan raderna.
För att kunna läsa mellan raderna krävs automatiserad avkodning, ett stort ordförråd och
en rik omvärldskunskap. Kulturen man lever i påverkar omvärldskunskapen. För elever med
annat modersmål innebär det att man kan ha svårigheter att läsa och förstå en text, inte
på grund av bristande avkodningsförmåga, utan för att eleven har svårt att förstå och
förutsäga texten. Olika texter kräver olika sätt att angripa texten.
En god textanvändare är eleven när det fått olika modeller för hur man läser olika texter.
Ett sätt att arbeta med elevens läsförståelse är med hjälp av strukturerade textsamtal.
Strukturerade textsamtal får dem att reflektera (textanalytiker) över det de läst, och med
varandras och lärarens hjälp höjer de sin förståelse. Systematiska textsamtal leder till
framgång, särskilt när det gäller att förstå faktatexter (Reichenberg, 2010).
Om läsning handlar om att gå på inre upptäcktsfärd, så handlar läsundervisning om att
utrusta resenärerna, visa hur man kan använda en karta, ge dem nycklar till äventyret och
sagan, stödja dem när de far vilse och tar omvägar tills barnet klarar sig på egen hand med
kartan (Zimmerman & Keene, 2003).
Högläsning skapar gemenskap och inbjuder till samtal om innehåll och ords betydelser. Det
är ett viktigt språkutvecklande arbete under hela skoltiden. Högläsning stimulerar intresset
för läsning och litteratur. Eleven upptäcker att det i boken finns en värld av äventyr,
spänning, kunskap och glädje. Därför bör pedagogernas högläsning för elever på ett
medvetet sätt ha en självklar plats i förskoleklass, skolan och fritidshemmet (Lundberg,
2006).
Vi arbetar aktivt med strukturerade textsamtal utifrån olika metoder.
11
Exempel på aktiviteter
Förskoleklass
Genom högläsning utvecklar vi barnens ordförråd, förmågan att koncentrera sig och hålla
fokus. Vi uppmuntrar barnen att ställa frågor till texten och vi ber dem utveckla svaren,
vilket tränar kommunikationsförmågan. Vi tränar på att se kritiskt på texter, exempelvisvad är sant av det vi läser? Genom Att skriva sig till läsning utvecklas elevernas
läsförmåga.
År 1-3
Eleverna får modeller för sin egen läsning genom återkommande och regelbunden
högläsning. Vi läser olika genrer och arbetar med bildpromenader. Vi arbetar med
lässtrategier genom Läsfixarna. Vi arbetar med Kiwi-metoden och Att skriva sig till
läsning. De äldre eleverna läser för de yngre.
År 4-6
Vi poängterar vikten av att skapa goda läsvanor i våra samtal med vårdnadshavare och
elev. Vi arbetar med lässtrateger och läsförståelse för att utveckla elevernas läsförmåga.
Eleverna möter olika texttyper i vårt arbete med genrepedagogik. Eleverna arbetar med
berättelsekarta när de läser för att strukturera sin läsning. Äldre elever läser för de yngre.
Fritidshemmen
Vi har ett förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen att själva läsa, exempelvis när vi
spelar spel. Vi uppmuntrar dem att läsa upp egenproducerade sagor och ibland högläser
vi för barnen.
12
Skriva
Skrivandet är en vanlig väg in i skriftspråket. Många elever går från skrivande till läsande.
Att läsa och skriva tillsammans och att samtala om det man läser och skriver är sannolikt
det viktigaste stöd man kan ge barn för att barns och ungas läsande och skrivande ska
utvecklas (Liberg, 2006). Kronologin är ledstången i berättandet och mycket av elevens
tidiga skrivande är berättelser – egna upplevelser, fantasiberättelser med tydlig inspiration
från sagor, tv-program, spel och filmer. Berättandet av olika slag i tal och skrift är viktigt,
roligt och nödvändigt. Eleverna får tidigt göra sig bekanta med olika genrer och får själva
pröva att skriva instruktioner, fakta- och argumenterande texter. Att känna till olika
genrer hjälper eleverna att själva skapa texter. Det finns ingen åldersgräns för
genremedvetenheten, men den blir genom åren allt större (Gibbons, 2006).
I de yngre skolåren arbetar eleverna efter Att skriva sig till läsning. Eleverna skriver egna
texter på datorn, läser dem och delar dem med andra. Elevernas motivation ökar och den
språkliga utvecklingen får en skjuts av datorskrivande, bland annat genom fler samtal
eleverna emellan om språk och text. Strukturerade samtal som förs med andra gör att
texterna bearbetas och utvecklas både vad det gäller innehåll och form. Det får inte
stanna vid en ytlig granskning av stavning och skiljetecken. Samtalen bör vara stöttande
och stöttning utgår från Vygotskys tankar om att elever ska befinna sig i utvecklingszonen
för att utveckling mot nästa nivå ska ske. Enligt Gibbons (2006) är stöttning hjälp som
leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse.
Att med pennans hjälp forma bokstäver kan för en del elever vara svårt. Med datorn som
hjälpmedel kan man komma förbi detta och elevernas tidiga skrivutveckling stimuleras.
Men, även i framtiden behöver människor ha en läsvänlig handstil och en pennfattning som
inte ger upphov till spänningar. Därför behöver elever såväl utveckla en fungerande
handstil som förmågan att använda tangentbordet på ett funktionellt sätt (Wedin, 2010).
Skolan har utarbetat en plan för att förbättra elevernas finmotorik och handstil. Det finns
behov att starta arbetet redan i förskolan.
Under läsåret 2016-2017 förs samtal mellan rektor/skolans specialpedagog och
förskolechefer/förskolans specialpedagog med syfte att att hitta en röd tråd i hur vi kan
utveckla barn/elevers finmotorik.
Exempel på aktiviteter
Förskoleklass
Vi ”modellar” för barnen genom att skriva på tavlan eller på datorn (med hjälp av
kanon), exempelvis sagoskrivande och klassrådsprotokoll. Vi arbetar med Kiwi-metoden
och Att skriva sig till läsning.
År 1-3
Vi arbetar med Att skriva sig till läsning. Vi ”modellar” det eleverna sedan ska göra i
grupp, parvis eller själva. Skrivandet har alltid ett syfte, exempelvis böcker/texter som
ska redovisas, faktakort, brev, gemensamma texter. Vi arbetar med genreskrivande. Vi
skriver efter storboksmodell – Kiwimetoden. Vi arbetar med att utveckla elevernas
finmotorik.
År 4-6
Eleverna arbetar med genreskrivande för att utveckla elevernas förmåga att skriva olika
typer av texter. I slöjdämnet får eleverna själva göra en text/skiss över ett tänkt
slöjdarbete.
Fritidshemmen
Genom våra olika aktiviteter övar barnen sin finmotorik. De får t.ex. pärla, pyssla, väva,
rita, måla, klippa m.m. Vi uppmuntrar barnen att skriva sagor för hand och på datorn.
Svenska som andraspråk
Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som
andraspråk. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är genomtänkt, sker på
samma villkor som för andra basämnen och har en egen kursplan.
Under de närmaste åren har vi som målsättning att
 All personal ska ha viss utbildning i svenska som andraspråk.
 I varje arbetslag ska det finnas en behörig lärare i svenska som andraspråk som bland
annat har till uppgift att föra fram frågor som rör svenska som andraspråk.
 Kunskap om elevernas språkutveckling ska ligga till grund för planering av undervisning
i alla ämnen och ämnesområden.
 Elevernas språkutveckling ska kontinuerligt bedömas efter bedömningsverktyg som
finns för flerspråkiga elever.
 Bedömning av vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk görs utifrån
skolverkets riktlinjer.
Modersmålsundervisning/studiehandledning
Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är betydelsefullt för
många elevers språk-och kunskapsutveckling. När eleven får visa sina kunskaper på sitt
starkaste språk, vilka annars inte kan uttryckas fullt ut på grund av otillräcklig svenska,
stärker det självförtroendet och studiemotivationen. Det möjliggör också för lärare att få
en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper i respektive ämne Ett nära samarbete
mellan klasslärare, modersmålslärare, studiehandledare, lärare i svenska som andraspråk
är därför viktigt (Skolverket, 2016).
Vi vill skapa en lärandemiljö där modersmål ingår som en naturlig del i undervisningen.
En elev ska därför få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Det är
en rättvisefråga och får inte styras av skolans ekonomiska begränsningar.
Vår förhoppning är att studiehandledning i framtiden ska bekostas av
kommungemensamma resurser.
Under de närmaste åren har vi som mål att utveckla samarbetet med modersmålslärarna
gällande schema, gemensam planeringstid, dokumentation, bedömning,
föräldrasamverkan och tvåspråklig klartläggning. Detta sker i samtal mellan rektor och
enhetschef för modersmålsavdelningen.
14
Kompensatoriska hjälpmedel
Kompensatoriska hjälpmedel ger möjlighet att anpassa pedagogiska situationer till olika
sätt att lära. Elever i exempelvis läs- och skrivsvårigheter kan behöva kompensatoriska
hjälpmedel i flera eller i alla ämnen. Många elever behöver få möjlighet att ”läsa med
öronen”. Därför är det viktigt att tidigt lära eleven att lyssna på inlästa böcker, såväl
skönlitterära texter som faktatexter. För elever med motoriska svårigheter kan det
underlätta skrivandet att få skriva på dator.
Stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen är olika
sätt att göra undervisningen mer tillgänglig (Skolverket, 2014). Nedan följer några exempel
på kompensatoriska hjälpmedel. För utförligare information gällande extra anpassningar,
se skolans Elevhälsoplan










Tillgång till bärbar dator
Inläsningstjänst (inläst läromedel samt studiehjälp på modersmålet)
Legimus (inläst skönlitterär text)
DAISY-spelare, Mp3 spelare, digitalt fickminne
Talsyntes- skärmläsare, syntetiskt tal läser upp texten på skärmen
Scanner – läser in bildsidor med textsidor till datorn
Ordbehandlingsprogram- och rättstavningsprogram – StavaRex och Spell Right
speciellt framtaget för personer med läs- och skrivsvårigheter
Översättningsprogram
Digitala ordböcker
Bildstöd – SymWriter
Under de närmaste åren ska skolans tekniska utrustning uppdateras, exempelvis genom
att köpa in fler bärbara datorer och i-Pad.
2016-2017. SymWriter installeras i varje klassrum. All personal får utbildning.
All personal får utbildning i TAKK.
All personal får utbildning i kommungemensama program, exempelvis
Inläsningstjänst.
Bildstöd i klassrummen – material kommer att finnas färdigt att använda.
15
Att följa och bedöma språkutveckling
Skolverket säger att det i lärarens profession ingår att följa elevernas språkutveckling
genom systematiska observationer (Lgr, 2011). Den språkinriktade undervisningen strävar
mot både språkliga och ämnesmässiga mål. Därför tas båda aspekterna i beaktande vid
prövningen och bedömningen av elevprestationer. Olika typer av bedömningar behövs,
exempelvis standardiserade prov, men även de som upplyser i vilken grad eleverna
behärskar språket de möter i klassrummet, och då i synnerhet vilka områden som behöver
stöttas för tillfället. Detta görs till exempel genom lärarens observationer, resultat av de
uppgifter eleverna gjort (lyssning, läsning, tal och skrivning) samt elevernas bedömning av
sig själva.
För att göra eleverna medvetna om hur de använder sina språk tar vi reda på vilket språk
de använder i olika situationer/med olika personer (Wedin, 2011).
Redskap för att dokumentera och följa elevens språk – läs- och skrivutveckling.
–
–
–
–
–
–
SIT (språkligt impressivt test)
OAS (Observation av språk)
BAS (Bedömning av språk)
Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2016)
Nya språket lyfter (Skolverket, 2012)
Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (Skolverket, 2016)
Under läsåret 2016-2017
Alla lärare F-6 får kompetensutveckling om Bedömning och uppföljning av nyanlända
elevers kunskaper. Det sker utifrån materialet - Kartläggning av nyanlända elevers
kunskaper. Kartläggningsverktyget ska därefter användas av ansvariga lärare.
Alla lärare 1-3 får utbildning i Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Från h.t. 2016
ska bedömningsstödet användas i alla klasser (1-3).
För att bedöma elevernas språkutveckling använder vi oss av Nya språket lyfter från
årskurs 1.
16
Bilaga 1
En översikt över vad som kännetecknar lektioner med språkfokus
(Hajer & Meestringa, 2010).
Språkinriktad undervisning är en
kontextrik undervisning med språklig
stöttning och mycket interaktion
Att lära i interaktion
Kännetecken på undervisning med
språkfokus




Att lära med språklig stöttning




Att lära i kontext



i naturliga samtal
variation i bearbetnings- och
tillämpningsuppgifterna
samarbeta halva tiden
uppmärksamma elevernas olika sätt
att lära
demonstrera, visa och ge exempel
uppmärksamma elevernas olika sätt
att lära
ge stöd till texter och uppgifter
ta reda på hur eleverna har
uppfattat begrepp och ge feedback
vardagliga och ämnesspecifika
förkunskaper
variera texttyper och media
tillföra vardagskunskaper
17
Bilaga 2
Observationsschema för språkinriktad undervisning
(Hajer & Meestringa, 2010).
Inledning
Observerat
1. Explicita mål
Målen (ämne, språk,
tillvägagångssätt) är tydliga och
uttalade både för läraren och
eleverna.
2. Att använda förkunskaper
Tillgängliga förkunskaper lockas fram
på ett tydligt och uttalat sätt och
det nya stoffet fogas till det
befintliga.
3. Att ställa frågor som stimulerar till
egen reflektion
Eleverna får resonerande frågor eller
möjlighet att själva formulera
sådana i anslutning till temat.
4. Att stimulera
interaktion/samarbete mellan
eleverna
Eleverna stimuleras att samtala om
och diskutera kring temat i grupper
eller parvis.
5. Explicita arbetsformer
Eleverna får en tydlig bild av mål och
arbetssätt för de kommande
lektionerna. Deras sätt att hantera
uppgiften och deras
inlärningsstrategier uppmärksammas.
6. Tillräcklig språklig stöttning ges
Undervisningsmaterialets och
uppgifternas nyckelbegrepp är
tillgängliga för alla elever genom
språklig stöttning.
Ej observerat
18
Bilaga 3
Checklista för ett språkutvecklande arbetsområde
• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?
• Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande?
• Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta?
• Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå?
Förklaras det tydligt?
• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?
• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter
kombineras med stöttning?
• Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet?
• Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet?
• Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal?
(Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass)
• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?
• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och
Leder gemensamt skrivande?
• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?
• Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken
och innehåll?
• Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas?
• Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över
vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig?
19
Referenser
Björk, Maj. & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på
egen hand. Stockholm: Natur & Kultur.
Få syn på språket – ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla
skolformer, verksamheter och ämnen, 2012. Skolverket
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkelever i klassrummet.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun(2010). Språkinriktad undervisning En handbok.
Uppsala: Hallgren & Fallgren
Lundberg, Ingvar (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Stier, Jonas& Sandström – Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i
skolan.
Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling,( 2007). Svenska som andraspråk. En samtalsguide
om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber distribution.
Reichenberg, Monica(2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet.
Stockholm: Natur & Kultur.
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund:
Studentlitteratur.
Zimmerman & Keene. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare.
Göteborg: Daidalos.
Skolverket
Kursplaner och betygskriterier, 2010. Skolverket
Få syn på språket, 2012. Skolverket
Greppa språket, 2012. Skolverket
Skollagen 2010:800
Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och
särskilt stöd, 2014. Skolverket.
Utbildning för nyanlända elever – Allmänna råd, 2016. Skolverket. Stockholm.
20