UTMANINGEN

pocketerad
populärvetenskap
UTMANINGEN
– forskare om en
hållbar mänsklighet
UTMANINGEN
Pocketerad populärvetenskap
Pocketerad populärvetenskap (Pop) är en bokserie från
Vetenskapsrådet som ger en lättillgänglig och samlad bild
av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga. I böckerna får läsaren möta forskare från olika områden som
berättar utifrån sina forskningsperspektiv. Pop-böckerna
ger läsaren en chans att bilda sig en uppfattning om
angelägna samhällsfrågor.
Tidigare böcker i Pop-serien
Där guld glimmar blått – forskare om den lilla
nanorevolutionen (2007)
Bakom vansinnet – forskare om psyke, våld och rädsla (2007)
Den hemliga koden – aktuell forskning om läsning (2006)
UTMANINGEN – forskare om en hållbar mänsklighet
Utgivare
Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm
ISBN
978-91-7307-131-4
Ansvarig utgivare
Birgitta Myrman, Vetenskapsrådet
Redaktör
Kristina Sundbaum, Vetenskapsrådet
Skribenter
Karl-Johan Börjesson, Annika Olofsdotter,
Jessica Rydén
Språkgranskare
EW Textproduktion
Redaktionsråd
Bengt Westerberg (ordförande), Johanna
Björklund, Carl Folke, Sverker Jagers, Cecilia
Lundholm, Fredrik Moberg, Sverker Sörlin
Illustratör
Liselotte Watkins
Grafisk formgivare
Erik Hagbard Couchér
Tryck
CM Digitaltryck, Bromma 2008
UTMANINGEN
– forskare om en
hållbar mänsklighet
Läs mer på webbplatsen forskning.se. Missa inte
Planeten som bjuder på nytänkande, interaktiva
kunskapsscener fyllda med fakta, illustrationer,
filmer och animeringar om människans påverkan
på vår planet.
Innehåll
För våra barnbarns skull
Vi hör ihop
Utmaningen gäller mer än växthusgaser
Billigare att agera nu
Fog för optimism – lösningar finns
9
10
12
14
15
Hur gjorde vi förr i tiden?
Myten om det ekologiska helgonet
Från statisk skapelse till föränderlig planet
Sen upptäckt i mänsklighetens historia
Hållbarhet och tillväxt – en ohelig allians?
Klimathotet – några nedslag i historien
Begreppet hållbar utveckling och dess historia
21
23
24
26
30
32
33
Vad är det vi måste lösa?
Ekosystemens immunförsvar – resiliens
Millennium Ecosystem Assessment
Flippade ekosystem
Jakten på den perfekta grödan
Ostburgare beroende av pollinering
Mångfalden viktig för att klara bakslag
Beroende av utländska ekosystem
Klimatförändringens effekter
37
38
42
44
48
52
52
54
57
dags för Mobilisering, men hur gör vi?
Hoppet växer i takt med hotet
Stigbundenhet försenar förändringar
Bra att börja i det lilla
Samspel mellan politiker, medborgare
och företag
Från Folkets hus till Facebook
Idealister eller ekonomiska realister?
Ingen patentlösning för miljövänligt beteende
Miljövärdet måste aktiveras i vardagen
63
64
65
67
Se möjligheter i stället för hot
Tron på att kunna påverka viktig
Traditionsbyte på gång inom skolan
Värdefrågor utmanar lärare och elever
Kontakt med djur engagerar unga
85
88
89
90
92
Vad kan jag göra?
Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år
Klimatsmarta middagar
Mer grönsaker och mindre kött
Energieffektiva bostäder
Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna
Bilen – vän eller fiende?
Mer lön, större miljöpåverkan
95
98
99
101
104
108
110
112
71
75
76
78
80
Lösningar för ett framtida hållbart
samhälle
Kartor med vägval
Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen
Mindre konsumtion en lösning?
Prislappar och utsläppsrätter
Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter
Motivation genom handelsregler
Värdera ekosystem
Innovativa lösningar, lokala samarbeten
117
119
121
128
135
141
145
146
149
Från oljepanna till solpanel
Hur länge räcker oljan?
Kärnkraft – avveckla eller utveckla?
Stor potential för solenergi
Vind och vatten
Från fossil till bio
Etanol – en återvändsgränd?
Sluta slösa – fokusera på energieffektivisering
153
154
156
159
160
163
168
170
Vem bär ansvaret för vad?
Allmänningens tragedi
Ansvar för kommande generationer
Historisk skuld
För stort hopp till tekniken?
Utvecklingsländerna drabbas värst
Vatten en nyckelfråga
Konflikter och samarbete
Klimatflyktingar
173
175
176
178
181
182
183
186
188
anta utmaningen
Attitydförändring på gång
Lyckade exempel
Tekniken är inte värdefri
Öppna ögonen
192
193
194
197
198
Forskningsområden
200
Ordförklaringar
205
Skribenter
208
Forskare och praktiker som
medverkar i boken
209
För våra barnbarns skull
Av Annika Olofsdotter
FORSKARE
Carl Folke – professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience
Centre
UTMANINGEN
Det är svårt att få perspektiv på vårt liv på jorden.
Med hjälp av datorprogram kan vi se planeten hänga
som en boll i rymden, och zooma in så nära så att
vi hittar våra egna hem bland alla miljontals andra
hem. Men det är svårt att få en bild över hur alla
djur, växter, mikroorganismer och människor lever
tillsammans i ett ständigt pågående samspel.
Människan har lyckats skapa ett datorprogram
som ger oss ett fascinerande perspektiv på vår plats
på planeten. Men trots våra miljoner år på jorden,
har vi långt ifrån full kunskap om hur våra ekosystem fungerar och vilken nytta alla olika livsformer
gör. Som människor är vi en del av naturen och är
beroende av att jorden förser oss med ren luft, mat,
vatten och andra ekosystemtjänster. Naturen ger oss
dessa tjänster gratis. Hela vår globala sociala miljö
och ekonomi bygger på att ekosystemen fungerar
och ger oss det vi behöver.
Vi hör ihop
Vi vet att vi är en del av ett myllrande nätverk av liv
på jorden. Vi börjar nu också förstå att vi påverkar
den i allt för stor utsträckning – människans livsstil
fungerar inte länge till, det måste till en förändring.
Vad vi gör här i Sverige påverkar ekosystem på andra
sidan planeten, en liten ögrupp mitt i Stilla havet
eller en bergssluttning i Costa Rica. Människor,
10
UTMANINGEN
ekosystem och ekonomi världen över hör ihop. Vi
är beroende av en internationell marknad för att
få mat, varor och tjänster. Svenskar använder jordbruksmark, skog och hav även utomlands. Fisk som
fångas utanför Chile, Spanien och Afrika transporteras till fabriker för omvandling till pellets som sedan slussas vidare över land och hav till annan plats
på planeten för att bli mat till jätteräkor. Räkor som
i sin tur skickas vidare ut i världen för att slutligen
hamna i din stekpanna tillsammans med vitlök och
chili, också de importerade. Att vi köper och äter
dessa importerade godbitar, har betydelse för en
mängd ekosystem, människor i arbete och pengaflöden. Men vi är sällan medvetna om vad våra val i
affärernas frysdiskar innebär.
Världshandeln ger oss mycket gott, påpekar Carl
Folke, professor i naturresurshushållning, chef för
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forskningschef för Stockholm Resilience Centre. Men
dagens produktion av varor innebär att vi tar ut
för stora resurser på en gång. I det långa loppet
kommer det att ge mindre mängder vatten, mat
och ekosystemtjänster för världens befolkning,
som dessutom ständigt ökar. Människans påverkan på naturen är inget nytt, men i dag sker negativa störningar i större skala och i snabbare
takt än tidigare. Vår tillvaro äventyras när vi tar ut
för mycket resurser, släpper ut föroreningar och
UTMANINGEN
11
påverkar ekosystemens förmåga att samspela och
förändras.
Utmaningen gäller mer än växthusgaser
Vi vet sedan länge att utsläppen av försurande ämnen och andra luftföroreningar, gifter, ozonnedbrytande kemikalier och övergödande ämnen måste
minska. Vi vet att ekosystem inom det konventionella jord- och skogsbruket och industrifisket överutnyttjas runt om i världen. Allt fler tar också till
sig det forskarna säger: att det är mycket sannolikt
att merparten av den globala temperaturökningen
sedan 1990-talets mitt, beror på människans utsläpp
av växthusgaser och att vi därför drastiskt måste
minska utsläppen.
Men i vår iver att komma till rätta med ett enskilt problem som den globala uppvärmningen – hur
komplext det än är – får vi inte blunda för att det
också finns andra stora utmaningar än utsläpp av
växthusgaser. Debatten om klimatförändringen får
inte skymma betydelsen av att våra ekosystem fungerar. Klimatförändringen är i sig ett miljöproblem
med globala proportioner som måste åtgärdas, men i
diskussionen får vi akta oss noga för att endast fokusera på nya energisystem.
– Det hjälper inte att bara minska fossila bränslen för att nå en hållbar utveckling. Den allt ökande
12
UTMANINGEN
globala uppvärmningen minskar av att vi övergår
till alternativa fossilbränslefria energikällor, och det
behövs. Men nya energilösningar kan ställa till stor
förödelse om man inte tar hänsyn till världens ekosystem och människors förutsättningar, säger Carl
Folke.
Nya energilösningar kan inte heller lösa andra
miljöproblem som utfiskningen av vissa fiskarter,
utsläppen av tungmetaller i vattendrag, eller behovet av att få tillbaka insekter som pollinerar grödor
till jordbruk som drivs för intensivt.
Människan en nyckelspelare
Hållbar utveckling är för vissa ett uttjatat begrepp,
men det är ett faktum att vi måste tänka långsiktigt
och mer kvalitetsinriktat. Kvalitet som håller länge.
I stället för att överutnyttja ekosystemen behöver
vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd, så att
också våra barnbarn ska ha näringsrik mat på bordet
och rent vatten att dricka och bada i. Naturen behöver skötas och användas så att dess kapacitet och
motståndskraft förbättras på lång sikt.
Planeten behöver en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller såväl ekonomisk som ekologisk
och social utveckling.
– Vi måste sluta hävda att vi har gjort oss oberoende av naturen och att vi klarar oss med ny teknik
i stället för ekosystemens arbete. Människan är en
UTMANINGEN
13
nyckelspelare på planeten och har så stor inverkan
att vi formar dess utveckling, säger Carl Folke. Vi
måste börja uppskatta ekosystemens ”gratistjänster” och vi behöver stödja detta arbete i stället för
att störa det.
Billigare att agera nu
Forskare världen över framhåller att vi måste börja
agera. Ekosystem som väl har förstörts är mycket
dyra att återskapa. Om det över huvud taget går. Det
är billigare att göra något åt saken från början. Den
brittiske ekonomen Nicholas Stern rapporterade
2006 (Sternrapporten) att en begränsning av utsläpp
av växthusgaser för att undvika klimatförändringens
värsta följder, kostar ungefär en procent av världens
bruttonationalprodukt (bnp) per år. Att inte göra något kan få världsekonomin att krympa med minst
fem procent per år, nu och i all framtid. När man
vidgar skalan av risker och följder, kan skadorna stiga till 20 procent av bnp eller mer.
fn:s Human Development Report från 2006 hänvisar
till forskning som räknat ut att varje dollar som investeras i vatten och sanitet i genomsnitt genererar
ytterligare åtta dollar. Det handlar främst om investeringar för att undvika kostnader som förknippas med
utgifter för hälsovård samt förluster i produktivitet
och arbetskraft i några av världens fattigaste länder.
14
UTMANINGEN
Fog för optimism – lösningar finns
Vi tjänar på att agera nu. Men hur vi ska åstadkomma ett hållbart samhälle har forskare ibland olika
åsikter om. De flesta är ense om att teknisk utveckling spelar en stor roll för framtiden, men allt fler
höjer sin röst för att vi samtidigt måste ändra vårt
sätt att se på livsstil, konsumtion och materiellt välstånd. Vi har inget val och vi måste nå dit med internationella och rättvisa överenskommelser. Mycket
kommer att förändras, lokalt och globalt. Men hur?
Vilken roll spelar vi enskilda individer och vad behöver avgöras av eu? Är det högteknologi eller politiska beslut som ska göra jobbet, eller både och?
Går det att mobilisera kraft och vilja för att åstadkomma den förändring vi behöver? Och hur kan jag
själv påverka?
Vad vi gör med vår livsmiljö i dag har betydelse
för människans fortsatta utveckling. Kanske låter
det skrämmande, men det är också en möjlighet.
– Utmaningen nu är att utvecklas i samspel med
ekosystemen. Vi måste räkna in och stärka ekosystemens kapacitet att understödja samhällets utveckling. Vi får inte låta dem kollapsa utan måste stärka
ekosystemens anpassningsförmåga. Samhället behöver förändras och gå mot en ny riktning för att klara
detta, säger Carl Folke.
Han betonar att vi står inför ödesfrågor som handlar om våra kulturers framtid.
UTMANINGEN
15
Om vi urholkar naturens förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas samtidigt som klimatförändringen gör jorden varmare, finns risk
att ekosystemen tippar över till improduktiva
tillstånd. Detta kan starta stora befolkningsströmmar av miljöflyktingar som i sin tur kan påverka
världsekonomin, fn-systemet och fredsprocesser.
Hur kan vi som samhälle organisera oss för att ha
beredskap för sådana situationer? Regioner med
brist på färskvatten lever många gånger redan i dag
under konflikter om vattnet, men det finns också
exempel på samarbeten som kunnat överbrygga
konflikter.
Även människan och våra samhällen behöver ha
förmåga och social kapacitet att anpassa sig och utvecklas när invanda förutsättningar rubbas. Enligt
Carl Folke behöver vi normer och regler i samhället
som stärker förmågan att klara av förändringar i tider av varmare klimat och försämrade ekosystem.
– Kan eu:s system hantera en situation utan vattenförsörjning i Spanien och Italien under fem år?
Hur agerar omvärlden om inte Himalayas glaciärer
kan leverera sötvatten nedströms till Bangladesh
och folk i miljontals flyttar därifrån, frågar han.
Ekosystemen är inte bara någon marginell företeelse utan är grundvalen för en positiv samhällsutveckling. Vi kan nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling om vi ändrar vårt perspektiv och beteende.
Men vår värderingsgrund och världsbild behöver
16
UTMANINGEN
förändras. Och det håller redan på att ske. Carl Folke
tror att en mental ”tipping point” har nåtts. Allt fler
förstår att människan är beroende av en livskraftig
biosfär.
– Ju snabbare denna mentala process går, desto
större chans har vi att leva kvar och utvecklas som
art.
18
UTMANINGEN
Hur gjorde vi förr i tiden?
Av Jessica Rydén
FORSKARE
Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria, Kungliga
tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm
Resilience Centre
UTMANINGEN
21
Att människans negativa påverkan på våra ekosystem har förvärrats under 1900-talet betyder inte att
våra föregångare hyste större omsorg om naturen.
Redan under förhistorisk tid orsakade jägare och
samlare storskaliga förändringar i dåtidens ekosystem. Skövling av skog och ensidig odling förstörde
jordar. Mängder av djurarter utrotades. Det här berättar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid
Kungliga tekniska högskolan och forskningsledare
vid Stockholm Resilience Centre, som forskat om
människans förhållande till naturen genom historien.
– Klimatförändringar och infektioner kan ha bidragit till utrotningen av vissa djurarter, men troligen var människors jakt en viktig orsak, säger han.
Notan blev dyr för naturen. I Australien, Sydamerika respektive Nordamerika dog mellan 70 och 85
procent av de större djuren ut.
– Det här mönstret går igen i stora delar av världen och under alla historiska perioder, säger Sverker
Sörlin. Det är en myt att människan tidigare levt i
harmoni med naturen.
Att förstörelsen av ekosystemen inte var lika omfattande förr som i dag, handlar om att människorna
på jorden var betydligt färre och inte hade tillgång
till fossila bränslen och dagens teknik. I dag är de
negativa effekterna på ekosystemen globala, vilket
innebär att hela mänsklighetens överlevnad faktiskt
står på spel.
22
UTMANINGEN
Myten om det ekologiska helgonet
Inte minst européernas kolonisering av det som
kallades den nya världen fick förödande konsekvenser. Förutom att sprida sjukdomar förde européerna
med sig växter och djur som slog ut den lokala floran och faunan. Ett exempel är Nya Zeeland, där de
erövrande britterna totalt förändrade växtlighet och
djurbestånd. Det i dag så typiska landskapet med
ängar, betande får, svärmande bin och sparvar är helt
och hållet ett resultat av européernas framfart.
Det här innebär inte att ursprungsbefolkningarna
var några ekologiska helgon som levde i samklang
med naturen, förklarar Sverker Sörlin. Maorier, indianer och andra folkslag har även de bidragit till att
en mängd arter försvunnit. På den isolerade ön Hawaii hade exempelvis folket utrotat kanske mer än
femtio fågelarter redan före James Cooks ankomst
till ön år 1778.
– Nu behöver inte det här betyda att man ska gå
från svart till vitt och påstå att människor tidigare
i historien generellt var lika tanklöst exploaterande
som vi har varit, poängterar Sverker Sörlin. Snarare
handlade det om okunskap. Människor som började
odla och hugga ner mer och mer skog upptäckte
kanske att det ledde till utarmning av jorden, men
det var inget som de visste i början. Och framför allt
– de kunde flytta vidare till nya marker.
Respekt och en nära relation till djur och natur
fanns också hos tidigare folkslag, men man hade
UTMANINGEN
23
knappast några djupsinnigare teorier om hur olika
djur- eller växtarter skulle fortleva. Inte ens de nordamerikanska indianerna som brukar lyftas upp som
ett föredöme i sin omsorg om kommande generationer hade sådana tankar.
– Läser man skildringar av hur indianer levde på
1600- och 1700-talet förstår man att de dödade djur
i ganska stor skala, säger Sverker Sörlin. Visst kände
de respekt för djurets väsen och särskilda egenskaper, men hur djurbeståndet skulle bevaras och var de
geografiska gränserna för denna omsorg skulle sättas, kan man inte gärna tänka sig att de hade några
säkra kunskaper om.
Från statisk skapelse
till föränderlig planet
Den typ av världssamvete för naturen som finns i
dag kräver en uppfattning om jorden som helhet.
Omsorgen förutsätter dessutom kunskap om hur
jorden förändras. Båda dessa företeelser är tämligen
nya i mänsklighetens historia, påpekar Sverker Sörlin
och beskriver utvecklingen i Västerlandet.
– Att vi har en gemensam jord var något man i
Västerlandet började ta till sig under 1500-talet för
första gången – först då hade den ju kringseglats.
Att den kan förändras dök upp som idé under 1600talet. Tidigare hade den bibliska bilden av jorden som
en färdig och fulländad skapelse varit förhärskande.
Möjligen skulle den en gång i framtiden gå under.
24
UTMANINGEN
Synen på jordens historia var dock radikalt annorlunda än den som forskare arbetar med i dag.
– Tidsskalan utökades kontinuerligt, men det är
mycket sent in i vår tid som vi har förstått att universum har en historia på flera miljarder år, berättar
Sverker Sörlin. Darwin var till exempel mycket bekymrad över att tidsskalan för jorden inte räckte för
att han skulle få ihop sin teori om evolutionen. På den
tiden utgick man från en tidsskala på tiotusentals år.
Upptäckten att det funnits istider gjordes i mitten av 1800-talet. Glaciärforskare och naturgeografer var bland de första att notera förändringar i just
klimatet. Under 1900-talet har sedan kunskapen om
klimatförändringar successivt ökat och redan på
1940-talet pågick en intensiv diskussion om det som
då kallades ”klimatförbättringen”.
Ett avgörande bidrag till förståelsen av växthuseffekten kom klimatforskaren Charles D. Keeling
med. År 1958 började han mäta koldioxidhalten i
atmosfären på Manua Loa på Hawaii. Mätningar
genomfördes sedan årligen och gav forskare allt fler
bevis för att vi människor har ett globalt inflytande
över klimatförändringen, berättar Sverker Sörlin.
– Hypoteser om fossila bränslen fanns redan på
1930- och 40-talet, men slog igenom runt 1980. Sedan
dess har forskarsamhällets majoritet rört sig tydligt i
en och samma riktning – att det pågår en av människan framkallad uppvärmning av atmosfären.
Men det riktigt stora genomslaget i opinionen har
kommit under det senaste årtiondet och politiska
UTMANINGEN
25
åtgärder har egentligen inte börjat på allvar, konstaterar Sverker Sörlin. Det räcker alltså inte med att
kunskap finns till hands; det är mycket annat som
avgör om den tillämpas.
Läs mer i kapitlet Dags för mobilisering, men hur gör vi?
Sen upptäckt i mänsklighetens historia
Kunskapen om hur det ekologiska samspelet fungerar och människans roll i ekosystemen, är ännu nyare än kunskapen om hur klimatet förändras. Visserligen lanserades begreppet ekologi redan 1867, men
det är faktiskt först under 1990-talet som forskarna
kunnat beskriva hur komplicerade och oförutsägbara ekosystemen är.
– Det är viktigt att hålla de här tidsskalorna i
minnet när man ställer frågan varför vi inte reagerat
tidigare på globala miljöförändringar, säger Sverker
Sörlin. Min poäng är att upptäckten av människans
roll i ekosystemen och påverkan på klimatet har en
relativt kort historia om man tänker på hur många
generationer som funnits sedan antiken eller medeltiden.
Inte heller har vi tänkt på att mäta vårt uttag av
jordens resurser särskilt länge, förklarar Sverker
Sörlin. Först för kanske tio år sedan hade forskarna
utvecklat någorlunda tillförlitliga metoder för att
beskriva hur vi övertrasserar jordens konto.
26
UTMANINGEN
Bekymrade kolonitjänstemän först med naturskydd
Parallellt med en stigande medvetenhet kring hur
människan tär på jordens resurser, har också motkrafter vuxit fram. Redan på 1600-talet togs de första
stegen mot ett modernt naturskydd och miljölagstiftning. Skådeplatsen var de tropiska öar som exploaterades hårt av fransmän, tyskar och holländare.
Öarnas begränsade yta gjorde att skadorna blev överblickbara och tydliga.
– Många kolonialtjänstemän reagerade starkt när
de såg resultatet av skogsskövling, odling, och fårskötsel, berättar Sverker Sörlin. Skogen växte inte
upp igen sedan den huggits ner. De betande djuren i
kombination med häftiga regn skapade marker disponerade för erosion och jordskred.
Resultatet blev att en del tjänstemän startade
program för naturskydd, försökte hitta på metoder
för att stoppa utarmningen och fick de styrande på
hemmaplan att införa lagstiftning.
Det dröjde dock in på 1900-talet innan idéerna om
naturskydd slog igenom på bredare front i Europa.
– Till skillnad från i dag förstod man dock inte att
människans påverkan på naturen är så storskalig och
gränsöverskridande, säger Sverker Sörlin. Man inrättade nationalparker och naturreservat för att skydda
naturen och insåg inte att det inte går att freda några
områden från förändring och påverkan. Dessutom
täcker ju parkerna och reservaten bara några få procent av jordens beboeliga landyta och nästan ingenting av oceanerna.
28
UTMANINGEN
Militärforskning och boksuccé födde den
moderna miljörörelsen
Den moderna miljörörelsen etablerades först under 1960-talet. Frågor om miljögifter, övergödning
av vattendrag, försurning och oljeutsläpp var bland
de första som hamnade på den politiska dagordningen. Biologen och författaren Rachel Carsons
bok ”Tyst Vår” kom ut 1962 och gav eko över hela
världen. Hennes appell för att stoppa utsläppen av
insektsbekämpningsmedel som dödade småfåglar resulterade i ett ökat miljöengagemang, även i
Sverige.
Men att miljöproblemen kom upp på världsagendan under 1960-talet berodde inte bara på en gryende
miljörörelse eller enskilda miljökämpar som Rachel
Carson, berättar Sverker Sörlin.
– Ser man lite mer osentimentalt på historien förstår man att det var insikter från en rad forskningsdiscipliner som tillsammans gav den nya kunskapen.
Inte minst den militärt motiverade forskningen bidrog till en ökad kunskap på miljöområdet.
Exempelvis gjorde man viktiga upptäckter kring
klimatförändringar då forskare deltog i militära projekt i Arktis och på Antarktis på 1950- och 60-talen.
Även forskning om insektsbekämpning och tropikmedicin för militära behov gav viktiga insikter om
hur ekosystemen fungerade.
Under åren har vårt förhållande till naturen blivit allt mer reglerat. Miljölagstiftning, gränsvärden,
skatter och olika typer av regleringar har införts på
UTMANINGEN
29
miljöområdet och miljöengagemanget har etablerats
hos västvärldens medborgare. Från 1970-talet växer
också den civila miljöforskningen kraftigt.
– Överlag kan man säga att det parallellt med historien om den expanderande förstörelsen i världen,
finns en annan historia om ökande kunskap och fler
åtgärder för att rätta till det människan ställt till
med i naturen, säger Sverker Sörlin.
I allt väsentligt har upptäckten av miljöproblem
kommit under andra hälften av 1900-talet, understryker han.
– Visst kan man tycka att vi borde ha löst det
här problemet på några decennier, men då måste
man betänka att de drivkrafter vi byggt våra samhällen på – att öka välståndet och den ekonomiska
tillväxten – är väldigt starka. Alla spelregler är uppgjorda för att detta ska fortsätta.
Hållbarhet och tillväxt
– en ohelig allians?
Just frågan om ekonomisk tillväxt är på ett intressant sätt sammankopplad med begreppet ”hållbar
utveckling”, berättar Sverker Sörlin. Begreppet lanserades i fn-rapporten Our Common Future år 1987
och har sedan dess dominerat miljöpolitiken.
I rapporten, som lades fram av en fn-kommission
ledd av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem
Brundtland, konstaterades att vi äventyrar framtida
30
UTMANINGEN
generationers behov av energi och resurser. Världens
länder skulle därför utforma samhällen präglade av
hållbar utveckling, men med bibehållen ekonomisk
tillväxt. Ingen slump, enligt Sverker Sörlin:
– Hållbarhetsbegreppet har en stark historisk
koppling till ”business as usual”, att det handlar om
att få avkastning på sina resurser. Redan på 1600-talet
fanns en föreställning om att man skulle producera
uthålligt, det vill säga långsiktigt säkra inkomsten,
och när modernt skogsbruk växte fram i Europa under 1700- och 1800-talen talade man om uthållig avkastning som mål.
Debatten mellan tillväxtivrare och tillväxtkritiker
har böljat fram och tillbaka sedan årtionden, men
under 1990-talet började allt fler hävda att det var
möjligt att förena tillväxt och hållbarhet, ungefär så
som Brundtland föreslagit, förklarar Sverker Sörlin.
Nu är dock tiden mogen för en annan samhällsvision än den som i dag är förhärskande, tror han:
– Bland annat den enormt snabba tillväxten i
Asien har gjort att den ekologiska moderniseringens
vackra idéer visat sig allt svårare att förverkliga. Tillväxtkritiken kommer att växa sig starkare, ju tydligare det blir att en ständigt ökande konsumtion och
fler transporter är och förblir ett problem för miljö,
klimat och ekosystem.
Men det finns också mer existentiella motiv som
kan få ett större inflytande framöver för människors
livsval.
UTMANINGEN
31
– Mot den rådande uppfattningen om att människan
ska förverkliga sig själv och sina förmågor genom att
producera så mycket som möjligt och ta resurser i
anspråk, vita activa, kommer vi kanske att få se mer
av en utopisk vision om vita contemplativa, ett arkadiskt tillstånd där vi lever i samklang med naturen
och lever på en ny energinivå.
Kanske står vi i dag inför en historisk omvändelse,
resonerar Sverker Sörlin. Genom historien har det
varit viktigare för människan att inte tillhöra naturen, konstaterar han, men den uppdelningen blir nu
alltmer omodern.
– Vi börjar förstå att vi behöver samhällen som
kräver en välfungerande omgivning, att vi människor måste interagera med naturen och inte bara underordna och kontrollera den som hittills varit den
dominerande strävan. Själva ordet ”samhälle” håller
på att utvidgas till att omfatta även naturen. Det är
en historisk förändring.
Klimathotet – några nedslag i historien
1827 En grund för teorin om en växthuseffekt läggs av
den franske fysikern Jean-Baptiste Joseph Fourier.
• 1896 Den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius
visar i beräkningar att förekomsten av koldioxid och vattenånga i atmosfären ger ett varmare klimat på jorden.
• 1950–60-talet Den amerikanske klimatforskaren Charles
D. Keelings mätningar visar att koldioxidhalterna i atmosfären har ökat sedan slutet av 1800-talet.
•
32
UTMANINGEN
•
•
•
•
•
•
•
•
1988 IPCC, Inter Governmental Panel on Climate Change,
FN:s särskilda panel kring klimatförändringar, bildas.
1992 FN:s klimatkonvention sluts i Rio de Janeiro.
2005 Kyotoprotokollet träder i kraft.
2006 Den så kallade Sternrapporten av den brittiske
ekonomen Nicholas Stern får stor uppmärksamhet. Där
mäts följderna av den globala uppvärmningen i pengar.
2007 (februari) FN:s klimatpanel IPCC ändrar sin formulering till att det är mycket sannolikt att stigande temperaturer beror på människan. De visar också scenarier
över troliga temperaturhöjningar under detta århundrade, samt effekter på människor och ekosystem vid olika
stora höjningar.
2007 (februari) EU:s ledare enas om att minska EU:s
utsläpp av växthusgaser.
2007 (maj) IPCC beskriver i en rapport vad världens
ledare bör göra för att bromsa klimatförändringen.
2007 (november) IPCC skärper prognoserna, visar vad
som redan har hänt i olika delar av världen, och att vi har
8–10 år på oss att bryta den globala temperaturökningen.
Källa: www.sr.se
Begreppet hållbar utveckling
och dess historia
•
1987 Definitionen av hållbar utveckling, ”att utvecklingen
tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina behov”,
kommer från FN:s kommission för miljö och utveckling
UTMANINGEN
33
•
•
•
som 1987 presenterade ett världsprogram för förändring. Den kallas oftast Brundtlandkommissionen efter
dess ordförande, den norska statsministern Gro Harlem
Brundtland. Men redan 1981 används begreppet hållbar
utveckling i rapporten World Conservation Strategy från
Internationella naturvårdsunionen IUCN, Världsnaturfonden och FN:s miljöorgan UNEP.
1992 Det tas ytterligare ett steg i riktning mot hållbar utveckling när Agenda 21 och Riodeklarationen antas vid
en FN-konferens i Rio de Janerio. Riodeklarationen slår
fast att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende
dimensioner: social, kulturell, ekonomisk respektive ekologisk hållbarhet.
2000 Vid millennietoppmötet i New York i september
enas världens länder för första gången om en gemensam internationell dagordning för global utveckling, den
så kallade Millenniedeklarationen. Bland annat sägs att
en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till
2015.
2002 Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg följer upp genomförandet av Agenda 21 och
övriga åtaganden från konferensen i Rio. Toppmötet
resulterar i en deklaration och en genomförandeplan
med en rad nya mål.
Källa: www.sfn.se, www.gu.se
34
UTMANINGEN
Vad är det vi
måste lösa?
Av Annika Olofsdotter
FORSKARE
Johanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum
för uthålligt jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet,
SLU
Lisa Deutsch – forskare i naturresurshållning, Stockholm Resilience Centre
Carl Folke – professor i naturresurshushållning vid
Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för
ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre
Fredrik Moberg – doktor i naturresurshållning, Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco
UTMANINGEN
37
Allt levande, inklusive vi människor, ingår i någon
form av ekosystem. Ekosystemen består av växter, djur
och mikroorganismer i ett område, och alla är sammanlänkade genom kretslopp av näringsämnen och
energiflöden. Ett ekosystem kan vara en liten sjö eller
ett stort hav, livet på en stubbe eller i en skog. Världen
är ett myller av ekosystem som fungerar enskilt, men
som också i högsta grad är beroende av varandra.
Ekosystemen utför många tjänster åt oss. Vare sig
vi bor på en gård på Skaraslätten eller mitt i Tokyo,
är vi människor beroende av dessa naturens gratistjänster som forskarna kallar ekosystemtjänster, eller ibland bara ekotjänster. Det kan vara luften vi
andas som blir syresatt av växternas fotosyntes, våtmarker som renar utsläpp av kväve från jordbruket
och dagvatten från vägar, vatten som renas när träd
suger upp det och sedan transpirerar vattenånga till
atmosfären, mineraler som sprids och näringsämnen
som återförs till jordbruk, skogsbruk och fiske.
Ekosystemens immunförsvar – resiliens
Samhällen är svåra att styra och förutsäga eftersom
de har en förmåga att organisera sig själva, anpassa
sig och sin styra omgivande miljö.
– Det gäller såväl ekosystem som företag och
marknader. De är alla komplexa och levande system,
säger Carl Folke, professor i naturresurshushållning
vid Stockholms universitet och chef för Beijerinsti-
38
UTMANINGEN
tutet för ekologisk ekonomi. Det här medför risker
och överraskningar och vi behöver i många fall försäkringar för att gardera oss mot osäkerheten. För
företag och individer finns försäkringar att teckna,
men det finns inga ekonomiska försäkringar för
ekosystemens förmåga att klara av överraskningar
och plötsliga förändringar.
Ekosystemen förändras ständigt på grund av olika
omställningar i deras omgivning. Till det kommer
människans påverkan, som till exempel att vi släpper ut olika ämnen och att vi minskar den biologiska mångfalden och förenklar ekosystemen för att
kunna producera sådant vi själva vill ha. En form av
naturlig försäkring är att se till att ekosystemen har
det som forskarna kallar för resiliens. Resiliens är ett
mått på ett systems förmåga att klara av en förändring och kunna gå vidare, det vill säga hur stresståligt
det är och hur mycket förändring ett ekosystem eller
ett samhälle kan klara av att hantera utan att ramla
över i ett annat ofta försämrat tillstånd.
Dämpar effekten
I ett resilient system blir effekten av störningar som
exempelvis skogsbränder, alltför hårt fiske, skadedjursangrepp eller att nya arter tränger sig på, en
möjlighet att utvecklas på nytt, att komma vidare.
Resiliensen gör det möjligt att klara förändringar,
den buffrar och ger potential att fortsätta utvecklas.
Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och
UTMANINGEN
39
verksamhetschef vid Albaeco, talar om likheter mellan naturens resiliens och människans immunförsvar.
– Vi människor behöver motståndskraft mot sjukdomar. Immunförsvaret ger oss förmåga att klara av
och återhämta oss efter en virus- eller bakterieinfektion. Sover vi för lite, äter dåligt eller stressar, blir
vi lättare sjuka. Har vi motståndskraft blir störning
och förändring inget hotfullt eller farligt utan helt
enkelt en del av utvecklingen, och kan få oss att tänka om, ompröva och öppna upp för nya möjligheter,
säger han. På samma sätt är det i ett ekosystem med
resiliens. Motståndskraften (robustness) är en del av
ekosystemens resiliens, den hjälper återhämtningen
efter stress.
Om ett system däremot inte är resilient när förändringar sker – till exempel genom att för många
viktiga arter blir sjuka och dör – kan ekosystemet
kollapsa helt och inte längre tillhandahålla ekosystemtjänster på samma sätt som tidigare. Då slår skördar fel, förorenat vatten sköljer orenat ut i haven och
fisken försvinner. Vi kan jämföra med hur vi själva
lever som människor. Vår motståndskraft försämras genom yttre stress. Stora förändringar innebär
ibland att vi blir känsligare. Ett nytt roligt, men krävande jobb är positivt men kan få oss ur balans. Att
en närstående blir svårt sjuk eller avlider förändrar
oss negativt. Tunga händelser kan få oss att kollapsa,
men resiliensen hjälper oss vända dessa situationer
till något positivt, att se framåt, till nya insikter.
40
UTMANINGEN
Biologisk mångfald en livförsäkring
Ett bra sätt att bevara resiliens är att bevara mångfalden i naturen. Särskilt resilienta ekosystem har
många arter som utför samma funktion, som fotosyntes eller nedbrytning, och reagerar på olika sätt
när ekosystemet störs. Då kan arterna kompensera
för varandra när förhållandena ändras. Om det finns
en mängd olika arter och gener inom systemet ökar
alltså chansen att klara förändringar. Om en art är
på tillbakagång eller försvinner på grund av sjukdom
kan en annan ta vid och utveckla ekosystemet. Det
är en livförsäkring för ekosystemen och därigenom
för oss människor. Inom exempelvis jordbruket är
det viktigt med olika grödor och ett jordbrukslandskap som ger livsmiljöer för många insektsarter.
– Det handlar också om mångfalden av arter nere i
jorden, säger Johanna Björklund, agronom och forskare vid Centrum för uthålligt jordbruk, slu. Insekter, maskar och mikroorganismer ger bördiga jordar,
vittring och omsättning på näring åt grödorna på
åkern. Om det finns många arter har de också lättare
att reglera varandra. Precis som de lättare kan stå
emot inkräktande insekter och sjukdomar. Annars
kan en art lätt ta över, till exempel en art som förstör
eller minskar skörden.
Mångfalden av arter kan också öka effektiviteten i
ekosystemen och tillåter att växter och djur blir specialister som klarar sig i vissa nischer. Det kan vara
fåglar som föredrar en viss sorts mat, som nötskri-
UTMANINGEN
41
kan som genom sin förkärlek för ekollon också är en
effektiv fröspridare av nya ekar. En insekt kan leva
på avfall från en viss växt eller döda djur. Varje art
kan utnyttja en egen specifik resurs och därigenom
kan jordens resurser användas på bästa sätt. Olika
djurarter och växter anpassar sig utifrån olika påfrestningar och störningar.
– Det här är viktigt eftersom djur och växter som
nischar sig ökar den biologiska mångfalden. Resiliensen ökar. Om jorden har många olika arter med
olika anpassningsförmåga, finns helt enkelt en större
chans för överlevnad, säger Johanna Björklund.
Millennium Ecosystem Assessment
Varje människa på jorden använder i genomsnitt 2,2
hektar ekosystem, men om vi räknar med ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser räcker
jorden bara till för 1,8 hektar per person. Då inräknas den biologiskt produktiva yta mark och vatten
som långsiktigt behövs för att försörja en befolkning. Vi överutnyttjar ekosystemen och tär för hårt
på naturkapitalet. Vi använder med andra ord naturens resurser snabbare än vad jorden har förmåga att
återskapa dem. Resurserna minskas samtidigt som vi
blir allt fler människor som ska försörjas av jorden.
Hittills är det den rika delen av jordens befolkning
som har fått mest nytta av de resurser och tjänster
som ekosystemen ger, och som har överutnyttjat
42
UTMANINGEN
dem, som har utfiskat haven och orsakat merparten
av klimatförändringen. De fem rikaste procenten av
världens befolkning använder 66 gånger mer av jordens resurser än de fattigaste fem procenten.
I fn:s studie Millennium Ecosystem Assessment
(ma-studien), en globalt omfattande ekosystemstudie som kom år 2005, konstaterade cirka 1 400 forskare och experter från alla världsdelar att många
ekosystem runt om i världen har stora problem. 60
procent av ekosystemen är utnyttjade av människan
på ett ohållbart sätt. Det gäller havens förmåga att
producera fisk, pollinering av grödor, luft och vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning (som när
fåglar äter insekter) och förmågan hos ekosystem att
lindra effekten av naturkatastrofer.
Experterna utgick i studien från vad ekosystemen
ger människan genom de gratistjänster systemen utför. Man har fångat in övergripande representativa
ekosystemtjänster från jordens alla hörn, och dessa
består i sin tur av en mängd olika ekosystem och
tjänster.
– Under de senaste femtio åren har vi haft en blind
tilltro till utvecklingen i världen och den ekonomiska tillväxten. En stor del av världens befolkning har
fått förbättrade levnadsvillkor genom exempelvis
bevattning och konstgödning som gett större skördar. Men ma-studien konstaterar att detta har skett
på bekostnad av ekosystemens långsiktiga hälsa, säger Fredrik Moberg.
UTMANINGEN
43
Flippade ekosystem
Ekosystem har förmågan att hålla masken. De kan
länge se ut att ha god resiliens. De verkar opåverkade
och fortsätter att vara produktiva trots att denna
i själva verket är kraftigt nedsatt. Men en dag kan
droppen få bägaren att rinna över. En störning kan
trycka systemet över en tröskel till ett nytt tillstånd.
Det kan jämföras med en kollega som jobbat hårt
för länge, på övertid, utan att sätta ner foten för ett
stopp och som plötsligt slås ned av en utmattningsdepression. Men liknelsen haltar. Människan har
förmåga att komma igen, även om det kan ta tid.
Det är däremot inte säkert att ekosystemen kan
komma igen efter att ha hamnat på andra sidan tröskeln. Om ett ekosystem väl har ”flippat över” kan
det i det mänskliga tidsperspektivet vara svårt att
göra något åt det, åtminstone utan mycket stora och
dyra åtgärdspaket. Och det är inte säkert att ens det
hjälper.
– Allt fler ekosystem i världen verkar gå mot samma öde. En klar sjö blir plötsligt grumlig, produktiva gräsmarker som savanner blir till lågproduktiva
busklandskap. De nya tillstånden ger betydligt färre
eller inga ekosystemtjänster till människan, säger
Carl Folke.
Ett sådant exempel finns mycket nära: Östersjön.
Övergödning och syrebrist verkar ha gått så långt
att hela ekosystemet har flippat över till ett nytt
tillstånd som det kan bli svårt att komma ur. Förut-
44
UTMANINGEN
om övergödningen i sig tror forskare att de vikande
torskmängderna är en av huvudanledningarna till att
Östersjön verkar ha kollapsat och ”gått i baklås” i ett
övergött tillstånd med kraftigt ökad produktion av
bland annat växtplankton. När torsken, som är ett
rovdjur högt upp i näringskedjan, minskar drastiskt
i antal får det konsekvenser på det övriga ekosystemet. Skarpsillen som är torskens huvudsakliga föda
har förökat sig kraftigt vilket i sin tur resulterat i
att mängden djurplankton som skarpsillen äter har
minskat. Och när djurplankton som lever på växtplankton minskar, ökar i stället mängden växtplankton som förökar sig och förökar sig…
Att torsken försvinner innebär alltså inte endast
att vi steker Hoki från Nya Zealand till middag utan
också att ekosystemet rubbas. Vissa forskare anser
att detta kan vara en av orsakerna till havets algblomning som förvärrats under senare år.
Korallrev – lättstörda havsoaser
Ett annat exempel på starkt påverkade ekosystem
som i vissa områden har flippat över, är korallreven. Om du någon gång har snorklat över ett friskt
korallrev, kan du förmodligen tänka dig det klara
vattnet med myllret av färgglada fiskar och mjuka
koraller som vajar i strömmen medan de hårda korallerna bildar kuddar eller spetsar under dig. Det
här är vad Fredrik Moberg kallar ”produktiva oaser”
i hav som ibland kan vara så näringsfattiga att de
UTMANINGEN
45
skulle kunna kallas havsöknar. Friska korallrev är
fantastiska oaser som använder resurser effektivt
– men deras balans är lätt att störa.
På många håll i Karibien har ekosystemen flippat
över. Utsläpp av näringsämnen från kuststäder och
plantager, överfiskning, jakt på däggdjur och kräldjur har minskat resiliensen hos reven. Om korallerna blir överväxta av alger får korallernas larver inte
fäste och kan inte fortsätta bygga på reven. I friska
korallrev har en speciell sorts sjöborrar, papegojfiskar och deras likar den livsviktiga uppgiften att
äta alger, eller rensa bort döda koraller. I områden
kring Jamaica har ekosystemet överutnyttjats så till
den grad att sjöborrar länge var den enda algätaren
som var kvar och ensam skötte den livsnödvändiga
algrensningen av korallreven. Plötsligt blev sjöborrarna sjuka och dog, vilket fick konsekvensen att
alger på kort tid tog över reven och gjorde det omöjligt för korallerna att leva vidare. Det som hände var
att ekosystemet flippade – tippade över tröskeln och
blev till en försämrad miljö för såväl koraller som
fiskyngel att leva i. Det här påverkar förstås också
oss människor. Ett rev som är övervuxet av alger ger
mycket mindre föda åt djur, fisk och människor. Det
ger oss färre ekosystemtjänster och mindre resurser
för människor att dela på.
Det är bättre att dra nytta av tjänsterna från ett
korallrev på andra sätt än att ta ut för mycket av
revets produkter eller att rasera dess grund till ex-
46
UTMANINGEN
empel genom att använda koraller till byggnadsmaterial och souvenirer, och därmed äventyra revets
resiliens.
– Det är till exempel bättre att använda dem som
yngelkammare för fisk, inspirationskälla för nya
mediciner, vågbrytare och för dykturism. Ett industriellt storfiske på reven är otänkbart men ett försiktigt lokalt fiske går att bedriva. Och papegojfisk
som nu finns på många restaurangmenyer runt om i
världen, kan aldrig vara en bra maträtt. De behövs på
reven. Ät dem inte! säger Fredrik Moberg.
Så mycket som 60–80 procent av korallreven är
hotade. Klimatförändringen identifieras som ett av
de allvarligaste hoten tillsammans med destruktiva
fiskemetoder, föroreningar och exploateringar av
kuster. Många forskare menar att om vi inte bromsar
klimatförändringen är korallreven bland de biotoper
som helt kommer att försvinna under detta århundrade. Det måste till en förändring. Och det finns
lösningar. Vid världens största korallrev, Stora Barriärrevet utanför Australien, har man uppmärksammat hoten mot ekosystemet, och ett övergripande
samarbete mellan olika grupper i samhället har lett
till nya metoder för att förvalta revet på ett hållbart
sätt. Insatserna vid Stora Barriärrevet visar på vägar
att gå, men de lokala initiativen måste kompletteras
med statliga och internationella överenskommelser.
Läs mer i kapitlet Anta utmaningen.
UTMANINGEN
47
Jakten på den perfekta grödan
I dag består hälften av energiintaget för jordens
hela befolkning av ris, vete, majs och potatis. De
allt vanligare fiskodlingarna domineras av mindre
än tio arter. Förr odlades fler grödor som var anpassade efter de förutsättningar som fanns på platsen.
Olika grödor, olika sorters mat vart man än kom.
En sorts vete passade att odla i Mälardalen, andra
sorter växte bättre i Skåne eller på den amerikanska
slätten. Grödor var anpassade efter den specifika
platsen med dess jordmån, temperatur, regnmängd,
vindförhållanden, näringsämnen, djur och insekter.
Bara i Asien odlades i början av 1900-talet ungefär
100 000 olika sorters ris. På Filippinerna brukades
på 1950-talet 3 500 sorter – i dag endast åtta sorter.
Efter andra världskriget utvecklades jordbruket
i västvärlden mot ett industriellt sätt att producera
mat. Enligt Johanna Björklund har vi med hjälp av
maskiner, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ökat matproduktionen 3–5 gånger sedan dess.
Storleken på odlingarna ökade för att marken skulle
användas rationellt. Det är lättare att köra traktorer
på större fält än på små, så lantbrukarna tog bort öar
av störande träd, buskar och blommor, baxade bort
gärdesgårdar och dåligt placerade stenrösen. Med
dessa naturmiljöer försvann också många insekter
som tidigare klarat att balansera skadeinsekternas
attacker. Nu fick dessa ett dukat bord om inte bekämpningsmedel sattes in för att döda skadeinsekterna.
48
UTMANINGEN
Växtförädling och konstgödsel
Samtidigt utvecklades växtförädlingen. Man förbättrade egenskaper hos de växter som ansågs värdefulla och tog bort kvaliteter som var onödiga i det
moderna jordbruket.
– Människan ändrade fördelningen av egenskaper
hos grödorna. Vissa anlag tonades ned för att förbättra ett annat anlag. Hos spannmålet var det bättre
med mer kärna att göra mjöl av. Strå och blad var
däremot inte lika viktiga, säger Johanna Björklund.
Rötterna behövde inte förgrena sig mycket för
att ta upp näring, eftersom konstgödslet lades vid
markytan runt växten. Det egna skyddet mot skadeinsekter och sjukdomar kunde också förädlas bort,
eftersom bekämpningsmedel tog över det jobbet.
– Vi trodde att vi gjorde bättre växter, men vi förädlade bara fram mer av just det vi ville ha för stunden och för att få större skördar, säger hon.
Och större skördar blev det, men det visade sig
snart att de förädlade sorterna var känsligare än lokala
sorter som anpassats genom årtusenden för att klara
vissa förhållanden. Därför besprutas de konventionella
odlingarna med kemiska bekämpningsmedel mot
skadeinsekter, mot svamp, mot mögel, mot ogräs.
Alla vill ha stora skördar som växer fort och därför
väljer fler jordbrukare samma arter, världen över. Antalet arter som odlas minskar, liksom antalet sorter
inom varje art. När Johanna Björklund undersökte
1990-talets jordbruk i Sverige kom hon fram till att
95 procent av allt höstvete var av samma sort. Ett
50
UTMANINGEN
enda vetefält kan vara 70–80 hektar, vilket motsvarar 140–160 fotbollsplaner.
Många effekter av det industriella jordbruket börjar bli synliga först nu. De positiva effekterna i form
av ökad produktivitet har länge varit uppenbara,
men nu blir de negativa ekologiska konsekvenserna
så allvarliga att de tar över:
• Näringsämnen från gödning av markerna läcker ut
i vattendrag, sjöar och hav och göder vattenväxter.
När dessa dör behövs syre för att bryta ned dem,
ett ämne som det blir brist på. Resultatet blir döda
bottnar på många håll med sämre förutsättningar
för fisk att fortplanta sig. Djur, fiskar och växter
som föredrar näringsrikt vatten ökar på bekostnad av andra arter.
• Rester av bekämpningsmedel läcker till grundvatten och vattendrag, och kan finnas i andra levande organismer och i vår mat.
• I torra områden blir marken saltare av omfattande
konstbevattning.
• Bördig jord eroderas bort av tropikernas häftiga
regn när odlingar blir stora och skyddande kantvegetation tas bort.
• Den biologiska mångfalden minskar drastiskt.
Djur, insekter, mikroorganismer försvinner när
deras livsmiljöer tas bort. Många är vilda pollinatörer, som vildbin, humlor och fjärilar som bygger
bon i buskar och kantzoner. Hälften av de utrotningshotade insektsarterna i Sverige hör hemma i
öppna jordbrukslandskap.
UTMANINGEN
51
Ostburgare beroende av pollinering
Maten vi äter är beroende av att insekter pollinerar
grödorna. Till och med en ostburgare är beroende av
pollinerande insekter, säger Lisa Deutsch, forskare i
naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre.
– Fodret som kossan äter, som sedan blir till ost
och köttfärs innehåller säkert raps. Och rapsblommor pollineras av flera olika insekter. Senap, tomaterna i ketchupen, gurkan och löken behöver bin och
humlor som pollinerar dem för att de ska bilda frukt.
Salladen behöver dem för att nya frön ska bildas.
Om inte insekterna finns är det bara för människan att försöka göra pollineringsjobbet. I Kina och
Nepal har insektspollinatörer nästan försvunnit på
många platser. I äppelodlingarna klättrar därför tusentals människor med penslar eller dunvippor för
att pollinera blommorna. Människan är dock inte på
långa vägar lika effektiv. När kaffe pollineras av insekter blir avkastningen avsevärt högre än när människor utför jobbet. Och dyrt blir det utan insekter.
De allt färre pollinatörerna i usa leder enligt forskning till förluster på mellan sex och åtta miljarder
dollar varje år.
Mångfalden viktig för att klara bakslag
De få arter som massproduceras i dag för att ge
stora skördar med hjälp av bekämpningsmedel och
konstgödsel, är känsliga och har sämre förmåga att
52
UTMANINGEN
stå emot störningar. Om sjukdomar eller insekter
blir resistenta mot bekämpningsmedel, finns det
risk för att grödan inte kan räddas. När till exempel den enda sorts korn som odlades i västländerna
under 1940-talet drabbades av ett virus, fanns inga
resistenta kornsorter att få tag på och viruset fick
fäste i många länder i främst Europa. Bekämpningsmedlen bet inte. Räddningen blev lokala kornsorter
i Etiopiens bergstrakter, där bönderna inte hade bytt
ut sitt korn till den massproducerade sorten. Genom
att korsa det drabbade kornet med etiopiska sorter
fick man resistensen tillbaka.
Riskspridning som gardering
Men allt var inte bättre förr, bristen på mat är ingenting vi vill tillbaka till. Jordbruksrevolutionen har
gett fler människor betydligt bättre och mer mat. Dagens människor i fattigdom behöver få mat för dagen
och strävar efter en bättre situation. Med all rätt.
– Men att odla mat i monokulturer är ingen lösning för framtiden utan urholkar naturen till den
grad att vi riskerar att få mycket sämre villkor för
livsmedelsproduktion i framtiden, säger Carl Folke.
När jordens befolkning fortsätter växa är det ännu
viktigare att inte förstöra grundförutsättningarna
för jordbruket.
Carl Folke anser att lösningen ligger i att stärka
resiliensen, förmågan att klara av förändring och
kunna fortsätta utvecklas, hos ekosystemen genom
UTMANINGEN
53
att ha ett lantbruk med större diversitet, från arter
till landskap. Djur, växter och insekter bör användas
som hjälp med skadedjursbekämpning, och djuruppfödning och växtproduktion bör åter samsas sida
vid sida så att naturliga näringsämnen kan användas
och cirkulera. Insprängt i detta kan möjligen monokulturer också existera, men som det är nu, alltså
tvärtom, urholkas resiliensen för mycket.
Carl Folke brukar jämföra den biologiska mångfalden med aktiespararnas riskspridning. Få satsar på
ett enda företag och hoppas på det bästa, de lägger
inte alla ägg i en korg.
– Vi vet inte i dag vilka arter och landskapstyper
som kommer att vara viktiga i morgon, kanske i ett
varmare klimat. Vi måste behålla en mångfald för
att gardera oss.
Beroende av utländska ekosystem
Lisa Deutsch anser att svenska bönder i dag ser naturen som en grundläggande produktionsfaktor som
måste skötas långsiktigt. Det är dock tyvärr inte lika
vanligt i alla länder.
– Vi borde bry oss lika mycket om hur ekosystem
utomlands sköts, eftersom en tredjedel av den mark
som förser oss svenskar med mat finns i andra länder. Vi har flyttat en stor del av våra egna ekologiska
begränsningar utanför Sverige. Vi kan ju inte odla
kiwi och clementiner och om vi vill fortsätta att äta
54
UTMANINGEN
tropisk frukt, är vi beroende av att naturens kapacitet inte försämras i de utländska ekosystemen, säger
Lisa Deutsch.
Jätteräkornas intrång i barnkammaren
Ett extremt exempel på ohållbar livsmedelsproduktion
utomlands är odlingar av jätteräkor eller som de också
kallas: scampi eller tigerräkor. Du finner dem på sushitallriken, på pizzan, i pastasåsen och i varenda frysdisk
i handeln. Mangroveskogen i tropiska strandområden
skövlas för att ge plats åt dessa jätteräkodlingar. För att
få räkorna att överleva och växa i bassängerna krävs
stora mängder antibiotika och kemikalier för att stå
emot virus och bakterier i den intensiva driften.
– Efter 5–10 år är sjukdomarna så täta och smittsamma att odlingarna läggs ned. Storföretagen som
driver dem flyttar till nya kustområden och lämnar
en förstörd miljö, säger Lisa Deutsch.
Mangroveskogen är ett av världens mest produktiva ekosystem som skyddar mot översvämningar och
erosion, fungerar som vattenreningsfilter för vattnet som rinner från land till hav, och som barnkammare för fiskyngel och skaldjur. Mangroveskogen är
livsviktig för det kustnära fisket och för korallreven
som behöver rent vatten. Miljontals fattiga människor lever av mangroveskogens tjänster som ger ett
bra fiske, ved, byggnadsmaterial och medicinalväxter. I dag är cirka hälften av världens mangroveskogar borta.
UTMANINGEN
55
Dammsugning av fisk
Överfiske är ett annat konkret exempel på hur vi
överutnyttjar ett ekosystem. Vintern 2007–2008
började radions matlagningsprogram och tidningarnas receptsidor publicera listor med hotade fiskarter,
och framhävde fisken sej som ett alternativ till den
hårt överfiskade torsken. Författaren Isabella Löwin
beskriver i sin bok ”Tyst hav” från 2007, att problemen med överfiskning av många olika arter har varit
uppenbara för forskare under minst ett decennium,
men forskarna har inte fått politiskt gehör för sina
varningar.
Problemet är att industrifisket har för effektiva
fångstmetoder som i praktiken dammsuger upp
hela fiskstim. Fisken i haven räcker inte till för den
typen av fångstmetoder. De måste vara tillräckligt
många för att kunna föröka sig, och den ständiga
överfiskningen leder till slut till att de inte klarar
sig. Det handlar inte om att vi människor äter för
mycket fisk. Det är just denna dammsugning av fisk
som är problemet. Världens tidigare största torskfiske vid Newfoundland utanför Kanada är det
mest tydliga exemplet på överfiskning. Under 1960talets slut fiskades 800 000 ton torsk i området. På
1980-talet gav samma hav endast 250 000 ton. 1992
infördes fiskestopp efter att årsfångsterna inte blev
större än 2000 ton. Fortfarande har bestånden inte
återhämtat sig.
56
UTMANINGEN
Klimatförändringens effekter
Överutnyttjande handlar också om hur vi genom
vår produktion av varor och energi släpper ut ämnen
till luften som direkt eller indirekt är skadliga, som
svavel, kväve, partiklar och växthusgaser. Det är utsläppen av växthusgaser som har strålkastarljuset på
sig när vi debatterar klimatförändringen och vad vi
ska göra åt den i form av till exempel nya energilösningar och bränslen.
I dag baseras ungefär 80–85 procent av människans
energianvändning på fossila bränslen som olja, kol
och naturgas, vilka är huvudkällorna till människans
utsläpp av koldioxid. Dessa utgör merparten av de
samlade växthusgaserna som med mycket stor säkerhet bidrar till den globala uppvärmningen enligt fn:s
klimatpanel, Inter Governmental Panel on Climate
Change, ipcc, som 2007 tillsammans med Al Gore
fick Nobels fredspris.
Naturen och dess invånare har under evolutionens
lopp anpassat sig till förändringar i temperatur och
vattentillförsel. De flyttar och sprider sig norrut eller
söderut under längre varmare eller kallare perioder.
Under förra istiden då temperaturen sjönk fem grader förpassades växtligheten söderut, för att sedan
återkomma när isen sakta smälte bort. Men naturens
egna temperaturförändringar har varit långsamma i
jämförelse med de temperaturökningar som förväntas ske till följd av den förstärkta växthuseffekten.
UTMANINGEN
57
Frön kan bara spridas en viss distans med djur och
vinden. Temperaturförändringen kommer att gå för
snabbt.
– Växter hinner inte flytta norrut när det så snabbt
blir varmare, utan vissa organismer kommer i stället
att konkurreras ut av andra. Det blir obalans i systemen, säger Johanna Björklund.
Temperaturen höjs – men hur mycket?
Forskarna i fn:s klimatpanel tar fram, och granskar,
olika scenarier som bygger på olika antaganden om
hur mycket växthusgaser vi släpper ut nu och framöver. För att det över huvud taget ska vara möjligt
att begränsa temperaturökningen till mellan 2
och 2,4 grader i genomsnitt för jorden som helhet,
måste vi inom tio år vända utsläppstrenden och
minska utsläppen fram till 2050 med 50–85 procent jämfört med det vi släppte ut totalt i världen
år 2000. Trots kraftiga nedskärningar av utsläppen
räknar forskarna med ett par graders högre medeltemperatur, vilken kan komma att inträffa runt år
2060, alltså när dagens tonåringar har barn i 30årsåldern. ipcc tar inte hänsyn till att ekosystemen
kan flippa över till nya tillstånd. Det finns risk för
självförstärkande effekter av uppvärmningen som
kan resultera i en okontrollerad ökning med runt
sex grader Celsius. För att begränsa temperaturökningen måste vi redan nu se till att minska utsläppen av växthusgaser.
58
UTMANINGEN
Vad ska våra barn och barnbarn växa upp med?
En ökad medeltemperatur på två grader kan innebära minskad tillgång på sötvatten i redan torra
områden medan regnmängderna ökar på de norra
breddgraderna och i tropikerna. Det innebär också
att korallerna dör, den biologiska mångfalden minskar drastiskt och spannmålsskördar sjunker på lägre
breddgrader. Afrika kan exempelvis stå med halverade skördar år 2020.
– Redan i dag ser vi ett mönster av mer extrema
väder, där stormar, torka och översvämningar blir
mer långvariga, inträffar oftare eller blir starkare,
säger Fredrik Moberg. Men det går inte att säga
om en enskild händelse som stormen Gudrun eller
orkanen Katrina beror på den förstärkta växthuseffekten eller är ett uttryck för mer normala vädervariationer.
Fredrik Moberg säger också att vi kommer att få
se förändringar i den svenska havsmiljön. Det blir
förmodligen varmare och isfritt under längre perioder under året, vilket kan leda till att fler exotiska
arter som kommer med fartygens ballastvatten från
andra delar av världen får fäste här i norr. Många av
dessa dör normalt under vintern, men kan komma
att ta sig livsrum i ett varmare Sverige. Dessutom
förväntas nederbörden öka kraftigt på våra breddgrader. Då kan salthalten i södra Östersjön sjunka
så mycket så att varken torsk, blåmussla eller ejder
kan överleva.
UTMANINGEN
59
Fredrik Moberg och Johanna Björklund pekar också
på vissa kortsiktiga positiva effekter av ett varmare
klimat för de norra breddgraderna, som en längre
växtsäsong och att grödorna växer bättre med en högre koldioxidhalt i luften. Men de är noga med att
påpeka att dessa effekter överskuggas av drastiska
försämringar av odlingsförutsättningarna i andra
delar av världen. Skadeinsekterna kan också öka i
Sverige liksom sjukdomar på grödor, som svampsjukdomar som kan övervintra i ett mildare klimat.
Ett mer dramatiskt väder påverkar också det svenska
jordbruket negativt.
– Vi är dessutom starkt knutna till den globala
marknaden för livsmedel och är beroende av att ekosystemen fungerar där för att kunna förse oss med mat
och djurfoder. Och andra delar av världen kommer att
drabbas betydligt hårdare, säger Fredrik Moberg.
Mångfaldens betydelse i ett varmare klimat
Vissa forskare menar att det allra största hotet med
den förstärkta växthuseffekten är att ett varmare
klimat kraftigt påverkar ekosystemen och de djur
och växter som är specialiserade på att överleva under vissa omständigheter.
– Att havsnivån ökar är ett stort problem, men det
är än mer oroande att 20–30 procent av alla jordens
arter av växter, djur, insekter och mikroorganismer
riskerar att dö ut om temperaturen ökar med i genomsnitt 2–3 grader, anser Johanna Björklund.
60
UTMANINGEN
Försvinner dessa organismer ur ekosystemen kan
många funktioner inte längre utföras. Vissa växter
upphör exempelvis att blomma vid vissa temperaturhöjningar, andra klarar sig längre. Om växternas
blomning och förmåga till fortplantning minskar,
får det återverkningar i minskade skördar inom jordbruket.
För att bättre klara värmeökningen bör vi behålla
och förbättra den biologiska mångfalden. Om det
finns en mängd olika arter och gener inom ekosystemen ökar chansen för systemen att klara förändringar och påfrestningar. Ett sätt för Sverige är att
blanda in lövträd i granplanteringarna. Då ökar återhämtningsförmågan. Eventuella skador blir heller
inte lika omfattande, som de exempelvis blev efter
stormen Gudrun.
– Inom lantbruket finns mycket att lära av det
ekologiska jordbruket eftersom man där har större
variation i odlingarna, vilket ger en större biologisk
mångfald, säger Johanna Björklund.
UTMANINGEN
61
Dags för mobilisering,
men hur gör vi?
Av Jessica Rydén
FORSKARE
Chris von Borgstede – forskare i miljöpsykologi, Göteborgs universitet
Katarina Eckerberg – professor i statsvetenskap vid
Umeå universitet och verksam vid Stockholm Environment Institute samt Stockholm Resilience Centre
Victor Galaz – forskare i statsvetenskap, Stockholm
Resilience Centre, Stockholms universitet
Sverker Jagers – biträdande lektor och forskare i
statsvetenskap, Göteborgs universitet
Maria Johansson – docent i miljöpsykologi, Lunds
Tekniska Högskola
Anna-Lisa Lindén – professor i sociologi, Lunds universitet
Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria, Kungliga
tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm
Resilience Centre
UTMANINGEN
63
Fler människor oroar sig för miljön, men fortsätter
ändå att köra bil, åka på långresor med flyg och köpa
mängder av energikrävande prylar till hemmet. Världens ledare har ännu inte fattat avgörande beslut för
åtgärder mot de globala miljöproblemen. Loppet är
kört, säger pessimisterna och sätter på sig skygglapparna. Andra hoppas att det löser sig med nya energilampor till folket.
Lyfter vi blicken och ser utvecklingen i ett längre
perspektiv är optimismen levande och växande. Det
menar professor Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre och författare
till flera böcker om miljöhistoria.
– Under det senaste århundradet har vi visserligen fått allvarliga miljöproblem på halsen, men
samtidigt har motkrafter uppstått. Det har bildats
miljöorganisationer och vi har fått lagar, skatter och
regleringar som syftar till att skydda miljön.
Hoppet växer i takt med hotet
Enligt Sverker Sörlin pågår en långsiktig historisk
process med syftet att skapa balans mellan människans påverkan och jordens resurser. Det finns
en optimism som dock grumlas av tidsperspektivet
– förstörelsen av planeten går i rasande takt. Paradoxalt nog kan just det akuta världsläget öka hoppet
om lösningar. Det menar Victor Galaz, statsvetare
64
UTMANINGEN
vid Stockholm Resilience Centre. Han forskar kring
politiska institutioners möjligheter att förebygga
och hantera överraskningar eller kriser som klimatchocker och epidemier.
– Är hotbilden tillräckligt allvarlig kan processer
som i normala fall tar lång tid snabbas upp rejält, säger han.
Ett exempel rör världshälsoorganisationen who.
När den smittsamma och fruktade sjukdomen sars
(svår akut respiratorisk sjukdom) upptäcktes 2003 i
Kina och snabbt spred sig, blev det tydligt att who:s
system för att fånga upp varningssignaler om smittoutbrott inte längre fungerade.
– Inför hotet om en världsomspännande epidemi
genomförde man då en imponerande förändring av
hela det internationella regelverket och organisationen inom loppet av bara några år, berättar Victor
Galaz.
Även eu har i vissa krislägen visat prov på handlingskraft, tycker han. Att bygga upp en ny myndighet
kan ta tio år inom eu, men när fågelinfluensan spred
skräck, inrättade man en särskild myndighet för hanteringen av smittospridning (ecdc) på endast två år.
Stigbundenhet försenar förändringar
Samtidigt är det vanskligt att jämföra den globala
uppvärmningen med tidigare och mer begränsade
utmaningar som mänskligheten ställts inför. Kli-
UTMANINGEN
65
matfrågan är unik i ett historiskt perspektiv, förklarar Sverker Sörlin.
– Om vi ska lösa klimatfrågan krävs ett samarbete
och samförstånd mellan världens alla länder. Jag kan
inte erinra mig någon annan situation i världshistorien som påminner om denna.
Klimathotet slår dessutom mot själva blodomloppet
i våra samhällen – energiförsörjningen. För att överleva måste vi ändra stora system, som hur vi producerar
energi, förflyttar oss, bygger bostäder med mera. Att
genomföra de radikala förändringar som behövs är
därför inte lätt, hur stor vilja vi än har. Inte minst för
att de här stora systemen präglas av det som Sverker
Jagers, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, kallar ”stigbundenhet”. Förenklat betyder det
att vi inte snabbt kan ändra ett helt system genom att
modifiera vissa delar, eftersom allt är uppbyggt enligt
vissa förutsättningar. Det gäller till exempel järnvägsnät, stadsbebyggelse och system för energiförsörjning.
– Har vi ett system med spänningen 220 volt i elledningarna är alla delar i systemet anpassade efter
detta: kablar, kopplingsdosor, ställverk och så vidare,
säger Sverker Jagers. I det läget är det svårt att plötsligt lägga om systemet, ”vika av från stigen”, även om
vi skulle kunna lysa upp våra hus med en spänning
på 12 volt.
Investeringar som gjorts under hundra år kanske
därför tar 50 till 100 år att ”ta sig ur” för ett samhälle,
konstaterar Sverker Jagers.
66
UTMANINGEN
Bra att börja i det lilla
Andra forskare är mer hoppfulla om att världens
samhällen ska kunna mobilisera i tid. Genom historien har vi trots allt sett prov på snabba systemskiften. it-revolutionen och framväxten av bilsamhället
är sådana exempel. Genom att studera hur tidigare
stora systemskiften har gått till, kan forskarna få
ledtrådar till hur vi kan snabba på processer.
– Forskning visar att storskaliga samhällsförändringar ofta har börjat i mindre, lokala initiativ, berättar Victor Galaz. I en förfas har man en massa
små innovationer. Några av dessa tar sedan fart,
sprids av någon anledning och ersätter den gamla
ordningen.
Kristianstads Vattenrike är ett sådant exempel (läs
mer om Kristianstads Vattenrike i kapitlet Anta utmaningen). Själv lyfter han fram mikrokrediter som
ett positivt exempel på hur det som startat i det lilla
kan expandera och få enorm betydelse. Denna modell för lån till fattiga började som ett lokalt initiativ
och har nu hjälpt miljontals människor ut ur slummen och till ett drägligare liv.
– Slutsatsen är att politiker bör uppmuntra att
det finns en mängd lokala projekt och experiment
på gång hela tiden som en försäkring mot oönskade
överraskningar och förändringar. Staten blir då
mer en projektledare och koordinator än en landsfader som pekar med hela handen, säger Victor
Galaz.
UTMANINGEN
67
En ny roll för staten
En utveckling åt det hållet har redan inletts under de
senaste decennierna. Under 1980- och 90-talen har
nationalstaternas makt urholkats, offentliga tjänster
lagts ut på privata aktörer och intresseorganisationers
påverkan på beslutsfattare ökat. Om denna utveckling är bra eller dålig för lösningen av globala miljöproblem råder det dock delade meningar om bland
forskare i statsvetenskap, berättar Victor Galaz.
– De som tolkar utvecklingen positivt säger att decentraliseringen skapar en arena där olika samhällsaktörer kan ta initiativ och tillåter lokala aktiviteter att
ta fart. Företagsledare och kommuner kan till exempel
samlas och gå före i kampen för en mer hållbar värld.
De pessimistiska ser en fragmenterad samhällsstruktur som inte klarar av att svara mot framtida
utmaningar, eftersom den spridda makten och statens brist på överblick hela tiden leder till intresseblockeringar mellan olika aktörer.
– Ett exempel är hanteringen av galna ko-sjukan
i Storbritannien, säger Victor Galaz. Att krisen blev
så omfattande, och att samarbetet mellan myndigheter, politiker och forskare fallerade, berodde till
stor del på att den brittiska statsförvaltningen hade
fragmenterats.
Osäkerheten det enda säkra
Den politiska apparaten har dessutom generellt begränsningar i att lösa komplexa problem. Just nu är allt
68
UTMANINGEN
fokus på den globala uppvärmningen, men de globala
miljöförändringarna handlar ju om så mycket mer.
– Men för att frågan ska bli hanterbar politiskt
blir det lätt att den kokas ner till att vi måste fasa ut
fossila bränslen och inget annat, säger Victor Galaz.
Eller den 20-20-20-lösning som Tysklands förbundskansler Angela Merkel lanserar: att få ner utsläppen
med 20 procent till 2020 och öka användningen av
förnybara bränslen med 20 procent. Det är i och för
sig bra, men en mycket smal lösning för problem
som är oändligt mycket mer komplicerade.
Att anklaga politikerna för att medvetet förenkla
sanningen håller dock inte, tycker Victor Galaz.
Kunskapen om hur dynamiska ekosystem fungerar
har inte funnits särskilt länge och ger dessutom ingen
enkel vägledning för hur man ska agera. I själva verket är osäkerheten det enda säkra. Det är svårt att
förutse vilka effekter en viss förändring i ett ekosystem medför, förändringar kan komma oväntat och
snabbt, och spridas dramatiskt.
– Ett vattendrag kan förorenas dagligen utan att
det skenbart har några stora effekter och så plötsligt
passerar man en tröskel och i ett slag förvandlas vattnet till en grön algsoppa.
Eftersom ekosystemen är tätt sammankopplade
med politiska och sociala sammanhang betyder mer
sårbara ekosystem en osäkrare tillvaro för oss alla.
Kollapsar ett fiskevatten som det gjorde vid Kanadas
östkust, får det ekonomiska och sociala efterverk-
UTMANINGEN
69
ningar. Hela samhällen dör ut när de stora fiskeföretagen försvinner och människor förlorar sina
arbeten.
Klarar staten krisen?
En mobilisering kräver därför att framtidens samhällen kan möta oväntade kriser. Troligtvis blir utvecklingsländerna de som drabbas först och hårdast
av den galopperande uppvärmningen, men även vi
svenskar har anledning att se om vårt hus, anser
Victor Galaz.
– Svenska staten har i dagsläget inte kapacitet eller
organisation för att hantera kommande kriser. Miljöförvaltningen är inriktad på att arbeta med långsamma förändringar och har inte förmåga att fånga
upp snabba förändringar i ekosystemen. Dessutom
saknar staten kapacitet att samla samhällsaktörer
för att bromsa snabba, negativa förändringar.
Detta är allvarligt eftersom statens oförmåga att
hantera kriser urholkar förtroendet för demokrati
och gör att människor ropar efter mer hierarkisk
ledning. Sverker Jagers hyser däremot större förtroende för det demokratiska styrelsesättet.
– Det ligger så att säga i en demokratis grunduppdrag att skydda sina medborgare. Får den globala
uppvärmningen direkta konsekvenser i samhället,
som exempelvis svåra översvämningar, tror jag inte
det finns något system som lika kraftfullt och snabbt
kan vidta åtgärder.
70
UTMANINGEN
Sverker Jagers håller med om att krisberedskapen
kanske inte har tillräckliga resurser i dag, men tror
att det handlar om en läroprocess.
– Blir det översvämningar tre år i rad i Karlstad,
kommer Karlstads politiker att investera medel och
inrätta ett system för att förhindra fler.
Samspel mellan politiker,
medborgare och företag
Redan nu finns det administrativa modeller som visar att organisation och beslutsfattande mycket väl
kan utformas för att snabbt fånga upp och hantera
obalanser i ekosystem. Ett exempel är så kallad adaptiv samförvaltning, som prövas på så olika håll i världen som Kreugerparken i Sydafrika och Kristianstad
i Sverige.
– I stället för att staten inför en femårsplan för
hur naturresurser, som skog och vattendrag ska förvaltas i ett visst område, har man flexibla planer som
sköts av ett nätverk av aktörer på olika nivåer – myndigheter, kommuner, intresseorganisationer och företag, säger Victor Galaz.
Alla inblandade håller kontinuerlig kontakt med
varandra och bevakar förändringar i ekosystemet.
Man kan därför snabbt upptäcka och vända en destruktiv utveckling. Men om vi ska överleva många
hundratals år till räcker det självklart inte bara med
samhällen som kan anpassa sig till oväntade kriser.
UTMANINGEN
71
Vi måste forma våra samhällen så att de blir hållbara
på sikt.
I dag riktas strålkastarljuset på världens politiska
ledare som förväntas lösa krisen, men utvecklingen
mot en hållbar värld sker genom ett samspel mellan
den politiska makten, medborgarna och företagen.
Det menar Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och verksam vid
Stockholm Environment Institute och Stockholm
Resilience Centre, som forskat kring hur miljöpolitik genomförs i praktiken inom allt från lokala
skogsbruk till globala överenskommelser.
– Det är skillnad på miljöpolitiken i dag och för
tjugo år sedan, säger hon. Då tänkte vi främst att det
är offentlig politik som ska vända utvecklingen. I dag
skulle jag vilja säga att det finns stora företag som
går i bräschen och kanske till och med leder vägen
ibland.
Som exempel nämner Katarina Eckerberg det avtal som stoppade användningen av kemikalier som
skadar ozon. I det fallet var det ett amerikanskt bolag som gick i täten och tog fram alternativ till att
använda freoner i kylskåp och sprayflaskor.
– Många internationella storföretag har ett intresse av en stabil situation på miljöområdet. För
att kunna exportera varor över hela världen på ett
enkelt sätt och för lång tid framöver, ser de gärna
att det utvecklas internationell reglering och lagstiftning på miljöområdet och styrmedel som går
UTMANINGEN
73
i samma riktning i alla länder. Det gäller självklart
inte alla företag, men seriösa framtidsföretag.
Medborgare en viktig roll
Att politiska styrmedel som skatter, gränsvärden
och lagar kan bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle, finns det många exempel på. I början
av 1990-talet flyttades mycket av inkomstskatten till
miljöskatter – bensinskatt, svaveldioxidskatt och
senare koldioxidskatt. Omställningen ledde till att
utsläppen minskade avsevärt.
– För att politiker ska vilja driva igenom styrmedel krävs dock en folklig opinion som understödjer
dessa, säger Katarina Eckerberg. Så var fallet i slutet
av 1900-talet, då det fanns protester mot den höga
inkomstskatten, samtidigt som miljömedvetenheten ökade bland befolkningen.
Det gjorde det möjligt att genomföra en viss skatteväxling med lägre skatt på arbete och högre på
miljöförstöring. Vi medborgare kan därför spela en
viktig roll i utvecklingen mot en bättre värld. Med
det menar inte Katarina Eckerberg att ansvaret för
jordens framtid ska flyttas till individen, men genom
att göra individer medvetna om att deras beteende
faktiskt får en påtaglig konsekvens, kan vi skapa ett
tryck på politiker att göra något och få företagen att
svara upp mot nya behov och utveckla nya tekniker.
– I den bästa av världar går makthavarna före och
driver utvecklingen mot en hållbar värld, men i själva
74
UTMANINGEN
verket är politiker i dag styrda av opinionen mer än
någonsin. Inte av någon cynism, men eftersom det
finns så många mekanismer i samhället som frestar
till det, säger Katarina Eckerberg.
Samspelet mellan medborgare och politiker går
också åt andra hållet. Det är en viktig uppgift för
politiker att sprida kunskap och väcka opinion, anser Katarina Eckerberg.
– De flesta människor är överens om att vi ska
betala skatt för att kunna ha skolor och sjukhus. På
samma sätt måste politikerna försöka skapa en medvetenhet om att miljöfrågorna är en gemensam sak
som vi alla medborgare måste hjälpas åt kring.
Från Folkets hus till Facebook
Katarina Eckerberg tror att läget just nu är bra för att
införa tuffa styrmedel på miljöområdet. Inte minst
tack vare intensiva skriverier i medier är miljöopinionen starkare än på länge. Det finns också en folkrörelse för miljön i dag om än med andra förtecken
än på 1960- och 70-talen.
– Man träffas inte på folkets hus, trycker pamfletter och demonstrerar på gator och torg. Nu demonstrerar man på Facebook, bildar allianser virtuellt
eller drar igång olika typer av lokala föreningar och
nätverk, säger hon.
Ett exempel på en modern folkrörelse är Agenda
21-rörelsen, som startade efter Rio-mötet 1992. Rörel-
UTMANINGEN
75
sen som hade fokus på lokalt arbete, nådde sin kulmen i Sverige under 1998, men har fortlevt genom
nya projekt och nätverk i samma anda, berättar
Katarina Eckerberg.
– Nu kallas det att man jobbar med folkhälsa eller
med andra specifika områden, men det är fortfarande så att människor försöker initiera en förändring
genom att agera lokalt.
Det kan handla om att skapa en bilpool, att lära
dagisbarn om natur och miljö eller att införa miljöanpassad upphandling inom kommunen – allt mellan himmel och jord som påverkar närmiljön.
Det arbetet är även kopplat till en folkrörelse
kring landsbygdsfrågor och byautveckling, där partnerskap mellan offentliga och privata aktörer kan
resultera i exempelvis små företag som bedriver ekoturism eller säljer lokalt odlad och producerad mat.
Idealister eller ekonomiska realister?
Frågan är dock i vilken utsträckning vi människor är
beredda att lägga om vår livsstil. För samtidigt som
allt fler uttrycker oro för världens framtid, fortsätter vi att flyga till Thailand över julen, köra bil och
fylla våra hem med energislukande prylar. Ända sedan 1980-talet har svenskarna klassat miljöfrågan
som viktig i olika enkätundersökningar, men vår
livsstil har knappats blivit mer hållbar. Varför är
det så?
76
UTMANINGEN
Miljövärdet hamnar sällan högst på listan i olika
vardagssituationer, konstaterar Chris von Borgstede,
forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet.
Vi har så många andra faktorer att ta hänsyn till i
vardagen som vi tycker är viktiga.
– När du dödshungrig går in i affären för att handla middagsmat till familjen, är det inte värdet ”omsorg om miljön” som aktiveras. Då gäller det att hitta
något billigt som familjen gillar. Och så blir det köttbullar i stället för ekologiska grönsaker som hamnar
i varukorgen.
Tittar vi på olika studier av vad människor räknar
som viktigt i livet, blir det tydligt att det vi prioriterar högst är en trygg ekonomi, att ha ett arbete vi
trivs med och omsorg om familjen, säger Chris von
Borgstede. Dessa värden går ofta före omsorgen om
miljön, när vi gör viktiga livsval.
– Om jag till exempel har valt att bo i ett visst hus
för att det är fint och för att barnen trivs i området,
flyttar jag troligtvis inte om någon påpekar att huset
inte har en miljövänlig uppvärmning.
Bra på sopsortering, men reser som miljöbovar
Att säga att vi bryr oss om miljön, är inte samma sak
som att vi automatiskt beter oss miljövänligt. Det
visar inte minst olika undersökningar där vi svenskar
har fått svara på hur vi värderar miljöfrågor.
– Svenskar klassar genomgående miljö- och klimatfrågor som mycket viktiga, säger Anna-Lisa Lindén,
UTMANINGEN
77
professor i sociologi vid Lunds universitet. Sedan
mätningarna började i slutet av 1980-talet är det
ungefär 9 av 10 som uppger att de är medvetna om
miljöproblem. Många uppger att de är bekymrade
över stora problem som förtunningen av ozonskiktet, den globala uppvärmningen, regnskogarna och
hanteringen av kärnkraftsavfall.
Anna-Lisa Lindén har länge forskat om sambandet mellan människors livsstil och miljöpåverkan. I
en rad, ofta tvärvetenskapliga, forskningsprojekt har
hon bland annat studerat människors konsumtion,
hushållens elanvändning och människors resmönster och val av transportmedel. Det finns ingenting
enkelt eller generellt svar på om vi svenskar lever
miljövänligt eller inte, konstaterar hon.
– Det varierar mellan olika vardagliga beteenden
och mellan olika individer. Grovt sammanfattat kan
man säga att vi är bra på att sopsortera och köpa rätt
mat, medan vi är sämre på att resa miljövänligt och
att använda eldrivna apparater på ett energisnålt
sätt.
Ingen patentlösning för
miljövänligt beteende
Det finns ingen enkel modell som kan förklara människors beteende eller val i alla lägen, berättar Maria
Johansson, docent i miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola.
78
UTMANINGEN
– Vill vi påverka människor att bete sig mer miljövänligt, måste vi därför undersöka vad som styr det
specifika beteendet vi vill förändra.
Inom miljöpsykologin används olika teoretiska
modeller för att studera vad som styr individers agerande i olika situationer. Enligt en ofta använd modell är ditt beteende en konsekvens av att du har en
viss intention att göra något. Intentionen påverkas av
dina attityder, och av vad andra runt omkring dig
tycker om ett visst beteende (subjektiv norm) samt
av hur lätt eller svårt du upplever det är att påverka
situationen (upplevd kontroll).
– Den här teorin säger att du kan tycka att du bör
åka kollektivt till jobbet för miljöns skull, men ändå
väljer att ta bilen om alla dina arbetskamrater bilpendlar och om du upplever att det är besvärligt att
ta bussen, förklarar Maria Johansson.
Här påverkar alltså den subjektiva normen och
den upplevda kontrollen ditt beteende i en viss riktning. Omvänt kommer du, om du har människor
runt omkring dig som understryker hur bra det är
att åka kollektivt och du själv finner att det fungerar
fint i vardagen, troligtvis att formulera en intention
som gör att du tar bussen till arbetsplatsen.
Forskningen visar att olika faktorer spelar olika
stor roll i skilda situationer. Det finns till exempel
studier som visar att den sociala normen kan vara betydelsefull för föräldrarnas val att skjutsa sina barn
med bil till olika aktiviteter. Detta eftersom de inte
UTMANINGEN
79
vill uppfattas som dåliga föräldrar när alla andra föräldrar ställer upp och skjutsar. Dessutom ses trafikmiljön som otrygg och barnen kan råka möta ”fel
personer”.
– I andra situationer kan den sociala normen vara
betydelselös och helt andra faktorer vara avgörande
för hur vi beter oss, säger Maria Johansson. Lika lite
som vi kan förlita oss på en enda teknik för att lösa
klimatkrisen, kan vi således förlita oss på enbart en
psykologisk metod för att få människor att bete sig
mer hållbart.
På motsvarande sätt kan vi inte säga att ett politiskt styrmedel är bättre än ett annat på miljöområdet. Visserligen är ekonomin central för många
människor, men Katarina Eckerberg håller inte med
dem som säger att en chockhöjning av koldioxidoch bensinskatten är den enda gångbara vägen för
att lösa klimatfrågan.
– Om vi vill sätta stopp för ett mycket avgränsat,
specifikt beteende, kan man tänka sig att skicka ut
information om en ny lag och sedan införa den. Men
med en komplex fråga som jordens uppvärmning,
måste vi kombinera många olika sorters styrmedel.
Miljövärdet måste aktiveras i vardagen
Oavsett hur vi vill styra människors beteende är
kunskap och information nödvändigt. Men långt
ifrån tillräckligt, konstaterar Chris von Borgstede:
80
UTMANINGEN
– Stora informationskampanjer ger generellt sett
liten effekt på beteenden, för att inte säga ingen alls.
Däremot är information viktig för att bereda vägen
för andra styrmedel. Om trängselsavgifter införs,
ökar acceptansen om vi samtidigt går ut med information som förklarar hur avgasutsläppen påverkar
miljön och vad vi kan vinna ekonomiskt på att inte
köra bil.
För att informationen ska bli effektiv måste den
även anpassas till hur motiverad mottagaren är att ta
till sig informationen, påpekar Chris von Borgstede,
som just nu undersöker hur en effektiv miljökommunikation kan se ut.
– Det spelar ingen roll hur mycket information du
får i brevlådan om sopsortering om du inte är mottaglig för den, säger hon. Människor är i olika faser
och har olika kunskapsnivå. Vissa kanske tycker att
de redan kan det här och andra tycker det är jättetrist information och slänger den direkt.
Chris von Borgstede understryker också vikten
av att se vardagsindividen. För att hjälpa människor
att bete sig miljövänligt bör miljövärdet aktiveras i
olika vardagssituationer. Ett exempel är miljömärkta
varor, där budskapet om vad som är miljövänligt
är enkelt att se och upprepas varje gång vi går och
handlar. Att påminna människor om miljövärdet är
viktigt, eftersom forskning visar att det finns liten
spridningseffekt mellan olika miljövänliga beteenden, förklarar Chris von Borgstede.
UTMANINGEN
81
– Människor kopplar inte ihop olika livsområden.
Du kan sopsortera hemma, men inte på jobbet. Eller
åka bil till stormarknaden och handla kravmärkt
mjölk, trots att det är mer miljövänligt att handla
vanlig mjölk i Seven Eleven runt hörnet.
Miljöguider och sophjälpare
Ett effektivt sätt att ändra människors beteende är
också att rent konkret demonstrera hur vi kan bete
oss miljövänligt. Forskning visar att många ofta saknar procedurkunskap på miljöområdet, alltså kunskap
om hur vi i praktiken agerar på ett miljövänligt sätt,
förklarar Chris von Borgstede. Hon exemplifierar med
en studie av människors elkonsumtion i hemmet.
En grupp fick enbart information om hur de kunde
minska elkonsumtionen, en annan fick en ny elmätare
installerad, och en tredje fick både en ny elmätare installerad och hjälp av någon som kom hem och visade
vad och hur de kunde göra för att minska elanvändningen, till exempel installera en ny vattenberedare.
– Det visade sig då att de personer som hade fått
både ny elmätare och konkret hjälp i hemmet också
tillhörde dem som minskade sin elkonsumtion mest,
berättar Chris von Borgstede. Dessutom varade det
nya beteendet över tid.
Liknande positiva resultat syns i andra studier där
man har hjälpt människor att bete sig miljövänligt.
– Det vore kanske därför inte så dumt med miljöguider som finns på plats i bostadsområden och
82
UTMANINGEN
på arbetsplatser och som rent konkret kan visa sina
grannar eller kollegor hur man beter sig miljövänligt, tycker Chris von Borgstede. I stället för sopspioner kan man ha sophjälpare till hands vid miljöstationer.
Värderingar varar längst
Om vi vill att människor ska lägga om sin livsstil och
genomgående göra miljövänliga val, ska vi, enligt
Maria Johansson, helst påverka människors värderingar i grunden. Det som ger mest konsekvent
beteende över tid är det som styrs av en inre, personlig norm som bygger på grundläggande värderingar.
– Om politiker inför ett ekonomiskt styrmedel
som trängselavgifter ger det troligen effekt på kort
sikt, men om du inte har påverkat människors moral
är det stor risk att de återgår till att köra bil i stan
om avgiften tas bort. Detta eftersom deras beteende
var externt motiverat och inte styrdes av egna värderingar, säger Maria Johansson.
UTMANINGEN
83
Se möjligheter
i stället för hot
Av Jessica Rydén
FORSKARE
Ellen Almers – doktorand i didaktik, Högskolan för
lärande och kommunikation i Jönköping
Cecilia Lundholm – forskare i pedagogik, Pedagogiska
institutionen och Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
Johan Öhman – universitetslektor i pedagogik, Örebro
universitet
UTMANINGEN
85
Forskning visar att det tar lång tid att etablera värderingar och beteenden. Dessa grundläggs ofta under barndomen. Om vi växer upp med föräldrar som
sopsorterar, cyklar ofta och är engagerade i en miljöorganisation, finns det goda chanser att vi växer upp
till miljömedvetna vuxna, men det är långt ifrån
säkert. Miljöengagemang utvecklas ofta under uppväxten, men det går inte att peka ut någon enskild
faktor som avgörande.
– När människor själva får berätta om varför
de har utvecklat ett miljöengagemang nämner de
bland annat naturupplevelser, engagerade lärare,
ett miljöintresse i familjen, kontakt med miljöorganisationer eller vänner som är engagerade,
berättar Ellen Almers, doktorand i didaktik vid
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Ellen Almers har i sitt avhandlingsarbete djupintervjuat en grupp unga tjejer och killar, som alla
försöker bidra till en hållbar utveckling genom att
engagera sig i föreningar eller genom sina konsumtionsvanor. Analysen är inte slutförd, men Ellen
Almers kan redan nu se vissa tendenser.
– När det gäller viljan och lusten att handla tycks
tillgången till ”möjligheternas språk” vara viktig, säger hon. Det betyder att man kan se möjligheter som
ännu inte har blivit verklighet, som att världssvälten
går att lösa eller att den globala uppvärmningen kan
hejdas.
86
UTMANINGEN
Tron på att kunna påverka viktig
Denna tillit till förmågan att förändra världen kan
ha förmedlats av en förälder, en lärare eller i föreningslivet. En lärare har till exempel inte bara föreläst om vad som händer när en sjö förorenas eller
när jorden värms upp, utan också stärkt ungdomarnas tro på att de kan påverka sin omvärld. Samtliga
ungdomar lyfter även upp föreningslivet som en
viktig plats att få diskutera hållbarhetsfrågor med
likasinnade.
– Föreningarna har varit centrala för att söka lösningar och ta ställning till olika handlingsalternativ,
berättar Ellen Almers. Inte minst för att man får
prova att agera i praktiken. En kille i Fältbiologerna
berättade att det varit i föreningslivet han lärt sig att
skriva remissvar och uppvakta lokalpolitiker. Det var
inget han fick lära sig i skolan.
Ungdomarna i Ellen Almers studie uppvisar det
som forskarna kallar handlingskompetens. De har
inte bara tillägnat sig kunskaper, utan också vilja,
lust och mod att agera. De kan ta ställning utifrån
osäker eller ofullständig kunskap, göra moraliska
ställningstaganden och ompröva sin inställning utifrån ny kunskap. Det sistnämnda är viktigt inte minst
eftersom frågor om hållbarhet är så komplexa:
– Kunskapen på miljöområdet förändras hela tiden, konstaterar Ellen Almers. Därför är det inte
fruktbart att enbart uppfostra barn till ett på förhand bestämt beteende.
88
UTMANINGEN
Traditionsbyte på gång inom skolan
Att ge barn och ungdomar handlingskompetens
stämmer väl överens med uppdraget om demokratisk fostran som den svenska skolan har. Enligt läroplanen ska skolan lära elever att kritiskt granska
och värdera kunskap på olika områden. Ger då skolan barnen handlingskompetens på området hållbar
utveckling?
– Svaret på det är både ja och nej, berättar Johan
Öhman, universitetslektor i pedagogik vid Örebro
universitet, som forskar kring människans relation
till naturen i utbildningssammanhang.
Johan Öhman berättar att undervisningen om
miljöfrågor i de svenska skolorna baseras på tre traditioner. När miljö först dök upp på skolschemat under 1960- och 70-talen präglades undervisningen av
en syn på att kunskap i sig kan förändra beteenden.
– Därefter hördes kritiska röster under 1980-talet
när man förstod att det inte räcker, utan att värderingar också spelar stor roll. Resultatet blev att man
införde en normerande undervisning där läraren
med utgångspunkt i vad som är rätt och fel förväntades skapa miljövänliga elever.
Verktyg för egna åsikter
Men även denna tradition kritiseras nu allt mer
ställd mot skolans demokratiska uppdrag att främja
fri opinionsbildning, enligt Johan Öhman. Just nu är
därför en tredje tradition under utveckling. I denna
UTMANINGEN
89
utbildning för hållbar utveckling ska läraren kunna
visa på konflikter och olika synsätt som kan rymmas
inom ett miljöproblem och ge eleverna verktyg att
bilda sig en egen åsikt.
Att många elever och lärare önskar en sådan undervisning framkom i en utvärdering av skolornas
miljöundervisning som genomfördes under 2001.
– Många lärare vittnade om att undervisningen
hade stagnerat och eleverna efterlyste mer diskussioner om moraliska frågor, som djurrätt och global
rättvisa, i stället för tjat om sopsortering, berättar
Johan Öhman.
Värdefrågor utmanar lärare och elever
Att undervisa i ett ämne som rymmer laddade värdefrågor och etiska aspekter är dock ingen enkel historia.
Det gör också att undervisningen kan bli en svår utmaning för både elever och lärare. Det visar studier
av både högskolestuderande och barn i motsvarande
grund- och gymnasieskolan, berättar Cecilia Lundholm, forskare i pedagogik vid Stockholm Resilience
Centre.
– När man kommer in på miljöproblem hamnar
lärare och elever snart i en diskussion om hur man
ska lösa dem, säger hon. Undervisningen går över i
politiska frågor. En del elever tycker att det är besvärande att behöva ha åsikter, andra tycker att de inte
får svar på sina frågor.
90
UTMANINGEN
Läraren måste i sin tur hitta en balansgång mellan
olika uppfattningar. Vissa lärare löser det genom att
inte låtsas om att det rör sig om laddade frågor, vilket
kan göra verkligheten ännu mer förvirrande, medan
andra så gott de kan försöker att balansera diskussionen. Något som kan vara nog så knepigt, eftersom
dagens miljöproblem är så komplexa och sträcker sig
över flera ämnesområden:
– Det är kanske inte så lätt för en biologilärare att
svara på frågor om hur växthuseffekten ska kunna
lösas på politisk nivå. Eller tvärtom för samhällskunskapsläraren att förklara vetenskapligt hur växthuseffekten fungerar, säger Cecilia Lundholm.
Viktigt med samarbete över ämnesgränser
Lösningen är inte självklart att låta en ämneslärare
undervisa tvärvetenskapligt, enligt Cecilia Lundholm.
– Däremot är det bra om lärare med olika ämneskompetens kan ha ett nära samarbete, säger Cecilia
Lundholm. Ett bra exempel på när det fungerar är
projektet ”Matkassen”, som bedrevs vid en av Stockholms gymnasieskolor.
I Matkassen fick eleverna undersöka matens väg
från bonden via grossist och affär till tallriken. Eleverna lärde sig vad som styrde olika led och vilken
miljöpåverkan alltifrån produktion till förvaring
har. Arbetet leddes gemensamt av en lärare i naturvetenskap och en lärare i samhällsvetenskap.
UTMANINGEN
91
Men utbildning om hållbar utveckling kan självklart
bedrivas inom fler ämnen än naturvetenskap och
samhällsvetenskap. I rapporten ”Hållbar utveckling
i praktiken” från Myndigheten för skolutveckling
beskrivs en storsatsning där femtio gymnasie- och
grundskollärare vid olika skolor fick handledning för
att utveckla en praktik för hållbar utveckling.
– Detta släppte loss en fantastisk kreativitet, berättar
Johan Öhman, som var med och ledde projektet.
Till exempel fick elever på gymnasieskolans byggprogram skapa en miljövänlig friggebod. Ett arbete
som lärde eleverna att arbeta både självständigt och
demokratiskt och gav dem kunskaper i miljövänlig
hantering av virke.
Kontakt med djur engagerar unga
Johan Öhman poängterar att argumentet mot en
normerande undervisning handlar om skolans demokratiska uppdrag och inte om vilken undervisning
som är bäst på att skapa miljöengagemang. Om hur
en sådan undervisning ska se ut finns det fortfarande
mycket kvar att utforska.
– Det finns många studier där man har undersökt
barnens miljöintresse och kunskaper före och efter en
viss undervisningsinsats. Problemet är bara att man
inte undersökt exakt vad i undervisningen som har
lett till en viss effekt. Dessutom har man sällan undersökt effekterna på längre sikt, säger Johan Öhman.
92
UTMANINGEN
I dag bedrivs mer forskning om lärandet som en process, något som förhoppningsvis ska ge fler ledtrådar
för den som vill utveckla en bra pedagogik för hållbar utveckling.
– Bara för att barn har fått undervisning om naturen eller varit i naturen så betyder det inte att de
blir engagerade i miljöfrågor. Det handlar mer om
på vilket sätt undervisningen skett, om den upprepats och hur man följt upp den, konstaterar Johan
Öhman.
Moralisk relation till naturen
Enligt Johan Öhman finns det mycket inom forskningen som pekar på att engagemang för naturen
väcks genom moraliska frågor. Han talar om olika
sätt att upprätta en moralisk relation till naturen.
Hur det kan gå till undersöker han nu i ett projekt
där barn deltar i utomhuspedagogik.
– Av det jag hittills sett väcks omsorgen om naturen framför allt när barn har direktkontakt med
djur, säger Johan Öhman och ger ett exempel:
– En grupp killar i årskurs tre fångar smådjur i en
bäck under en friluftsdag. Upprymda hittar de en
vattensalamander som de engagerat pysslar om och
ger ett namn. När dagen är slut släpper de under tårar tillbaka den. Det är svårt att tro att sådana upplevelser inte sätter några spår.
UTMANINGEN
93
Vad kan jag göra?
Av Karl-Johan Börjesson
FORSKARE
Johanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum
för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU)
Annika Carlsson-Kanyama – docent i industriell ekologi, Kungliga tekniska högskolan och forskare inom
miljö och energisäkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Kajsa Ellegård – professor i teknik och social förändring, Linköpings universitet
Eva Friman – föreståndare för Centrum för hållbar utveckling (Cemus), Uppsala universitet
John Holmberg – professor i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Thomas B Johansson – professor i energisystem
och föreståndare för Internationella miljöinstitutet
(IIIEE), Lunds universitet
Fredrik Moberg – doktor i naturresurshållning, Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco
Friederike Ziegler – doktor i marin ekologi och forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK)
UTMANINGEN
95
Utfiskade hav, nedhuggna regnskogar och förstörda
korallrev – vad kan jag göra åt det? Det lever över sex
miljarder människor på jorden och jag är bara en av
dem, min påverkan är ju bara en droppe i havet.
Det är lätt att ge upp och tänka att enskilda människors ansträngningar inte gör någon skillnad, att
problemet måste lösas på högre nivå. Men var och en
som anpassar sitt liv till att påverka miljön mindre,
gör skillnad för våra ekosystem och den globala uppvärmningen. Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och verksamhetschef vid Albaeco, anser att
konsumentens makt är stor.
– Genom att göra medvetna val kan vi faktiskt
göra stor skillnad och bidra till en hållbar utveckling. Till vår hjälp har vi märkning som exempelvis
Krav och Bra miljöval som styr vår konsumtion åt
ett håll som är mindre tärande på ekosystemen. Miljömärkta produkter bidrar också till att upprätthålla
den biologiska mångfalden, säger han.
Men långtifrån alla produkter är miljömärkta
och det är inte alltid lätt för konsumenten att veta
vilka val hon eller han ska göra för att vara miljövänlig. Fisk och skaldjur är en livsmedelsgrupp där
märkningen inte har kommit så långt. I dag finns
några få produkter som är märkta av Krav och msc
(Marine Stewardship Council), som bland annat
säkerställer att fisken kommer från hållbara bestånd, men majoriteten av fisken vi köper saknar
miljömärkning.
96
UTMANINGEN
I väntan på bättre märkning rekommenderar Fredrik
Moberg Världsnaturfondens konsumentguide Fisk
till middag som visar vilka fiskarter som är okej att
äta ur miljöperspektiv och vilka man bör undvika.
– Guiden fick först en del kritik för att den generaliserade för mycket och inte delade upp sina rekommendationer i olika bestånd, men den har blivit
mer precis med åren. En rekommendation är att inte
äta torsk från Östersjön, något som är viktigt inte
bara för torskbeståndets överlevnad utan förmodligen för hela Östersjöns ekosystem, säger han.
Även när det gäller utsläppen av växthusgaser kan
vi som individer göra en skillnad, menar Annika
Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi vid
Kungliga tekniska högskolan.
– Experiment med hushåll har visat att en minskning av koldioxidutsläppen på 30 procent är möjlig
utan att ändra utgiftsnivå eller göra några extrema
livsstilsförändringar.
Men det finns inga patentlösningar för hur en individ eller familj ska göra för att minska sin påverkan på miljön. Det skiftar mellan människor när det
gäller var vår påverkan är som störst, och därmed var
den största förändringspotentialen finns.
– Folk är olika. Det som är enkelt för en kan vara
helt oacceptabelt för en annan. En del älskar att
bada i badkar och kan inte tänka sig att ge upp det.
För vissa är det självklart att byta till miljöbil, för
andra är det omöjligt att köpa en ny bil. Därför är
UTMANINGEN
97
det viktigt att det finns en lång lista på åtgärder, så
att var och en får välja de åtgärder som passar dem,
säger Annika Carlsson-Kanyama.
Från 12 till 2 ton utsläpp
per person och år
Det finns flera olika sätt att räkna ut hur stor påverkan vi som privatpersoner har på den globala uppvärmningen och klimatet. Det vanligaste sättet är
att räkna samman utsläppen av växthusgaser inom
landet, räkna om dem i koldioxid och dela det på
hela befolkningen. Då hamnar vi i Sverige på sex ton
koldioxid per person och år. Det är betydligt lägre än
länder som usa och Frankrike, men betydligt högre
än den hållbara nivån som ligger någonstans mellan
ett och två ton per person.
Men Annika Carlsson-Kanyama är kritisk till det
traditionella sättet att räkna ut klimatpåverkan.
– Den metoden räknar bara med produktionen
som sker i Sverige. En stor del av det vi konsumerar
produceras i andra länder.
Det är därför mer rättvisande att räkna med alla
utsläpp vi orsakar, både inom och utanför Sverige.
Om vi i stället lägger till utsläppen av de produkter vi importerar och minskar med de utsläpp som
kommer från våra exportprodukter, ökar utsläppen
till 12 ton per person och år. Eftersom den hållbara
nivån ligger någonstans mellan ett och två ton per
98
UTMANINGEN
person, handlar det alltså om en enorm minskning i
utsläpp vi svenskar måste åstadkomma.
Klimatsmarta middagar
Minst en fjärdedel av hushållens klimatpåverkan är
kopplade till vad vi äter. Genom att tänka på vad vi
äter och hur vi tillagar vår mat kan vi alltså påverka
utsläppen av växthusgaser. Varje gång vi går till butiken för att handla gör vi viktiga val, oavsett om vi
vet om det eller inte. Men det är inte enkelt för den
miljömedvetna konsumenten att veta vilka val hon
eller han ska göra i mataffären.
Eva Friman, föreståndare för Centrum för hållbar
utveckling (Cemus) i Uppsala, har några grundregler
när hon handlar.
– Jag köper närproducerade varor och försöker säsongsanpassa mina inköp. På vintern köper jag till
exempel mer rotsaker. Dessutom undviker jag kött
och fisk.
Klimatmärkning på gång
Sådana minnesregler kan vara bra att ha, men det är
inte alltid lätt att veta varifrån maten kommer och vilken mat som är klimatsmart. Därför har efterfrågan
på en klimatmärkning ökat de senaste åren. På flera
håll i världen arbetar man nu med att ta fram sådana
märkningssystem. Målet är att det ska framgå hur stor
klimatpåverkan olika livsmedel har. I Storbritannien
UTMANINGEN
99
har detaljvarukedjan Tesco deklarerat att de ska
klimatmärka sina produkter, i Sverige arbetar krav och
Svenskt Sigill med ett liknande märkningssystem.
Var tyngdpunkten av utsläppen ligger varierar
mellan olika livsmedel. För kött är det ofta under
uppfödningen som de flesta växthusgaserna släpps
ut. För frukt är det ofta vid transporterna och för
förädlade livsmedel är det ofta i processledet som
utsläppen är störst.
Friederike Ziegler, doktor i marin ekologi och
forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik
(sik), har undersökt miljöpåverkan av fisk- och skaldjursprodukter. Hon har följt produktionen av ett
kilo havskräftor från havet till matbordet. Resultatet
visar att fångstmetoden var avgörande för hur stora
utsläppen blev.
– Trålfiske efter havskräfta ger mycket högre utsläpp än vad fiske med burar gör. För att fånga ett
kilo havskräftor med trål går det åt åtta liter dieselolja, säger hon.
Även hur maträtter tillagas är viktigt ur klimatsynpunkt. Annika Carlsson-Kanyama föredrar till
exempel att använda vattenkokare och mikrovågsugn framför spis och ugn. Hon förespråkar också
storkok eftersom det är mer energieffektivt än att
laga lite mat åt gången.
– Mat tillagad i små portioner i ugn drar mest
energi. Bakad potatis är något av det mest energislösande man kan laga.
100
UTMANINGEN
Mer grönsaker och mindre kött
En minskning av köttkonsumtionen är ett enkelt
sätt att minska sin klimatpåverkan.
Det går åt ungefär tio gånger mer yta till att
producera kött än grönsaker. Thomas b Johansson,
professor i energisystem vid Internationella miljöinstitutet i Lund, har räknat på hur en förändrad diet
skulle kunna öka förutsättningarna för att producera
bioenergi i usa.
– Om alla amerikaner går över till en vegetarisk
kost skulle man friställa 90 procent av landets jordbruksareal för att odla energigrödor på, säger Thomas
b Johansson.
Globalt är dock två tredjedelar av all jordbruksmark betesmark. Sådan mark är inte lämpad för odling eftersom den ofta är för stenig, erosionsbenägen
eller för torr. Där behövs djuren.
Enligt en rapport från fn:s livsmedels- och jordbruksorganisation fao svarar köttproduktionen för
18 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det
är mer än hela transportsektorn som står för 14 procent. Men i relation till den jämförelsen bör man ha
i åtanke att köttproduktionen ger oss högkvalitativ
mat som vi ju behöver för att överleva, medan vi kan
klara oss helt utan fossilbaserade transporter.
Vad ska en miljömedveten köttkonsument välja?
Om vi vill vara så klimatneutrala som möjligt ska vi
välja fågel, de har minst påverkan på klimatet. Störst
UTMANINGEN
101
klimatpåverkan har nötköttsproduktion. Nötköttets
påverkan på klimatet är ungefär sex gånger större
än kycklingens. En viktig anledning är utsläppen av
de starka växthusgaserna metan som bildas vid matsmältningen och lustgas som läcker ut från gödseln.
En annan viktig orsak till nötkreaturens klimatpåverkan, i ett globalt perspektiv, är nedhuggningen av
regnskog för att få betesmark och kunna odla foder.
När det gäller att odla foder, har dock fågelproduktion lika stor klimatpåverkan eftersom fåglar ofta
lever på färdigproducerat foder.
Från utsläppssynpunkt är det möjligen bättre att
äta kyckling och gris än får och ko. Men riktigt så
enkelt är det inte. Johanna Björklund, forskare vid
Centrum för uthålligt lantbruk vid slu i Uppsala,
tycker att det vore fel väg att äta mer fågel och gris
för att minska utsläppen.
– Djur som betar fungerar som energiomvandlare,
de äter gräs och producerar livsmedel som mjölk och
kött. Höns och grisar däremot föds upp på spannmål,
de konkurrerar alltså med oss människor om födan.
Ur den synpunkten är det alltså bättre att äta nöt
och lamm. Dessutom är de viktiga för ett öppet och
varierat landskap samt för att bevara den biologiska
mångfalden, säger hon.
I dag äter svenskar ungefär 75 kg kött per person
och år (2005). Det innebär att vi äter närmare ett och
ett halvt kilo kött per vecka. Det är 23 procent mer
än vad vi åt per person under 1996.
102
UTMANINGEN
– Naturvårdsverket gjorde en undersökning i slutet
av 1990-talet om hur mycket kött vi måste äta för att
hålla våra ängs- och hagmarker öppna och kom fram
till att 20 kilo svenskt kött per person och år räcker.
Men då handlar det bara om betande djur som får
och nöt, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Det är viktigt att se varifrån köttet kommer. Importen av kött har ökat kraftigt de senare åren medan
antalet nötkreatur har halverats i Sverige sedan 1950talet. Produktionen av svenskt griskött har däremot
ökat. Enligt Johanna Björklund är det konsumtion
av importerat kött som bör minska eftersom djur i
andra länder inte har gjort nytta i det svenska landskapet och det köttet behövs bättre för människor
i andra delar av världen. Dessutom bör vi minska
konsumtion av kött från djur som inte är uppfödda
på grovfoder som gräs och klöver eller restprodukter
från hushåll och livsmedelsindustri.
Enligt Annika Carlsson-Kanyama är det vanligen
bäst att köpa närproducerat kött, men hon menar
också att brasilianskt nötkött på vissa sätt kan vara
bättre ur klimatperspektiv än nötkött från Sverige.
Anledningen är att klimatet gör att djuren där kan
beta ute året om. I Sverige går djuren inomhus under vinterhalvåret och äter kraftfoder producerat
av grödor som har transporterats långa sträckor.
Den ökande efterfrågan på brasilianskt kött kan
dock också få negativa konsekvenser för klimatet,
eftersom produktionen flyttas längre och längre
UTMANINGEN
103
upp i regnskogen och därmed orsakar nedhuggning
av regnskog.
Det är alltså inget lätt val den enskilda konsumenten står inför i köttdisken. Ska hon prioritera
att hålla ängs- och hagmarkerna öppna och därmed
gynna den biologiska mångfalden eller välja kött
från djur som inte påverkar utsläppen av växthusgaser i samma utsträckning? Ska hon stödja svensk
köttproduktion eller köpa kött från andra länder?
– Det är viktigt att det kött vi äter kommer från
djur som gör mer nytta än att bara ge oss kött. Från
mjölkkor och deras kalvar får vi till exempel både
mjölk, kött och ett öppet landskap, säger Johanna
Björklund.
– Det bästa från klimatsynpunkt skulle vara att
lägga om vår kost och äta mer vegetabilier. Tyvärr
är utvecklingen den motsatta. Köttkonsumtionen
verkar öka när människor får mer pengar, se bara på
Kina, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Energieffektiva bostäder
Våra bostäder och lokaler står för 40 procent av
landets energianvändning. En mer effektiv energianvändning i våra bostäder innebär därför stora
möjligheter till besparingar, både för miljön och för
ekonomin.
En stor del av energin i bostäderna går åt till uppvärmning. Genom att bygga våra hus mer energi-
104
UTMANINGEN
effektiva skulle vi kunna spara in mycket av uppvärmningskostnaden.
– Det finns stora möjligheter att energieffektivisera våra bostäder. Vi har byggnadstekniker i dag som
kan minska energianvändningen i bostäderna med
90 procent, säger Thomas b Johansson.
Snåla passivhus
Energieffektiv byggnadsteknik och så kallade passivhus är på frammarsch. Det speciella med passivhusen
är att de inte behöver något centralt uppvärmningssystem, det räcker i princip med värmen från hushållsmaskinerna och från dem som bor i huset. Det
är möjligt genom att bygga husen välisolerade och
använda värmeväxlare som tar vara på värmen i den
utgående luften.
– Husen har kanske en något högre tillverkningskostnad, men eftersom uppvärmningskostnaden är
låg lönar det sig snabbt, säger Thomas b Johansson.
Passivhusen är byggda för att vara så energisnåla
som möjligt. Tekniken som används för att bygga
passivhus går därför inte att direkt överföra vid renovering av gamla hus. Genom att tilläggsisolera
och byta till mer välisolerade fönster kan man dock
minska energiåtgången markant även i gamla hus.
Ta på varm tröja och koppla ur laddaren
Det är inte bara i byggbranschen det går att energieffektivisera, även våra aktiviteter i hemmet är vik-
UTMANINGEN
105
tiga. Varmvatten, ventilation, belysning, kyl och frys
är andra områden där energiåtgången är stor. Här
finns det mycket att göra. Kajsa Ellegård, professor i
teknik och social förändring vid Linköpings universitet, anser att vi måste ändra synsätt när det gäller
energi.
– I Sverige har vi tagit elen för given eftersom den
har varit så otroligt billig. Det har lett till beteenden
som är mycket energislösande. Vi behöver inte duscha två gånger per dag eller gå runt med bara t-shirt
inomhus mitt i vintern, ändå gör vi det, säger hon.
Kajsa Ellegård tror på många bäckar små när det
gäller energibesparing.
– Vi kan inte sätta oss ner och vänta på den stora
tekniska lösningen som ska lösa alla problem. Med
små förändringar kan vi spara mycket energi, oavsett
om vi bor i hus eller lägenhet. Var för sig kan förändringarna verka lite löjliga, men tillsammans ger de
en stor effekt.
Det kan handla om att byta till energilampor,
stänga av maskiner vi inte använder och att sänka
inomhustemperaturen någon grad. Eller en sådan
enkel sak som att dra ur laddaren ur kontaktuttaget
när vi inte använder den.
– Ett växande problem är alla dessa apparater med
omformerare som ligger och drar el dygnet runt
utan nytta. Eftersom eluttagen nästan alltid sitter
nere vid golven är vi för lata för att böja oss ner och
dra ur dem. Ett enkelt sätt att lösa problemet är att
106
UTMANINGEN
använda en kontaktdosa med avstängningsknapp,
säger Kajsa Ellegård.
Oavsett hur vi bor kan vi påverka vår energianvändning i hemmet betydligt. Motivationen skiljer sig dock något mellan den som bor i villa och den
som bor i lägenhet.
– Ett problem med hyreslägenheter är att allt inte
syns på elräkningen. Varmvatten och tvättstuga ingår ofta i hyran. Om man inte ser sin förbrukning
är det lätt att duscha länge eller alltid använda torktumlaren.
Visualisera energianvändningen
Kajsa Ellegård tycker därför att det är viktigt att visualisera energiförbrukningen. Ett av hennes forskningsprojekt går ut på att kartlägga energiförbrukningen för människors vardagliga aktiviteter. Genom
att göra ett energidiagram över dygnets 24 timmar
framgår det vilka aktiviteter som förbrukar energi.
I många hushåll kan man se tydliga toppar i energiförbrukningen på morgonen och kvällen. På morgonen är energiförbrukningen ofta kortvarig eftersom
aktiviteter som att koka tevatten och brygga kaffe
går fort. På kvällen är elförbrukningen ofta mer utdragen. Matlagning följs ofta av att diskmaskinen
sätts igång och att tv eller dator slås på.
– Jag tror att det är viktigt att koppla energianvändningen till våra aktiviteter. Först då blir vi
medvetna om vår energiförbrukning.
UTMANINGEN
107
Maskinerna som tillverkas blir i allmänhet mer
energisnåla. Samtidigt skaffar vi oss fler elektroniska prylar. Jämför bara dagens kök med ett kök
från femtiotalet så blir det tydligt. Vi ser också en
individualisering av det som tidigare var kollektivt.
I dag ska alla i familjen ha varsin tv-apparat, i stället
för en gemensam som tidigare. Likadant är det med
datorer och musikspelare.
– Tendensen är att vinsterna av energisnålare
byggnader och maskiner äts upp av fler energikrävande prylar i hemmen. Först och främst behövs en
reflekterad och förståndig användning av den teknik
vi har. Då blir vi också bättre på att använda nyutvecklade, mer energisnåla tekniker rätt från början,
säger Kajsa Ellegård.
Thailandsresorna i topp
bland klimatbovarna
Vi reser allt längre och allt oftare. Det är inte länge
sedan en resa från Kalmar till Öland var en stor händelse. För trettio år sedan var Mallorca ett spännande
och exotiskt resmål. Nu är det Thailand som är solsuktande svenskars vallfärdsmål. Trots klimatdebatten har svenskarnas flygresor till resmål utanför Europa ökat kraftigt de senaste åren.
– Dagens trend att långdistansflyget ökar är svår
att få ihop med en 85-procentig minskning av koldioxidutsläppen. Om vinsterna vi gör i energieffektivi-
108
UTMANINGEN
sering hela tiden äts upp av att folk bara reser längre
och mer blir det svårt att sänka utsläppsnivåerna,
säger John Holmberg, professor i fysisk resursteori
vid Chalmers tekniska högskola.
Enligt fn:s klimatpanel står flyget för två till tre
procent av världens sammanlagda koldioxidutsläpp.
Klimatpåverkan är dock betydligt större eftersom
utsläppen sker på hög höjd och därför påverkar
molnbildningen.
Ta tåget till semestern!
En flygresa tur och retur till Thailand innebär ett utsläpp av 1,8 ton koldioxid per person. Efter en sådan
resa har vi alltså förbrukat vår årsranson av koldioxidutsläpp, eftersom det motsvarar vad var och en
kan släppa ut i ett hållbart perspektiv, och vad vi
ska minska våra utsläpp till för att bromsa klimatförändringen. 1,8 ton koldioxid per person är dessutom mer än en genomsnittlig afrikan släpper ut på
ett helt år. Genom att välja andra transportmedel än
flyg eller genom att välja mer närbelägna resmål kan
vi minska vår klimatpåverkan. I dag kan vi till exempel välja charterresor med tåg till Medelhavet.
Flygindustrin är i dag varken belagd med bränsle-,
energi- eller koldioxidskatt. Om flyget skulle ha samma koldioxidbeskattning som bilismen, skulle en resa
tur och retur till Thailand kosta 6 000 kronor bara i
skatt. Hittills har flyget stått utanför utdelningen av
utsläppsrätter, men från och med 2012 blir det ändring
UTMANINGEN
109
på det. eu har beslutat att även flyget ska inkluderas
i handeln med utsläppsrätter. Flera av de stora flygbolagen erbjuder möjligheten att klimatkompensera
sin flygresa. Det finns normalt tre olika sätt: genom
en investering i förnybara energiprojekt eller i skogsplantering eller genom att köpa utsläppsrätter.
Intresset för att klimatkompensera har hittills varit lågt bland flygresenärerna. sas har erbjudit sina resenärer att klimatkompensera sedan mars 2007. Trots
att tiotals procent ställde sig positiva till möjligheten
visade sig betalningsviljan vara lägre. Mindre än en
procent av resenärerna klimatkompenserade sin resa
under det första året. En anledning till den låga siffran kan vara att flera av projekten har fått kritik för
att inte vara långsiktigt hållbara och att de inte har
granskats av utomstående kontrollorgan.
Att klimatkompensera kan också vara ett problem
i sig om vi ser det som ett avlatsbrev – ”så länge jag
klimatkompenserar mina årliga resor till Thailand,
har jag ryggen fri”.
– Klimatkompensering betyder inte att vi kan flyga
till exotiska resmål hur ofta som helst. Det ersätter inte
andra åtgärder för att minska våra utsläpp, som nya
bränslen och minskat resande, säger Fredrik Moberg.
Bilen – vän eller fiende?
Privatbilismen är ett annat område inom transportsektorn som växer, både i Sverige och i världen. I
110
UTMANINGEN
Sverige äger varannan person en bil. I världen är var
tionde person bilägare.
För en person som kör bil finns också mycket att
spara. Några alternativ är samåkning, kollektiva alternativ eller att helt enkelt stanna hemma och jobba någon dag. Genom att köra bil fem mil mindre
i veckan kan bilister minska sina koldioxidutsläpp
med 100 kilo per år.
Vid en närmare titt på utvecklingen av bilarna de
senaste trettio åren ser vi att de har blivit mycket
större och starkare. Däremot har bensinåtgången
bara minskat något.
– Faktum är att hela 65 procent av resurser för
teknikutveckling har gått åt till att höja bilarnas prestanda, medan endast 35 procent har använts för att
minska bränsleanvändningen. Om energieffektiviteten prioriterades hos biltillverkarna skulle vi se helt
andra bilar än vad vi gör i dag, säger John Holmberg.
Satsa på bränslesnål bil
Det allra bästa är att minska sin bilkörning, men om
du vill byta från en bil till en annan, är John Holmbergs rekommendation att köpa en bränslesnål bil.
Genom att byta från en bil som drar 0,9 liter bensin
per mil till en som drar 0,45 kan man enkelt halvera
utsläppen av koldioxid.
– Att köpa en energieffektiv bil vinner både du och
miljön på. De bilar som kostar mest i dag är också
de som drar mest energi. Det är egentligen sjukt att
UTMANINGEN
111
köra runt på platta, asfalterade vägar med en bil som
kan dra en motstridig elefant upp för Kilimanjaro,
säger han.
Drivmedel är en annan fråga som ofta kommer
upp i klimatdebatten. I dag är flera biobränslen under utveckling. Metanol, etanol, biogas och biodiesel
är några av dem som ofta nämns i debatten. I Sverige
har etanol varit det bränsle som nått störst framgång. Etanolen har dock en del negativa effekter.
Dels konkurrerar vissa typer av etanolproduktion
med livsmedelsproduktion och kan därmed komma
att driva upp priserna på mat, dels är en stor del av
den etanol som framställs i dag inte särskilt energieffektiv. Undersökningar har visat att etanol framställt av amerikansk majs ger mindre energi tillbaka
än vad som krävs för att framställa den.
Läs mer om alternativa bränslen och etanol i kapitlet
Från oljepanna till solpanel.
Mer lön, större miljöpåverkan
Ständigt ökad konsumtionen är en viktig drivkraft
i dagens samhälle. Trots att många pratar om att vi
har för många prylar slår julhandeln rekord år efter
år. Annika Carlsson-Kanyama är orolig för utvecklingen. Hon har studerat vad vi spenderar våra pengar på. Resultatet visar att vad vi än köper har det gått
åt fossila bränslen för att producera det. Forskning-
112
UTMANINGEN
en är entydig – ju mer pengar vi tjänar, desto större
miljöpåverkan har vi. Vi köper större hus, fler prylar
och reser längre. En hög inkomst är helt enkelt svår
att kombinera med ett miljövänligt levnadssätt.
– Den enklaste vägen till att minska våra utsläpp är
att minska våra inkomster. För dem som tjänar mycket
är ett bra sätt att gå ner i arbetstid, säger hon.
Eva Friman menar att vi måste byta konsumtionsmönster.
– Vi kan inte fortsätta att konsumera som vi gör
i dag, vår överkonsumtion har lett till en orättvis
värld. Vi måste bli bättre på att ta tillvara det vi
har och bli bättre på att samarbeta. I dag utgår vårt
ägande från kärnfamiljen, i stället måste vi öka vårt
samarbete utanför den lilla enheten. Att gå med i en
bilpool eller att dela gräsklipparen med grannen kan
vara en bra start.
Läs mer om konsumtion i Lösningar för ett framtida
hållbart samhälle.
114
UTMANINGEN
Lösningar för ett framtida hållbart samhälle
Av Annika Olofsdotter
FORSKARE
Christian Azar – professor i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Johanna Björklund – agronom, forskare vid Centrum för
uthålligt jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Lisa Deutsch – forskare i naturresurshållning, Stockholm Resilience Centre
Carl Folke – professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk
ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre
Åsa Löfgren – forskare i nationalekonomi, Göteborgs
universitet
Fredrik Moberg – doktor i naturresurshållning, Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco
Greg Morrison – professor och avdelningsföreståndare,
Vatten, Miljö, Teknik, Chalmers tekniska högskola
Karl-Göran Mäler – professor i nationalekonomi,
Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet för
ekologisk ekonomi
Christer Sanne – docent i samhällsplanering, tidigare
verksam vid Kungliga tekniska högskolan
Will Steffen – professor inom området ekosystem och globala förändringar, Australian National University
Tore Söderqvist – forskare i nationalekonomi, forsknings- och utredningschef, Enveco Miljöekonomi AB
UTMANINGEN
117
Kärnan i utmaningen vi står inför nu är att skapa ett
hållbart samhälle som tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter
att tillgodose sina. På energisidan måste drastiska
åtgärder komma igång för att ta oss ur det fossilbränslebaserade samhället. Inom jordbruket behövs
förändringar för att inte utarma markerna utan i
stället öka den biologiska mångfalden och vi behöver få tillbaka fisken i världshaven. I kapitlet Vad kan
jag göra? talar forskarna om vad vi som individer kan
göra. Men vilka åtgärder måste vi ta till på global
nivå? Frågan är komplex och ingen kan med säkerhet säga sig ha kompletta lösningar. Forskarnas svar
på hur vi ska åstadkomma en hållbar värld skiljer sig
åt i vissa delar, men resonemanget som följer i det
här kapitlet mynnar ut i att vi bland annat:
•
behöver en ny välfärdsutveckling där konsumtionen samarbetar med naturens kapacitet att producera naturresurser och ekosystemtjänster
• behöver ny energieffektiv teknik som vi handskas
med på ett sätt som inte äventyrar ekosystemen
• använder ekonomiska styrmedel för att skapa efterfrågan på, och möjlighet till, större produktion
av energieffektiv och smart teknik på marknaden
• använder ekonomiska styrmedel så att priserna på
varor inkluderar miljökostnaderna och får oss att
prioritera bort konsumtion som försämrar ekosystemens resiliens
118
UTMANINGEN
•
kommer överens om internationella målsättningar och tak för utsläpp
Många forskare runt om i världen är överens om det
viktigaste – att det är människors påverkan som gör
att vi har hamnat i en kritisk situation med globala
miljöproblem, och att förändringar måste ske nu.
Vissa av forskarna menar att det räcker med ny energieffektiv och miljösparande teknik för att klara
den utmaningen. Andra menar att vi på ett globalt
plan måste förändra den ekonomiskt rika världens
överkonsumerande livsstil.
Kartor med vägval
För att veta vilka vägval vi ska göra, behövs dels ett
mål, dels en karta med vägar till målet. Greg Morrison,
professor och avdelningsföreståndare vid Vatten,
Miljö, Teknik, Chalmers tekniska högskola, medverkar i det internationella forskningsprojektet
Alliance for Global Sustainability, ags, med syftet
att rita kartor över de faktiska omständigheter som
råder på energi, livsmedels- och transportområdet.
Det handlar inte om att rita kartor i bokstavlig mening, men projektet ska om några år leverera fakta
till samhället och beslutsfattare om hur de tekniska
systemen ser ut och vilka behov, och framför allt vilka krav som människor ställer. Forskarna ska arbeta
fram alternativa vägar som vi kan välja mellan och
UTMANINGEN
119
visa vart dessa kan komma att leda oss. Projektet är
ett samarbete mellan ledande tekniska universitet i
världen, till exempel mit (Massachusetts Institute of
Technology) i Boston, eth (Die Eidgenössische Technische Hochschule) i Zürich och Tokyo universitet.
Kunskap över landsgränser
Greg Morrison och övriga forskare som ingår i projektet på Chalmers tekniska högskola, fokuserar på
energisystem och livsmedels- och vattenprogrammen. Över hela världen ändrar folk sina matvanor.
Inte bara för att de behöver, utan för att de vill.
– Vi svenskar äter inte längre särskilt mycket
husmanskost och kineser äter allt mer kött. Många
världen över vill dricka kaffe-latte och mjölkkonsumtionen ökar radikalt. Det här får återverkningar
i världens handelsströmmar, säger Greg Morrison,
och betonar att trenden också tyder på en allt större
internationell livsmedelshandel. I dess spår ökar intresset för livsmedelsförpackningar gjorda av nya
material som kan hålla livsmedlen fria från bakterier.
Greg Morrison med kollegor ritar också till exempel en europeisk karta över produktion och användning av energi. Som det ser ut nu är databaser och
kunskap om energisystemen normalt uppbyggda för
att beskriva varje land för sig. Men systemen hänger
ihop över landsgränserna eftersom olika länder exporterar och importerar till och från varandra.
120
UTMANINGEN
– El tillverkas huvudsakligen av kärnkraft och vattenkraft i Sverige, men i Europa som helhet är det fortfarande kol som är huvudingrediensen i produktionen och det finns mycket kol, säger Greg Morrison.
Om vi ska minska koldioxidutsläppen blir lösningarna olika om vi ser problemet ur ett svenskt eller
ett globalt perspektiv.
Energiprogrammet har 2008 pågått i fyra år och
flera doktorandstudier har kommit halvvägs. Fortfarande dröjer det cirka fem år innan vägvalen är
redo att presenteras för beslutsfattare.
Behov av helhetstänk
i teknikutvecklingen
I backspegeln kan vi blicka tillbaka på otroliga teknikvinningar som har gjorts de senaste hundra åren, teknik som har förändrat hela vårt samhälle. Och forskning och teknikutveckling går framåt med jättekliv.
– På energiområdet finns i dag teknik som kan ge
möjlighet för hela mänskligheten att leva på en nivå
som motsvarar den som finns i den rika världen för
närvarande, när det gäller transporter, el och värme.
Och detta samtidigt som vi uppnår låga koldioxidutsläpp, menar professor Christian Azar som har tagit
fram energiscenarier för Sverige och världen som
helhet.
Enligt Christian Azar visar scenarierna att vi med
hjälp av energiåtervinning, effektivisering, andra
UTMANINGEN
121
energislag än fossila bränslen och infångning av lagring av koldioxid, kan leva på samma nivå som nu
utan att det blir alltför dyrt.
Detta låter förstås positivt, samtidigt menar
Christian Azar och många forskare med honom att
det är nödvändigt att tänka in tekniken i helhetslösningar och ta hänsyn till hur den påverkar förutsättningarna för människor och natur. Mycket av
den tekniska utvecklingen har varit möjlig tack vare
motståndskraftiga och utvecklingsbara ekosystem,
och nu tänjer vi gränserna för dessa system allt mer.
– Vi måste vara medvetna om att bakom de teknologiska lösningarna ligger behovet av ekosystemtjänsterna, säger Carl Folke. De moderna teknikutvecklade fisk- och skaldjursodlingarna, som i dag
står för 25 procent av all fisk som säljs som matfisk,
är beroende av välmående ekosystem. Att odla fram
ett kilo lax kräver en mängd olika andra fisksorter
som tas i det fria havet.
Teknik kan få problemen att verka mindre
Professor Will Steffen, forskare inom området ekosystem och globala förändringar vid Australian
National University, hävdar att tekniska lösningar
kan vara baserade på förenklade antaganden som
tenderar att underskatta problemens omfattning.
Han menar att begreppet globala miljöproblem ofta
förenklas till att handla bara om klimatförändringar.
Man glömmer då att biologisk mångfald och andra
122
UTMANINGEN
ekosystemförsämringar hör till de globala miljöproblemen. Problemet med klimatförändringar reduceras i sin tur till att handla om global uppvärmning
som beror på utsläpp av växthusgaser. Och växthusgaserna i sin tur förenklas till att bara vara koldioxid,
som kommer från fossilbränsleeldade energisystem.
Resultatet blir att något så komplext som globala
miljöproblem, blir till en smalare diskussion om ett
nytt energisystem, och frågan om vad som är bäst:
sol, vind, biomassa eller kärnkraft?
– Problemen är enorma och vi behöver alla lösningar, säger Will Steffen.
Med en uppsättning av olika energilösningar kan
vi minska utsläpp av koldioxid och sakta ned takten
för den globala uppvärmningen. Det är givetvis bra.
Men vi glömmer ofta att ta hänsyn till vilka konsekvenserna blir för ekosystemtjänsterna. Risken är att
satsningar på nya teknologiska lösningar utan tankar
om helheten försämrar ekosystemen och förutsättningarna för lokalbefolkningen.
Produktion av biodrivmedel tar exempelvis stora
landområden i anspråk och konkurrerar med matproduktion och biologisk mångfald. Därför ska vi
inte okritiskt godkänna all expansion av odlingsmark
för att få fram alternativ till bensin och diesel.
– Det är en enkel lösning att endast se till energilösningar, men det är alltför enkelt och vi måste
vara försiktiga, säger Will Steffen. Nya energisystem
hade ju inte kunnat få tillbaka torsken i det ut-
UTMANINGEN
123
fiskade havet utanför Kanada, som är en annan form
av miljöproblem än den förstärkta växthuseffekten.
Alvedon-effekten och quick fixes
Ingen opponerar sig mot att ny teknik är oerhört
viktig för att miljöproblemen ska kunna lösas, men
risken är alltså att den nya tekniken löser problem
”på ytan”, inte grundproblemen med människans
överutnyttjande av ekosystemen.
– Ibland tror vi att tekniken löser miljöproblemen,
och struntar i att gå till botten med uppgiften. Efter
ett tag kan svårigheterna i stället ha blivit värre, säger
Tore Söderqvist, forskare i nationalekonomi som
arbetar som forsknings- och utredningschef på konsultföretaget Enveco Miljöekonomi ab.
Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och
verksamhetschef vid Albaeco, liknar vår tendens att använda tekniklösningar för att lösa akuta globala miljöproblem med Alvedon-effekten: den akuta smärtan
försvinner med en värktablett, men bakomliggande
orsaker kan finnas kvar. Faran är att vår behandling av
symptomen kan dölja att balansen och den eftertraktade resiliensen hos ekosystemen håller på att undermineras, vilket till slut kan leda till skador som inte
går att reparera eller ersätta med ny teknik.
Tore Söderqvist hänvisar till sådana lösningar som
”quick fixes” och skriver tillsammans med flera andra ekonomer och ekologer i en vetenskaplig artikel
i tidskriften Environment (2006) att forskning visar
124
UTMANINGEN
att ”naturliga” katastrofer ibland är konsekvenser av
djupare och mer grundläggande problem som människan orsakat genom att åsidosätta ekosystemens
funktion. Teknik för att åtgärda dem kan antingen
ge förvärrade effekter när kriser inträffar eller innebära att kriserna skjuts upp.
Översvämningarna i samband med orkanen Katrina berodde till en betydande del på människans
förändringar av ekosystemen i Mississippis floddelta. Överfiskning är ett annat exempel: område efter
område fiskas ut, längre och längre ut i haven, vore
den långsiktigt bästa lösningen att ändra reglerna
för fisket så att det inte längre lönar sig för fiskarna
att fånga så mycket som möjligt. Men i stället svarar
regeringar ofta med att öka subventionerna för fångsterna, vilket ökar trycket på fisket ytterligare.
Applådera nya teknik, men tänk långsiktigt
Att pumpa ned koldioxid i berggrunden (kollagring)
är något som diskuteras för att minska utsläppen av
koldioxid. Även om denna teknik kan ha fördelar,
anser forskarna att den också kan utgöra ett långsiktigt hot: den ger möjlighet för samhället att fortsätta
att använda fossila bränslen. Å andra sidan kan kollagring kanske vara en tillfällig lösning, något vi behöver för att motverka en alltför hög temperaturökning i väntan på att vi kommer längre i utvecklingen
av alternativ teknik och bränslen. Vi kan likna det
vid kalkningen av sjöar i Skandinavien som bot mot
UTMANINGEN
125
försurningen. Den påbörjades under 1980-talet och
pågår fortfarande. Under de flera tiotal år som det
tog att analysera problemet och minska utsläppen,
sattes kalkning in som motåtgärd och var en nödvändighet för att sjöarnas miljö inte skulle lida oåterkallelig skada. Men det bakomliggande problemet med
luftföroreningar som medför försurande nedfall av
svavel och kväve krävde förstås helt andra åtgärder.
För att inte bara ta till akuta lösningar, krävs det
att vi vågar se långsiktigt.
– Regeringar måste lova långsiktiga lösningar
som ser till helheten för jordens miljö. Om vi tar till
kortsiktiga åtgärder behöver de knytas till långsiktiga insatser. I försurningsfallet gjordes detta med
en svavelskatt. Den påverkade utsläppen och stärkte
statskassan som i sin tur finansierade kalkning, säger
Tore Söderqvist.
Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av
svavel minskat med cirka 60 procent i Sverige och
nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Kalkning av
sjöar och vattendrag har därför minskat i hela landet
för att anpassas till den minskade försurningen.
Om vi är försiktiga när vi inför ny teknik och
anpassar den till ekosystemen, ska vi applådera nya
innovationer. Enligt Will Steffen är det omöjligt för
en så stor befolkning som hela jordens, att försörjas
utan smart teknik.
Läs mer om tekniska framsteg och alternativ till fossila bränslen i kapitlet Från oljepanna till solpanel.
126
UTMANINGEN
GPS-styrd gödsling
Även om konventionella jordbruk många gånger
behöver anpassas till ekosystemens långsiktiga hållbarhet, behövs ändå ny teknik. Konstbevattning i
världen är en viktig orsak till brist på färskvatten,
grundvattennivåer sänks och vattenreservoarer töms.
Man ser sjunkande grundvattennivåer på många håll
i världen, bland annat i usa, Kina och Indien. Mellan 5–25 procent av allt färskvatten används över sin
regenerationskapacitet.
Konstbevattningsteknik som ger varje planta precis rätt mängd vatten vid exakt rätt tillfälle, skulle
minska spillet i områden där vattenresurserna är
begränsade. På liknande sätt kan modern gps-styrd
gödsling ge exakt rätt mängd näring till plantorna
utifrån inprogrammerade data om mark, vattentillgång och växtart. På så vis minskar övergödningen
och mindre mängder näringsämnen läcker ut i vattendrag. Det här är en tekniklösning som är lönsam
vid stora enheter och man ska ha i åtanke att det
krävs stora insatser av indirekt energi vid utveckling
och tillverkning av tekniken.
Dags för ekosystemteknologi
Om uppfinnare och innovatörer har ekosystemen
i bakhuvudet när de utvecklar ny teknik, kommer
förmodligen integrerade lösningar eller ekosystemteknologi att bli vanligare. Ekosystemteknologi utnyttjar ekosystemens egen förmåga samtidigt som
den stärker dem. De nya teknikerna kan komma att
UTMANINGEN
127
bli komplement eller alternativ till konventionell
teknik.
Ett exempel är ett pågående försök i Lysekils kommun. Kommunens reningsverk behövde utvecklas för
att ta hand om övergödande utsläpp från en ökande
befolkning. I stället för en utbyggd kväverening beslutade sig kommunen för att undersöka om en ekosystemtjänst kunde nyttjas. Ett norskt företag har åtagit
sig att odla musslor vid kusten utanför Lysekil för att
rena bort flera hundra ton gödande ämnen varje år. De
får alltså betalt för att rena vattnet och kan dessutom
sälja musslorna som livsmedel eller djurfoder. Musslorna lever av näringsämnen i hushållens avloppsvatten och renar vattnet från dessa, precis som ett reningsverk normalt gör. Det låter kanske lite läskigt,
men egentligen är det inte konstigare än att vi dricker
mjölken från kor som betat på gödslade åkrar.
I Chile finns så kallade integrerade odlingar där
fisk, musslor och matalger odlas samtidigt. Eftersom
musslor och alger livnär sig på fiskens avfall blir det
inte samma övergödningsproblem som i vanliga fiskodlingar. Man skördar tre varor i stället för en och
vattnet blir renare.
Mindre konsumtion en lösning?
Redan nu byter vi sakta men säkert ut sämre teknik
mot ny och mindre energi- och utsläppskrävande. Vi
byter glödlamporna mot energilampor, installerar
128
UTMANINGEN
värmepumpar, testar solpaneler och funderar på byte
till hybridbil. Men det svåraste verkar vara att ge sig
på våra konsumtionsvanor. Varje år växer julklappshögen under julgranen och vi funderar på hur vi ska
få till bra förvaring till alla våra prylar, i stället för att
konsumera mindre.
Slöseri, överflöd, ohållbart?
Vissa forskare anser att vår konsumtion inte håller, att
vi måste ändra livsstil. En av dem är Christer Sanne,
docent i samhällsplanering, numera pensionär men
tidigare verksam vid Kungliga tekniska högskolan,
som menar att vi konsumerar för mycket, världens
befolkning ökar och alla vill ha mer. Men vad är ”för
mycket”?
– Ordet överkonsumtion i sig kan vara utmanande.
Vem har rätt att säga vad som är för mycket? frågar
han.
Christer Sanne har tre definitioner på vad för hög
konsumtion innebär. Han exemplifierar med bilar:
– Det är slöseri att resa med en ineffektiv bil som
använder mer bränsle än vad som behövs. Det är
överflöd att köra en vräkig och bränsletörstig bil och
det är ohållbart att så många människor på jorden
har bil och kör så mycket.
Christer Sanne är förespråkare för minskad konsumtion för att komma till rätta med miljöproblemen. Han säger att 1900-talets ekonomiska utveckling har fört mycket gott med sig. Den svenska
UTMANINGEN
129
konsumtionen har tredubblats på femtio år. Genom
produktivitetsvinster behövs i dag en lägre insats av
arbete, material och energi än tidigare för att producera varor. Men vinningar vi gör på teknikområdet
äts upp av att vi samtidigt konsumerar mera.
– Användningen av energi och material har minskat de senaste årtiondena med 0,4 procent mindre
energi per krona inom eu sedan 1960. Men den totala energianvändningen inom unionen ökar med
2,6 procent per år trots att det krävs mindre energi
och material i produktionen därför att volymerna
ökar, säger han och hänvisar till ett fenomen kallat
rekyleffekten.
Fler bilar per familj
Ett exempel på rekyleffekten är att bilar i dag kan
köras på lägre drivmedelsmängder jämfört med för
trettio år sedan. Men i stället för att ta vara på de
positiva miljövinsterna, väljer vi att köpa större och
tyngre bilar eller att köra längre. Och vi köper fler
bilar per familj.
Inom bostadssektorn bygger vi större hus med fler
och större fönster när kostnaderna för energi minskar med tjockare väggisolering och bättre fönster. Vi
kan lockas att tro att vi gör miljön en tjänst genom
att ha fler av en miljöanpassad vara, när det bästa
vore att inte använda den så mycket över huvud taget. En och annan känner sig säkerligen stolt över
sitt miljöengagemang genom att ha en eller kanske
130
UTMANINGEN
två miljöbilar i sin ägo. Vore det ännu bättre för miljön om man hade tre miljöbilar?
– Ingen ny teknik i världen kan få vår västerländska livsstil att bli ekologiskt hållbar, och nu sprids
vår livsstil till nya delar av världen. Samtidigt visar
forskning om välfärd och lycka att mer konsumtion i vår del av världen inte gör oss lyckligare, säger
Christer Sanne.
Kortare arbetstid – hälsosamt eller osolidariskt?
Kanske skulle mindre arbete få oss att må bättre?
Christer Sanne hävdar att en konsumtionsminskning skulle förbättra miljötillståndet, och att arbetstagarna kan ta del av industrins produktivitetsvinster
i minskad arbetstid i stället för i ökad lön. Ekonomen
John Maynard Keynes skrev på 1930-talet en essä
kallad ”Våra barnbarns ekonomiska möjligheter” där
han pekade på att effektiviteten i produktionen ständigt ökar och att vi i framtiden inte skulle behöva arbeta lika mycket för att få ihop till livets nödtorft.
– Keynes spekulerade att det i dag skulle räcka
med en arbetsdag på tre timmar. Men han kunde eller ville inte förutse att ekonomisk tillväxt skulle bli
ett politiskt mål i samhället, säger Christer Sanne.
Sanne har räknat fram att om vi hade använt produktivitetstillväxten från 1980-talet tills nu till att
sänka arbetstiden, kunde vi ha haft en 32-timmarsvecka, men ändå haft hälften av löneökningen kvar
till annat.
132
UTMANINGEN
Det finns förstås de som har minskat sin arbetstid
mot att i utbyte få ökad fritid. Fredrik Moberg tackade till exempel nej till en löneförhöjning mot att
han i stället fick varannan fredag ledig.
– Det är bra för både mig och miljön. Varannan
fredag blir jag något annat än försörjare och pappa
och gör sådant jag gjorde innan jag fick barn: besöker
konstutställningar, går ut i naturen eller umgås med
en kompis eller mina föräldrar. Och ändå hinner jag
hämta barnen tidigare från fritids, berättar han.
Men han har fått kritik för sitt agerande, och har
fått höra att det är osolidariskt eftersom inte alla
kan agera så om välfärdssamhället ska fungera. Vem
skulle då betala för tant Agdas långvårdsplats, sjukvård och dagis? Nationalekonomen Tore Söderqvist
tror inte att enstaka arbetstidsförkortningar skulle
skada samhällsekonomin:
– Men visst stämmer det att resurserna som staten
får in skulle minska och därmed skulle den samlade
potten till välfärdstjänster reduceras.
Skattesystemet är uppbyggt på ekonomisk aktivitet och genom den på vinster i företag, inkomstskatter och skatt på konsumtion genom moms. Tore
Söderqvist menar att om vi drar ner den ekonomiska
aktiviteten, till exempel för att minska miljöförstöringen av viss produktion, får vi problem att finansiera välfärdssystemet till slut.
– Man kanske kan säga att det är osolidariskt att
arbeta mindre, men å andra sidan kanske personen
UTMANINGEN
133
som drar ner sin arbetstid blir friskare, mår bättre
och får mer tid för egna föräldrar och barn. I förlängningen kanske inte det kräver lika mycket skattefinansiering, säger Tore Söderqvist.
Är vi då tillbaka i att vårda våra gamla föräldrar
och barn själva i stället för att de ska bo på servicehem och gå på dagis? En kvinnofälla?
– Nej, menar Christer Sanne. Den del av produktivitetsökningen vi låter gå till högre lön kan läggas
på välfärdstjänster i stället för på konsumtion av
varor. Vi behöver inte dra ner på välfärdstjänsterna
men vi kanske måste finna oss i högre skatteuttag.
Oavlönad samhällstjänst är också ett alternativ.
Alla forskare resonerar inte på samma sätt gällande förändringar av konsumtionsmönster för en hållbar utveckling. Greg Morrison tror till exempel att
fortsatta tekniksprång är vägen till ett uthålligt samhälle, snarare än minskad konsumtion. Forskarna är
dock överens om att konsumtion av energislukande
och materialkrävande varor och tjänster måste minska, samtidigt som det finns mängder av tjänster och
produkter som inte tillhör dessa kategorier – och det
finns inte någon anledning att minska inköpen av
dessa. Konserter, biofilmer och vissa spa-tjänster blir
inte nödvändigtvis skadligare för ekosystemen för
att de produceras i större mängder. Kanske inte heller nedladdningsbara datorspel och musik, även om
datorer, stora servrar och sökmotorer drar oväntat
mycket energi.
134
UTMANINGEN
Prislappar och utsläppsrätter
Om vi vill minska konsumtionen av miljöbelastande varor anser många forskare, nationalekonomer
som ingenjörer, att det är bättre att höja priserna
på varorna. Miljöskador är ännu inte kopplade till
plånboken på ett effektivt sätt. Om vi höjer priser
på varor genom skatter på energi och råvaror eller
genom handel med utsläppsrätter i alla länder, kan
vi komma åt problemet. Om det kostar att släppa
ut gifter eller växthusgaser, ökar priserna på produkterna och konsekvensen blir att miljöförstöring
kostar.
– Det är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att
lösa problemet med växthuseffekten, men det kommer inte att hända av sig självt. Den enskilt viktigaste åtgärden är därför att höja priset på koldioxid,
säger Christian Azar.
Om skatten är tillräckligt hög med tanke på de
miljöproblem som den ska komma åt, kommer de
val du gör som konsument att påverkas. En svensk
biff blir dyrare om kadmiumhaltigt konstgödsel beskattas i Brasilien, eftersom vi importerar
kraftfoder därifrån. Kanske du då skulle vilja äta
mindre kött. Andra skulle fortsätta äta samma
mängder, men välja att prioritera bort något annat.
Om biljettpriset för en weekendresa till Barcelona
blir dyrare på grund av en koldioxidskatt på flygbränslet, väljer du kanske i stället att ta tåget till
Prag.
UTMANINGEN
135
Polluters Pay Principle
Eftersom ingen äger resurser som vatten och luft,
har under historiens gång många sett det som en
rättighet att använda dessa tillgångar hur som helst,
även om det har inneburit att de blivit förstörda. I
många länder kostar det ingenting att förorena miljön, det kostar till exempel ingenting extra i form av
miljöavgifter att som husägare ha 25 grader Celsius
inomhus och låta ett öppet fönster fläkta eller att
köra bil hundra meter och handla medan bilen står
på tomgång.
Skadorna på miljön syns inte i priserna på bilar,
stålvajrar, leksaker, cement, wellpapp, energi.
– I de flesta länder är det gratis att släppa ut exempelvis luft- eller vattenföroreningar, att använda
konstgödsel som innehåller tungmetaller och bespruta grödor med kemiska bekämpningsmedel. Därför tar
heller inte företag, privatpersoner, bönder och andra
hänsyn till kostnader för miljön när de räknar på vad
varorna kostar att tillverka, säger Åsa Löfgren, forskare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.
Hon pekar på att de betalar för produktionsfaktorer som arbetskraft och maskiner, men inte ser miljön
som en produktionsfaktor som kostar att utnyttja.
Alltså lägger de inte på kostnaden för miljöskadorna
på priset på de varor och tjänster de producerar. Inte
heller får personer eller företag som utför positiva åtgärder ersättning för detta. Det finns vissa former av
eu-ersättningar för ekologisk produktion, men det är
136
UTMANINGEN
svårt att avgöra i vad mån stödet verkligen motsvarar
samhällsnyttan av det ekologiska lantbruket.
Gömda förluster
Miljön kostar inte – alltså är det lätt att utnyttja den
för mycket. Ett stort problem är att detta överutnyttjande inte syns i de mätinstrument som vi använder
för att visa hur väl världens länder utvecklas. Den
ekonomiska tillväxten i ett land mäts i landets bruttonationalprodukt (bnp), vilket visar vilken inkomst
en nation har under ett år och hur vårt materiella
välstånd ökar. Att mäta välstånd på det här sättet är
långt från optimalt. bnp är ett ofullständigt mått på
ekonomisk utveckling, eftersom förändringar i naturresurser eller ekosystemtjänster inte räknas in.
Det kan till och med vara så att om vi urholkar ett
ekosystem och utnyttjar dess naturresurser, visar det
på en bättre ekonomisk utveckling. Om fiskbestånden i ett land fiskas ut eller om skogarna huggs ned,
syns inte detta på kostnadssidan. I stället ökar bnp
genom intäkterna från fisket och timret.
Karl-Göran Mäler, professor i nationalekonomi
vid Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, är en av de ledande
forskarna inom utveckling av nationalräkenskaper
så att även miljötillgångar ingår. Han var en av dem
som utvecklade begreppet utsläppsrätter. Men dessa
mått är ändå fortfarande grova och partiella, menar
Karl-Göran Mäler. När hans forskargrupp inkluderar
UTMANINGEN
137
befolkningsökningen i sina beräkningar blir bilden
dystrare än den som visas i samtida litteratur om
ekonomisk utveckling.
– Stora delar av Afrika som visar god utveckling
enligt bnp-beräkningarna har i själva verket blivit
ännu fattigare under det senaste årtiondet. Flera
länder klarar inte välfärdskriteriet: de tömmer sina
naturtillgångar i högre hastighet än de investerar
inkomsterna från dem i utbildning, hälso- och sjukvård och industri, säger Karl-Göran Mäler.
Han framhåller att naturkapitalet räknas för lågt
även i siffrorna från hans egen forskargrupp eftersom de saknar tillräckliga data. Det gäller för alla
världens länder, också industriländerna och Kina.
Karl-Göran Mäler pekar på problemen med tröskeleffekter och understryker riskerna med ytterligare
förluster av naturkapital.
Ekonomiska styrmedel lockar fram miljöhänsyn
Genom att använda ekonomiska styrmedel som skatter, subventioner och handel med utsläppsrätter, kan
regeringar både tvinga och motivera företag att bry
sig om miljökostnaderna. Det blir nödvändigt att se
över produktionen och räkna på om det är värt att
betala skatt för att fortsätta förorena som vanligt, eller om det faktiskt är ekonomiskt bättre att minska
utsläppen, materialanvändning och energiförbrukning. Vare sig företagen väljer att betala skatt, installera reningsteknik eller effektivisera processerna
138
UTMANINGEN
kommer det att vara en kostnad för dem. Priserna
på cementen, armeringsjärnen, plastbaljor och bilar
höjs och det är inte längre gratis att utnyttja eller
skada luften, vattnet eller marken.
I Sverige, liksom i Norden och i flera av eu:s medlemsstater är vi sedan 1990-talet vana vid att det kostar att förorena luften. De svenska bensin- och dieselpriserna är jämfört med många länder i världen höga,
eftersom vi betalar energi-, koldioxid- och svavelskatt. Eldningsoljan som villaägare använder beskattas också högt. Många har därför bytt ut oljepannan
mot mer miljöanpassade uppvärmningssystem. Fossila bränslen har minskat och biobränsleanvändningen
ökat, precis som den politiska viljan att styra över användningen från fossila bränslen till förnybara.
Det måste löna sig att investera i bättre teknik
Vitsen med ekonomiska styrmedel är att minskningarna av utsläpp görs av de företag som har de billigaste processerna för att dra ner dem. Åsa Löfgren
säger att detta är nödvändigt för att tillräckligt hårda
restriktioner på utsläpp av växthusgaser ska åstadkommas. fn:s klimatpanel har beräknat att om alla
världens länder införde en skatt på 300–350 kronor
per ton utsläpp av koldioxidekvivalenter, skulle koldioxidhalten i atmosfären kunna stabiliseras på 450
ppm koldioxidekvivalenter. Energibesparande teknik som finns på marknaden i dag, men som många
företag anser vara för dyr, skulle börja användas. Det
UTMANINGEN
139
vore ändå billigare än att betala skatt på alla utsläpp.
Det måste löna sig för företagen att installera effektivare och renare teknik och det blir lönsamt först
när utsläppen får ett pris.
Även om klimatpanelens siffror skulle visa sig vara
för optimistiska, kan man jämföra denna skattenivå
med den som svenska hushåll har på cirka 1 000 kr/ton
år 2008. Svenska hushåll skulle därför inte drabbas av
en internationell skatt, men många länder som inte
infört ekonomiska styrmedel på fossila bränslen, eller
har mycket låga skatter, kommer att känna av prishöjningar. Det samma gäller bland annat vår industri som
undantagits stora delar av koldioxidskatten.
Rättvis fördelning av utsläppsrätter
– Tyvärr är det en utopi att få med alla länder på en
koldioxidskatt. Handel med utsläppsrätter har däremot större chanser, menar Åsa Löfgren.
I eu:s handelssystem för utsläppsrätter för koldioxid ingår stora industri- och energiproduktionsanläggningar, och nu också flygtrafik. Ett tak sätts
för hur stora utsläppen får vara för alla medlemsländerna sammanlagt. Utsläppen bildar en ”bubbla”.
Företagen inom bubblan får dela på rättigheterna att
släppa ut koldioxid. När alla har fått sin del av kakan
kan de köpa och sälja rättigheter och gör det utifrån
hur mycket det kostar de egna anläggningarna att
minska utsläppen. Om utsläppstaket sätts lägre än
vad företagen skulle släppa ut utan handelssystemet,
140
UTMANINGEN
kommer kostnaderna för utsläppsrätterna på marknaden att påverka priserna på el och varor, precis
som en skatt gör. Vill man sedan minska de totala
utsläppen inom eu, sänks taket och antalet utsläppsrätter som delas eller auktioneras ut.
Åsa Löfgren tror på regionala handelssystem som
eventuellt är hopkopplade. En förutsättning är att
ett rättvist system mellan utvecklings- och industriländer skapas. Problemet ligger i fördelningen av
utsläppsrätter i ett inledningsskede. Om industriländerna får en större tilldelning tack vare att de har
högre produktion och tidigare har släppt ut mer koldioxid, är det högst orättvist mot utvecklingsländerna.
Om däremot utdelningen av utsläppsrätter görs per
invånare blir utvecklingsländerna vinnare och en
stark inkomstfördelning skulle göras från industritill utvecklingsländerna.
Det räcker inte med skatter
och utsläppsrätter
I den bästa av världar skulle det räcka med enbart
skatter och utsläppsrätter för att nå en hållbar utveckling, säger Åsa Löfgren, men medger att det inte
är så enkelt. Vi behöver förstås även olika sanktioner,
kvoter och lagar för att minska vår miljöbelastning.
Dessutom behövs det ekonomiskt stöd till forskning
och andra åtgärder som leder till förbättrade ekosystem och gynnar en hållbar utveckling. Christian
UTMANINGEN
141
Azar anser exempelvis att stöd till utveckling och
användning av ny och avancerad energiteknik måste
öka. Det är också viktigt att regeringar inför regler
och annan politik som driver fram förbättrad energieffektivitet.
Det finns också forskare som tvivlar på marknadens förmåga att lösa miljöproblemen och återställa
de ekologiska tjänsterna, eftersom det just är detta
ekonomiska system som skapat problemen, påpekar Johanna Björklund, agronom och forskare vid
Centrum för uthålligt jordbruk, slu.
– När vi inom det nuvarande ekonomiska systemet har ”löst” ett miljöproblem, kommer vi snabbt
att vara på väg mot nästa. Komplexiteten gör det
omöjligt för marknaden att hantera dem.
Kritikerna menar att de kriterier som måste vara
uppfyllda för att marknaden ska fungera bra aldrig kan uppfyllas när det handlar om ekosystem.
Bland andra forskaren Deborah du Nann Winter,
som forskar kring vilken roll psykologi har spelat
när det gäller de globala miljöproblemen och hur
psykologi kan hjälpa oss att lösa dem, menar att
läget för miljön är så allvarligt att vi inte längre
kommer undan de existentiella frågorna om vad
det är att vara människa och vad vi har rätt att göra
med vår planet.
Will Steffen ser ett alternativ till ekonomisk värdering som han kallar ”skyddsräcken” eller gränsspår. Genom att se på planeten som en helhet, kan
142
UTMANINGEN
gränser sättas för hur mycket förändring och påverkan olika ekosystem tål. Det finns exempelvis
gränser för vilka arealer naturmark som krävs för
att upprätthålla andra ekosystemtjänster. Det sätter
samtidigt gränser för hur mycket mark som kan omvandlas till jordbruksmark.
– När den gränsen är nådd ska all exploatering av
ekosystemet i fråga stoppas. Detsamma kan göras för
hur mycket fisk som måste vara kvar i haven och för hur
hög koldioxidhalten i atmosfären får bli, säger han.
Detta kommer i sin tur att få ekonomiska konsekvenser, men i botten ligger då en värdering av hur
mycket naturen tål och inte som nu: att ekonomisk
tillväxt är grundbulten för vår välfärd.
Gemensamma beslut om internationellt
utsläppstak
Karl-Göran Mäler ser inte att problemet vi står inför
på klimatområdet är att hitta de bästa ekonomiska
styrmedlen, vare sig de är skatter eller utsläppsrätter.
Det handlar om att komma överens. Vi måste gemensamt komma fram till hur mycket växthusgaser vi
maximalt får släppa ut i världen – ett internationellt
tak för utsläppen.
– Med ett tak kan vi relativt lätt hitta ett system
som låter fattiga länder utvecklas, samtidigt som de
går med i handeln med utsläppsrätter, säger han.
Karl-Göran Mäler menar att vi tillsammans med
andra länder förslösat Östersjön på grund av att vi
UTMANINGEN
143
inte har lyckats komma fram till en överenskommelse, och samma sak gäller fisket i världshaven.
Östersjöförhandlingarna har visserligen tagit ett
litet steg i rätt riktning genom att dra ner fiskekvoterna och ställa krav på minskade kväveutsläpp.
Anledningen till att förhandlingarna lyckades var
en ny modell som visar hur kväve och fosfor transporteras från kust till öppet hav och vidare ner i
djupen.
– Att forskarna gjorde dessa första förutsägelser av
hur näringsämnena rör sig, medförde att man kunde
komma överens om minskningar, säger han.
I förhandlingarna om försurningen på 1980-talet
användes också en modell för prognoser över vad
som hände vid olika politiska överenskommelser.
– Man kunde handfast se effekter av överenskommelser om 10, 20 eller 50 procents minskningar av
försurande ämnen på skog och fiske och detta underlättade förhandlingarna.
Karl-Göran Mäler vill se fler sådana modeller som
hjälpmedel i förhandlingarna. Han berättar också
om forskaren Scott Barrett vid Johns Hopkins University i usa, som studerat alla framgångar och motgångar i internationella förhandlingar och överenskommelser.
– Hans slutsats var att vi förmodligen inte behöver
ha fullständiga globala lösningar. Det kan till en början räcka med att vissa länder påbörjar ett samarbete.
Ozonproblematiken började med att viktiga länder
144
UTMANINGEN
tog ett gemensamt beslut om att stoppa användningen av freoner, men så småningom blev det en global
överenskommelse, säger Karl-Göran Mäler.
Motivation genom handelsregler
Ytterligare ett sätt att komma till rätta med miljöproblemen vore att låta de internationella handelsreglerna genom världshandelsorganisationen wto
utvecklas så att produktionens effekter på ekosystemen kan ingå. Hållbarhet syns i dag inte i de internationella handelsreglerna. Många produkter som vi
köper importeras från länder som utnyttjar ekosystemen på ett ohållbart sätt. Det är inget som Sverige som nation kan stoppa. Det innebär exempelvis,
enligt Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning
vid Stockholm Resilience Centre, att vi inte kan förbjuda varor som bidragit till att mera regnskog huggits ned.
– Dagens internationella handelsregler genom
världshandelsorganisationen wto blockerar signaler
från ekosystemen till samhället. Vi borde kunna ställa samma krav på våra handelspartners utomlands,
som vi ställer på vår egen produktion, säger hon.
Om wto skulle väga in påverkan på ekosystemen i
handelsreglerna, får alla länder konkreta siffermotiv
för att inte försämra ekosystemens återhämtningsförmåga. Marknaden kommer då automatiskt att
rikta in sig på detta.
UTMANINGEN
145
Värdera ekosystem
Det går att räkna ut vad en del positiva åtgärder är
värda rent ekonomiskt, åtminstone grovt räknat.
Med hjälp av sådan värdering kan vi subventionera
de verksamheter som gör jorden nytta. Det hållbara
jordbruket kan få stöd för att det förbättrar ekosystemens anpassnings- och utvecklingsförmåga. De
som fiskar med hållbara metoder kan få ekonomiskt
stöd för det. På så sätt får de ersättning för tjänsterna
de tillför, inte bara betalning för grönsakerna, bomullen, eller fisken de säljer. Då kommer fler att välja
att producera på samma hållbara sätt. Och tvärtom:
genom att värdera ekosystemtjänsterna går det också att lättare att komma fram till hur hög skatten
ska vara som förorenaren måste betala för miljöförstörelse.
Marknadslösningar från down-under
Ett exempel på en lösning där den som förbättrar
ekosystemen får betalt av användarna för att utföra
arbetet finns i Canberra, Australien. Konsumenterna betalar en myndighet för att sköta ett infiltreringsområde på ett ekologiskt hållbart sätt. Ett
infiltreringsområde är själva marken som regnet
sipprar igenom innan det rinner ut i vattendrag och
dammar. Marken behöver hållas i ett gott ekologiskt
skick för att vattnet ska bli rent när det rinner fram,
för att sedan användas till konstbevattning eller,
efter ytterligare rening, dricksvatten.
146
UTMANINGEN
– Avgiften sätter pris på ekosystemtjänsten vattenrening och användarna betalar för den, precis som
de betalar för rörledningssystem, vattenreningsanläggningar med mera, säger Will Steffen.
Förslag om stöd till jordbrukare
fn:s livsmedels- och jordbruksorganisation, fao,
konstaterade i en publikation hösten 2007 att ett
effektivt incitament för att åtgärda miljöproblem
som förluster av biologisk mångfald, vattenförsörjning och klimatförändring kan vara stöd till jordbrukare som förstärker ekosystemtjänster. Jordbruk
använder mer mark och vatten än i all annan mänsklig
aktivitet och kan urholka jordens land-, vatten-,
atmosfär-, och biologiska resurser – eller förstärka
dem. På klimatområdet skulle fao:s föreslagna incitament kunna innebära stöd för att minska skogsskövlingen, plantera träd, öka jordtäckning och förbättra
gräsmarker.
Värdering provocerar
Ekonomiska värderingar kan också användas inför
ett beslut om att ta bort, förändra eller utnyttja ett
ekosystem. Kostnaderna för miljön vägs mot nyttan
av att göra ingreppet – är projektet bra för samhället
eller inte?
– Att värdera miljön i pengar är för många fel.
Men om det inte görs är det lätt att ekosystemtjänsternas värden kommer bort eller att värdet sätts till
UTMANINGEN
147
noll, säger Tore Söderqvist, vars företag gör just värderingar av ekosystemtjänster för myndigheter och
organisationer.
Det är viktigt att avgränsa värderingen till faktiska projekt som påverkar ekosystemen. Ett förslag
om att anlägga ett parkeringsgarage på ett kolonilottsområde kan vägas mot bland annat pollineringstjänsten som utförs av insekterna i området. En
annan fråga kan gälla hur höga kostnaderna blir av
att fortsätta fiska i hotade fiskbestånd jämfört med
förlusterna som yrkesfiskarna får av ett totalt fiskeförbud i en viss region? Vilket värde har nötskrikan
som fröspridare på Djurgården i Stockholm jämfört
med om en person ska anställas för att plantera ekar.
Frågan är aktuell om kommunen planerar att dra en
motorväg genom fågelns häckningsplatser.
– En ekonomisk värdering gör inte anspråk på
att visa hela sanningen. Vetenskapen vet inte vad
exempelvis alla organismer åstadkommer i marken
och därför går det inte att sätta ekonomiska värden
på alla funktioner. Att de ändå har ett värde måste
framgå i beslutsunderlaget, säger Tore Söderqvist.
Undervisning nödvändig
Karl-Göran Mäler betonar vikten av att personer
som medverkar i studier som ligger till grund för
värderingarna måste ha kunskap om de ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av projektet. De
måste få utbildning.
148
UTMANINGEN
– Folks kunskap varierar, och gör det också över tid.
Klimatfrågan ges exempelvis större värde i dag än
för fem år sedan eftersom massmediers fokus under
lång tid legat på frågan. Utbildningens del i en värdering är en budgetfråga. En seriös utvärdering måste
få kosta, annars kan värderingen göra mer skada än
nytta, anser han.
Finns det möjlighet att ge ett totalt ekonomiskt
värde för jordens samlade ekosystemtjänster? Nej!
säger nationalekonomerna Tore Söderqvist och
Karl-Göran Mäler. En av grundarna till ekosystemvärderingar försökte sig på det under 1990-talet och
kom fram till att de var värda dubbelt så mycket som
jordens totala bnp, cirka 33 triljoner dollar.
– En sådan värdering är helt omöjlig. Det skulle
innebära att det kan vara ett alternativ att ta död
på alla livsmöjligheter på jorden, säger Karl-Göran
Mäler.
Tore Söderqvist anser att det är en utopi. Den ekonomiska dimensionen kan inte inrymma alla värden.
Innovativa lösningar, lokala samarbeten
Förutom att låta kostnaderna för miljöskadorna
ligga i priserna för varor och tjänster, eller se till
att handla av företag med uttänkt miljöarbete och
miljömärkning, kan ekosystem stärkas på andra sätt
– till exempel genom att med gemensamma lokala
krafter testa nya lösningar.
UTMANINGEN
149
Personer som förvaltar ekosystemens resiliens kan
bli förvaltare av landskap i stället för producenter av
enskilda varor.
Johanna Björklund koordinerar ett forskningsprojekt som hon kallar deltagardrivet. Forskare och
lantbrukare försöker finna nya vägar till lönsam
produktion genom att använda lokala och ekologiska tjänster och resurser i stället för att använda
fossila bränslen. De använder naturliga fiender för
skadedjursbekämpning, bygger upp bördig jord och
skapar gynnsamma mikroklimat. En gård knyter till
exempel ihop kretsloppet mellan land och stad. De
använder slam och urin från hushåll för gödsling.
En annan gård arbetar med alternativ till att spruta
bekämpningsmedel på ogräs och skadedjur, bland
annat ankor som i stället äter ogräset och insekter
samtidigt som de gödslar. En tredje gård använder
framgångsrikt häst i sin grönsaksodling.
Andra exempel på initiativrika lösningar som
nämnts tidigare är Kristianstads Vattenrike och Stora
barriärrevet i Australien. Läs mer om dessa i kapitlet
Anta utmaningen.
150
UTMANINGEN
Från oljepanna
till solpanel
Av Karl-Johan Börjesson
FORSKARE
Kjell Aleklett – professor i fysik, Uppsala universitet
Thomas B Johansson – professor i energisystem
och föreståndare för Internationella miljöinstitutet
(IIIEE), Lunds universitet.
John Holmberg – professor i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Sven Kullander – professor emeritus i högenergifysik,
Uppsala universitet och ordförande för Kungliga
vetenskapsakademiens energiutskott
Anders Lewald – enhetschef för energiteknikavdelningen,
Energimyndigheten
Martin Persson – doktorand i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
UTMANINGEN
153
Oavsett hur stor tilltro vi har till teknikutvecklingens del i att bromsa klimatförändringen, är det ett
faktum att vi behöver energisystem som bygger på
förnybara energikällor i stället för fossila bränslen.
Det är forskare världen över eniga om. Dagens energisystem bygger i huvudsak på de fossila bränslena
kol, olja och naturgas som, förutom att de är ändliga
resurser, har den förödande nackdelen att de släpper ut koldioxid och andra miljöfarliga ämnen vid
förbränning. I dag står fossila bränslen för ungefär
85 procent av världens energiförsörjning. Hur kan
ny teknik förändra det och vilka är alternativen till
dagens energisystem?
Hur länge räcker oljan?
En fråga som ständigt kommer upp i debatten om
fossila bränslen är hur länge oljan kommer att räcka.
Oljeexperten Kjell Aleklett, professor i fysik vid
Uppsala universitet med globala energisystem som
forskningsområde, är övertygad om att oljeproduktionstoppen, peak oil, kommer inträffa inom de närmaste två åren.
– Det betyder inte att oljan kommer att ta slut,
men det kommer att bli betydligt dyrare att ta upp
den, säger han.
Optimisterna tror att oljan kommer räcka länge till.
De hänvisar till att nya oljefält upptäcks med jämna
mellanrum. Kjell Aleklett menar att optimisternas invändning knappast håller för en granskning i dag.
154
UTMANINGEN
– De stora fälten var enkla att hitta, så dem fann man
redan på 1940-, 50- och 60-talen. I dag har man betydligt bättre teknik men hittar knappt några stora
oljefält längre. Det senaste fann man i Kazakstan för
snart tio år sedan.
Kolet en ödesfråga
Även naturgasen är nära sin topproduktion. Däremot finns det fortfarande gott om tillgängligt kol.
Enligt Martin Persson, doktorand i fysisk resursteori
vid Chalmers tekniska högskola, är det kolet som
blir klimatutvecklingens ödesfråga. I det expanderande Kina byggs det kolkraftverk för fullt. Det pågår också diskussioner i flera länder, däribland usa
och Kina, om att satsa på att producera drivmedel
av kol. Tekniken att utvinna flytande bränsle ur det
fasta kolet finns redan, den utvecklades i Sydafrika
under apartheidtiden när landet på grund av sanktioner inte kunde köpa utländsk olja.
Utsläppen av koldioxid från koldiesel är ungefär
dubbelt så stora som från utsläppen från bensin.
– Att producera flytande bränsle av kol skulle vara
ett steg i helt fel riktning. Ska vi klara av att minska
koldioxidutsläppen finns det inte plats för koldiesel,
säger Martin Persson.
Koldioxidneutrala fossila bränslen
Om vi ska kunna fortsätta att använda de fossila
bränslen som finns kvar, krävs det att de blir koldioxidneutrala.
UTMANINGEN
155
– Hur mycket fossila bränslen vi kan använda
handlar om hur vi lyckas med teknikerna koldioxidavskiljning och koldioxidinfångning, säger John
Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers
tekniska högskola.
Tekniken för koldioxidavskiljning och kollagring är under utveckling. Norge ligger i framkant
med Sleipnerprojektet. På Sleipnerfältet i Nordsjön
avskiljs varje år närmare en miljon ton koldioxid
som pumpas ner och lagras 800 meter under havsbotten. Projektet innebär att tre procent av Norges
totala koldioxidutsläpp avskiljs varje år. Metoden är
än så länge dyr, men med ekonomiska styrmedel är
det möjligt att den växer sig större. I Norge slipper
företaget som står bakom Sleipnerprojektet betala
skatten på koldioxidutsläpp, vilket gör projektet
lönsamt. Det har dock höjts kritiska röster om säkerheten i sådana här projekt, till exempel risken för
att berg kan vittra sönder på grund av kolsyra som
bildas och att det medför en explosionsrisk.
Kärnkraft – avveckla eller utveckla?
Kärnkraftens vara eller icke vara är en gammal fråga
i Sverige och med klimatdebatten har förespråkarna
fått ett uppsving. Sven Kullander, tidigare professor
i högenergifysik vid Uppsala universitet, är övertygad om att kärnkraften har en plats att fylla även i
framtida energisystem och vill att Sverige ska vara
156
UTMANINGEN
delaktigt i att utveckla fjärde generationens kärnkraftsteknologi.
– Kärnkraften är på många sätt överlägsen andra
energikällor eftersom den släpper ut mindre koldioxid än vind-, sol- och bioenergi gör. Den är också
mindre materialkrävande än de andra energikällorna. Med fjärde generationens teknik räcker resurserna i 10 000 år. Om man också börjar utvinna uran
ur havsvatten och använder torium kommer bränslet över huvud taget inte att utgöra en begränsning,
säger Sven Kullander.
Thomas b Johansson, professor i energisystem
och föreståndare för internationella miljöinstitutet
(iiiee), Lunds universitet, tillhör de forskare som är
kritiska till kärnkraften. Riskerna är för stora. Reaktorsäkerheten, den höga kostnaden, lagringen av det
radioaktiva avfallet och kärnkraftverken som måltavlor för terroristattacker är några av de problem
han inte ser lösningen på.
– Jag var i New York den elfte september 2001. En
av de första tankarna som slog mig var att det var tur
att de flög in i de där tornen och inte i Indian point
som ligger en liten bit utanför staden. Då hade vi
kanske förlorat hela New York, säger han.
Thomas b Johansson framhåller ändå kopplingen
till kärnvapen som det största problemet med kärnkraften.
– Om man har civil kärnkraft är steget inte långt
till att utveckla kärnvapen. Då har man det tekniska
UTMANINGEN
157
kunnandet och man har plutonium att stoppa i dem.
Som jag ser det finns det ingen plats för kärnkraft så
länge det finns möjligheter att utveckla andra energikällor som inte är kopplade till vapen, säger han.
Fusionsenergi enkel, men bara i teorin
Fusionsenergi är den rena kärnenergin som sedan
1950-talet framställts som svaret på alla energiproblem. Metoden är enkel i teorin, men svårare att
genomföra i praktiken. I stället för att klyva tunga
kärnor (fission) kan energi frigöras genom sammanslagning av lätta atomkärnor (fusion) med en process som liknar den i solen.
Trots mångåriga satsningar finns det ännu inga
fusionskraftverk i drift. Vid en försöksanläggning i
Storbritannien har den så kallade tokamakreaktorn
uppnått en effekt på 20 Megawatt under några minuter, längre har man inte kommit.
– Forskarna har satsat på ett spår. Det kommer
inte att vara realistiskt att börja bygga en första produktionsanläggning förrän tidigast 2050. I bästa fall
kan det finnas fusionsanläggningar klara för att producera el i större skala 2100, men allt är fortfarande
osäkert, säger Sven Kullander.
Thomas b Johansson vill i stället se en massiv satsning på de förnybara energikällor som redan finns.
– Om fusionskraft någonsin kommer att utvecklas på en kommersiell nivå ligger det långt fram i tiden. Varför inte använda det fusionsverk som redan
fungerar, det vill säga solen, säger han.
158
UTMANINGEN
Stor potential för solenergi
Solen är en förnybar energikälla som har mycket stor
potential. I princip alla processer på jorden drivs av
solen, och det är de processerna vi lever av. Utan solen har vi ingen mat, inget vatten, ingen värme, ingen atmosfär, inget klimat, inga geologiska kretslopp,
inget liv. Frågan är hur vi ska ta vara på solenergin
bättre och omvandla solenergi till el och värme för
andra ändamål i vårt samhälle också.
I dag finns det tre huvudsakliga metoder att utnyttja
solenergin: solfångare, solceller och solkraftverk:
Solfångare tar emot solstrålar och omvandlar solenergin till värme. I sin enklaste form är det en svart slang
med vatten, men det finns betydligt mer avancerade
varianter. Solfångare används för uppvärmning och
varmvatten. En fördel med solfångare är att de är relativt billiga, en nackdel är att värmen är svår att lagra.
Solceller består av en halvledare, ofta kisel, som omvandlar solenergin till elektricitet. Enkelt beskrivet
rycker energin från solstrålarna loss en elektron i
halvledaren, en elektron som då kan fara runt i en
krets och leverera elektricitet. Varje enskild cell producerar relativt låg spänning, därför kopplas cellerna
samman till solpaneler.
Solkraftverk använder värmen från solstrålarna till
att värma vatten och bilda ånga. Ett exempel är sol-
UTMANINGEN
159
torn som drivs kommersiellt bland annat i Spanien.
Solljuset fångas in av speglar som sitter i en parabolform. Solstrålarna koncentreras till en behållare i ett
torn i mitten. Vattnet kokar och driver en ånggenerator som i sin tur driver en turbin.
– Jag tror att den stora potentialen framöver ligger
i solceller. Med dagens teknik skulle solceller på en
yta motsvarande sex procent av Sahara räcka för att
täcka hela mänsklighetens behov av energi, säger
John Holmberg.
Trots den stora potentialen står solenergin för
mindre än 0,1 procent den globala elproduktionen.
Men solcellerna är på frammarsch, de senaste åren
har världsproduktionen ökat med 60 procent per
år. Den huvudsakliga orsaken till att solceller fortfarande spelar en mycket liten roll i energiförsörjningen är priset. Från början togs de fram för att
användas till satelliter och utvecklades utan tanke
på kostnaderna.
Vind och vatten
Vattenkraften har flera förtjänster. Till skillnad från
exempelvis vind- och solkraft har vatten lagringspotential. Genom att öka och minska genomsläppningen av vatten i dammarna kan energin utnyttjas
när den mest behövs. Vattenkraften är också den av
de förnybara elkällorna som är mest utvecklad i dag.
160
UTMANINGEN
Hela 87 procent av elkraften från förnybara energislag kommer från vattenkraft. Utbyggnaden har varit störst i Europa och Nordamerika. I Sverige står
vattenkraften exempelvis för närmare hälften av elproduktionen. I utvecklingsländerna har utbyggnaden inte varit så stor hittills, men den är på uppgång,
särskilt i Asien.
Oroande ekologiska och sociala konsekvenser
Thomas b Johansson ser med oro på utvecklingen.
– Vattenkraften går att bygga ut globalt, men det
finns kraftiga begränsningar. Det gäller att använda
den på rätt platser och med rätt metoder så att man
inte får för stora negativa ekologiska och sociala
konsekvenser, säger han.
I reglerade vattendrag förändras levnadsbetingelserna kraftigt för de djur och växter som lever
där. Migrerande fiskar får svårare att fortplanta
sig och många organismer har svårt att anpassa
sig till det fluktuerande vattenståndet. Kraftdammar förändrar också förhållandena för människor
som lever längs vattendragen. Till exempel har de
stora vattenkraftsatsningarna i Kina inneburit att
miljontals människor har tvångsförflyttats med
negativa sociala effekter som resultat. I stället spår
Thomas b Johansson lysande framtidsutsikter för
vindkraften:
– Vindkraftverken har samma fördel som solceller, de går snabbt att bygga och kan tillverkas i liten
UTMANINGEN
161
skala. De går därför bra att bygga upp parallellt med
andra energikällor.
Utbyggnaden av vindkraften sker i dag i ett tiotal
länder. Tyskland är världsledande på vindkraftsområdet, trots begränsade förutsättningar vad det gäller vindresurser ökar utbyggnaden av vindkraften
snabbt och står i dag för ungefär sju procent av elanvändningen i landet. Thomas b Johansson tycker att
det är synd att så få länder har satsat på vindenergi.
Han ser många platser i världen där potentialen är
stor.
– Det finns områden där det är känsligt att bygga
vindkraft, men det finns också områden där de kan
bygga hur mycket som helst. Patagonien, Nordafrikas Atlantkust och Mellanvästern i usa är bara några
exempel. Det finns tillräckligt med vindkraftresurser i Mellanvästern för att producera fem gånger den
amerikanska elanvändningen, säger han.
En nackdel är att områdena som är lämpliga för
utbyggnad av vindkraft ligger långt från de områden där elbehovet är som störst. Thomas b Johansson har räknat på möjligheten att producera vindkraft i inre Mongoliet för den kinesiska jättestaden
Beijings behov. I inre Mongoliet är förhållandena
ultimata för vindkraftsproduktion. Det är platt,
extremt glesbefolkat, skoglöst och bra vindförhållanden.
– Vi kom fram till att det skulle gå utmärkt att
överföra vindkraft från Inre Mongoliet till det folk-
162
UTMANINGEN
rika Östra Kina med högspänd likström. Och det till
ungefär samma kostnad som för kolproducerad el.
Från fossil till bio
Bioenergi är en förnybar energikälla med stor potential för framtiden. Energi från biologiskt material
har många användningsområden. Vi kan köra våra
bilar med etanol, värma våra hus med flis och producera el genom värmekraftverk. Men det finns en del
frågetecken som måste rätas ut.
Problemet är att produktionen av bioenergi konkurrerar med många andra intressen, inte minst med
livsmedelproduktion.
– Potentialen för biobränslen är stor. Risken är att
man bygger ut den på fel sätt, till exempel genom att
hugga ner regnskog för att odla oljepalmer till biodiesel. Det är något av det dummaste man kan göra,
säger Thomas b Johansson.
I november 2007 kom Kungliga Vetenskapsakademiens (kva) energiutskott med en rapport där de
uppskattade att bioenergiuttaget i Sverige kan öka
med 40 procent på 50 till 100 års sikt. Det får anses
nedslående för dem som vill se bioenergin som ersättning för de fossila bränslena.
– Vi kan öka uttagen av bioenergi, särskilt genom
bättre utnyttjande av restprodukter från skogs- och
jordbruk. Men vi får inte göra det på bekostnad
av saker som livsmedelsproduktion och biologisk
UTMANINGEN
163
mångfald, säger Sven Kullander som är ordförande
för kva:s energiutskott.
Tre generationer biobränsle
Vid ett byte av energisystem behöver transportsektorn alternativ till bensin och dieselolja. En lösning
som ofta framförs är att byta ut de fossila bränslena
mot biobränslen. Grundmaterialet kan komma från
skogen (till exempel spån och bark), jordbruket (energiskog och halm), pappersindustrin (svartlut) och
avfall (hushållssopor, gödsel och slakteriavfall).
Biobränslen brukar delas upp i tre generationer, beroende på hur de tillverkas:
Första generationens biobränslen är baserade på
jordbruksprodukter. Hit hör etanol som produceras
genom jäsning av stärkelserika grödor, biogas som
produceras genom rötning av hushållsavfall och rme
(rapsmetylester) som tillverkas av raps och rybs.
Andra generationens biobränslen kan produceras
inom ett 10-årsperspektiv. De baseras på produkter
från både skogs- och jordbruk. Hit hör också vidareutveckling av etanol framställd av skogsråvara samt
olika drivmedel som kan framställas genom förgasning av biomassa till syntesgas. Gasen kan sedan användas till produktion av metanol, dme (dimetylester) syntetisk diesel eller biometan.
164
UTMANINGEN
Tredje generationens biobränslen är möjliga att
producera i ett 50-årsperspektiv. Till denna grupp
hör i första hand vätgas lämpad för bränsleceller
och framställd av förgasad biomassa och biogas.
Den stora fördelen är att slutprodukterna blir vattenånga i stället för koldioxid som för de andra biobränslena.
Biogas är det biobränsle som många forskare inom
energisektorn menar har störst potential för framtiden.
– Genom rötning av restprodukter till biogas kan
vi ta tillvara energin i avfallet på ett effektivt sätt,
säger Thomas b Johansson.
Många bud om skogen
Sverige är ett skogsland. Stora mängder bioenergi
finns i alla dessa granar, tallar och björkar runt om
i landet. Men konkurrensen om skogens resurser
är stor. Pappers- och trävaruindustrin är beroende
av råvaran. Om trycket på skogen ökar är biologisk
mångfald och skogen som rekreationsområde två
andra viktiga faktorer att väga in. I Sverige bidrar
bioenergi med 17 procent av den totala energitillförseln; huvuddelen är skogsprodukter. Sven Kullander
ser en möjlighet att öka uttaget av restprodukter ur
skogen för energikonsumtion. I dag lämnas grenar
och toppar i de flesta fall kvar efter en avverkning.
Genom att ta tillvara en del av denna biomassa
UTMANINGEN
165
skulle skogens bidrag till energisektorn öka med 20
twh per år. Frågan är då hur vi ska utnyttja bioenergi
från skogen på bästa sätt. Ska vi tillverka elektricitet,
värme eller biodrivmedel?
Sven Kullander avråder från att tillverka drivmedel av skogsprodukterna. Anledningen är att verkningsgraden är så låg. Om man ska göra drivmedel av
skogsbiomassa är verkningsgraden 50 procent. Alltså
skulle vi kunna använda skogsprodukter för att producera 10 twh biobränsle.
– Min rekommendation är i stället att satsa på värmekraftverk. Då kan vi använda två tredjedelar av
energin till värme och en tredjedel till elproduktion,
säger Sven Kullander.
Anders Lewald, enhetschef på Energimyndigheten, är överens om att det är värme och el som
biobränslet ska användas till, åtminstone på kort
sikt.
– För att minska våra koldioxidutsläpp ska vi satsa
på att producera värme och el, men på längre sikt är
det intressant att producera drivmedel. Det är enklare att ersätta uppvärmning än transportbränsle,
säger han.
Vilket transportbränsle som kommer att dominera vill Anders Lewald inte sia om. Troligen blir det
flera olika drivmedel.
– I dagsläget är det inte drivmedlet i sig som är det
intressanta utan hur effektiv processen att ta fram
det är.
166
UTMANINGEN
Etanol – en återvändsgränd?
I Sverige är etanol det biobränsle som har dominerat.
Det är inte så konstigt eftersom etanolen har många
fördelar och tekniken som behövs för att framställa
den finns. Etanolen är på vissa sätt ett bra alternativ
till bensin eftersom den fungerar i förbränningsmotorer. Den är dessutom lätt att förvara och distribuera. Restprodukterna vid förbränning blir koldioxid och vatten. Så långt är det inga problem, det
är när vi tittar på produktionsledet som nackdelarna
med etanol som bränsle blir synbara.
Dagens etanolframställning får dramatiska effekter på miljö och biologisk mångfald i de områden där
grödorna odlas, samtidigt som den konkurrerar med
livsmedelsproduktion till en växande befolkning. I
usa har den ökade efterfrågan på majs till etanolframställning påverkat priserna på livsmedel. På ett
år fördubblades priserna på majstortillas i Mexiko
med stora protester bland befolkningen som följd.
Ett annat problem med dagens etanolproduktion
är att den i många fall inte är energieffektiv. Odling
av stärkelserika grödor som majs och vete är i allmänhet mycket resurskrävande. Det finns forskningsrapporter som visar att det går åt lika mycket, eller till
och med mer energi för att producera majsetanol än
vad som kommer ut i slutändan. Anledningen till att
det har varit lönsamt att satsa på etanol som fordonsbränsle är de stora subventionerna.
168
UTMANINGEN
– Etanolen har ingen framtid som den produceras
i Nordamerika och Sverige i dag, säger Thomas b
Johansson.
Sven Kullander håller med:
– I den svenska politiken har huvudspåret varit
positivt till etanol, men det börjar allt mer likna en
återvändsgränd. Frågan är hur fort det spåret kommer att kunna avvecklas.
Brasilianska sockerrör bättre, men långt ifrån bra
Etanol producerad på brasilianska sockerrör anses
på vissa sätt vara bättre än etanol producerad på
andra grödor. Vid etanolproduktion av sockerrör
används bagassen, alltså den del av sockerrören som
inte brukas för sockerproduktion. Eftersom det är
restprodukter från jordbruket är konkurrensen med
livsmedel inte lika stor och sockerrören kräver inte
heller lika högintensivt jordbruk som till exempel
majs och vete. Etanolen ger därför betydligt högre
energiutbyte än dessa grödor.
Men om större arealer används till sockerrörsodling trängs boskapsbönder undan från sina marker.
För att få nya betesmarker till sina djur blir många
tvungna att hugga ner regnskog. På flera håll har
sockerrörsodlingar också fått kritik för att de förgiftar miljön genom användningen av bekämpningsmedel och att de anställda på plantagerna har
slavliknande kontrakt.
UTMANINGEN
169
Sluta slösa
– fokusera på energieffektivisering
John Holmberg menar att ökad energieffektivisering är lika viktigt som alla alternativa energikällor
samlade.
– I dag ser vi ett otroligt energislöseri. Där tror jag
att vi kommer se ett ordentligt trendskifte inom de
närmaste decennierna, säger John Holmberg.
Energieffektiviseringen kan ske på alla plan. Det
kan handla om nanoteknik, lysdioder och smarta
material, men också att ändra attityden till energi
som råder i dag. Särskilt energislösande är våra bostäder. Över en tredjedel av all energi i Sverige används
inom byggnadssektorn. I Sverige är vi vana vid ett
lågt energipris och energieffektivitet har inte varit
prioriterat inom byggnadssektorn. I dag håller dock
energieffektivt byggande på att slå igenom.
– Vi står inför en renovering av miljonprogrammet. Om vi använder energieffektiv byggnadsteknik
kan vi minska energiförbrukningen för uppvärmning
med minst 50 procent, säger Thomas b Johansson.
2001 byggdes Sveriges första passivhus, alltså hus
utan central uppvärmning. Lindåshusen, som de
kallas, har varit en succé och förebild för passivhus i
andra delar av Sverige. Trots det ligger Sverige långt
efter länder som Tyskland, Österrike och Schweiz.
Där har ökningen av passivhus varit över 100 procent
flera år i rad.
170
UTMANINGEN
– Tekniken för en omställning till ett hållbart energisystem finns, nu gäller det bara att hitta den
politiska viljan att driva igenom den, säger John
Holmberg.
UTMANINGEN
171
Vem bär ansvaret
för vad?
Av Karl-Johan Börjesson
FORSKARE
Carl Folke – professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience
Centre
Peter Haldén – doktor i statsvetenskap, Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI)
Sverker Jagers – lektor i statsvetenskap, Göteborgs
universitet
Christian Munthe – professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet
Mirjam Palm – klimatsamordnare, Sida
Johan Rockström – professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Stockholm Resilience Centre, föreståndare för Stockholm Environment Institute
UTMANINGEN
173
För att lösa de globala miljöproblemen måste alla
vara med. Det spelar ingen roll om vi i Sverige bestämmer oss för att till exempel förbjuda alla fossila
bränslen med omedelbar verkan om inga andra länder gör något. Vid internationella klimatförhandlingar är därför rättvisa och ansvar tunga frågor. Vem
bär ansvaret för globala miljöproblem och klimatförändringen? Har vi som lever i industriländer rätt
att förvägra länder att använda fossila bränslen och
därmed utvecklas på det sätt vi har gjort?
De stora miljöfrågorna föder många moraliska frågeställningar. Christian Munthe, professor i praktisk
filosofi vid Göteborgs universitet, har särskilt studerat klimatfrågans etiska aspekter.
– Hittills har klimatfrågan huvudsakligen varit
ett område för naturvetare. När det är dags att göra
politik av den kommer moral- och värderingsfrågor
in som viktiga instrument, säger han.
Länge gällde den stora frågan i klimatdebatten om
huruvida det var människan som påverkar klimatet.
I dag är i princip alla forskare eniga om att så är fallet. Nu är i stället den stora frågan vad vi ska göra åt
problemet.
Det finns i huvudsak två sätt att angripa klimatförändringen, mitigation och adaptation. Med mitigation menas att begränsa klimatförändringen
och adaptation innebär att anpassa sig till dem. För
att få ett bra resultat måste arbetet ske från båda
hållen. Hittills i debatten har försöken att minska
174
UTMANINGEN
klimatförändringen varit i fokus, men hur samhället ska anpassa sig till ändrade förhållanden blir allt
viktigare.
Allmänningens tragedi
Trots att vi är medvetna om att klimatförändringen
mycket sannolikt beror på människans utsläpp av
växthusgaser fortsätter utsläppen att öka. Varför
förändrar vi inte vårt beteende när både förnuft och
vetenskap säger att vi borde göra det? Problemet
är att det som gynnar mig som individ på kort sikt
kan vara dåligt för mänskligheten på lång sikt. Varje
morgon när jag väljer att ta bilen till jobbet i stället för att cykla eller ta bussen gör jag ett val som
är sämre för miljön. Förklaringarna till att jag väljer bilen kan vara många. Det går snabbare, barnen
ska lämnas på dagis, jag ska handla på vägen hem.
Jag väljer helt enkelt bilen eftersom den kortsiktiga
vinsten överväger. Samhällsstrukturen understödjer
också starkt att jag tar bilen, till exempel genom en
otillräcklig kollektivtrafik.
Mitt bidrag till de sammanlagda utsläppen av
växthusgaser är bara en droppe i havet. Men om alla
tänker som jag får vi ett problem. Den enskildes
kortsiktiga intresse ställs ständigt mot kollektivets
långsiktiga intresse.
– Eftersom jag står för en så liten del av utsläppen
spelar det ingen roll om jag ändrar mig. Och om alla
UTMANINGEN
175
andra ändrar sig spelar det heller ingen roll om jag
ändrar mig, säger Christian Munthe.
Dilemmat kallas i filosofiska sammanhang för allmänningens tragedi och förklarar varför allmänna
resurser tenderar att överutnyttjas. Begreppet är
gammalt och populariserades i en vetenskaplig artikel av ekologen Garrett Hardin 1968. Hans exempel
var en allmän äng som flera bönder använde som betesmark för sina kor. Eftersom betet var gratis ville
varje bonde ha så många kor som möjligt på ängen.
Till slut var det så många kor på ängen att den förstördes. Trots att var och en försökte maximera vinst
slutade det med en förlust för alla.
Det betyder inte att alla allmänningar kommer
att överutnyttjas, det finns forskare som har visat
att även frivilliga överenskommelser – alltså varken
statligt eller privat ägande – kan fungera för att förvalta gemensamma tillgångar, men det finns ändå
två huvudsakliga sätt att undvika allmänningens
tragedi: privatisering eller reglering. I fallet med
atmosfären är det första alternativet svårt att genomföra.
Ansvar för kommande generationer
Ett av klimatfrågans stora problem är att effekterna
sällan är direkta. Det är inte vi som släpper ut växthusgaserna som drabbas, snarare är det våra barnbarn
och deras barn. Hur kommer det sig att vi fortsätter
176
UTMANINGEN
med ett beteende som vi vet skadar framtida generationer?
Christian Munthe förklarar det här beteendet med
diskontering. Det är en psykologisk term som främst
används av ekonomer som vill avgöra hur människor
agerar på en marknad. Diskontering innebär att vi
har en tendens att bry oss mindre och mindre om
saker ju längre fram i tiden vi antar att de inträffar.
En farhåga blir mindre farlig ju längre fram i tiden
vi kan skjuta upp den. Christian Munthe anser att
beteendet är fullt förståeligt och begripligt, men att
vi inte kan låta oss styras av det.
– Diskontering är en del av vår natur, men i det här
fallet är det begränsande och oförnuftigt. Vi måste
bygga upp våra samhällssystem så att de korrigerar
det här, det är hela tanken med hållbar utveckling,
säger han.
Christian Munthe tycker att vi måste ställa oss
frågan om vårt eget liv är viktigare än våra barns och
barnbarns.
– Jag kan inte se att skillnaden i tid är viktigare än
skillnaden i rum. Hur långt fram i tiden en hemskhet som jag har orsakat inträffar är lika irrelevant
som det är om jag hade skickat en tidsinställd bomb
till Australien eller om jag hade skickat den till min
granne, säger Christian Munthe.
Mycket av klimatdebatten har handlat om vad
vi som privatpersoner kan göra för att minska våra
utsläpp. Vi kan sänka inomhustemperaturen, äta
UTMANINGEN
177
säsongsanpassad mat och ta tåget i stället för flyget.
Begrepp som koldioxidbantning och klimatångest
har blivit vanligt förekommande, men vilket ansvar
har jag som individ att göra något åt klimatförändringen?
Christian Munthe tycker att det är fel att lägga
ansvaret för klimatfrågan på individnivå.
– Det är bara de politiska lösningarna som kan ha
effekter av den storleken att problemen kan påverkas.
Att människor av sig själva gör en insats är förstås bra,
men det är inte realistiskt att tro att det skulle vara
tillräckligt. När politikerna pratar om att byta till
energilampor och ta bussen i stället för att åka bil är
det ett sätt att bagatellisera problemen, säger han.
Christian Munthe tycker i stället att det viktigaste
man kan göra som privatperson är att påverka politiker att ta beslut om en mer klimatvänlig politik.
Historisk skuld
Vem bär då ansvaret för klimatförändringen? En stor
diskussionsfråga vid de internationella klimatförhandlingarna har handlat om historisk skuld. Länder
med växande utsläpp, som exempelvis Indien och
Kina, pekar på industriländernas utsläppshistoria.
Industriländerna har stått för ungefär 80 procent av
utsläppen före år 2000.
Vid fördelningen av utsläppsrättigheter vill därför många utvecklingsländer ha större andelar för
178
UTMANINGEN
att kunna utvecklas och bygga upp en välfärd. Industriländerna hävdar i stället att utsläppsrättigheterna ska delas upp efter vad länderna släpper ut i
dag. Sverker Jagers, statsvetare vid Göteborgs universitet, använder äpplen och usa och Kina som exempel.
– Om två personer ska dela på två äpplen är det
naturligt för oss att tänka att de ska ha ett äpple var.
Men om vi får reda på att den ena redan har hundra
äpplen och den andra inte har något är svaret inte
lika självklart. På samma sätt har usa i klimatförhandlingarna hävdat att usa och Kina ska minska
sina utsläpp i samma utsträckning eftersom de i dag
släpper ut lika mycket, om än inte per person. usa
vill inte ta på sig någon historisk skuld alls, säger
Sverker Jagers.
Frågan om historisk skuld är problematisk på flera
sätt. Kan skuld verkligen gå i arv? Många av de personer som har orsakat klimatförändringen är sedan
länge döda. De hade inte heller någon vetskap om
vad deras handlingar skulle orsaka. Christian Munthe tycker att den historiska skulden är underordnad
i sammanhanget.
– Människor har gjort sitt bästa för att förbättra
sina liv och förutsättningarna för kommande generationer. Det är inget konstigt alls. De har använt de
verktyg som de har lyckats komma på.
I stället för att diskutera vem som bär skulden till
klimatförändringen tycker Christian Munthe att ut-
UTMANINGEN
179
gångspunkten ska vara vem som har möjlighet att
förändra situationen. Han gör en liknelse med två
personer som möts vid en å. Den ena är starkare än
den andra. Båda vill ta sig över ån men bron är trasig.
Vid åkanten ligger en stock som är tillräckligt lång
för att använda som en spång över ån, men ingen av
personerna klarar av att bära stocken själv. Stocken
har en tjock och en smal ända. Bara om den starka
bär den tjocka ändan och den svaga den smala ändan
klarar de att få stocken på plats och ta sig torrskodda
över ån.
– Men om den starke vägrar att bära den tjocka
ändan längre än halva vägen klarar ingen av dem att
ta sig över ån. Att begära generositet av den fattiga
och utsatta är omänskligt. De länder som släpper ut
mest växthusgaser i dag är de som har minst behov
av att göra det. De har ju redan byggt upp en välfärd,
säger Christian Munthe.
Mot bakgrund av sin forskning, skulle Christian
Munthe hellre se att behovsprincipen tillämpades
vid tilldelningen av utsläppsrätter. Ju större behov
ett land har av att utvecklas, desto fler utsläppsrätter tilldelas de. Det skulle resultera i att världens fattigaste länder skulle få flest utsläppsrättigheter. De
fattiga länderna har då en möjlighet att satsa på att
bygga upp en exportindustri och på så sätt kunna utvecklas. Ett annat alternativ är att de säljer utsläppsrättigheterna och får till stånd en utveckling genom
inkomsterna.
180
UTMANINGEN
För stort hopp till tekniken?
Ny teknik är enligt många medicinen som ska lösa
klimatfrågan. I kapitlet Från oljepanna till solpanel
framgår det att de tekniska lösningarna för att lösa
energifrågan finns. Enligt John Holmberg skulle det
exempelvis räcka med solceller på sex procent av
Saharas yta för att täcka hela världens energibehov.
Christian Munthe tycker att det är oansvarigt att
sätta så stort hopp till teknikutvecklingen.
– Den våta drömmen är att vi ska slippa klimatförändringen utan att det ska kosta oss ett dugg. Jag
tycker att det är löjligt att höra ledande representanter för både vetenskap och politik säga att lösningen
är ny teknik. Någonstans måste det kosta. Utvecklingsländerna har inte råd med den nya tekniken
förrän de når samma utvecklingsnivå som vi, säger
han.
Christian Munthe ser två möjliga lösningar på
problemet. Antingen fortsätter den rika världen
med en stegrande ekonomisk tillväxt och betalar
enorma summor till de fattiga länderna för att de ska
komma ikapp ekonomiskt. Eller så bromsar vi i den
rika delen av världen den ekonomiska tillväxten och
låter de fattigare länderna komma ikapp.
– Jag anser att en inbromsning av tillväxttakten är
det mest rättvisa sättet att hantera den här situationen. Men för att göra det krävs det att det finns politiker som är beredda att ta obekväma beslut. Det blir
en stor utmaning för det demokratiska systemet.
UTMANINGEN
181
Carl Folke, professor i naturresurshushållning och
chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, håller inte med om att ökad ekonomisk tillväxt är problemet.
– Det är lätt att blanda ihop fysisk tillväxt med
ekonomisk tillväxt, men en ökad ekonomisk tillväxt
behöver inte självklart betyda ökad tryck på resurserna. Utmaningen är att vidareutvecklas ekonomiskt
utan att öka resursförbrukningen. Nya spelregler
och tydlig politik för internationella marknader behövs för att stimulera den globala utvecklingen att
samarbeta och stärka ekosystems resiliens i stället
för att fortsätta urholka den, säger han.
Utvecklingsländerna drabbas värst
Ett förändrat klimat påverkar alla jordens människor. Höjda havsnivåer, stormar och torka förändrar
levnadsbetingelser världen över. Hårdast drabbas
fattiga människor i utvecklingsländer eftersom de
mer än andra är direkt beroende av naturen för sin
överlevnad.
Mest sårbara är de minst utvecklade länderna,
små önationer som riskerar att läggas under vatten,
länder med tätbefolkade låglänta kustområden och
regioner med torrområden. Många gånger tvingas
invånarna också bosätta sig på platser som är särskilt
utsatta vid extrema väderförhållanden, eftersom de
inte har råd med alternativen.
182
UTMANINGEN
Mirjam Palm, klimatsamordnare på Sida, är orolig
för hur klimatförändringens effekter påverkar de
allra fattigaste utvecklingsländerna.
– Klimatförändringen kan innebära att vissa länder kommer att gå tillbaka i utvecklingen. På grund
av detta kan vi tvingas till att återuppta samarbete
med länder som vi tidigare har lämnat. Vi satsar därför särskilt på att integrera anpassning i biståndet
för att länderna bättre ska kunna hantera klimatförändringens negativa effekter, säger hon.
Vatten en nyckelfråga
En av de största effekterna som klimatförändringar
medför är att fördelningen av det tillgängliga vattnet
förändras. Vissa delar av världen får mer nederbörd,
andra får mindre. Johan Rockström, föreståndare för
Stockholm Environment Institute och Stockholm
Resilience Centre, har särskilt studerat vattenresursernas betydelse i utvecklingsländerna.
– Tillgången till färskvatten är en nyckelfråga
eftersom den är direkt knuten till livsmedelsproduktion. Hela 80 procent av det färskvatten som används förbrukas inom jordbruket. För att producera
det dagliga matbehovet för en vuxen person går det
åt ungefär 3 000 liter vatten, säger han.
Det geografiska läget bidrar till att utvecklingsländerna drabbas hårdare av klimatförändringen.
För ekosystemen i tropikerna, där de flesta av
UTMANINGEN
183
utvecklingsländerna ligger, är nederbörden den
knappa resursen. Därför påverkas de mer av ändrade
nederbördsförhållanden och kommer att drabbas
hårt. I ekosystemen i den tempererade klimatzonen,
där majoriteten av industriländerna är belägna, är
det i stället temperaturen som påverkar produktiviteten. En stigande medeltemperatur kan på kort
sikt till och med öka avkastningen av jordbruksprodukter i de länderna. Enligt ipcc kan avkastningen i
dessa områden öka vid en måttlig ökning av temperaturen, men om temperaturen ökar mer (och dit är
vi på väg med dagens globala utsläppsökningar) så
kommer avkastningen att minska över allt.
Afrikas gröna revolution
Den kontinent som är mest utsatt för klimatförändringen är Afrika. Redan i dag finns här en naturlig
sårbarhet och känslighet för vattenbrist. I kombination med en kraftigt ökande befolkning och en stor
fattigdom kan klimatförändringen bidra till hungerkatastrofer.
– Om vi inte stävjar klimatförändringen finns risken
att Afrikas livsmedelsproduktion minskar med hälften. För att klara av den här utmaningen är tillgången
till färskvatten nyckeln, säger Johan Rockström.
I Afrika är 97 procent av jordbruken småskaliga
och regnförsörjda. Skördarna varierar med nederbörden. Johan Rockström använder Burkina Faso som
exempel. Landet är fattigt och lever på sitt jordbruk.
184
UTMANINGEN
Vid en jämförelse av bnp och nederbörd från år till
år är resultatet slående. När nederbörden är stor höjs
bnp och när nederbörden är liten sjunker den.
Johan Rockström är mycket orolig för utvecklingen.
Inte nog med att det är utvecklingsländerna som
drabbas värst av klimatförändringen, det är också de
som är sämst förberedda för att stå emot effekterna
av den.
– Det är ett läskigt läge. Den rika världen har hittills orsakat ungefär 80 procent av klimatförändringen, men de som drabbas är främst utvecklingsländer
i den tropiska zonen. Vi i den rika delen av världen
ser minst av effekterna, trots att vi har orsakat dem. I
dag finns det ett akut behov, inte bara av att motverka klimatförändringen, utan också av att investera i
anpassning i de här länderna, säger han.
Satsa på småskaliga projekt
Fokus under 1900-talet har varit att investera i storskaliga projekt som enorma dammar eller bevattningssystem från vattendrag eller sjöar. Dessa storsatsningar
har ofta fått stora sociala och ekologiska konsekvenser. Johan Rockström vill hellre se mindre projekt som
stöder det småskaliga jordbruket. Ett sätt är att bygga
små dammar för att lagra vatten från de regnrika
perioderna till att använda under torrperioderna.
– Det regnförsörjda jordbruket har problem med
att korta torrperioder förstör skörden. Nederbörden
totalt är tillräcklig, problemet är att den är ojämnt
UTMANINGEN
185
fördelad över tid. Undersökningar har visat att projekt med små dammar för vattenlagring både har
tre- och fyrdubblat skördarna.
Johan Rockström tror också på en utveckling av
plöjningsfri odling för att klara av att försörja en
växande befolkning. Plogen, som infördes av kolonialmakterna, har inte haft samma positiva verkan på
jorden i de tropiska länderna som den har haft på de
tempererade jordarna. Anledningen är att det starka
solljuset i tropikerna bränner av jordarna på organiskt material när de plöjs upp. I längden innebär
det att jordarna utarmas. Jorden blir också hårdare
och får svårare att binda vatten och drabbas därför
hårdare av torka. Det plöjningsfria jordbruket, som
fanns innan kolonisatörerna kom, håller kvar organiskt material och binder vatten bättre.
Enligt Johan Rockström har det plöjningsfria
jordbruket gett en jordbruksrevolution i Latinamerika och är på gång i Afrika.
– Nu behövs det en ny jordbruksrevolution i
Afrika likt den gröna revolutionen som fördubblade
effektiviteten i Asiens jordbruk på sextio- och sjuttiotalet. Jag tror att det plöjningsfria jordbruket och
småskaliga bevattningsdammar kommer att vara en
viktig del av den revolutionen.
Konflikter och samarbete
Klimatförändringen kan också påverka säkerhetsläget i världen. Särskilt utsatta är regioner som redan
186
UTMANINGEN
i dag lider av fattigdom och instabilitet. Det menar
Peter Haldén, forskare i statsvetenskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut (foi).
– Klimatförändringen kan öppna upp för konflikter, men behöver inte göra det. Om det blir konflikter
eller inte beror mycket på den politiska stabiliteten
i ett område. Därför är det viktigt att vi fortsätter
arbetet med att skapa regional stabilitet.
Peter Haldén tror att de mellanstatliga konflikterna kan bli färre eftersom större resurser kommer att
gå till att ta hand om klimatförändringens effekter.
Nationerna kommer därför inte att ha resurser nog
för att inleda konflikter med andra stater. Däremot
ser han en ökad risk för inomstatliga konflikter.
– Nationernas kapacitet att föra krig externt
minskar, vilket är stabiliserande på det mellanstatliga planet. Men även kapaciteten att hålla ordning
inom territoriet minskar. Det kan innebära att andra
aktörer, till exempel gerillagrupper, stiger in i det
tomrummet, säger han.
Som tidigare nämnts är vattnet en ödesfråga när
det gäller att klara av att anpassa sig till klimatförändringen. Det skulle vara lätt att dra slutsatsen att det är
runt färskvattentillgångarna de framtida konflikterna
kommer att stå. Men Peter Haldén tror tvärtom att
de begränsade vattenresurserna kan öka samarbetet
mellan länderna. Han tar Pakistan och Indien som exempel. Trots att länderna alltid har sett varandra som
dödsfiender, har de sedan 1960 haft en mellanstatlig
institution för att reglera Indusflodens vatten.
UTMANINGEN
187
– Det här avtalet har fungerat under alla år, även då
de här två länderna har legat i krig med varandra.
Det säger något om människors förmåga att separera
frågor från varandra, säger han.
Klimatflyktingar
I februari 2008 kom Sida med rapporten Konflikter i
klimatförändringens spår. Rapporten visar att 46 nationer löper stor risk att drabbas av väpnade konflikter på grund av klimatförändringens påverkan på befintliga ekonomiska, politiska och sociala problem. I
dessa länder bor 2,7 miljarder människor. Därutöver
nämns ytterligare 56 länder, med 1,2 miljarder invånare, som bedöms ha svårt att klara av att hantera
följderna av klimatförändringen som läggs till deras
nuvarande problem.
– Svaga stater och samhällen är de som har svårast
att hantera förändrade förutsättningar. Det är också
där risken för flyktingproblematik och konflikter är
som störst, säger Mirjam Palm.
Ett av länderna som är särskilt utsatt är Bangladesh. Varje år översvämmas en tredjedel av det folkrika landets yta med stora folkomflyttningar som
följd. Översvämningar och torka gör att landet har
svårt att föda sin växande befolkning. Miljontals
människor har därför utvandrat till Indien, lockade
av den högre levnadsstandarden och den lägre befolkningstätheten. På flera håll har folkomflyttningarna skapat oroligheter och konflikter.
188
UTMANINGEN
Det finns uppskattningar som visar att en del områden i Afrika år 2020 kan stå med halverade skördar i
spåren av klimatförändringen och enligt fn:s klimatpanel bor en miljard människor i områden som kommer att behöva överges på grund av översvämning
eller torka före 2050.
Christian Munthe är orolig för utvecklingen att
den rika världen bygger högre murar för att motverka
ökade flyktingströmmar från den fattiga till den rika
delen av världen.
– Människorna som drabbas av klimatförändringen kommer inte att stanna kvar och låta sig dränkas
eller svettas ihjäl. De kommer att flytta på sig och
frågan är hur vi i den rika världen ska hantera det,
säger Christian Munthe.
190
UTMANINGEN
Anta utmaningen
Professor Carl Folke om människans största
utmaning
En sak är säker. Vi beter oss sällan som om vi är en
del av den här planeten. Vi har tagit naturens tjänster för givna, nu måste vi dirigera om utvecklingen
och börja samarbeta med biosfärens processer. Annars finns det risk för att vi går mot en kulturell kollaps.
Hittills har miljöfrågan hanterats som en värdefråga bland andra och inte som den ödesfråga den
är. Det är dags att vakna upp och inse att de levande
natursystemen är själva grundvalen för samhällets
utveckling. Globaliseringen vilar på denna grundval.
Det handlar inte om att rädda jorden, jorden kommer att finnas kvar. Det handlar inte heller om att
rädda livet på jorden, liv kommer att finnas kvar i
någon form. Det handlar om att möjliggöra en bra
utveckling för oss själva.
Till skillnad från många andra organismer har vi
möjligheter att göra något. Vi har en enorm kapacitet
att kommunicera och utveckla oss. Med det i åtanke
är det ganska ofattbart att mänskligheten på några få
generationer har glömt bort att vi är beroende av en
livskraftig biosfär.
192
UTMANINGEN
Nu är det upp till bevis för Homo sapiens. Klarar
vi av att vrida om riktningen på utvecklingen eller
liknar vi en insektspopulation som ökar explosionsartat när förhållandena är de rätta och sedan kollapsar? Utmaningen är att visa att vi människor är
något annan än bara en organism som följer givna
riktningar.
Attitydförändring på gång
Det är en tuff utmaning mänskligheten ställs inför,
men den är långt ifrån omöjlig. För att kunna lösa
den krävs först och främst samarbete och nytänkande. Vi måste arbeta framåt och vara öppna för
nya lösningar. Ett sätt för kunskapsuppbyggnad om
dessa ödesfrågor är att verka för mer tvärvetenskap.
Universiteten i dag är i stort sett uppdelade i naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juridik, fyra enskilda pelare som sällan samverkar med
varandra. Det naturliga är att du håller dig inom din
pelare och oftast inom en delpelare i pelaren. För att
inte vara begränsad av tidigare bilder av hur världen
fungerar behövs samlande arenor som möjliggör
kunskapsutbyte, syntes och nytänkande. Tillsammans kan vi skapa nya bilder som bättre avspeglar
och tolkar den komplicerade helhet vi i dag lever
med.
En positiv effekt av uppmärksamheten kring klimatfrågan är att vi närmar oss en mental tipping
UTMANINGEN
193
point, alltså en punkt där majoriteten inser allvaret
i frågan. De flesta i västvärlden är i dag medvetna
om att utsläppen av koldioxid måste minskas, vilket
är en förutsättning för att en förändring ska kunna
ske. Det är dock inte lika klart för alla att vi är en
del av biosfären och måste jobba ihop med den. Det
är enklare att förstå när det handlar om en enstaka
resurs, att fisken är slut eller att skogarna huggs ner.
Men att vi själva är i grunden beroende av ekosystemtjänster från haven, skogarna och landskapet för
vår egen utveckling sitter inte i ryggraden på människor i allmänhet.
Vi har inte längre några stora reserver att ta av.
Världshaven är alltför hårt fiskade, stora delar av jordbruksmarken är uppodlad. Vi har vattenresurser som
är begränsade på många håll. Utmaningen är enorm.
Självklart hade det hade varit trevligare om vi hade
nått denna mentala tipping point för 50 år sedan, då
hade möjligheterna att göra något åt klimatförändringarna sett mycket lättare ut. Men vi måste inse
faktum att vi står där vi står, det är dagens situation
vi måste utgå från.
Lyckade exempel
Vi har vant oss vid att ta för givet att det finns fisk i
haven och att skogarna ger oss virke. Så självklart är
det inte, vi måste sköta om och stärka kapaciteten
hos våra ekosystem att leverera dessa tjänster. Och
194
UTMANINGEN
det finns goda exempel där man har lyckats vända
riktning, där människor har ändrat synen på ekosystemen och börjar se vilka tjänster de kan ge oss och
stärka vår ekonomiska utveckling om vi sköter om
dem.
•
Stora Barriärrevet i Australien
Utvecklingen vid Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust ger en direkt parallell till klimatdebatten i dag. Revet är ett av Australiens viktigaste
turistmål och en nationalklenod. Länge sågs det
myllrande livet på det cirka 190 mil långa revet som
en självklarhet, något som bara fanns där. Men för
tio femton år sedan kom rapporter från flera olika
forskargrupper om att allt inte stod rätt till på revet.
Temperaturförändringar i vattnet gjorde att korallerna blektes och dog. Utfiskningen av rovfiskar
och massförekomst av sjöborren Kristi törnekrona,
som i sin tur åt upp korallerna, gjorde reven sårbara.
Livet på barriärrevet var inte lika myllrande längre
och turisterna började rikta sina blickar åt andra
håll. Ekonomin i området, som till stor del byggde
på ett levande och friskt korallrev, började skaka.
En massiv informationskampanj startade och på
bara några år skedde en mental tipping point, precis
vad som nu håller på att hända med klimatfrågan. I
dag har man en helt annan syn på skötsel av barriärrevet. I stället för att endast freda de delar som är
extra fina på själva revet har man delat in kusthavet
UTMANINGEN
195
i 70 delekosystem (biotoper) och skyddar cirka 30
procent av området från exploatering. Numera ser
man revet som en del bland flera ekosystem och tar
hänsyn till avskogning på land, avloppsutsläpp och
hur fisket är utformat.
Man arbetar nu aktivt med att stärka ekosystemens buffertkapacitet, deras resiliens, för att bättre
klara av påverkan utifrån. Hela den här förändringen
tog runt tio år att genomföra från insikt till tipping
point. Det var bara några få personer som tog initiativet, men de fick med sig fiskare, ursprungsbefolkning, lantbrukare och politiker. Det betyder inte att
allt är bra vid Stora Barriärrevet, men det visar att
det går att ändra riktning och att det inte behöver ta
alltför lång tid.
•
Kristianstads Vattenrike i Sverige
Ett positivt exempel från Sverige är Kristianstads
Vattenrike. Våtmarkslandskapet runt Kristianstad i
Helge å sågs länge som ett vattensjukt område utan
något värde. När våtmarkerna på 1980-talet höll på
att växa igen började många arter försvinna. På 1990talet tog några personer initiativ till att ändra attityden till området hos olika intressegrupper. Lantbrukare, fågelskådare, sportfiskare, länsstyrelsen,
kommunen, miljöorganisationer, företag och turistbranschen byggde upp ett nätverk för kunskapsutbyte och skapade tillsammans en gemensam vision
för hur de skulle sköta landskapet som en helhet,
196
UTMANINGEN
hur allt från matproduktion till turism skulle kunna
samverka med en livskraftig natur. Skötsel av Vattenriket blev en del av utvecklingen.
Engagemanget hos dem som verkar i området tas
tillvara eftersom det finns en tro på att de som varit
med och skapat något också vill bevara och utveckla dess värden. Lärandet är centralt. Man lär sig
hur landskapet ska skötas för att vara resilient och
bygger nätverk också med andra länder. 2002 blev
Kristianstads Vattenrike ett av Unescos biosfärområden och fungerar nu som en förebild för liknande
områden i hela världen.
Tekniken är inte värdefri
Det talas mycket om att tekniken är lösningen på
klimatfrågan, men tekniken är inte värdefri. Den
utvecklas efter de tankemodeller och ramar vi har.
Om vi fortsätter att utveckla teknik som försöker
göra oss oberoende av biosfären då är tekniken en
påskyndare av en möjlig kollaps. Om vi i stället utvecklar en teknik som samverkar med biosfären då
är den en hjälpare för att stärka en positiv och hållbar samhällsutveckling.
Utmaningen i dag är inte enbart att minska utsläppen, det handlar också om hur vi tänker förhålla
oss till klimatförändringarna. Det blir svårt att anpassa oss till klimatförändringar först när de slår
in. Vi måste förberedda oss för att kunna hantera
UTMANINGEN
197
förändringarna och deras konsekvenser och lära
oss leva med dem. Resiliensen behövs stärkas och
byggas i både samhälle och ekosystem. Mångfald
stärker resiliensen. Stora monokulturer av grödor
är sårbara. Ett mer instabilt klimat gör det svårt
att förutse hur skörden blir. Det finns ingen aktiesparare som lägger alla sina pengar på en aktie, det
skulle vara dumt. På samma sätt är det dumt att bara
satsa på några få grödor när osäkerheten ökar. Framtiden kommer att innehålla mer mångfasetterade
produktionssystemen anpassade till de geografiska
förutsättningarna.
Öppna ögonen
I dag lever över sex miljarder människor på jorden,
om femtio år är det enligt prognoserna över nio miljarder. Om alla dessa människor ska kunna utvecklas
materiellt kommer det att bli knappt om resurserna,
och det kommer att starkt påverka ekosystems kapacitet att fortsätta leverera tjänster.
Tidigare har den ekonomiska tillväxten stått i
centrum och miljöfrågorna har bara plockats in om
de har fått plats inom dess ramar. I dag börjar man
inse att hela fundamentet för människans välfärd
påverkas och att det är en omfattande förändring
som tycks ske. Priserna kommer att bättre avspegla
biosfärens arbete, naturens kapital kommer att räknas in i prisbilden och i de ekonomiska prognoserna.
198
UTMANINGEN
Jag tror att vi är på väg mot en förskjutning där insikten om att ekonomisk tillväxt behöver en livskraftig miljö växer sig allt starkare
Att vrida om utvecklingen mot ett hållbart samhälle är nog den största utmaning mänskligheten har
ställts inför. Ska vi klara av den krävs det starka och
kompetenta ledare som tar tag i de här frågorna. När
vi väl har insett konsekvenserna av vår utveckling
kommer vi att öppna våra ögon och börja agera.
UTMANINGEN
199
Forskningsområden
Biologi är vetenskapen om livet och livets processer.
Delas traditionellt in i botanik, zoologi och mikrobiologi.
Didaktik betyder läran om undervisning och är den
del av pedagogiken som handlar om hur man gör
kunskap så lättillgänglig som möjligt och gör inlärningen intressant och effektiv.
Ekologi är vetenskapen om levande organismers
relationer till varandra och till sin omvärld. Det
kan exempelvis handla om hur växter och djur
påverkar varandra, eller hur klimat och jordmån
påverkar de levande organismerna.
Ekologisk ekonomi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som behandlar förhållandet mellan
ekonomi och naturliga ekosystem.
Ekonomi är en vetenskaplig disciplin som behandlar hushållning med begränsade resurser. Ämnet
delas in i nationalekonomi, som både tar upp enskilda aktörers ekonomier och ekonomier som
en helhet, och företagsekonomi som handlar om
ekonomier på företagsnivå.
200
UTMANINGEN
Energisystem är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som studerar effektivitet och miljöpåverkan för långsiktigt hållbara energilösningar.
Fysik är vetenskapen om energin, dess olika former
och omvandlingar från en form till en annan. Fysik betyder läran om naturen och var från början
benämningen på all form av naturvetenskap.
Fysisk resursteori är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som bland annat tar upp hållbar
utveckling, energisystem i ett klimatperspektiv,
industriell ekologi och komplexa system.
Högenergifysik undersöker materiens minsta delar
och deras växelverkan. Vetenskapsområdet kallas
också för partikelfysik och studerar bland annat
atomkärnor och elementarpartiklar.
Industriell ekologi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde inom miljöteknikområdet som är inriktat
på att utveckla mer hållbara samhällssystem. Ett
mål är att utveckla kunskap om hur man ska kunna
balansera ekonomisk och social utveckling mot de
gränser som ekosystemens stabilitet ställer upp.
Marin ekologi är vetenskapen om havsorganismernas relationer till varandra och deras anpassning
till den omgivande havsmiljön.
UTMANINGEN
201
Miljöhistoria är den del av historien som avser människornas samspel med den yttre miljön och förändringarna i denna. Miljöhistorien brukar uppdelas i tre undersökningsnivåer: Ekologisk, socioekonomisk och idéhistorisk.
Miljöpsykologi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som handlar om hur vi människor påverkas av vår omgivning och hur vi genom vårt sätt
att leva påverkar den.
Nationalekonomi är huvudinriktningen inom ekonomi och studerar de ekonomiska drivkrafterna
i vårt samhälle. Nationalekonomin delas in i två
undergrupper, makroekonomi som behandlar
ekonomin i större skala inom och mellan nationer
och mikroekonomi som är inriktad på beslutsfattande främst hos enskilda individer och företag.
Naturresurshushållning är ett tvärvetenskapligt
forskningsområde som studerar kapaciteten hos
ekosystem att generera och upprätthålla ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och samhällsutveckling.
Pedagogik är vetenskapen om uppfostran och undervisning. Pedagogiken behandlar de processer
genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
202
UTMANINGEN
Praktisk filosofi är den del av filosofin som behandlar grunderna för människans handlande, både
som individ, som del av en grupp och som samhällsmedlem. Centrala forskningsområden är etik
och värdeteori och deras tillämpning i samhället.
Samhällsplanering är ett vetenskapsområde som
handlar om hur mark- och vattenområden ska
användas för bebyggelse, infrastruktur och verksamheter.
Sociologi är vetenskapen om människans sociala
beteende och relationen mellan människan och
samhället. Ämnet tar upp sociala relationer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Statsvetenskap är vetenskapen om teoretisk och
praktisk politik, och beskrivandet av politiska
system. Ämnet delas in undergrupper som politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik
och internationell politik.
Systemekologi är den gren av ekologin som behandlar
ekosystemens uppbyggnad, funktion och reglering.
Forskningen är ofta inriktad på komplexa system
och matematiska modeller är viktiga hjälpmedel.
Teknik och social förändring är ett tvärvetenskapligt forskningsområde vid Linköpings universitet
UTMANINGEN
203
som behandlar hur människor skapar och använder teknik, samt hur teknisk förändring vävs samman med kulturmönster, vardagsliv, politik och
ekonomi.
Vatten, miljö, teknik (WET) är en tvärvetenskaplig
avdelning vid Chalmers tekniska högskola som
bedriver forskning inom vågor, hydraulik, processteknik, miljöteknik och hållbar utveckling.
204
UTMANINGEN
Ordförklaringar
Agronom är en akademisk examenstitel inom lantbruksvetenskap som kan erhållas efter studier vid
Sveriges lantbruksuniversitet
Bioenergi är den energi som kan utvinnas direkt eller indirekt ur olika typer av biologiskt material.
Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland
levande organismer, både vad det gäller inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Biosfär är en sammanfattande beteckning för de delar av jorden där liv kan förekomma.
Diskontering är en ekonomisk term som används
i samband med beräkning av nuvärdet av ekonomiska transaktioner vid senare tidpunkter. Termen
används även i överförd betydelse för att ange hur vi
värderar händelser som kanske kommer att inträffa
längre fram i tiden.
Ekosystem är allt levande och dess livsmiljö i ett avgränsat område. Det finns inga bestämda avgränsningar för hur stort eller litet ett ekosystem är, det
kan handla om en liten damm eller hela havet.
Ekosystemtjänst är en benämning på de är tjänster
vi får "gratis" av naturen som till exempel polli-
UTMANINGEN
205
nerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.
Fossila bränslen består av rester från tidigare biologisk aktivitet på jorden som inte förmultnat
eftersom den befann sig i en syrefattig miljö. De
ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol, olja
och naturgas.
Hållbar utveckling bygger på tanken att tillgodose
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Begreppet fick sitt stora genomslag vid världskonferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro
1992.
Kollagring är en teknik avskiljer koldioxid från rökgaserna efter förbränning för lagring under jord.
Koldioxid är en mycket vanlig färg och luktfri gas.
Koldioxid är en av växthusgaserna som bland annat bildas vid förbränning och nedbrytning av organiskt material.
Koldioxidneutralitet innebär att förbrukning som ger
utsläpp av koldioxid kompenseras av upptag av koldioxid. Biobränslen brukar benämnas för koldioxidneutrala eftersom växtligheten tar upp lika mycket
koldioxid som släpps ut vid förbränningen.
206
UTMANINGEN
Mikrokredit är ett utlåningssystem där fattiga människor får möjlighet att prova en affärsidé genom
att ta ett lån utan att behöva lämna säkerhet.
Pengarna används för att göra nödvändiga inköp,
till exempel för att utveckla ett litet jordbruk eller
starta tillverkning och försäljning av varor.
Passivhus är hus som saknar konventionellt värmesystem och istället värms upp av den värme som
alstras av apparater och de som bor i huset.
Resiliens beskriver buffertkapaciteten hos ett ekosystem. Det är alltså ett mått på ett systems förmåga att klara av en förändring och kunna gå vidare,
det vill säga hur stresståligt det är och hur mycket
förändring ett ekosystem eller ett samhälle kan
klara av att hantera utan att ramla över i ett annat
ofta försämrat tillstånd. Ett resilient ekosystem är
ett ekosystem som har god förmåga att stå emot
störningar, både mänskliga och naturliga.
Utsläppsrätt är rätten att släppa ut ett ton koldioxid
under en angiven handelsperiod.
Växthusgaser är de gaser som bidrar till växthuseffekten, alltså fenomenet att långvågig strålning
hindras från att lämna en planets atmosfär. Viktiga växthusgaser är koldioxid, metan, ozon, kväveoxid, vattenånga och freoner.
UTMANINGEN
207
Skribenter
Karl-Johan Börjesson är frilansjournalist och biolog. Han skriver främst om naturvetenskap, miljö
och mat för tidningar som Naturvetaren, Ingenjören och Göteborgs Posten. Han har bland annat
arbetat som guide på vetenskapscentret Universeum och skrivit boken Landskapsbröd om den
svenska brödkulturen.
Annika Olofsdotter är frilansskribent och utredare
och skriver huvudsakligen om energi- och miljöfrågor, ofta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hon var tidigare utredare på Nutek. Hon har
huvudsakligen uppdrag för myndigheter och regeringskansliet, bland andra Kärnavfallsrådet och
Energimyndigheten, men skriver också artiklar
för olika tidskrifter.
Jessica Rydén är frilansjournalist med inriktning
på populärvetenskap, forskningspolitik och sociala
frågor. Hon har varit redaktör för beteendevetenskapliga ämnen och idéhistoria vid redaktionen
för Nationalencyklopedin. För Vetenskapsrådets
räkning har hon bland annat medverkat som skribent i Pop-boken Bakom Vansinnet.
208
UTMANINGEN
Forskare och praktiker
som medverkar i boken
Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala universitet
Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för
lärande och kommunikation i Jönköping
Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Johanna Björklund, agronom, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, slu
Chris von Borgstede, forskare i miljöpsykologi,
Göteborgs universitet
Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell
ekologi, Kungliga tekniska högskolan och forskare inom miljö och energisäkerhet, Totalförsvarets
forskningsinstitut (foi)
Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning, Stockholm Resilience Centre
UTMANINGEN
209
Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap, Umeå
universitet samt verksam vid Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre
Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring, Linköpings universitet
Carl Folke, professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för
ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm
Resilience Centre
Eva Friman, föreståndare för Centrum för hållbar
utveckling (Cemus), Uppsala universitet
Victor Galaz, forskare i statsvetenskap, Stockholm
Resilience Centre, Stockholms universitet
Peter Haldén, doktor i statsvetenskap, Totalförsvarets forskningsinstitut (foi)
John Holmberg, professor i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Sverker Jagers, lektor i statsvetenskap, Göteborgs
universitet
Maria Johansson, docent i miljöpsykologi, Lunds
Tekniska Högskola
210
UTMANINGEN
Thomas B Johansson, professor i energisystem och
föreståndare för Internationella miljöinstitutet
(iiiee), Lunds universitet
Sven Kullander, professor emeritus i högenergifysik, Uppsala universitet
Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi, Lunds universitet
Anders Lewald, enhetschef för energiteknikavdelningen, Energimyndigheten
Cecilia Lundholm, forskare i pedagogik, Pedagogiska
institutionen och Stockholm Resilience Centre,
Stockholms universitet
Åsa Löfgren, forskare i nationalekonomi, Göteborgs universitet
Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning vid
Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco
Greg Morrison, professor och avdelningsföreståndare, Vatten, Miljö, Teknik, Chalmers tekniska
högskola
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet
UTMANINGEN
211
Karl-Göran Mäler, professor i nationalekonomi,
Stockholm Resilience Centre
Mirjam Palm, klimatsamordnare, Sida
Martin Persson, doktorand i fysisk resursteori,
Chalmers teknisk högskola
Johan Rockström, professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, föreståndare för
Stockholm Environment Institute och chef för
Stockholm Resilience Centre
Christer Sanne, docent i samhällsplanering, tidigare verksam vid Kungliga tekniska högskolan
Will Steffen, professor inom området ekosystem och
globala förändringar, Australian National University
Tore Söderqvist, forskare i nationalekonomi, forsknings- och utredningschef, Enveco Miljöekonomi ab
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga
tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre
Friederike Ziegler, doktor i marin ekologi och forskare
vid Institutet för livsmedel och bioteknik (sik)
212
UTMANINGEN
Johan Öhman, universitetslektor i pedagogik, Örebro
universitet
UTMANINGEN
213
I stället för att överutnyttja våra ekosystem måste vi förvalta
dem för vår egen framtida välfärd. Det handlar om att våra
barnbarn också ska ha näringsrik mat på bordet och rent
vatten att dricka och bada i. Det säger forskare i den här
populärvetenskapliga boken om hur vi kan sköta vår jord
bättre.
Men hur förvaltar vi våra ekosystem på ett smart sätt?
Hur påverkar klimatförändringen? Vem har ansvar för
vad? Handlar det om ny teknik eller politik? Måste vi
ändra livsstil?
I Utmaningen får du en mångvetenskaplig bild av lösningar
för en hållbar framtid. Forskare, med expertis inom bland
annat systemekologi, nationalekonomi, statsvetenskap,
fysik, psykologi och pedagogik debatterar allt från globala
avtal till vad vi själva kan göra i vår vardag.
PRISGRUPP
F
POCKETSTANDARD