KÖPRÄTT M.M.
Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt,
Juridiska institutionen vid Uppsala universitet.
Köp av lös egendom regleras bland annat i köplagen (KöpL). Lagen tar främst sikte på förhållandet mellan
en säljare och en köpare som ingått ett avtal om försäljning/köp av lös egendom. Lagen är dispositiv vilket
innebär att säljaren och köparen kan överenskomma om annat än som regleras i lagen. Köplagen är
huvudsakligen endast till hjälp för dem som inte avtalat om några speciella villkor vid köpet. Lagen kan
dessutom vara till hjälp i vissa tolkningssituationer som kan uppkomma när avtalet inte är helt klart till sin
utformning.
Fel
Köplagen behandlar bland annat frågor om när den sålda egendomen skall anses vara avlämnad vilket har
betydelse för vem av säljaren och köparen som står risken för att varan förstörs efter köpet (avtalet). Om
varan förstörs i butiken efter köpet men innan den överlämnats/avlämnats till köparen så har köparen rätt att
få en ny vara. Detta förutsätter att köparen inte har skadat eller förstört egendomen (eller någon annan som
köparen svarar för). Det finns regler om hur, när och varför den köpta egendomen skall undersökas för att
eventuellt upptäcka brister i egendomen. Fel som finns vid köpet ansvarar huvudsakligen säljaren för medan
fel och brister som uppkommer senare, när egendomen är i köparens besittning, är något som köparen får
ansvara för.
Om det visar sig vara fel i den egendom som köparen inhandlat (och felet är på säljarens ansvar) så måste
köparen ”inom skälig tid” (relativt snart) underrätta säljaren om felet, genom en s.k. reklamation. Om köparen
väntar för länge kan denne inte göra felet gällande mot säljaren. Ett fel som inte upptäcks inom två år och
som alltså inte köparen kan reklamera inom två år ansvarar inte säljaren för. Man kan säga att fel som
förvisso säljaren skulle ansvara för vid en upptäckt och reklamation preskriberas (faller bort) två år efter
köpet. I undantagsfall kan dock fristen förlängas om exempelvis säljaren förfarit ohederligt eller om säljaren
utfäst/garanterat att egendomen skall vara felfri under en längre period (än två år).
Om köparen kan göra felet gällande finns ett antal s.k. påföljder i köplagen som står till köparens förfogande.
Köparen kan ha rätt att få en ny vara/egendom, omleverans eller rätt till avhjälpande av felet, eller rätt till
prisavdrag (om felet inte kan åtgärdas genom omleverans eller avhjälpande), eller rätt att häva köpet (om
felet är av väsentlig betydelse för köparen) samt rätt till skadestånd. Skadestånd är den enda påföljd som
köparen kan få tillsammans/samtidigt med annan påföljd. Övriga påföljder kan i princip inte kombineras.
Skadestånd utgår dock huvudsakligen för s.k. direkta skador och inte följdskador av indirekt natur, som
stilleståndsersättning, bortfall av produktion, utebliven vinst (vid exempelvis avtal med annan om
vidareförsäljning) och liknande. Det är mer direkta utgifter som ersätts. Parterna kan dock avtala om att
skadeståndet skall ersätta även indirekta skador, lagen är ju dispositiv.
Dröjsmål
Ett annat problem som kan uppkomma är att säljaren inte kan leverera den köpta egendomen vid avtalad
tidpunkt. Säljaren är alltså i dröjsmål med avlämnandet. Köparen kan göra vissa påföljder gällande vid fall av
dröjsmål. Köparen kan välja att kräva fullgörelse. Det innebär att köparen håller fast vid köpet med
uppmaning till säljaren att leverera snarast. Om dröjsmålet varar kan köparen även ha rätt till skadestånd.
Återigen gäller dock begränsningen att endast direkta skador ersätts om inte annat är avtalat. Slutligen har
köparen rätt att häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen. Denne kanske kan
införskaffa samma egendom från annat håll.
Fördjupningstext i juridik, december 2004
1
Köparens skyldigheter
Köparens främsta skyldighet är att betala säljaren för den köpta egendomen. Betalning sker vanligtvis direkt
vid köpet (kontantköp), men kan också vara avtalad att ske i efterhand (kreditköp med kortare eller längre
kredittid). Slutligen kan parterna ha kommit överens om att köparen skall betala en del eller allt i förskott
(förskottsbetalning).
Om köparen inte betalar omedelbart vid kontantköp har säljaren självklart rätt att hålla inne sin prestation
(utlämnandet av varan). Om köparen inte betalar vid bestämd förfallodag, exempelvis 10 eller 30 dagar efter
leverans har säljaren rätt att göra vissa påföljder gällande. Säljaren kan välja att begära att köparen fullgör
sin del av avtalet genom att betala. Dröjsmål med betalning ger dessutom vanligtvis upphov till
dröjsmålsränta för köparen. Räntan kan vara avtalad i förväg eller om avtal saknas följa av räntelagen.
Säljaren kan även ges rätt att häva köpet med påföljd att köparen måste återlämna det köpta. Säljaren kan
utöver omnämnda påföljder även ha rätt att begära skadestånd för den skada denne lidit på grund av den
försenade/uteblivna betalningen. Säljarens skadestånd är på samma sätt som för köparen begränsat endast
till ersättning för direkta skador.
Konsumentköp
Om en konsument köper varor från en näringsidkare gäller förmånligare regler för konsumenten än vad som
följer av köp enligt köplagen. För konsumentköp gäller den tvingande konsumentköplagen till förmån för
konsumenten. En konsument är en privatperson som köper varor (huvudsakligen) för enskilt ändamål.
Egendomen skall alltså användas för privat bruk. Näringsidkare är den som yrkesmässigt bedriver
försäljningsverksamhet av de varor som köps av konsumenten.
Om en hantverkare för sin rörelse/verksamhet vänder sig till IKEA för inköp av exempelvis köksutrustning
(köksskåp, köksbänkar och skivor) så gäller inte konsumentköplagen om hantverkaren avser att använda
utrustningen i sin rörelse/verksamhet. I detta fall gäller köplagen. Hantverkarens kund (privatperson) kan
däremot tillämpa konsumenttjänstlagen i sitt förhållande till hantverkaren. Om samma hantverkare köper ett
extrakök från IKEA med syfte att bygga om sitt eget kök gäller dock konsumentköplagen för hantverkaren. I
detta fall köper hantverkaren egendomen i egenskap av privatperson eftersom denne skall använda
egendomen för sitt enskilda/privata ändamål.
Att reglerna i konsumentköplagen är tvingande till förmån för konsumenten innebär att säljaren inte kan sluta
avtal till nackdel för konsumenten. Lagen är konsumentens minimiskyddsregler. Säljaren kan självklart sluta
avtal som är förmånligare för konsumenten än vad som gäller enligt konsumentköplagen. Köplagen och
konsumentköplagens regler är i många avseenden likvärdiga. Några olikheter är dock att
konsumentköplagen till skillnad från köplagen ger köparen/konsumenten rätt till ersättning för indirekta
skador. Dessutom är konsumenten skyddad vid förskottsbetalning på så sätt att om den vara som
förskottsbetalad är avskild för konsumentens räkning har denne rätt att få ut varan även om
näringsidkaren/säljaren går/försätts i konkurs mellan betalning och leverans.
Andra konsumentlagar är konsumenttjänstlagen (köp av tjänst för enskilt/privat ändamål från en
näringsidkare), konsumentkreditlagen (köp på kredit/avbetalning för enskilt/privat ändamål),
konsumentförsäkringslagen. I andra fall innehåller ett flertal lagar vissa konsumentregler till skydd för
privatpersoner, se bland annat reglerna om hyra av lägenhet och reglerna om köp av fastighet.
Fördjupningstext i juridik, december 2004
2
