2014-10-09
Plan mot kränkande behandling för
Djupedalskolans grundskola, särskola
och fritidsklubb.
Läsåret 2014-2015
Gäller från september 2014
2014-10-09
Djupedalskolans organisation för läsåret 2014-2015:
För arbetslag Väster är rektor Kristina Edeland ansvarig. Här ingår årskurs 4-6 med
tillhörande fritidsklubb och grundsärskolan.
För arbetslag Öster är rektor Birgitta Lager ansvarig. Här ingår årskurs 7-9 med tillhörande
särskild undervisningsgrupp.
Rektor är alltid ansvarig för att planen mot kränkande behandling och trakasserier följs och att
åtgärder vidtas. Som elev, vårdnadshavare eller personal ska du ta kontakt med den rektor
som är ansvarig för ärendet.
Mål och vision:
Djupedalskolan rustar sina elever för framtiden. Detta innebär inte bara ämneskunskaper och
färdigheter, utan också att medvetandegöra ett bestående avståndstagande från all slags
diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Vi vill skapa en trygg miljö, där gott uppförande och ömsesidig respekt ligger till grund för all
kunskapsutveckling och övrig verksamhet.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier
eller kränkningar i någon form.
Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och
dess innehåll.
Så säger lagen:
Djupedalskolans arbete mot kränkande behandling utgår från skollagen, diskrimineringslagen
och läroplanen.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning samt ålder. Skolan ska dessutom arbeta förebyggande mot detta.
Skollagens kapitel 6 går ut på att all kränkande behandling som inte är diskriminering eller
trakasserier också är förbjudet. Skolan ska arbeta förebyggande även mot dessa frågor (att
vara stygg, reta, uppföra sig illa etc.).
Läroplanen tar upp att skolan måste motverka alla tendenser till all kränkande behandling och
att ingen ska utsättas för det i skolan. Det är dessutom skolans uppgift att bemöta detta med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Utvärdering av förra årets plan:
Utvärdering av planen har gjorts genom samtal i trygghetsteamet, med elever och personal i
särskolan och med elevrådet. Alla elever har också gjort den årliga trivselenkäten.
Frågorna ger resultat 1-5, där 5 är det positiva resultatet. Generellt är svaren bra. Typvärdet är
4.
En ny fråga för året var om man som elev definierar sig som han, hon eller hen. Några elever
definierar sig som hen. I deras svar framkommer det att gruppens resultat i princip ligger lägre
än skolans totala medel på många frågor i synnerhet de som rör trygghet, respekt, bemötande
och likabehandling.
2014-10-09
De yngre elevernas resultat är generellt bättre än de äldre elevernas.
Vi kan se att elever upplever att elever inte alltid bemöter varandra med respekt och trevlig
attityd (3,45), att det förekommer kränkningar (3,5), att elever upplever att vuxna inte alltid
ingriper om någon behandlas illa (3,66).
De högsta värdena är att de absolut flesta eleverna känner sig trygga på rasterna (4,28) och de
upplever inte att någon ofta är dum mot dem (4,4). De kan däremot se att någon/några är dum
mot andra (3,73). Några har någon gång känt sig kränkt p.g.a sin religion eller sexuella
läggning (1,9 av ja/nej svar).
De flesta tycker att de får den hjälp i skolarbetet som de behöver (3,93), att de får reda på
kunskapsmålen i de olika ämnena (3,73).
Klassråden fungerar inte tillräckligt bra (3,16). Elevrådet bland de yngre eleverna fungerar
bra.
Både att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (3,29-3,55) och att rektor tar hänsyn till
elevernas åsikter (2,8-3,39) har ökat under de två senaste åren. Dessa siffror behöver dock öka
än mer.
Positivt från enkätsvaren är att:
Eleverna upplever trivsel och trygghet.
De tycker att de får hjälp i skolarbetet och tycker att de får reda på kunskapsmålen.
Elevrådet bland de yngre eleverna fungerar bra.
Att eleverna ger mer uttryck för att flickor och pojkar blir lika bemötta.
Fadderverksamheten fungerar bra.
Negativt från enkätsvaren är att:
Det förekommer kränkande behandling och trakasserier.
Att det finns otrygga områden på skolan.
Alla vuxna inte ingriper om de ser att någon behandlas illa.
Rektorer och lärare kan ta än bättre hänsyn till elevers åsikter.
Elevråd och klassråd kan fungera bättre.
Det är roligt att se att eleverna tycker att flickor och pojkar blir mer lika bemötta. Vi kan
också se i betygsresultaten att det våren 2014 är jämnare betygsresultat mellan pojkar och
flickor.
Särskolans elever berättar att de trivs bra i skolan och har kompisar att vara tillsammans med.
De tycker att andra ungdomar är snälla.
De tycker att de får hjälp i skolarbetet och att vuxna griper in om de behöver hjälp att lösa en
konflikt.
Vi vill att särskolan ska vara en naturlig del av Djupedalskolan, och inte en separat del. Av
den anledningen arbetar vi inkluderande med att hela skolan deltar i det främjande och
förebyggande arbete vi har. Särskolans elever deltar oftast i aktiviteter tillsammans med
elever i år 7-9 och de deltar i elevrådet för år 7-9.
Elever ger uttryck för att det finns trakasserier p.g.a funktionshinder, kön och etnicitet.
De flesta eleverna känner sig trygga i skolan, men de nämner några otrygga områdena på
skolan, vilka är klassrum, omklädningsrum, biblioteket, fotbollsplanen, skogen och vid sitt
eget skåp.
2014-10-09
I samtal med elevrådet och i trivselenkäten kan vi höra och se att elevrådet är för osynligt och
klassråden för dåliga. Eleverna tycker inte att det som tas upp på klassråden kommer vidare
till elevrådet.
Eleverna önskar fler klass- och elevsammansvetsande aktiviteter i form av idrottsdagar,
klassdagar och arbetslagsdagar.
Vi hade några rapporterade fall av kränkande behandling under förra läsåret. De handlar om
glåpord, slagsmål, tråkiga saker som händer i lek, förstörelse av cyklar, utfrysning via sms
eller blickar.
Rektor går under hösten in i klasserna och pratar med elever om vår Plan mot kränkande
behandling. Eleverna får då också tala om t.ex. hur man är en god kamrat, vilka sociala
värdeord som ska lysa starkt i klasserna, m.m. De yngre eleverna har då kommit fram till
följande förslag.
Goda kamrater tycker yngre elever är:
De som låter alla som vill vara med och leka.
De som frågar den som ser ensam ut om han/hon vill vara med och leka.
De som bjuder in till lek både i skolan och på fritiden.
De som låter alla vara med och bestämma.
De som lyssnar på andra.
De som tänker sig för innan han/hon säger något taskigt.
De som tillåter andra att säga eller göra fel.
De som inte suckar eller skrattar när någon gör fel.
De som inte retas eller säger fula ord.
De som låter andra få vara som de är.
De som stöttar och hjälper andra.
De som säger till den som uppför sig illa.
De som säger till en vuxen då om man behöver hjälp.
De som är opartiska i ett bråk.
De som är ärliga.
De äldre eleverna gjorde förra året ett ordmoln, vilket visualiserar elevernas uttryck för
klassens trygghet och kamratskap, t.ex.:
2014-10-09
Djupedalskolan hade våren 2014 Skolinspektion och fick där kvitto på att vi har ett bra
pågående värdegrundsarbete, att vi har rutiner för att följa upp kränkande behandling och att
vi har arbetsro på skolan. Vi bedömer därför att vi ska fortsätta arbeta på det sätt vi gör, men
att också hela tiden förbättra saker som fungerar mindre bra.
2014-10-09
Främjande arbete för trivsel och bra stämning:
Klassråd minst 1 gång/månad, enligt kalendarium.
Elevråd:. Vi kommer att ha två elevråd. Ett blir för år 4-6 och ett för årskurs 7-9 samt
grundsärskolan. Båda elevråden kommer att träffas en gång/månad.
Trygghetsgrupp finns, vilken består av personal, vilka tar sig an samtal runt
kränkning och trakasserier.
EHT (Elevhälsoteam) finns, bestående av rektor, skolpsykolog, specialpedagog,
ungdomsarbetare, kurator och skolsköterska.
Temavecka (Allas lika värde): Kommer att vara i oktober med tema Kamratskap (år
4), Funktionshinder (år 5), Internationella relationer (år 6), Hälsa och samarbete (år 7),
Kärlek och sånt (år 8), Skola och arbetsliv (år 9. Veckan avslutas med öppet hus för
föräldrar och syskon.
Tema (Goda relationer) under de första sex veckorna på hösten då vi förankrar
ordningsregler och likabehandlingsplan + genomför diverse aktiviteter för att skapa
god stämning bland eleverna.
Fadderverksamhet där årskurs 4-6 och 5-7. Årskurs 8 och 9 har inga faddrar, utan
har till uppgift att vara de bästa förebilder och goda kamrater till alla
Respektdag har vi på vårterminen då varje årskurs har egen planering för denna dag
runt film, samtal och värderingsövningar.
Många sammansvetsande aktiviteter i form av idrottsdagar, klassens dag,
arbetslagets dag mm genomförs under läsåret. Många av dessa är i uppstart och
avslutning av året.
Trivselenkät under våren varje år.
Elevinflytande i undervisningen: är ett prioriterat utvecklingsområde, vilket alla
försöker bli duktigare på.
Aktiva föräldramöten har vi i varje årskurs på våren runt ett material, vilket handlar
om 24-timmarsdygnet, droger, likabehandling mm.
Gemensamt arbete kring skolmiljön arbetar vi vidare med genom klasserna och
elevrådet.
Vår vaktmästare är en aktiv vuxen i korridorer.
2014-10-09
Förebyggande arbete för trivsel och trevlig stämning:
Vår plan för ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Denna plan ska vara
väl känd för all personal och innefattar hur vi arbetar med vårt elevhälsoarbete.
Rastvärdar (lärare, fritidsledare och elevassistenter) finns på skolgården bland de
yngre eleverna och i korridorer och umgängesytor för de äldre eleverna.
Förbättringsområden:
Att vårt rastvärdssystem fungerar och att alla har speciell uppsikt mot otrygga
områden: omklädningsrum, biblioteket, bildsalen, musiksalen, fotbollsplanen, skogen,
bakom idrottsalen, korridorer och vid skåpen.
Att alla vuxna ingriper om de ser att någon behandlas illa och gör det som behöver
göras (se Handlingsplan).
Att vi pratar om innebörden i planen med elever på klassråd, elevråd och vid
uppkomna tillfällen.
Att vi vuxna fortfarande tänker på och pratar om att flickor och pojkar ska vara lika
bemötta och ha samma möjligheter att nå sina mål i skolarbetet även om resultaten är
bättre i år.
Att elevinflytandefrågor (klassråd, elevråd, i undervisningen) fortfarande är ett
prioriterat område.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar att:
- all personal får kännedom om att när kränkande behandling förekommer ska åtgärder vidtas.
- det på skolan ska finnas ett Elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, specialpedagog,
skolsköterska, kurator och psykolog som bland annat jobbar med att förhindra kränkande
behandling.
- det på skolan finns ett trygghetsteam som aktivt motverkar kränkande behandling och ser till
att utredning görs utifrån en gemensam handlingsplan.
- all personal, elever och föräldrar informeras om planen mot kränkande behandling och
ordningsregler samt dess innehåll minst en gång varje år.
- uppdatera skolans plan mot kränkande behandling och skolans ordningsregler varje år
tillsammans med personal, elever och föräldrar.
- vid behov kontakta andra myndigheter.
2014-10-09
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
- följa skolans plan mot kränkande behandling.
- åtgärder vidtas då kränkande behandling misstänks, upptäcks eller anmäls.
- ha tillsyn över elevers verksamhet på raster, speciellt vid ovan nämnda platser.
- kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor på konferenser.
- kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor med elever på klassråd, elevråd och vid
uppkomna situationer.
- att bemöta alla elever och all personal på ett respektfullt sätt.
Föräldrar och annan vårdnadshavare
Det är föräldrars och annan vårdnadshavares ansvar att:
- vara ett föredöme och stödja planens budskap på fritiden, på brukarråd, föräldramöten och
utvecklingssamtal i skolan.
- skolans och klassens gemensamma regler ibland går före enskilda elevers önskemål.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
- påtala all kränkande behandling som sker på skolan.
- bemöta elever och all personal på ett respektfullt sätt.
Handlingsplan och åtgärder
Vid enstaka tillfälle:
Den personal som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. När den
akuta situationen klarats ut meddelas berörda mentorer som sedan pratar med sina elever.
Mentorer eller ingripande personal dokumenterar (anmälan om kränkande behandling, skada
och/eller tillbud) det inträffade och tar kontakt med hemmet. Anmälan lämnas till rektor, som
i sin tur anmäler vidare till huvudmannen (Härryda kommun-Registrator).
Vid upprepade tillfällen (mobbning):
1. Anmäl till rektor.
2. Rektor kontaktar trygghetsteam, som tillsammans med den utsatte eleven i detalj
utreder (utredningsblankett) vad som har hänt. Man informerar om att detta inte får
förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå skulle hända något är det viktigt att
den utsatte omedelbart säger till.
2014-10-09
3. Trygghetsteam (2 st) talar med den som utfört kränkningen. (Om det är flera utövare
har man enskilda möten istället för i grupp). Teamet förklarar att kränkningen måste
upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också
olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas (på
utredningsblankett). Trygghetsteamet bestämmer en tid med eleven för uppföljning ( 1
vecka). Samtalet dokumenteras.
4. Trygghetsteam informerar mentorer som tar kontakt med de inblandades föräldrar
samma dag och berättar vad som hänt. Även rektor/EHT informeras.
5. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar trygghetsteamet kontakt med de
inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt
även fortsättningsvis. Samtalet dokumenteras (utredningsblankett/uppföljning).
Samlade dokument lämnas till rektor för arkivering och anmälan till skolhuvudman.
Om kränkningarna inte upphört:
Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att
komma till rätta med problemet. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till
socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras (EHK). Om
skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun.
Handlingsplan när elev utsätts för kränkande behandling av en vuxen:
1. Händelsen anmäls till rektor.
2. Vårdnadshavare informeras.
3. Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp ärendet med samtal
och dokumentation.
4. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
5. Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven och tar upp hur
nuvarande kontakt med berörd elev fungerar.
6. Rektor rapporterar till skolhuvudman.
Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev:
1. Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne.
2. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst).
3. Målsmän blir informerade.
Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet:
Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas
relationer, har skolan ett ansvar att reagera.
2014-10-09
1. Rektor informeras.
2. Utredningsblankett skrivs.
3. Vårdnadshavare kontaktas.
4. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst).
5. Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare.
6. Rektor anmäler till skolhuvudman.
Medlemmar i trygghetsteamet 2014-2015:
Mattias Rydén, Ulf Axelsson, Lotta Liljered, Anna Ast, Jani Korkiasaari och Linda
Antonsson
Beslut om att arbeta efter denna plan mot kränkande behandling under läsåret 2014-2015 taget
141009 på arbetsplatsträff
Kristina Edeland, rektor Väster
[email protected]
tel. 7248224
Birgitta Lager, rektor Öster
[email protected]
tel. 7248225
