Brandströmska skolan Nylöses plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen är skola, förskoleklass och fritidshem
Ansvariga för planen Rektor samt EHT
Vår vision –
- Alla elever och vuxna skall känna sig trygga på vår skola.
- Alla som arbetar i skolan skall motverka alla former av kränkande och
diskriminerande behandling.
- De vuxnas samt barnens förhållningssätt skall genomsyras av respekt, solidaritet och
tolerans.
- Vi intar ett aktivt förhållningssätt vilket innebär att vi alltid reagerar när kränkningar
uppstår.
- Vi som skola vill verka för att alla kulturer och religioner skall få finnas sida vid
sida. Vi vill vara en mångkulturell skola med plats för alla!
- Vi vill göra rasterna till en trygg miljö och positiv del av skoldagen.
Planen gäller från 2012-08-22
Planen gäller till 2013-08-21
Elevernas delaktighet: Kompisstödjarna kommer under ht12 att gå igenom
likabehandlingsplanen för att se på bättringsområden.
Likabehandlingsplanen tas upp på elevrådet samt av lärarna i respektive klass.
Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöte varje termin. Tonvikt skall ligga på
värdegrund samt kränkande behandling. "Mobbningsfolder" delas ut och gås igenom
tillsammans med likabehandlingsplanen.
Personalens delaktighet Planen har arbetats med i de olika teamen, på studiedagar samt
kontinuerligt skolans Trygghetsteam.
Förankring av planen Planen kommer att gås igenom och delges till personal, föräldrar samt
elever under ht12.
Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats. Rektor, arbetslag samt EHT har på studiedagar
gått igenom samt reviderat likabehandlingsplanen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Rektor, EHT, pedagoger samt övrig personal.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visade att skolan har behov av
att bli mer effektiv i likabehandlingsarbetet särskilt vad gäller delaktighet på samtliga nivåer,
organisationsnivå, grupp- och individnivå. Vi behöver också tydligare verktyg för
utvärdering.
Resultat från enkäten visade också att vi behöver arbeta mer aktivt med frågor kring det
mångkulturella samt olika religioner.
Enkäten visar bl.a. att det inte är ovanligt med "skällsord" som anspeglar på sexuell läggning
samt etnicitet.
I vissa klasser är det även "stökigt" vilket ökar risken för kränkande behandling.
Många konflikter uppstår på rasterna. Både föräldrar och lärare önskar fler rastvärdar.
Årets plan ska utvärderas senast 2013-06-17.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan utvärderas på studiedagar under v.24
2013.
Vi går då igenom förra årets plan, tittar på hur åtgärderna fallit ut och vad som behöver
utvecklas samt förändras.
Vi analyserar de två gjorda enkäterna under läsåret samt tittar på vår vision samt våra mål.
Vad behöver förändras samt revideras inför nästa läsår?
Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor samt EHT
2 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Främjande insatser
Arbete kring människors lika värde samt demokratifrågor.
Mål och uppföljning Att få en medvetenhet hos eleverna att människor får lov att finnas till
precis som de är samt få en kunskap om de möjligheter vi faktiskt har att påverka vår
omvärld.
Uppföljning sker kontinuerligt i teamen. Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla? Tas också
upp på studiedag i juni.
Insats År 3-6 arbetar under läsåret tematiskt med frågeställningar kring människors lika värde
samt demokratifrågor.
Datum när det ska vara klart 20130614
Utbildning i SET
Mål och uppföljning Att få redskap för att aktivt arbeta med livskunskap och
värderingsfrågor. Långsiktigt mål är att få en tryggare skola.
Kontinuerlig uppföljning och utvärdering sker i teamen.
Insats
Personal utbildas i arbetsmetoden SET.
Datum när det ska vara klart 20130614
Besök på ungdomsmottagningen
Mål och uppföljning
Få en större förståelse kring homosexualitet och att vi människor är olika men har samma
värde och rätt att få utvecklas på sitt sätt.
Uppföljning sker i teamen samt i samråd med eleverna.
Insats
Årskurs 8 besöker ungdomsmottagningen där frågor kring sexuell läggning, identitet samt
tjejers och pojkars sexualitet tas upp.
Datum när det ska vara klart 20130614
3 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Kartläggning
Kartläggningsmetoder Trivsel och välmående-enkät genomförs varje termin i år 1-9.
Reflektion
Observation
Samtal med föräldrar samt elever
Hälsosamtal
IUP-samtal
Klassråd - trivsel stående punkt på dagordningen.
Elevråd - har trivsel och kränkande behandling som stående punkt på dagordningen.
Elevhälsa stående punkt på teamträffar
EHT
Rastvärdar
Kompisstödjare -två elever i varje klass från år 3-9. Träffar trygghetsteamet var tredje vecka
för att utbildas samt diskutera stämningen i klassen. Kompisstödjarna finns på skolan för att
förebygga samt vara "extra ögon" för oss vuxna.
Kamratstödjare - i samarbete med Göteborgskyrkan har skolan tillgång till vuxna
kamratstödjare som handleds av kurator. De finns på skolan som ett led i att förebygga och
stävja kränkande behandling.
Skolmormor/morfar - Under Vt 2013 påbörjas ett samarbete där skolmormor/morfar finns
tillgängliga varje dag på skolan. Effekten har varit väldigt positiv, inte minst ser vi detta på
rasterna.
Föräldramöten
Dokumentation
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna fyller i enkäten varje termin under
handledning av lärare.
Samtal med mentor sker kontinuerligt för att "stämma av" läget.
Kompisstödjarna träffas en gång var tredje vecka för att bl.a. beskriva stämning och läget på
skolan.
Samtal med pedagog i klassrum i samband med morgonsamling.
Elevråd ger möjlighet att ge synpunkter på situationen i skolan.
Klassråd
4 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Hur personalen har involverats i kartläggningen. Personalen får del av resultatet för enkäten
både för sin klass men även hela skolans resultat. Detta redovisas samt diskuteras under
studiedag.
EHT besöker teamen varje vecka för avstämning och utvärdering.
Rastvärdar ger information till team, EHT samt rektor om frisk samt riskfaktorer på skolan.
Resultat och analys: Brandströmska skolan Nylöse är idag en mångkulturell skola.
Kartläggningen har visat att vi som skola behöver arbeta aktivt med frågor kring det
mångkulturella samt olika religioner.
Enkäten visar bl.a. att det inte är ovanligt med "skällsord" som anspeglar på sexuell läggning
och etnicitet.
I vissa klasser är det även "stökigt" vilket ökar risken för kränkande behandling. Många
konflikter uppstår på rasterna.
Både föräldrar och lärare önskar fler rastvärdar.
5 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Förebyggande åtgärder
Åtgärder för rasterna
Mål och uppföljning
Vi vill göra rasterna till en trygg miljö och positiv del av skoldagen.
Uppföljning sker kontinuerligt på teammöten och på EHT:s sammanträden samt på studiedag
i slutet av läsåret som ägnas åt kränkande behandling samt de åtgärder som använts under
året.
Åtgärd Skolmormor/morfar har anställts
Vi har ett heltäckande rastvärdsschema samt att rastvärden ser till att vara i god tid på rasten.
Fler personal rör sig i korridoren så ofta man kan.
Vi har aktiva rastvärdar som både aktiverar eleverna men även uppmärksammar dåligt språk
och beteende.
Genom enkäten samt personalens upplevelse vet vi att vi behöver arbeta på att göra rasterna
trygga och meningsfulla. Vi vill genom dessa åtgärder skapa förutsättningar för en trygg och
lugn miljö på rasterna och i korridorerna. Detta påverkar i sin tur studieron inne i
klassrummet.
Åtgärder i klassrummet
Mål och uppföljning
Att få en lugn klassmiljö fri från kränkningar och "stök".
Uppföljning sker kontinuerligt i teamen, på kompisstödjarmöten, då EHT besöker teamen för
elevvård samt i slutet av läsåret på studiedag som är vikt åt likabehandlingsplanen.
Eleverna är med och skapar regler och rutiner för lektionerna.
Aktivt träna den sociala kompetensen genom SET och rollspel.
Låta eleverna få vara med och göra i ordning sina klassrum.
Låta eleverna få träna sig i konflikthantering.
Genom samtal med pedagoger, kompisstödjarna samt enkäten vet vi att det på vissa lektioner
inte är en bra arbetsmiljö.
Klassrumsmiljön är av oerhörd vikt för att förebygga kränkande behandling och istället skapa
gemenskap och trygghet.
6 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Åtgärder gällande mobiler, internet, chat
Mål och uppföljning
Att eleverna skall hantera internet och mobiler på ett bra sätt. Minimera kränkningar via sms
samt internet.
Uppföljning sker kontinuerligt på teamen, på teamledarmöte samt på studiedag om
likabehandlingsplanen i juni 2013. Vilka åtgärder har gett positiva resultat? Vad behöver vi
göra ytterligare?
Åtgärd
Att informera eleverna om vad som gäller kring Internet och mobiler samt vad lagen säger.
Samverka med föräldrar. Skapa rekommendationer kring hantering av mobiler och internet
samt hur mycket tid som är rimligt att sitta framför datorn.
Under perioder har media som t.ex. facebook samt mobiler i hög grad påverkat eleverna under
skoltid. Vi vill begränsa detta samt verka för ett bra användande av mobiler och internet.
Åtgärder gällande etnicitet
Mål och uppföljning
Att vi som mångkulturell skola skall få en större förståelse och acceptans gentemot människor
från olika kulturer.
Uppföljning sker delvis genom enkäten men också på fördjupningsdag om
likabehandlingsplanen i juni 2013.
Uppföljning sker också kontinuerligt på teammöten, EHT, morgonsamlingar samt
teamledarträffar.
Åtgärd Ge elever kunskap om rasism.
Bjuda in och besöka människor från olika kulturer.
Temaarbete om etnicitet.
Ta med eleverna till olika miljöer så att de får se hur andra människor lever.
SET-övningar. Samtal för att stärka identiteten positivt.
Knyta an till elevernas kulturella historia.
Jobba med "vi-känsla" på skolan.
Styra gruppsammansättningen vid skolarbete.
Genom enkäten samt samtal med enskilda elever har det framkommit att vissa elever upplever
sig kränkta utifrån sin etniska härkomst.
7 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Åtgärder gällande religion och annan trosuppfattning
Mål och uppföljning Vi vill ha en skola där alla religioner och trosuppfattningar får lov att
finnas till.
Uppföljning sker delvis via enkäten men också på studiedag i juni 2013 då vi reviderar
likabehandlingsplanen.
Åtgärd Under läsåret bjuder vi in samt besöker människor från olika religioner så att eleverna
får möta olika människor från olika religiösa bakgrunder.
SET-övningar kring olika trosuppfattningar.
Vi betonar människors rätt till olika uppfattningar så ofta som möjligt.
I enkäten framkom det att elever upplevt sig kränkta av andra elever p.g.a. religion eller annan
trosuppfattning
Åtgärder gällande funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Att skapa större förståelse för elever med funktionsnedsättningar.
Alla elever skall, utifrån sina försutsättningar, kunna delta i undervisningen.
På skolan arbetar vi utifrån ett inkluderande synsätt. Elever skall få hjälp i klassrummet i
första hand.
Pedagoger utvärderar sina egna lektioner, diskussioner på individ och organisationsnivå i
teamen samt på EHT.
Åtgärd Elevhälsoteamet/mentor har samtal med föräldrarna om vikten av att vara öppna om
sitt barns situation.
Lärarna planerar sin undervisning, temaarbeten samt gemensamma aktiviteter utifrån
målsättningen att alla skall kunna delta.
På studiedagar samt vid diskussioner i teamen har det framkommit att vi måste ha strategier
för att elever med funktionsnedsättning skall få ha en undervisning på lika villkor.
8 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Åtgärder kring sexuell läggning
Mål och uppföljning Att inga elever skall bli utsatta eller kränkta p.g.a. sin sexuella
läggning.
Uppföljning sker via enkäten, kompisstödjarmöten samt vid studiedag kring
likabehandlingsplanen.
Sker också kontinuerligt vid mentorssamtal.
Åtgärd Besök på ungdomsmottagningen. Skapa samarbete kring frågor om sexuell läggning.
Få kunskap om människors sexualitet.
Stärka olika identiteter genom samtal, övningar och SET.
Samordnare finns på skolan som kan hjälpa lärare med information kring frågor om sexuell
läggning.
Återkommande diskussioner i klassen kring sexuell läggning och människors lika värde bl.a.
på morgonsamlingar.
Vid kartläggningen framkom att det sker kränkningar som anspeglar på sexuell läggning på
både mellan och högstadiet.
Datum när det ska vara klart 20130622
9 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Rutiner för akuta situationer
Vi på Brandströmska skolan accepterar vi inga former av kränkande
eller diskriminerande behandling!
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Det är all personals ansvar att se och uppmärksamma all typ av kränkande behandling.
Pedagoger samt mentor har ett särskilt ansvar att arbeta mot kränkningar, diskriminering och
trakasserier i sin undervisningsgrupp.
Rektor har ett övergripande ansvar.
All personals ansvar:
- Att vara aktiva och uppmärksamma kränkningar, diskriminering och trakasserier. Alla barn
är allas barn!
Pedagogernas ansvar:
- Att ha kontinuerliga samtal med eleverna.
- Att göra en trivselenkät varje termin.
- Att se och känna sin grupp.
Rektors ansvar:
- Att se till att det finns rastvärdar.
- Har ett övergripande ansvar när det gäller kränkande behandling
Övriga rutiner:
Klassråd
Elevråd
Föräldramöten
Teamets elevvård
Elevhälsoteamet
Rastvärdar
Kamratstödjare
Kompisstödjare
Trivsel och välmående enkäten
IUP-samtal
Kontinuerlig kontakt med föräldrar.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet.
I första hand vänder sig elev eller förälder till mentor.
Elev och förälder kan också vända sig direkt till Trygghetsteamet som består av kurator
Niclas Asteberg, pedagog Jeanette Bergman, specialpedagog Evelynn Gustavsson, biträdande
rektor Maria Henkelman, bitr rektor Maria Flising, rektor Annika Torgilsman..
10 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:
Så snart skolan får kännedom om att mobbning, kränkande behandling eller andra trakasserier
har förekommit skall detta genast utredas.
1. Klasslärare/mentor samt personal har samtal med den utsatte för att få en bild av vad som
hänt. Vårdnadshavare kontaktas omgående. Vid allvarligare fall kontakts Trygghesteamet.
2. Samtal fortsätter enskilt med den eller de som mobbat, vilket även omfattar "medlöpare".
Vi betonar också att vi INTE accepterar någon form av kränkande behandling. Även dessa
elevers vårdnadshavare kontaktas omgående och inom 24 timmar.
3. Uppföljningssamtal, ett nyckelbegrepp, sker varje vecka efter händelsen med berörda parter
för att säkerställa att mobbningen upphört.
I de flesta fall räcker det med dessa samtal kopplat till ökad kontroll från de vuxna, personal
och vårdnadshavare , runt barnen.
I vissa fall krävs dock ytterligare insatser. Om t.ex. en elevgrupp är mycket otrygg behövs
ibland föräldramöten samt extra insatser och resurser kring klassen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en personal misstänker att någon vuxen kränker en elev är den personen skyldig att påtala
detta för rektor.
När elev påtalar at den kränks av personal skall rektor informeras.
Rektors ansvar:
1. Rektor tar reda på vad som har hänt, vad som sagts och vilka som varit inblandade.
Incidentrapport skrivs.
2. Hemmet meddelas.
3. Ärendet tas upp med berörd personal. Där kommer man överrens om hur man går vidare
med åtgärder, insatser och förändringar.
a. Åtgärder och insatser kan vara på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå.
b. Eventuellt åtgärdsprogram upprättas.
c. Hemmet skall informeras och involveras i åtgärdsarbetet.
d. Elevhälsoteamet kan involveras.
e. Vid allvarliga trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling övervägs om
anmälan till socialtjänst eller polis bör göras.
4. Åtgärder vidtas. Alla åtgärder skall dokumenteras med datum.
5. Processen avslutas med att samtliga inblandade gjort upp med och rett ut händelsen.
6. Efter en kort tid följs ärendet upp för att kontrollera att allt är uppklarat. Annars återgår
ärendet till punkt 3.
7. När ärendet anses avslutat lämnas all dokumentation till förvaring hos rektor.
11 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Rutiner för uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i Trygghetsteamet, EHT samt på
teammöten. Under studiedag i juni 2013 om likabehandlingsplanen följs också dessa åtgärder
och rutiner upp. Vilka åtgärder fungerar bra? Är rutinerna tillräckliga? Vad behöver
förändras? Hur sker kommunikationen mellan Trygghetsteamet och berörd pedagog?
Rutiner för dokumentation All dokumentation kring ett ärende sparas på särskilt ställe hos
mentor/klasslärare.
Det ger en översikt av eleven och dess situation. Pedagogen bör vara observant på om det blir
för mycket dokumentation kring ett ärende.
I så fall kan mentor/klasslärare tag kontakt med rektor som kallar till en elevhälsokonferens,
där pedagog, rektor, EHT samt representant från Trygghetsteamet deltar.
Man analyserar de incidenter som varit och tar ställning till vilka åtgärder, insatser och
förändringar som bör göras.
När ärendet anses avslutat lämnas all dokumentation till förvaring hos kurator.
Ansvarsförhållande Rektor är ytterst ansvarig för att arbetet kring misstanke om kränkande
behandling påbörjas. Mentorer tillsammans med representant från trygghetsteamet har samtal
med berörda elever och dokumenterar dessa.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
12 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
•
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
•
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
13 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
•
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
•
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
•
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
•
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
14 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
•
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
•
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
•
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
•
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
•
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
•
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
•
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
15 Brandströmska skolan Nylöses plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2012/2013
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
•
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
•
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
•
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
•
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
16
