Metodbok för elevhälsan

METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.11
2017-05-29
HÖRSEL
Förekomst av hörselnedsättning
Permanent hörselnedsättning på mer än 40 dB beräknas finnas hos cirka 1,6
promille av nyfödda barn. Det finns goda vetenskapliga underlag för att prevalensen
av hörselnedsättning ökar under barnets första tio år. Allvarliga hörselnedsättningar,
neurogena hörselnedsättningar, som orsakas av skador på hörcellerna och som
kräver hörselhjälpmedel förekommer hos cirka 0,5 % av skolbarnen. Sekretorisk
mediaotit med hörselnedsättning kan förekomma hos cirka 5 % av barn i åldern 5-8
år och ger ofta en tillfällig hörselnedsättning. Cirka 80% av barnen rapporteras ha
haft sekretorisk mediaotit någon gång före skolstart. I Örebro län finns lågt räknat
200 barn 0-20 år med bestående hörselnedsättning och cirka 120 stycken med
hjälpmedel.
Från och med januari 2004 genomförs neonatal hörselscreening av alla nyfödda barn
med hjälp av OAE-metoden som registrerar så kallade otoakustiska emissioner.
Dessutom utförs hörselscreening på alla fyraåringar inom barnhälsovårdens ram.
Stöd och samverkan
Remiss till audiologiska kliniken vid misstanke på hörselnedsättning kan skrivas från
flera verksamheter. Audiologiska kliniken ansvarar för medicinsk utredning,
diagnostik, medicinsk hörselvård och tekniska hjälpmedel, även i skolan. HDV
ansvarar för de habiliterande insatserna. HDV är den hörsel- och dövpedagogiska
verksamheten inom habiliteringen. När en hörselnedsättning diagnostiseras på
audiologiska kliniken och man bedömer att det finns en större funktionsnedsättning
med funktionshinder i vardagen eller en mindre funktionsnedsättning med stort
funktionshinder i vardagen skickas en remiss till HDV. HDV kan erbjuda habilitering i
teamsamverkan med kurator, psykolog, logoped. HDV samverkar också med
kommunernas hörselpedagoger. HDV kan informera om ett barns
funktionsnedsättning på uppdrag av vårdnadshavare.
Audiologiska kliniken kan med vårdnadshavares samtycke lämna information om en
elevs hörselnedsättning vidare till elevhälsans medicinska insats. Audiogram och
eventuellt andra journalkopior kan skickas till den medicinska delen av elevhälsan
och ska då scannas in i journalen. Information kan skickas då en hörselnedsättning
diagnosticeras eller vid en förändring av hörseln.
Rektor är ytterst ansvarig för en elevs behov utifrån en hörselnedsättning för
anpassningar och eventuellt behov av extra stöd. Hörselpedagogerna vid Centralt
skolstöd i Örebro är en resurs för skolorna så att anpassningar görs och stöd ges på
bästa sätt. De flesta kommuner i länet med vissa undantag har avtal med Centralt
skolstöd för att få tillgång till hörselpedagog. De kan ge information, råd- och
stödinsatser samt handledning till skolledning, arbetslag och i viss mån elever i
skolan. De samverkar också med hörselingenjörer. När skolsköterskan får kännedom
en elevs hörselnedsättning bör hon/han informera rektor samt ta kontakt med
1
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.11
2017-05-29
hörselpedagog. Rektor kan också samverka direkt med hörselpedagog. Audiologiska
kliniken ansvarar för att hörhjälpmedel finns installerade på skolan.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har som mål att vara ett stöd i
specialpedagogiska frågor gentemot kommunen genom att erbjuda
informationsinsatser, kompetensutveckling och specialpedagogisk rådgivning.
Program för hörselbedömning inom elevhälsans medicinska insats
 Identifiera elever som vid start i förskoleklassen har en redan känd
hörselnedsättning. Observera resultatet från hörselscreening på BVC när 6årsbesöket genomförs.
 Rutinmässig screeningaudiometri görs på alla elever i förskoleklass i Örebro
kommun från och med höstterminen 2016.
 Hörselmätning görs närhelst misstanke om hörselnedsättning föreligger.
Observera särskilt elever med inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter
och där utredning och utvecklingsbedömning görs bland annat med
frågeställningen utvecklingsstörning.
 Nyanlända elever och andra elever där hörselscreening inte tidigare utförts skall
erbjudas detta.
 Riktad hörselscreening genomförs under skolår 1 i gymnasieskolan vid program
med bullerbelastning för att identifiera elever med neurogen hörselnedsättning.
 Medicinsk studie- och yrkesvägledning ges till elever med känd hörselnedsättning
i samverkan med studie- och yrkesvägledaren och eventuellt hörselpedagogen.
Utbildning
Skolsköterska som utför hörselscreening ska ha gått utbildning i
screeningaudiometri.
Screeningaudiometri i förskoleklass
Screeningaudiometri skall erbjudas alla elever i förskoleklass. I samråd med
audiologiska kliniken rekommenderas att hörselscreening görs på förmiddagen då
eleven är som piggast vilket kan underlätta koncentrationen. Undersökningen görs
lämpligast vid ett från hälsobesöket separat tillfälle.
Screeningaudiometri inom gymnasieskolans bullerbelastade
program
 Screeningaudiometri ska erbjudas elever som valt bullerbelastade linjer inom
gymnasieskolans första skolår.
 Skolsköterska med utbildning i hörselscreening skall utföra screeningen.
 Det är lämpligt att lyfta fram arbetsmiljöperspektivet i samband med att
hörselscreeningen görs på gymnasieskolans bullerbelastade program. Det är bra
2
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.11
2017-05-29
om eleven medvetandegörs om sambandet mellan bullerbelastning och risken för
hörselskador. Vikten av hörselskydd bör alltid tas upp.
Bullerbelastad miljö kan definieras som en miljö där man använder hörselskydd,
exempelvis gymnasieskolans bygg-, fordons-, musik/estet- och
livsmedelsprogram.
För att ytterligare definiera vad som ska bedömas som bullerbelastad miljö kan
akustikmätning (bullermätning) utföras på skolan. En sådan mätning kan vara bra
ur pedagogisk synvinkel. Denna fråga får diskuteras på den enskilda skolan. Man
kan be företagshälsovården eller eventuellt hörseltekniska avdelningen vid
RGD/RGH om hjälp, audiologiska kliniken kan för närvarande inte ta på sig detta.
Att tänka på vid hörselscreening i skolan







Ordinarie skolsköterska på respektive skola är kontaktperson.
Ta fram samtycke från vårdnadshavare då eleven inte uppnått myndig ålder och
lämna information till vårdnadshavare om resultatet.
Boka tid med klasserna efter överenskommelse om dag och tid med
skolsköterska som hjälper till med screening om ordinarie sköterska inte utför
undersökningen.
Hörselscreeningen bör helst ske tidigt på dagen (för yngre barn) eftersom barnen
kan bli trötta på eftermiddagen och få svårt att koncentrera sig och därmed blir
resultatet osäkrare.
Ett tyst rum används för hörselscreeningen på varje skola. Observera eventuell
fläkt, surrande kylskåp eller dator. Telefonen skall vara bortkopplad.
Eleven ska kunna sitta bekvämt på egen stol vid lagom högt bord.
Vid screening i förskoleklassen utförs undersökningen lämpligast vid ett från
hälsobesöket separat tillfälle.
Att tänka på före mätningen

Funktionskontroll, sätt på apparaten före undersökningen och kontrollera att
den fungerar. Audiometern placeras avskärmad så att eleven inte ser när man
trycker. Observera att inga små lampor på apparaten reflekteras i fönster eller
tavlor.

Otoskopera eleven innan hörselmätningen påbörjas så att man är säker på att
hörselgångarna är fria från vaxpropp. Om det finns en vaxpropp, rekommendera
Vaxol. Ny tid ges för mätning.

Instruera eleven, med lurarna på bordet, att trycka på knapp som kallas
”patientsignal” när det hörs ”en ton, ett pip eller ett litet brum” i ena örat. Upprepa
så eleven förstår att det är olika ljud och att de är svaga eller väldigt svaga.

Sätt hörtelefonerna på eleven. De skall sitta mitt för örats mynning, ytterörat får
inte vara vikt, inget hår i vägen som kan täcka och kittla.
3
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.11
2017-05-29
Genomförande av hörselscreeningen
Screening på 20 dB-nivån för skolelever
Börja med en väl hörbar signal (40 dB) vid frekvensen 1 kHz på höger öra eller det
bästa örat om föräldrarna misstänker sidoskillnad.
Sänk sedan nivån till 20 dB och ge en signal. Om svar erhålls ge en ny signal på
samma nivå. Om svar erhålls två gånger på samma nivå kan svaret bedömas som
säkert och man går vidare och testar nästa frekvens på samma sätt.
Testa på
40 dB
20 dB
20 dB
20 dB
20 dB
20 dB
20 dB
20 dB
20 dB
1 kHz
1 kHz
2 kHz
3 kHz
4 kHz
6 kHz
8 kHz
1 kHz
500 Hz
Om svar inte erhålls höjs ljudnivån i 5 dB-steg tills eleven svarar. Därefter sänks
ljudnivån med 10 dB och man testar på den ljudnivån igen, om inget svar fås höjer
man med 5 dB i taget tills man når nivån man först fick svar på. Om eleven svarar då
har man fått två svar på samma nivå vid aktuell frekvens.
Om svaren på en frekvens är osäkra, gör om mätningen på denna frekvens i ett
senare skede av undersökningen.
Om eleven inte ger respons på det första örat, byt öra och mät färdigt detta öra,
fortsätt därefter med det första örat.
Uppmuntra eleven under mätningen.
Kommentera inte elevens svarstryckningar utan upprepa och gå vidare.
Vid svarstryckningar utan given signal, kontrollera att eleven förstått instruktionerna.
Ställ inte ledande frågor.
Bedömning av resultatet
Kravet för godkänd screening är två säkra svar på 20 dB vid samtliga frekvenser (0,5
- 8 kHz).
4
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.11
2017-05-29
Remiss till Audiologiska kliniken
 Om eleven hör vid 25 dB eller sämre vid två intilliggande frekvenser på samma
öra.
 Om eleven hör vid 30 dB eller sämre vid 500 Hz, 1000 Hz, 2000 Hz eller 3000 Hz.
 Om eleven hör vid 35 dB eller sämre vid 4000 Hz, 6000 Hz eller 8000 Hz.
 Om eleven eller omgivningen upplever hörselbesvär.
Om eleven hör vid 25 dB på mer än en frekvens (men ej sammanhängande) bör en
ny hörselkontroll göras. Om resultatet kvarstår vid omkontroll skrivs remiss.
Skolsköterska som utför hörselmätning skickar remissen men elevens skola anges
som svarsmottagare så att remissvar kommer rätt.
Dokumentation
Audiometriresultatet förs in i journalen (ProReNata) under
journalanteckning/undersökning/hörseltest.
Medicinsk studie- och yrkesvägledning
I samband med hälsosamtalet under skolår 7 bör medicinsk studie- och
yrkesvägledning ges till elever med känd hörselnedsättning, gärna tillsammans med
skolans studie- och yrkesvägledare och hörselpedagog i kommunen. Det innebär att i
samtal med eleven medvetandegöra om sambandet bullerbelastning och risken för
försämring av sensorineural hörselskada. En lindrig diskantlokaliserad hörselskada
som drabbat hörselnerven kan förvärras efter exposition för buller. Vid ensidig dövhet
kan det vara svårare att lokalisera ljud. Det kan vara av betydelse utomhus,
till exempel i vissa trafiksituationer. Vid ensidig dövhet kan också arbete i bullrig miljö
innebära en onödig risk för det fungerande örat. En grav hörselskada kan försvåra
arbete där kommunikation via hörseln är viktig.
Kalibrering av audiometer
Audiometern ska kalibreras en gång om året. Ansvaret för att det utförs vilar på den
skolsköterska som är ordinarie på den skola där audiometern förvaras. Särskild
blankett, PM 4.11.1, finns som ska fyllas i och följa med audiometern till audiologiska
kliniken som utför kalibrering till viss kostnad.
 Kalibreras mot hörlurarna
 Vid byte av hörtelefoner/hörlurar så måste audiometern kalibreras om.
Bilaga vid kalibrering av audiometer
Skicka med ifylld bilaga, PM 4.11.1, vid kalibrering av audiometer.
5