Torpgärdsskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Grundskola F-6 med tillhörande fritidshem
Kalenderåret: 2015/2015
Ansvariga för planen
Kerstin Österlind, rektor
Christina Tuvehed Lidman
Maria Häggström, fritidspedagog
Anna Lifbom, idrottslärare
Christin Jönsson, fritidspedagog
Olov Nyberg, fritidspedagog
Lena Dahlqvist, skolsköterska
Vår vision
Alla elever ska vara trygga, känna
arbetsglädje och utvecklas i sitt lärande.
Elevernas delaktighet
Eleverna har varit delaktiga i SWOT-analys som utgör grunden i kartläggningen av skolans och
fritidshemmets riskområden och styrkor. De har dessutom, utifrån ålder och mognad, varit delaktiga i
arbetet med upprättandet av planen. De har deltagit i beskrivningen av hur skolverksamheten ska
vara för att upplevas som en plats där alla respekteras. Eleverna har även deltagit i upprättande av
klassregler och skolregler och diskuterar kontinuerligt språkbruk.
Enkäter, intervjuer eller samtal i grupp med eleverna.Enkäterna kan innehålla detaljerade
frågor om upplevd diskriminering och trakasserier i olika sammanhang. Enkäterna kan också beröra
mer allmänna frågor om attityder till exempelvis homosexualitet, rasism, intolerans och könsroller.
Genomgång av rutiner och regler.
Se över om det finns diskriminerande inslag i verksamheten.
Lämnas stort utrymme för enskilda anställda att ta beslut på mindre sakliga grunder?
Planerade samtal med elevråd, elevvårdsteam etc
Syftet med samtalen är att få information om stämningen i skolan och fånga upp händelser och
situationer som kan ge en fingervisning om vad skolan behöver arbeta med.
Kartläggningen analyseras för att uppmärksamma sådant som kan bidra till att diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling uppstår.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna har, i skolans föräldramöten och verksamhetsråd, bidragit med synpunkter
kring planen mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans ordningsregler.
Personalens delaktighet
Lärare och fritidspedagoger genomför SWOT- analyser med alla barn och elever i sina verksamheter.
Analys av SWOT utförs och åtgärder beskrivs i den nya planen. Pedagogerna upprättar trivselregler i
sina respektive verksamheter och deltar i utformningen av skolans ordningsregler.
Förankring av planen
Planen förankras i klassråd, fritidsmöten, elevråd och i verksamhetsråd. Den presenteras på skolans
hemsida och implementeras av klassansvariga pedagoger och fritidspedagoger. Rektor tydliggör allas
ansvar att arbeta enligt likabehandlingsplanen. Planen gäller all personal - pedagogisk såväl som
lokalvårdare, vaktmästare samt uppdragstagare som bemanningsföretag.
Utvärdering
Utvärdering av fjolårets plan
Utvärderingen av planen görs i samband med elev- och föräldraenkäterna. Resultaten analyseras i
det systematiska kvalitetsarbetet på gruppnivå och skolnivå samt i Trygghetsgruppen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor, pedagoger, elever och föräldrar.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Elevenkäten har visat att eleverna känner sig trygga på skolan.
En del föräldrar säger att de inte känner till Likabehandlingsplanen. Vi har informerat om den via
lärarna och den finns också på skolans hemsida.
I fortsättningen ska vi formulera tydliga mål och konkreta åtgärder kopplade till
likabehandlingsarbetet så att eleverna får en större medvetenhet om vilka aktiviteter som
genomförts i likabehandlingsarbetet. Vi ska även revidera enkätens frågor.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-03-31
Verktyg för utvärdering av årets plan
Likabehandlingsarbetet kommer att utvärderas via enkäter i februari/mars 2016 samt genom
Trygghetsgruppens dokumentation kring anmälningar och upptäckta fall och åtgärder kring
diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Trygghetsteamet samt personalen i samband med genomförandet av elevenkäterna som ska ske
under skoltid/fritidstid för eleverna.
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett religion
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika
religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade
om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa
åskådningen.
Insats
Förskoleklass till årskurs två samt fritids
Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. I de fall vi
känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd
om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi kommer också att
presentera alternativa fester och seder utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest
istället för kristet dop.
Årskurs tre till årskurs sex samt fritids
Lärarna i samhällskunskap, svenska och historia samarbetar kring ett tema om
funktionsnedsättning där de var och en i sina klasser tar upp reformerna för mänskliga rättigheter
som särskilt påverkat personer med funktionsnedsättning och synliggör framgångsrika personer,
till exempel författare, forskare och politiker, med funktionsnedsättning. Temat kommer även att
belysa Rasbiologiska institutets (i Uppsala) mörka historia och vad det innebar för människor med
olika funktionsnedsättningar, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning.
Detta krävs av diskrimineringslagen.
Ansvarig
För förskoleklass upp till årskurs 2 är klasslärarna ansvariga. För årskurs tre till årskurs sex är lärare
som undervisar i svenska och SO ansvariga
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kön
Mål och uppföljning
Alla elever ska ha kännedom om stereotypa föreställningar om kön
Alla elever ska ges lika stort utrymme och inflytande i undervisningen
Insats
Förskoleklass till årskurs två
Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme.
I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna
flickor som tystlåtna pojkar.
Årskurs tre till årskurs sex
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar
om kön som kan förekomma i media eller läromedel.
Ansvarig
Klasslärare i samtliga årskurser samt fritidspedagoger
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande arbete med koppling till
diskrimineringsgrunden könsidentitet eller -uttryck
Områden som berörs av insatsen
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Alla elever ska få kunskap om att det finns människor med annan könsidentitet än de vanligaste
förekommande.
Insats
Prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet. Tänk över syftet med arbetet i flick- och
pojkgrupper. Var medveten om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet
som missgynnande och kränkande.
Ansvarig
Klasslärare i årskurs 3-6, lärare i svenska och samhällskunskap
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande arbete med koppling till
diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Ge eleverna möjlighet att uppskatta alla människor oavsett etnisk tillhörighet.
Insats
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Belysa rasismens idéhistoria
och vilka effekter den haft på det svenska samhället. Det gäller inte minst i behandlingen av de
nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i nutid.
Ansvarig
Lärare och fritidspedagoger
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande arbete med koppling till
diskrimineringsgrunden religion eller annan
trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Ge eleverna möjlighet att uppskatta och umgås med människor som har olika religiösa
tillhörigheter.
Insats
I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa en undervisningsmetod som betonar
det gemensamma inom till exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och hinduism.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel.
Ansvarig
Förskoleklass till årskurs två - klasslärare. Årskurs tre till sex - lärare som undervisar i svenska och
SO.
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande arbete med koppling till
diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Målet är att eleverna ska se människan istället för funktionsnedsättningen.
Insats
Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor
med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media eller läromedel.
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med
olika funktionsnedsättningar"
Skapa förutsättningar för eleverna att möta människor med funktionsnedsättning.
Ansvarig
För förskoleklass upp till årskurs 2 är klasslärarna ansvariga. För årskurs tre till årskurs sex är det
lärare som undervisar i svenska och SO.
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande arbete med koppling till
diskrimineringsgrunden sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att leva tillsammans.
Insats
Förskoleklass till årskurs sex
Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i till exempel samhällskunskap, svenska, historia,
matematik och engelska. Det kan till exempel göras genom att belysa olika reformer för homooch bisexuellas rättigheter eller att använda samkönade par i räkneexempel om ränta på husköp
och liknande.
Årskurs tre till årskurs sex
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.
Ansvarig
Förskoleklass till årskurs två - alla klasslärare. Årskurs tre till årskurs sex – lärare som undervisar i
samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska.
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Främjande av likabehandling oavsett utseende, ekonomisk
status, kroppsstorlek och personlig stil etc.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde.
Insats
Sträva efter att det finns några olika alternativ för social gemenskap på skolan, exempelvis skolkör,
läsecirkel, etc. Använda metoder såsom värderingsövningar och forumspel, till exempel vid
klassrådsmöten för att belysa olika värdegrundsfrågor. Se till att elevernas vid några tillfällen per
läsår har skolgemensamma aktiviteter.
Ansvarig
Förskoleklass till årskurs två - samtliga pedagoger. Årskurs tre till årskurs sex - samtliga lärare och
fritidspedagoger
Datum när det ska vara klart
2015-12-01
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
SWOT-analyser. Personalen har tillsammans med eleverna kartlagt områden som kan innebära risk
och hot för att drabbas av kränkningar och diskriminering. Dessa kartläggningar har delgetts rektor.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har genomfört kartläggningen tillsammans med sin lärare i klassrummet.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har deltagit i dialog med eleverna. Trygghetsgruppen har kompletterat kartläggningen
utifrån sitt perspektiv. Skolsköterskan kompletterar med sitt perspektiv utifrån hälsosamtalen, men
även från samtal med elever.
Resultat och analys
Beskriv resultatet av kartläggningen – hur är skolans nuläge?
De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla.
Det finns elever som känner sig otrygga ute på skolgården. Det handlar om svårigheter att samspela
med andra barn.
Det finns elever som har upplevt kränkningar från andra elever.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma kränkande behandling
Målet följs upp i enkätundersökningen feb 2016 samt i det löpande arbetet i Trygghetsgruppen.
Åtgärd
•
•
Vi går igenom eleverna i samtliga klasser i samband med konferens/planeringsmöten minst en
gång per månad för att ha kolla på situationen av elever som upplever sig utsatta för negativa
handlingar.
Rastvärdarna har särskild uppmärksamhet på elever som säger sig vara utsatta.
Motivera åtgärd
Idrottslärarna har vakt i omklädningsrummen för de grupper där det finns behov av extra tillsyn
för att förhindra kränkande handlingar.
Ansvarig
Enkätundersökning: personal
Datum när det ska vara klart
2015-12-31
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Torpgärdskolan råder nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Alla - både
personal och elever ska trivas, känna arbetsglädje och ha lust att lära. Alla har lika möjligheter och
skyldigheter, de känner sig accepterade och trygga samt möts med respekt. Ingen upplever sig
kränkt, trakasserad eller diskriminerad.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och
kränkande behandling
Åtgärder för att upptäcka elever som blir utsatta av andra.
Uppmärksamma kännetecken
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling.
Gemensam uppfattning
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande
behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på.
Uppsikt och närvaro
Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastvaktschema som
baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga samt om det finns elever
som känner sig otrygga.
Regelbundna undersökningar
Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande
behandling.
Någon att prata med
Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan
blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Engagera er i vad som händer utanför skolan
Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför
skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Om en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling kan
förälder eller elev vända sig till klassföreståndare, någon i Trygghetsgruppen,
rektor eller skolsköterska.
Det finns även möjlighet att vända sig till en anställd som eleven har förtroende
för - trots att personen inte tillhör de ovan angivna.
Trygghetsgruppen består av:
Christina Tuvehed Lidman (specialpedagog), 0921 -624 60
Christine Jönsson (fritidspedagog F-åk 2, Galaxen), 0921- 626 55
Olov Nyberg (fritidspedagog åk 3-6, Stjärnan), 0921-627 30
Maria Häggström (fritidspedagog F-åk 2, Galaxen), 0921 - 626 55
Anna Lifbom (idrottslärare), 070-337 59 99
Lena Dahlqvist (skolsköterska), 070 - 624 98
Kerstin Österlind (rektor), 070- 3922070, 0921-620 70
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av andra elever
En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling mellan elever är
att de anställda motarbetar tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att
man tar alla signaler om sådana kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att
kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt
motverkas.
Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av andra elever följs nedanstående plan:
1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa.
2. Då den akuta situationen åtgärdats eller då en anställd på annat sätt fått kännedom om
att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling meddelas, utan
dröjsmål, elevernas mentor, trygghetsgruppen samt rektor.
3. Rektor för informationen vidare till huvudmannen (Skollagen SFS 2010:800)
4. Utredning startas och utförs under ledning av Christina Tuvehed Lidman. Utredningen och
samtliga insatser ska dokumenteras. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans
kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för
kränkningar. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till
händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den
eller dem som kan ha utfört kränkningarna.
a. Klassföreståndare och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för
kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får
förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka
senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klassföreståndare om något händer innan
dess. Dokumentera samtalet.
b. Klassföreståndare och ytterligare en person talar sedan med den/de elever som kan ha utfört
kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och
en. I direkt turordning efter varandra utan att de ges möjlighet att samtala med varandra.
Dokumentera samtalen. Klassföreståndare kontaktar inblandade elevers föräldrar och berätta om
vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen.
c. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett:
En objektiv bedömning av situationen görs av skolan först när alla inblandade elever har fått
möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt
att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av
kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt
personal. Klassföreståndare och ytterligare en person förklarar för eleven som utfört kränkningen att
kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra.
Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera
elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen.
e. Meddela Trygghetsgruppen och rektor vad som görs.
f. Eleverna hålls under uppsikt.
g. Uppföljande samtal hålls. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det
gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
6. Särskilt stöd och åtgärdsprogram: Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan
det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. I kapitel
3 §§ 6-12 i skollagen (2010:800) finns det bestämmelser som rör utredningen av elevers stödbehov
och åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven
som för den eller dem som utfört kränkningen. Även eleven som kränker kan ha en problematisk
skolsituation. Skolan behöver också möta hennes eller hans behov.
7. Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med
disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får dock inte
strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i kapitel 5 i skollagen (2010:800). Disciplinära
åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till
utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i
den aktuella situationen. Om eleven är minderårig måste åtgärderna vidtas med hänsyn till barnets
bästa. Rektorn och lärarna bör vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever
förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. Exempel på tillåtna åtgärder är tillfällig
utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning.
Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna utifrån
den, inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en tillfällig
omplacering kan genomföras utan utredning.
Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det förekommit
grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och arbetsmiljöverket. Avstängningen i de
obligatoriska skolformerna får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som
kan behövas och får inte pågå längre än en vecka. Rektor beslutar.
8. I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter såsom
de sociala myndigheterna eller polisen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av personal
Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett
barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av
kränkningar.
Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal
betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns
misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektor ansvarar för en sådan
utredning.
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en
vuxen följs nedanstående plan:
1. En anställd som upptäcker pågående diskriminering, kränkningar eller trakasserier skall genast
ingripa.
2. Då den akuta situationen åtgärdats eller då en anställd på annat sätt fått kännedom om
att en elev anser sig blivit utsatt meddelas, utan dröjsmål rektor.
3. Rektor för informationen vidare till huvudmannen
4. Utredning startas och utförs under rektors ledning. Utredningen och samtliga insatser ska
dokumenteras i ADATO. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att
det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar eller att en elev upplever sig vara
utsatt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.
Utredningen ska omfatta både den som upplever sig utsatt och den eller dem som kan ha utfört
handlingarna.
a. Rektor och personalspecialist talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att
klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att
skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör
även att eleven genast ska komma till klassföreståndare om något händer innan dess. Dokumentera
samtalet.
b. Rektor och personalspecialist talar sedan med den/de anställda som kan ha utfört kränkningen
för att klargöra vad som hänt. Om flera anställda deltagit talar rektor med dem en och en. I direkt
turordning efter varandra utan att de ges möjlighet att samtala med varandra. Samtalen
dokumenteras. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information. Dokumentera samtalen.
c. Om det visar sig att diskriminering, trakasserier eller kränkning har skett: En objektiv bedömning
av situationen görs av skolan först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av
vad som har hänt. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen
klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall kan utredningsskyldigheten bli mer
långtgående och omfatta fler elever samt anställda. Rektor och personalspecialist förklarar för den
anställde som utfört handlingen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma
enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för
uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en
och en. Dokumentera samtalen.
d. Rektor kontaktar berörda elevers föräldrar och berättar om vad som hänt och vad som nu
beslutats. Dokumentera samtalen.
e. Meddela ev Trygghetsgruppen om vad som skett och vad som gjorts.
f. Uppföljande samtal hålls.
5. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga
lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och
förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor,
eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till
annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna
dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet
den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och
dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras.
Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen
(www.do.se).
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga
disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller
kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som
arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller
kränkande behandling.
De åtgärder som kan bli aktuella är:
Varning (enligt LAS 30§)
Omplacering (enligt LAS 7§)
Uppsägning (enligt LAS 7§)
Avsked (enligt LAS 18§)
Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga
organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja
trakasserier eller kränkande behandling erbjuds stödsamtal.
Rutiner för uppföljning
Utredningen ska följas upp och utvärderas inom två veckor. Ansvarig är Christina T L när det gäller
elever och rektor när det gäller anställda.
Åtgärderna ska följas upp och utvärderas inom två veckor. Ansvarig är Christina T L när det gäller
elever och rektor när det gäller anställda.
Rutiner för dokumentation
1. Anmälan i enlighet med Skollagen, kap 6 eller Diskrimineringslagen: ...
2. Den utsattes namn och klass: ...
3. Datum för anmälan/kännedom: ...
6. Datum för anmälan till rektor: ...
4. Anmälarens namn: ...
8. Om personal upptäckt missförhållandet - beskriv hur: ...
9. Beskriv händelsen: ...
5. Drabbades vårdnadshavare är informerade, datum: ...
6. Utförarens vårdnadshavare är informerade, datum: ...
7. Utredarnas namn: ...
10. Dokumentation av utredningen och insatser: …
All dokumentation gällande brott mot
likabehandlingsplanen ska sparas i
LIKABEHANDLINGSPÄRMEN
Ansvarsförhållande
Trygghetsgruppen - bevakning och ev åtgärder Christina Tuvehed Lidman, samordnare - leder
utredningar som gäller elever som kränker/trakasserar. Kerstin Österlind, rektor - övergripande
ansvar för Likabehandlingsarbetet samt utredningar gällande personals kränkningar, trakasserier
eller diskriminering. Klassföreståndare - stöd till elev samt kontakt mellan skola och hem
