Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom
AcadeMedia
Skolpsykologinsatser på olika nivåer
Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att
undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör sträva efter att göra insatser på så
”hög” nivå som möjligt, för att förebygga exempelvis att problem på gruppnivå
förläggs på enskilda elever. Skolpsykologens arbete ska framförallt vara
förebyggande och främjande.
Fig. 1. Olika nivåer samt exempel på psykologinsatser. Skolpsykologen bör sträva efter att
göra insatser på så hög nivå som möjligt.
Detta dokument ger en översikt över olika insatser som en skolpsykolog kan bidra
med inom Pysslingen och Vittra. Det är inte en uttömmande lista utan exempel på
hur skolpsykologen kan bidra med psykologisk kompetens i elevhälsoarbetet.
Insatserna är uppdelade efter vilken organisatoriska nivå de sker på i ordningen
organisation, grupp, individ.
Organisationsnivå
Implementering av skolövergripande
värdegrundsarbete
Det skolövergripande arbetet är den viktigaste komponenten i en välfungerande
skola. Har skolan en gemensam pedagogisk utgångspunkt underlättar detta för både
pedagoger och elever. Skolpsykologen har kompetens att bistå med kunskap vid
implementering av evidensbaserat skolövergripande värdegrundsarbete.
Skolpsykologen kan bl.a. bistå med föreläsningar, kunskap kring inlärningsteori och
lågaffektivt bemötande och handledning.
Utformande och tolkning av trygghetsenkäter
Trygghetsenkäter är en viktig källa till information kring elevernas mående.
Skolpsykologen kan bistå med kunskap kring hur dessa ska utformas.
Skolpsykologen har även kompetens till tolkning av resultaten för att bidra med
information om hur skolan kan förbättra sitt förebyggande och främjande arbete.
Föreläsningar för att öka skolpersonalens
kompetens
Skolpsykologen kan bistå med löpande fortbildning till personalen kring psykologi
som är relevant för pedagogik. Exempel på teman kan vara bemötande, lågaffektivt
bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykologiskt perspektiv på
pedagogik, positiv feedback.
Gruppnivå
Handledning/konsultation av pedagoger
Handledning av pedagoger kan göras med eller utan föregående observation. Syftet
med handledning är att skapa beteendeförändringar hos pedagogerna för att
påverka samspelet mellan pedagog och klass. Handledning kan ske individuellt eller
med en grupp pedagoger, t.ex. ett arbetslag. Den kan ske tillsammans med hela
elevhälsan, eller med enbart psykolog och pedagoger. Handledningen syftar till att
skapa gemensamma mål och strategier för att uppnå dessa utifrån en gemensam
kunskapsbas.
Klassrumsobservation
Vid behov kan skolpsykologen göra observationer i klassrummet. Detta kan t.ex.
bidra med information om hur samspelet mellan pedagog och elever påverkar
elevernas arbetsro. Inför en klassrumsobservation är det viktigt att pedagogen och
psykologen stämt av. Tillsammans ska psykologen och pedagogen ha definierat
observationens syfte. Om pedagogen själv söker stöd blir observationen ökar
chansen att det blir ett konstruktivt samarbete. Uppdraget ska aldrig komma endast
från rektor till skolpsykolog, då detta inte är en bra grund för samarbete med
pedagogen.
Fig. 2. Kommunikation av uppdrag
Implementering av pedagogiska strategier
Skolpsykologen kan se ett behov av utökade pedagogiska strategier i klassrummet.
Detta behov kan uppmärksammas t.ex. via observationer i klassrum, direkt via
lärare, information från rektor eller trygghetsenkäter. Enskilda lärare(gruppnivå) eller
flera lärare (organisationsnivå) kan implementera dem. Skolpsykologen kan hjälpa till
med råd kring strategier att implementera utifrån vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Individnivå - Psykologutredning
Psykologutredningar i skolan är ett sammanfattande ord för de insatser en psykolog
kan tillhandahålla på individnivå för att undanröja hinder för lärande. Alla ärenden
dokumenteras i elevhälsoprotokoll och psykologkölista i PMO. Obs: Kötid för
psykologutredning kring enskilda elever ska maximalt vara tre månader. Vid oro för
längre tid så bör rektor informeras för att kunna ta beslut om extra resurser.
Vilken typ av utredning som görs bedömer psykologen baserat på syfte och
frågeställning. En psykologutredning bör alltid starta med fokus på samspelet i
situationer där svårigheter uppstår.
För psykologutredning krävs alltid att vårdnadshavare och/eller elev gett sitt
informerade samtycke. Detta innebär att de har haft tillgång till saklig information om
vilka förutsättningar och konsekvenser som gäller för olika handlingsalternativ och
på basis av denna information lämnat sitt samtycke. Vederbörande ska ha förstått
informationen och vara fri att välja, dvs. inte vara utsatt för tvång eller i sådan
beroendeställning att det fria informerade valet blir en illusion.
Exempel på områden för psykologutredning:
•
•
•
•
•
•
Problembeteende
Motivation
Mående
Socialasvårigheter
koncentrationssvårigheter
Inlärningssvårigheter,begvåvning
Fördjupad information kring begåvningsutredningar
Begrepp: Med begåvningsutredning avses en utredning som ger svar på elevens
kognitiva fungerande. Detta mäts med ett begåvningstest som tolkas tillsammans
med annan information om eleven.
När ska skolpsykologen utreda begåvning?
För frågeställningar om:
● Vad är rätt skolform?
● Är eleven särbegåvad?
● I undantagsfall: Hur ser begåvningsprofilen ut?
I syfte att:
● Kunna rekommendera vilken skolform som är bäst för eleven
● Rätt kunna anpassa uppgifter utifrån elevens nuvarande förmågor
● Bättre kunna undanröja hinder utifrån kognitiv funktionsnivå i undervisningen
(exempelvis kan en elev med lågt på snabbhet behöva längre tid på sig för
uppgifter)
● Utesluta att elevens svårigheter beror på lågt kognitivt fungerande
● Remittera för hjälp hos någon annan samhällsinstans. Dock bör vi ha kontakt
med den samarbetspartner för att få en tydlig frågeställning och ett tydligt syfte
med begåvningsutredningen. Ibland kan det räcka med att man gjort en
bedömning utifrån skolresultat och adaptiv förmåga, för att eleven ska kunna
få hjälp.
Innan skolan genomför en begåvningsutredning ska vi ha arbetat med:
● Extra anpassningar
● Åtgärdsprogram som utvärderats och inte visat sig tillräckliga
● Utredning och åtgärder för andra hinder så som emotionella, sociala,
störningar i miljön, relationella osv. Är eleven studiemotiverad?
Hur går en begåvningsutredning till?
Om en elev inte fått tillräcklig hjälp av extra anpassningar och åtgärder så ska
utredningen ske i dessa steg med asterisk på det som är lagkrav.
1. Inhämta och journalför informerat samtycke innan utredning påbörjas från
samtliga vårdnadshavare: Informationen ska innefatta vad utredningen har för
syfte, frågeställning, hur den genomförs, vilka resultat som kan förväntas,
samt att elevhälsan har samma sekretess som psykologen.
2. Bedöm om det finns hinder för att rätt kunna tolka ett resultat. Om det
exempelvis finns misstanke om att en elev har svår prestationsångest, eller
lever under svår stress bör dessa hinder undanröjas så långt som möjligt
innan bedömning om ev. utredning görs. Om alla hinder inte kan undanröjas
måste de vägas in i bedömningen.
Förslag på metodik:
En begåvningsutredning ska alltid innefatta:
● Begåvningstest som rättvist kan visa elevens förmågor. Vanligtvis använder vi
WISC – V, såvida vi inte är oroliga för elevens förmåga att förstå språk, då ett
icke verbalt test bör användas (WNV, SON – R eller Leiter-R). Om en kortare
utredning kan anses tillräcklig, man vi använda snabbare tester så länge de
har svenska normer, eller motsvarande, samt god reliabilitet och validitet.
● Samtal med pedagoger, vårdnadshavare och elev om styrkor, svårigheter,
hinder och möjligheter
● Genomgång av tidigare utredningar, däribland en pedagogisk utredning
Den bör även innefatta:
● Frågeformulär så som ABAS, Vineland, Becks skalor, Fem-femton, BRIEF
osv. utifrån en bedömning av vilken information som behövs.
● Observation av eleven i sitt sammanhang
● Beteendeanalys av hinder för inlärning
Tolkningen av resultat ska innefatta:
● Bedömning av motivation att genomföra uppgifter både generellt och under
testsituationen
● Bedömning av adaptiv förmåga
● Bedömning av försvårande omständigheter. Exempelvis emotionella,
relationella och sociala hinder, koncentrationssvårigheter, störningsmoment
under testsituationen osv.
● Bedömning av generella kognitiva funktioner
Vad ska ett utlåtande innehålla?
●
●
●
●
●
●
●
●
Frågeställning och syfte
Information om hur information inhämtats
Relevant bakgrundsinformation
Relevant information om elevens fungerande i andra situationer
Relevant information om försvårande omständigheter
Resultat från tester och formulär
Bedömning och tolkning av dessa resultat utifrån övrig information
Rekommendationer som är så konkreta att pedagoger och vårdnadshavare
kan omsätta dem i praktik och kan utvärderas
Hur presenteras ett utlåtande?
● Utlåtandet redovisas muntligt för vårdnadshavare och berörd personal på
skolan (med vårdnadshavares godkännande).
● Utlåtandet presenteras för eleven med fokus på styrkor. Om eleven har
möjlighet att förstå, kan en eller två övningar visas som stärker elevens
svagheter. Exempelvis leken 20 frågor om eleven behöver öva arbetsminne.
● Utlåtandet sparas i sin helhet i elevens psykologiska journal, inklusive
inscannade formulär och protokoll. Ev. testprotokoll förvaras i brandsäkert
låsbart plåtskåp som endast psykolog har tillgång till.
● Rekommendationerna sparas i elevakt.