Tjänsteskrivelse
2010-12-02
Dnr M2010-000564
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Ny timtaxa för livsmedelskontroll och handläggning
Återremitterad
Reviderad tjänsteskrivelse 2010-12-02
Förslag till beslut
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta taxa för
livsmedelskontroll och handläggning om 950 kronor per timme och i enlighet med bilaga 1.
Taxan börjar gälla från den 1 januari 2011.
Sammanfattning
Den offentliga kontrollen av livsmedel ska vara avgiftsfinansierad och huvudprincipen är att
livsmedelskontrollen ska uppnå full kostnadstäckning.
Kontrollavgiftens storlek baseras på den kontrolltid som tilldelas anläggningen. Kontrolltiden
för varje anläggning bestäms genom en riskbedömning samt med hänsyn till erfarenheter från
kontroller av verksamheten. Kontrolltid kan, om myndigheten bedömer motiverat utifrån risk,
halveras alternativt fördubblas. Detta ska dock vara grundat på riskbedömning, det vill säga
bygga på myndigheternas erfarenhet av det aktuella livsmedelsföretagets uppfyllande av
lagstiftnings krav. Dagens kontroll av livsmedelsföretagen i Nacka visar att livsmedelsföretagen
inte uppfyller alla krav i livsmedelslagstiftningen. Behovet av kontrolltid hos
livsmedelsföretagen är med andra ord högre än vad som skett hittills.
Resultatet av att höja timtaxan är att myndigheten kan täcka sitt personalbehov och därmed öka
kontrollfrekvensen till det faktiska behovet i Nacka. Med en ökad närvaro hos
livsmedelsföretagen bedöms de med större sannolikhet följa gällande livsmedelslagstiftning.
Myndigheten kan därefter genom erfarenhetsklassificering minska kontrolltiden tillika avgiften
för de företag som över tid följer livsmedelslagstiftningens krav.
Miljöenheten föreslår en ändring i § 6 i taxan för prövning och kontroll inom livsmedels- och
foderområdena där timtaxan höjs från 800 kronor till 950 kronor och att restid samt
föredragning och skrivande av beslut stryks ur paragrafen då dessa inte ska avses som
handläggningstid.
Bakgrund
Enligt förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel ska avgiften
beräknas enligt den allmänna principen om tillräckliga finansiella resurser i artikel 26 i EGförordning 882/2004. Detta innebär att den offentliga kontrollen av livsmedel ska vara
avgiftsfinansierad och huvudprincipen är att livsmedelskontrollen ska uppnå full
kostnadstäckning. Kontrollavgiftens storlek baseras på den kontrolltid som tilldelas
anläggningen. Kontrollavgiften debiteras i början av varje kalenderår, d.v.s. i förskott.
Granskad av: ansepe
Miljöenheten
Postadress
Nacka kommun
131 81 Nacka
Besöksadress
Granitvägen 15
www.nacka.se
[email protected]
sms 716 80
Telefon
Växel
Direkt
Mobil
Fax
08- 718 80 00
08- 718 93 13
070- 431 93 13
08- 718 94 54
E-post
[email protected]
Organisationsnummer
212000-0167
1 (3)
Nacka kommun
Livsmedelslagstiftningen är en målstyrd lagstiftning som verkar förebyggande. Myndighetens
arbete bygger på riskbedömningar. Kontrolltiden för varje anläggning fastställs genom en
riskbedömning. Bedömningen av risk utgår från hur stor sannolikheten är att något negativt
inträffar samt hur stor negativ effekt detta har för konsumenten. Det är företagets ansvar att följa
gällande livsmedelslagstiftning och myndighetens roll är att bedöma om riskerna är eliminerade
eller minimerade till en acceptabel nivå. Livsmedelslagstiftningens mål är att livsmedel ska vara
säkra och att konsumenter ska kunna göra ett medvetet val, det vill säga myndighetens roll är att
skydda konsumenterna.
För att myndigheten ska veta hur mycket kontrolltid en verksamhet bedöms ha behov av
översätts risken till kontrolltid enligt beräkningsmodulen som Livsmedelsverket tagit fram,
kallad vägledning ”Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av
kontrollavgifter”. Hög risk innebär för myndigheten att mer kontrolltid behöver läggas ned och
vice versa.
Vägledningen bygger på dagens kunskaper om livsmedelssäkerhet för att beräkna hur mycket
kontrolltid som är rimligt att lägga ned i förhållande till den risk som konsumenten kan utsättas
för. Vägledningen är en tolkning av de tydliga krav som ställs på myndigheter i EG- förordning
882/2004 och förordning 2006:1166 på att kontroll ska vara riskbaserad.
Denna beräkningsmodell har, enligt beslut av kommunfullmäktige, använts i Nacka kommun
sedan 2007. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder de allra flesta av
Sveriges kontrollmyndigheter Livsmedelsverkets vägledning för att beräkna kontrolltiden.
I myndigheternas bedömning av risk och kontrolltid tas hänsyn till typ av verksamhet,
produktionens storlek och särskilda konsumentgrupper. Hänsyn tas även till myndighetens
erfarenhet av hur väl livsmedelsföretag uppfyller lagstiftningens krav. För företag som kan visa
att de följer lagstiftningen ska inte myndigheten utöva onödigt mycket kontroll. Enligt modulen
ska kontrolltiden för dessa halveras.
En sänkning av kontrolltid måste med andra ord bygga på myndighetens erfarenhet av
livsmedelsföretagets uppfyllande av lagstiftnings krav, inte enbart i syfte att t.ex. sänka
kostnaderna för livsmedelsföretagarna då detta strider mot livsmedelslagstiftningen.
Ärendet
Den nuvarande taxan om 800 kronor per timme har varit aktuell sedan den 1 januari 2007. Vid
uträkning av den nuvarande timtaxan räknades felaktigt faktorer in såsom skrivande av
sanktionsbeslut/ åtalsanmälan, restid, ärendehantering och diarieföring samt
erfarenhetsklassificering som fakturerbar tid vilket inte är i enlighet med lagstiftningen. Tiden
ska istället finansieras av den årliga kontrollavgiften som livsmedelsföretagarna ska
betala. Varje behörig myndighet har ett ansvar för att den offentliga kontrollen ska vara
bl.a. effektiv, ändamålsenlig och riskbaserad. Företagen ska därmed få den kontrolltid som de
blivit riskklassificerade till och betalar årlig kontrollavgift för. Med den nuvarande timtaxan är
detta inte möjligt då intäkterna inte täcker de resurser som behövs för att möjliggöra en effektiv
och riskbaserad kontroll.
Konsekvenser av den nya timtaxan
Den nya timtaxan kommer att medföra ökade avgifter för livsmedelsföretagen i Nacka. De flesta
livsmedelsverksamheterna är riskklassificerade till åtta kontrolltimmar per år (ex. medelstora
skolor, förskolor, restauranger, butiker) vilket skulle ge dessa en ökad kostnad på 100 kronor
per månad (variation mellan 12,50 -200 kronor per månad beroende på typ av verksamhet).
Företagen kommer att få den kontrolltid de är riskklassificerade till då de ökade intäkterna
kommer att frigöra resurser för att anställa tillräckligt med kontrollpersonal för att fylla det
verkliga kontrollbehovet. Detta innebär att nämnden (MSN) kan bedriva den riskbaserade,
effektiva och ändamålsenliga kontroll som den är skyldig till att göra.
2 (3)
Nacka kommun
3 (3)
Nacka kommun kan välja att frångå vägledningen, men konsekvensen blir då att ett eget
riskklassificeringssystem behöver upprättas. Lagstiftningens ambition är att fördelningen av
kontrolltid ska behandlas likvärdigt och vara bedömt på risk. Miljöenheten besitter idag inte den
kompetensen, tiden eller möjligheten att själva ta fram en sådan beräkningsmodul.
Om livsmedelsföretagare brister i att följa gällande livsmedelslagstiftning, ska myndigheten
lägga ner tid för extra offentlig kontroll. All tid för extra offentlig kontroll (inklusive skrivande
av sanktionsbeslut/ åtalsanmälan, restid, ärendehantering och diarieföring samt
erfarenhetsklassificering) ska enligt lagstiftningen kompenseras ekonomiskt från det aktuella
företaget. Avgiften för extra offentlig kontroll debiteras utöver den årliga kontrollavgiften.
Dagens kontroll av livsmedelsföretagen i Nacka visar att de inte uppfyller alla krav i
livsmedelslagstiftningen. Det vill säga miljöenhetens bedömning är att den kontrolltid som
hittills har används årligen inte är tillräcklig för att livsmedelsföretagen ska uppfylla
lagstiftningens krav. Den beräknade kontrolltiden enligt modulen bedöms vara rimlig, men
kontrolltiden är inte möjlig att uppnå med nuvarande resurser. Kontrollen ska vara
kostnadstäckande och inte finansieras med skattemedel.
Med en högre kontrollfrekvens bedömer miljöenheten att företagen motiveras till att följa
gällande lagstiftning. Detta kan i sin tur leda till att myndigheten på sikt, med erfarenhet från
verksamheten, kan omvärdera det behov av kontrolltid företaget behöver samt att behovet av
extra offentlig kontroll minskar.
Slutsatsen av detta kan vara att företagens årliga kontrolltid tillika avgiften halveras i framtiden
samt att lagstiftningens mål om att alla livsmedel ska vara säkra uppnås.
Miljöenheten
Christer Rosenström
Miljöchef
Li Ernhoff
Livsmedelsinspektör
Jon Elfving
Livsmedelsinspektör
Bilaga 1
- Förslag till taxa för prövning och kontroll inom livsmedels- och foderområdena
