Stockholm den 10 januari 2007 R-2006/1116 Till Justitiedepartementet Ju2006/6808/IM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 september 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Integrationens svarta bok Agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006:79). Generella synpunkter Betänkandet innehåller en sammanfattning av trettio års utredande och forskning med anledning av invandringen till Sverige under samma period, en invandring som i huvudsak kan betecknas som en flyktinginvandring till skillnad från den tidigare arbetskraftsinvandringen, som upphörde i början av 1970-talet. Advokatsamfundet delar i stort utredningens slutsatser av den forskning som sammanställts i utredningen och som övertygande påvisar hur strukturell/institutionell diskriminering på grund av etnisk och religiös bakgrund kommit att permanentas inom framför allt arbetslivet, men även inom andra samhällsområden. Utredningen framhåller att Sverige behöver en ny politik vars främsta mål måste vara att skapa lika möjligheter och utfall för alla oavsett etnicitet, kön, klasstillhörighet, sexuell läggning och andra faktorer. Advokatsamfundet delar uppfattningen om det angivna främsta målet. Arbetslivet Advokatsamfundet avstyrker förslaget om förtur till offentliga arbeten. Allmänt sett torde kvotering och positiv eller negativ särbehandling stå i konflikt med principen att skapa lika möjligheter och likvärdiga utfall för alla utifrån sina prestationer. I konsekvens härmed är Advokatsamfundet negativt till förslaget om rekryteringsmål för statliga 2 myndigheter, men positivt till förslagen om skärpning av lag om allmän platsanmälan och obligatoriska kravprofiler vid rekrytering. Rätten till tillsvidareanställning bör avgöras ur ett rent arbetsrättsligt och diskrimineringsrättsligt neutralt perspektiv. Advokatsamfundet tror inte att förslaget om facklig insyn vid rekrytering är särskilt ägnat att motverka diskriminering. Diskrimineringslagstiftningen Advokatsamfundet tillstyrker att ett förbud mot instruktion att diskriminera införs i 16 kap. 9 § brottsbalken och att lagen om förbud mot diskriminering ändras så att diskrimineringsförbudet även gäller för enskilda personer vid tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder. Däremot finner Advokatsamfundet att förslaget om förbud mot diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet i fråga om medlemskap eller medverkan i organisationer är alltför outredd för att behandlas i detta sammanhang. Frågan om en viss person med en viss religiös tillhörighet skall ha rätt till medlemskap eller medverkan i en organisation för en annan religion än den egna eller om en viss person med sitt ursprung i ett visst geografiskt område skall ha rätt till medlemskap eller medverkan i organisation för personer med sitt ursprung i ett annat geografiskt område kräver enligt Advokatsamfundet mycket noggrannare överväganden, som även berör grundlagen. Rättsväsendet Advokatsamfundet finner den av utredningen beskrivna och exemplifierade diskrimineringen inom rättsväsendet särskilt allvarlig och tillstyrker därför utredningens förslag om vidareutbildning inom rättsväsendet. Vidare tillstyrker Advokatsamfundet att en utredning tillsätts som utreder huruvida polisens befogenheter behöver inskränkas för att motverka diskriminering eller om utövandet av vissa befogenheter eventuellt behöver formaliseras ytterligare. Utbildningsväsendet Inom utbildningsväsendet ställer sig Advokatsamfundet i princip positiv till ökad forskning om strukturell/institutionell diskriminering. Däremot bör det vara den enskilde studerande ensam som skall avgöra om studier i dessa ämnen skall ingå i examen eller ej. I enlighet med vad som anförts ovan avstyrker Advokatsamfundet förslaget om att aktiva åtgärder mot negativ särbehandling, s.k. positiv särbehandling på grund av etnicitet blir tillåten i högskolan. Däremot tillstyrker Advokatsamfundet att Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) blir skyldig att närmare motivera sina beslut i överklaganden rörande anställningar. Advokatsamfundet tar inte ställning till förslagen om revidering av värdegrunden och diskrimineringskontaktperson i varje skola. 3 Ideella organisationer När det gäller förslagen om krav på ideella organisationer ifrågasätter Advokatsamfundet om det är förenligt med grundlagen att ställa krav på att styrelseledamöter inte skall ha partipolitiska uppdrag. Däremot anser Advokatsamfundet att det är välmotiverat att det för statsbidrag till stora ideella organisationer ställs ett villkor att organisationen aktivt ska arbeta mot diskriminering samt aktivt arbeta för ökat deltagande av personer med utländsk bakgrund. Integrationsverket m.m. Förslaget att lägga ned Integrationsverket förfaller välmotiverat liksom att vissa uppdrag omformuleras och övergår till en föreslagen ny myndighet med de uppgifter för att motverka strukturell/institutionell diskriminering/rasism som utredningen föreslår. Likaså förfaller det välmotiverat att Justitiedepartementets integrations- och mångfaldsenhet läggs ner och att en ny enhet skapas som skall arbeta med uppgifter utifrån den föreslagna nya politiken. Särskilt viktigt är att regeringens uppdrag om s.k. hedersrelaterat våld omformuleras till att inte göra skillnad på ”invandrares” och ”svenskars” våld mot kvinnor och övergår till den kommande jämställdhetsmyndigheten. Krav på kommuner Advokatsamfundet tar inte ställning till utredningens förslag om krav på kommuner. Sjukvård Advokatsamfundet anser att det är humanitärt angeläget att irreguljära immigranter ges tillgång till subventionerad vård och mediciner i samma utsträckning och på samma villkor som asylsökande liksom att staten med ett schablonbelopp ersätter vårdinrättningar som behandlar irreguljära immigranter. Dessa frågor bör därför utredas närmare på sätt som angivits i utredningen, liksom frågan om regler för sjukvårdspersonal när det gäller huruvida irreguljära immigranters närvaro vid vårdinrättningar skall uppges. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg