Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen:
 Förskolechefen har det yttersta ansvaret att planen revideras årligen.
 All personal tillsammans med förskolechefen har ansvaret att utvärdera arbetet med
likabehandlingsplanen.
Vår vision
 Att alla ska bli sedda och att ingen skall vara rädd, känna sig utanför eller bli
kränkt
Planen gäller från 2017-03-01
Planen gäller till 2018-06-30
Barnens delaktighet
 Barnen är delaktiga vid det förebyggande arbetet samt vid kartläggningen. (se s.3)
 Personal intervjuar barn för att få veta om det finns platser eller situationer där
kränkning kan förekomma. (Frågor vid kartläggning!)
 Personal intervjuar barn i oktober och i april för att få reda på barns tankar om trivsel
och trygghet. (Se bilaga 2)
Vårdnadshavarnas delaktighet
 Vårdnadshavare involveras vid föräldrarådet där vi presenterar planen och tar emot
synpunkter innan planen fastställs.
 Vid utvecklingssamtal delges föräldrarna om barnintervjuer.
 Föräldraenkät – genom att svara på enkäten blir föräldrarna delaktiga.
Personalens delaktighet
 Personalen är delaktiga vid kartläggning av barnens trivsel och i det förebyggande
arbetet.
 All personal involveras i upprättandet av planen genom att alla har möjlighet att bidra
med synpunkter innan planen fastställs.
 Vid revidering presenteras förändringarna till samtliga innan de fastställs.
Förankring av planen
 Planen förankras hos barnen via det dagliga arbetet kontinuerligt. Vi lyfter goda
exempel från vardagen och uppmärksammar olikheter som något som berikar oss.
 Planen förankras hos personal genom delaktighet i upprättandet och genom att
kontinuerligt lyfta planen i det dagliga arbetet och samtalen.
 Planen förankras hos vårdnadshavaren genom att den presenteras vid inskolning, ett
föräldramöte och vid ett föräldrarådsmöte. Vid utvecklingssamtal lyfts planen som en
del i det dagliga arbetet med barnen.
1

Planen finns på hemsidan.
Utvärdering
Fjolårets plan har utvärderats:
 De äldre barnen har varit delaktiga i barnintervjuer (se bilaga 2), personal har följt upp
intervjuerna och presenterat reflektioner kring dem till föräldrarna vid
utvecklingssamtal.
 Resultatet av föräldraenkät presenterades och diskuterades på ett föräldraråd och vid
utvecklingssamtalen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
 Barnen har varit delaktiga via intervjuer.
 Personal har följt upp och sammanställt svaren och presenterat dessa till föräldrarna
vid utvecklingssamtal.
 Vårdnadshavarnas synpunkter har tagits med via utvecklingssamtal, dagliga samtal,
föräldramöten och föräldraenkät.
 Personal har utvärderat planen arbetslagsvis, samt med förskolechef på en
planeringsdag.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:



Barn har organiserats i mindre grupper för olika aktiviteter och utifrån barnens
intressen och behov till exempel om någon behövt träna på att leka, behövt
talutrymme etcetera. Tydlig och föränderlig lärmiljö som gör att barn fördelar sig i
mindre grupper så att de får bli sitt bästa jag.
Personal finns där barnen finns, i olika rum/platser.
När är man mentalt närvarande: När man har fokus och leker med några barn/ när
man har uppsikt över stor del av gruppen.
Det finns behov att arbeta vidare med att främja flickors och pojkars lika värde samt
att fortsätta att synliggöra de olika etniciteterna och kulturerna.
Årets (2017-2018) plan ska utvärderas senast 2018-05-31.
Underlag till utvärderingen: Barnintervjuer, föräldraenkät (Nöjdkund 2017), personalens
observationer, föräldrars synpunkter vid utvecklingssamtal och föräldramöten.
En ny kartläggning med barnen ska vara basen till revidering.
Ansvarig för att planen utvärderas: Förskolechef och pedagogerna.
Främjande insatser


Främja allas lika värde och rättigheter.
Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Områden som berörs av insatsen:
2
Kränkande behandling:
Insats för att förebygga kränkande behandling:
 Närvarande personal som ser och hör vad som händer och som medvetet skapar
förutsättningar för positiva möten och en trygg miljö.
 Organisera barnen i mindre grupper och skapa en miljö som fångar barns intresse.
 En rak kommunikation personal emellan.
 Ge barnen talutrymme och se till att alla barn vågar uttrycka sig och blir lyssnade till,
till exempel vid samlingar och vid matsituationer.
 Vi synliggör och lyfter olikheter som en tillgång.
 Värderingsövningar för att synliggöra olikheter samt dialog med barnen utifrån
övningarna veckorna 11, 17, 39 och 46
 Genom spontana rollspel synliggöra och problematisera händelser i barngruppen
(kopplat till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling).
Etnicitet: Vi synliggör olikheterna som berikar verksamheten.
Insats: Synliggöra de olika språken på avdelningarna med ord och fraser.
Aktivt ta hjälp av modersmålslärare och föräldrar för att synliggöra olika språk.
Böcker tillgängliga med de språk som är representerade i vår förskola.
Kön och könsidentitet: Medvetet arbete för att främja flickors och pojkars lika värde
Insats: Arbetslagsvis analysera fem filminspelningar utifrån ett observationsprotokoll och i
mars månadens personalkonferens delge för övrig personal om analyserna och
slutsatserna.
Syftet är att synliggöra: Vilka barn får öppna alt slutna frågor? Hur fördelas taltid
mellan barn/mellan kön? Vilka barn får positiv alt negativ uppmuntran?
Ansvarig: All avdelningspersonal på Hammarens förskola
Delutvärdering på personalkonferens i september 2017.
Datum när det ska vara klart 2018-05-31
Kartläggning
 Personal har intervjuat barn för att ta reda på trivsel och om barn upplever att de har
kompisar och hur leken fungerar.
 Personal har observerat barn, både ute på gården och inne, för att upptäcka var och i
vilka situationer kränkningar kan uppstå.
Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
 Personal har genomfört intervjuer med barn. (Bilaga 2)
3


Genom dagliga samtal med barnen.
Vid utvecklingssamtalen har föräldrarna fått ta del av barnintervjuer och fått ge sina
synpunkter.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
 Personal har delgivit varandra resultat av kartläggningen på en personalkonferens 5
december där all avdelningspersonal deltog.
Resultat och analys
 Barnintervjuerna visade att barn har kompisar och trivs på förskolan. Barn upplever att
alla får vara med. Barn talar inte alltid om på förskolan till exempel att kompisen retas.
Ibland berättar barn hemma om händelser i förskolan som personal inte haft kännedom
om. Det är viktigt med bra och öppen dialog med föräldrarna som främjar barnens
bästa.
Personal ska finnas nära barnen både ute på gården och inomhus eftersom:
 Barn kan i vissa fall behöva hjälp av en vuxen att tolka "lekkoder" och även i
kommunikation barn emellan i syfte att förebygga konflikter.
 Det finns platser på förskolegården som är undanskymda och som personal behöver
vara observanta på till exempel bakom bodarna, vid gungorna och i lekstugan.
 Toaletterna är en plats där barn behöver få vara ostörd.
 Torgen, tvättrummen och rummen där barn kan stänga in sig är platser som vi behöver
vara observanta på.
Förebyggande åtgärder
Personal planerar och organiserar för positiva möten mellan barn.
Mål och uppföljning:
 Barnen ska få vistas i en miljö där de kan utvecklas efter sina egna förutsättningar och
där vi personal erbjuder barnen genomtänkta och medvetna aktiviteter. Detta
möjliggör att barnen får möjlighet till positiva möten där vi vuxna finns med som
"lektolk" och stöd.
Insats:
 Vid tema och andra aktiviteter under dagen tänker vi på att dela in barnen i grupper på
ett medvetet sätt. Exempelvis om det finns barn som har svårigheter med att
tolka/förstå varandra, skapar vi positiva möten dem emellan.
Motivera insats:
 I dessa möten får barnen möjlighet att se varandra med andra, "nya" ögon. De får nya
positiva erfarenheter och upptäcker varandra som kompisar.
Ansvarig: Personal på alla avdelningar
Datum när det ska vara klart 2018-05-31
4
Personal finns nära barnen både ute på gården och inomhus
Mål och uppföljning:
 Personal finns i barnens närhet för att höra och se hur barn är mot varandra, både
inom- och utomhus. Arbeta efter förhållningssättet att alla barn är allas barn.
Insats:
 Närvarande personal som aktivt arbetar för att de platser som vi sett ligger i
"skymundan" ska upplevas som trygga för alla barn. Detta gör vi genom att vi vid
utevistelse delar upp oss på gården så vi kan ha denna överblick och inblick i barnens
lekar samt att alla är överens om att uteförråden inte är någon lekplats.
 Inomhus och på torget finns alltid minst en personal närvarande för att möta barnen
och vara "lektolk" om så skulle behövas.
Motivera insats:
 Skapa en tydlig organisation så att personal finns på olika platser/rum. En personal
ska finnas på torget om det finns barn på torget.
 Två personal kommer att få ett uppdrag att observera och anteckna på gården en
vecka i september och en vecka i november 2017 och en vecka i februari och en
vecka i april 2018 var barn och pedagoger finns.
Observationerna följs upp på personalkonferens.
Ansvariga: Förskolechef samt två personal ansvarar för observation.
All personal har ansvar att finnas där barnen finns.
Datum när det ska vara klart 2018-05-18
Rutiner för akuta situationer
Policy:
 Ingen form av kränkande behandling ska förekomma på Hammarens förskola.
 På vår förskola är alla skyldiga att ingripa vid kränkning och eller diskriminering.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
 Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
 Vi finns nära barnen både fysiskt och mentalt.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
 Barn och föräldrar ska kunna vända sig till samtlig personal och till förskolechefen på
Hammarens förskola.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Den vuxna som den kränkta vänder sig till alternativt den vuxne som uppmärksammar
situationen agerar som följande:
 Samtal med den som känner sig kränkt.
5




Samtal med den/dem som utfört kränkningen.
Eventuella samtal med de barn som är åskådare, alternativt med hela barngruppen för
att synliggöra att den som inte bryr sig samtycker.
Avdelningspersonal informeras.
Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudman via
verksamhetschefen.
Om problemet inte går att lösa:
1) Personal pratar med föräldrarna.
2) Vid ett möte med föräldrar, förskolechef och personal och eventuellt barn upprättas en
handlingsplan med ett datum för uppföljning.
3) Personal får hjälp av en resurspedagog (eventuellt, utifrån situation) enligt
skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn
kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta
till förskolechefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:
 Den vuxen som uppmärksammar kränkningen har samtal med den som utfört
kränkningen.
 Anmäl alltid till förskolechefen som vidtar de åtgärder som behövs till exempel
samtal med den personal som utförde kränkningen alternativt samtal med
vårdnadshavare och personal.
 Förskolechefen vidtar utredning.
 Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt,
tillsammans med vårdnadshavare, förskolechef eller annan vuxen alternativt efter
parternas önskemål och ärendets art.
 Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av förskolechef.
 Uppföljning av ärendet görs.
 Dokumentation förs under hela ärendet.
Rutiner för uppföljning:
Kränkning barn-barn alternativt om föräldrarna är inblandade: Bestäm datum för uppföljning.
Vid upprepade kränkningar ska handlingsplan upprättas och planen ska följas upp.
Rutiner för dokumentation:
 Vidtagna åtgärder dokumenteras och följs upp inom arbetslaget av den personal som
uppmärksammat händelsen.
 Handlingsplan-förskolechef ansvarar. (Bilaga 1)
Ansvarsförhållande Se ovan.
6
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller köns
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en
förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt
eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
7
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier


En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns
en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha
en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små
glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att
de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla
skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller köns uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller köns
uttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon
och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik
ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick
följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen
varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.”
8
Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några
barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier


En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad
barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns
det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier


Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare
säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma
som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna
tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
9


Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen,
som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola.
Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om
denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att
falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har
hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har
samband med sexuell läggning


Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen
har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får
James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av
de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har
någon att vända sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall
där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma
och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra
tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det
är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
10
Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning
Hammarens och Storskiftets förskolor
Datum___________________
(Bilaga1)
Plats_______________________________
Inblandade______________________________________________________________
Händelseförlopp______________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Åtgärd____________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Uppföljning (datum & tid, deltagare och plats)______________________________________
___________________________________________________________________________
______________________________
_______________________________
Underskrift av ansvarande personal
11
Frågor till barnen utifrån Likabehandlingsplan:
(Intervju i oktober och i april. Skriv ner dina följdfrågor till barnet)
Vilka barn leker du med på förskolan?
Vilka barn skulle du också vilja leka med på förskolan?
Får du vara med i leken?
Tycker du att alla barn får vara med och leka på förskolan?
Vad gör ni om du/ni blir osams på förskolan?
Vad gör dig glad på förskolan?
Finns det något som gör dig ledsen eller arg på förskolan?
Finns det något som gör dig rädd på förskolan?
Lyssnar de vuxna på dig på förskolan?
Finns vuxna i närheten där du leker?
12
(Bilaga 2)
Kartläggning inför revidering:
(Bilaga 3)
Var på förskolan tycker du om att vara/leka när du är inne på förskolan?
Varför?
Finns det någon plats inne på förskolan där du inte tycker om att vara/leka?
Varför?
Var vill/tycker du om att vara/leka ute på gården på förskolan?
Varför?
Finns det platser där du inte vill vara/leka ute på gården på förskolan?
Varför?
13