Väsby förskola
Likabehandlingsplan
Höstterminen 2015/Vårterminen 2016
1
Innehållsförteckning:
Vision
Inledning
Begreppen
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Etnisk tillhörighet
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Religion eller annan trosuppfattning
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Funktionshinder
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Sexuell läggning
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Ålder
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Kränkande behandling
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Ansvarsfördelning, årshjul
Kommunikation och resurser
Övrigt som framkommit
Rutiner vid upptäckt av pågående och akuta trasserier
och kränkande behandling
3
3
4
5
6
8
10
12
14
16
18
20
..
..
..
..
2
Vision
Väsby förskola ska vara en arbetsplats och mötesplats
där alla barn och vuxna ska bli sedda, bemötas
respektfullt och bli positivt bekräftande för den man är.
Alla ska känna trygghet och gemenskap.
Ingen ska bli diskriminerad eller utsättas för kränkande
behandling.
Väsby reviderad under höstterminen -15, samt färdigställt under våren -16. En
utvärdering kommer att ske höstterminen -16. Likabehandlingsplanen gäller från
1Januari till och med 31 December 2016 .
Den 1 april 2006 kom lagen förbud om diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever.
Sedan 2009 regleras arbete mot diskriminering och annan kränkande av
skollagen § 14 a och diskrimineringslagen § 3.
Utifrån Lpfö 98 reviderad 2010. Var och en som verkar inom förskolan skall
främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö. Verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som
vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbart, individens frihets och
integritet, alla människors lika värden, jämställdhet mellan könen samt
solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hållas levande i
arbete med barnen.
Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminerings
och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheten bedriver att
målinriktat arbete för att främja allas lika rättigheter och möjligheter för att
förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra
kränkningar äger rum eller i samband med verksamheten är huvudmannen
skyldig att utreda och åtgärda det inträffande.
Vi på Väsby arbetar aktivt för att motverka diskriminering och annan kränkande
behandling, genom att personalen följer läroplanen grundläggande värdering om
att alla människor har ett lika värde.
3
Begreppen
Likabehandling
Alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett
om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.
Diskriminering – direkt och indirekt
Diskriminerings är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn
och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet /uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan och det har koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika utan hänsyn till den
man är och individuella förutsättningar. När någon missgynnas genom att
man tillämpar regler eller förhållningssätt som förefaller neutrala, men kan
göra att individer missgynnas utifrån några av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling
Är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett beteende
som kränker någons värdighet
- Fysiska (slag, knuffar)
- Verbala (hot, svordomar, öknamn)
- Psykosociala(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
- texter och bilder
Befogade tillsägelser
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god
miljö för hela barngruppen. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i
lagens mening.
4
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Pojkar och flickors fysiska könstillhörighet. Barnens lek ska speglar av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Ingen ska förlöjligas eller
skämtas om, kopplade till barnets kön.
Etnisk tillhörighet
Menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg, eller annat likande förhållande. Var och en har
rätt att definiera sin egen tillhörighet.
Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism eller främlingsfientlighet
enligt skollagen.
Religion eller annan trosuppfattning
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös
åskådning exempelvis ateism eller buddism. Alla barn har rätt till kunskap
och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att fostra
sina barn i enlighet med sin tro.
Funktionshinder
Är varaktiga fysiska. Psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga. Exempel på funktionshinder som kan
märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel –
eller synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder
såsom exempel ADHD eller Aspergers syndrom.
Sexuell läggning
Detta begrepp innefattar homosexualitet, heterosexualitet och bisexualitet.
(I förskolan är det vårdnadshavares sexuella läggning som avses)
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Innebär att man är en person som bryter mot samhällets norm kring tec
flickor respektive pojkar förväntas vara och se ut. Man kan vara
transvestit, intersexuell (person som föds med oklar könstillhörighet) eller
inter- och transgenderperson (person som definierar sig bortom kön eller
utanför de traditionella könsidentiteterna), den diskrimineringsgrunden har
inget samband med personens sexuella läggning. (I förskolan är det
vårdnadshavares könsöverskridande identitet eller uttryck som avses)
Ålder
Innebär barnets faktiska ålder.
5
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KÖN
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Barnens lek
ska präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Ingen ska
förlöjligas eller skämtas om, kopplade till barnets könstillhörighet.
Mål:
Alla ska ses som en unik person och inte utifrån sitt kön.
Vi pedagoger ska medvetet motverka och utmana de traditionella
könsmönstren.
Väsby olika rum och material, inne/utemiljön, ska vara inbjudande och
intressanta för både pojkar och flickor.
Alla pedagoger ska samtala genusneutralt med barnen.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi bemöter barnen positivt när de själva väljer att bryta det traditionella
könsmönstret.
Vi ser regelbundet över rum och material med genuskritisk ögon.
Medvetet utrycker vi oss genusneutralt både mot barn, föräldrar och
pedagoger. Tex vem tvättar och vem byter däck?
Bryta en norm och visa på alternativa sätt att leka på ex Barbie jagar
skurkar och dinosaurier är gulliga och inte bara arga.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul
Ansvar
All personal inom förskolan.
Uppföljning
Arbetslagen ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring
könsroller/mönster, förhållningssätt och bemötande.
6
Kartläggning/Nuläge
Vi ser att flickor och pojkar leker mycket tillsammans. De pysslar ofta
tillsammans och fortsätter med teater och rollekar kring det. Många barn gillar
att klä ut sig och det är ett mycket tillåtande klimat att t.ex. klä ut sig i det man
vill.
Vi saknar en större variation på utklädningskläder.
Utvecklingsåtgärder
KÖN
Mål:
Vi vill att det ska finnas material som uppmuntrar till att leka lekar som
bryter mot traditionella könsidentiteter.
Att aktivt arbeta för ett tillåtande klimat i gruppen ur ett genusperspektiv.
Vi fortsätter vårt arbete med de främjande målen
Aktivitet/arbetssätt:
Vi ser regelbundet över rum och material med genuskritiska ögon.
Vi vill utmana barnens tankar om traditionella könsroller och få de att
reflektera kring vissa lekar och yrken t.ex vem kör grävmaskinen?
Vi fortsätter att låna böcker som bryter mot traditionella könsmönster.
Vi visar på alternativa sätt att leka, leva och att vara på.
Inköp av litteratur till förskolan.
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan
7
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
ETNISK TILLHÖRIGHET
Menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg, eller annat likande förhållande. Var och en
Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism eller främlingsfientlighet
enligt skollagen.
Mål:
Alla ska bemötas utifrån deras personliga religion, trosuppfattning och
etniska tillhörighet på ett respektfullt sätt.
Att möta nya kulturer och nationaliteter med stor nyfiken och intresse.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi är förebilder i kontakten med människor med annan etnisk tillhörighet.
Vi har en öppen dialog när barnen visar intresse och nyfikenhet kring
mångfald.
Vi är uppmärksamma på barns lek och attityder och följer upp eventuella
uttryck för rasism och främlingsfientlighet.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Vi ska ha en kontinuerlig diskussion kring etnisk tillhörighet och bemötande på
avdelningsplaneringar i arbetslaget och på nätverksträffar.
8
Kartläggning/Nuläge
Vi vill bli bättre på att visa ett större nyfikenhet för barns olika etniska
tillhörighet. Vi saknar böcker och jordglob för att visa intresse för barnets språk
och tillhörighet.
Utvecklingsåtgärder
ETNISK TILLHÖRIGHET
Mål:
Det ska finnas material som barn med enskild etnisk bakgrund kan identifiera sig
med.
Aktivitet/arbetssätt:
Låna ljudböcker på biblioteket
Vi vill skapa ett större intresse och att se mångfalden som en tillgång
barngruppen.
Flaggor uppsatta från varje barns hemspråk.
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan
9
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
RELIGION ELLER ANNAN TROSFATTNING
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en
religiös åskådning exempelvis ateism eller buddism. Alla barn har rätt
till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har
rätt att fostra sina barn i enlighet med sin tro.
Mål:
Vi på Väsby är neutrala och öppna vad gäller religioner och trosuppfattningar.
Aktivitet/Arbetssätt:
I samband med traditioner/högtider ska fokus ligga på tradition och inte
religion.
Vid pedagoger förhåller oss neutrala i religion och trossamtal med barnen
och utgår från deras kunskaper och verklighet.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas
och
revideras
i
nästa
års
likabehandlingsplan.
10
Kartläggning/Nuläge
Vi har genom olika diskussioner upptäckt att vi har lite kunskap om olika
religioner och trosuppfattningar.
Utvecklingsåtgärder
RELIGION ELLER ANNAN TROSUFATTNING
Mål:
Vi vill öka vår kunskap om olika religioner och trosuppfattningar.
Aktivitet/arbetssätt:
Söka efter kunskap via litteratur, Internet kommande barns religion och
trosuppfattning.
Inköp av litteratur till förskolan
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Föräldrasamverkan.
Tidsplan:
Kontinuerligt/ se årshjul.
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
Diskussion kring religion/trosfrågor sker enskilt och i arbetslagen.
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan
11
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
FUNKTIONSHINDER
Är varaktiga fysiska. Psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. Exempel på funktionshinder som kan
märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel –
eller synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder
såsom exempel ADHD eller AST.
Mål:
Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi anpassar vår pedagogiska miljö och verksamhet, samt bemötande och
förhållningssätt, utifrån barngruppen/det enskilda barnets behov.
Vi planerar arbetssätt och aktivitet så att alla kan delta.
Tidsplan:
kontinuerligt/se årshjul.
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan
12
Kartläggning/Nuläge
Utvecklingsåtgärder
FUNKTIONSHINDER
Mål:
Vårt strävandemål är att lokalerna blir anpassade utifrån barnens olika
förutsättningar oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar.
Aktivitet/arbetssätt:
Avdelningens verksamhet anpassas så att alla barn kan delta utifrån sin
förmåga
Vid planering av verksamheten finns likabehandlingsplanen med som ett
stöd att nå våra mål.
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Ökat samarbete med elevhälsan, BVC, socialtjänsten - VITS, vardagsnära
insatser i tidig samverkan.
Tidsplan:
Kontinuerligt/ se årshjul.
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan
13
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
SEXUELL LÄGGNING
Detta begrepp innefattar homosexualitet, heterosexualitet och
bisexualitet.
(I förskolan är det vårdnadshavares sexuella läggning som avses)
Mål:
Alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning och den heterosexuella
kärnfamiljen ska inte vara normgivande.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi lånar böcker om olika familjekonstellationer och därmed påverkas
barnens lek.
Vi pedagoger visar på och pratar om att det finns olika
familjekonstellationer bland annat genom lek och litteratur.
Tidsplan:
Kontinuerligt/ se årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
14
Kartläggning/Nuläge
Utvecklingsåtgärder
SEXUELL LÄGGNING
Mål:
Vi personal är öppna för att alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning.
Aktivitet/arbetssätt:
Vi har en öppen dialog kring detta.
In Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Vi pedagoger är öppna för att kärleken är individbunden och inte
könsrelaterad.
Tidsplan:
kontinuerligt/se årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
15
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Innebär att man är en person som bryter mot samhällets norm kring tex
flickor respektive pojkar förväntas vara och se ut. Man kan vara
transvestit, intersexuell (person som föds med oklar könstillhörighet)
eller inter- och transgenderperson (person som definierar sig bortom
kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna), den
diskrimineringsgrunden har inget samband med personens sexuella
läggning.
(I förskolan är det vårdnadshavares könsöverskridande identitet eller
uttryck som avses)
Mål:
Vid frågeställningar från barnen som berör denna diskrimineringsgrund ska vi
vara öppna för en dialog.
Aktivitet/Arbetssätt:
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Pedagogerna har fått fördjupad kunskap genom föreläsningar samt
diskussioner i arbetslaget.
Vi pedagoger ska göra barnen medvetna och motverka traditionella könsroller.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul..
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
16
Kartläggning/Nuläge
Utvecklingsåtgärder
KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Mål:
Vi personal behandlar alla barn lika oavsett föräldrarnas könsidentitet
Aktivitet/arbetssätt:
När frågor och funderingar uppstår lyfter vi diskussionen.
Inköp av litteratur till avdelningen.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
17
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
ÅLDER
Mål:
Alla barn ska få känna nyfikenhet, utvecklas och mogna i sin egen takt oavsett
ålder.
Aktivitet/Arbetssätt:
När vi planerar verksamheten ska den anpassas efter varje barns behov
och förutsättningar.
Barnen erbjuds aktiviteter som stimulerar deras utveckling.
Vi anpassar vår pedagogiska miljö utifrån barngruppen oavsett ålder.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
18
Kartläggning/Nuläge
På Väsby förskola finns fyra avdelningar. Två med 3-5 åringar och en avdelning
1-4 åringar och en avdelning 1-3 åringar. Vi arbetar 3 förmiddagar i veckan med
tvärgrupper som är åldershomogena.
Utvecklingsåtgärder
ÅLDER
Mål:
Vi tänker fortsätta med samma upplägg som tidigare så att barnen får möjlighet
att vistas i både åldershomogena och åldersblandade grupper.
Aktivitet/arbetssätt:
Fortsätta med mulle-, knytte- och knoppgrupperna både inne och ute.
Vi anpassar avdelningen så att material finns tillgängligt och är tillräckligt
utmanande utifrån barnens mognad.
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul..
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
19
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KRÄNKANDE BEHANDLING
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon
i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Med kränkande behandling menas att ett barn blir utsatt vid upprepande
tillfällen.
Mål:
Noll tolerans till alla former av handlingar som kan upplevas kränkande av det
enskilda barnet.
Aktivitets/arbetssätt:
Pedagogerna är förebilder och visar barnen hur man är mot varandra.
Pedagogerna ska vara närvarande och lyhörda under barnens vistelse på
förskolan. Vi ska vägleda och förebygga trakasserier, kränkningar och
konflikter vid behov.
Pedagogerna lyssnar på de inblandades versioner samt tar barnens
känslor och upplevelser på allvar. Vi samtalar med barnen om hur man är
en bra kompis med fokus på positiva lösningar.
Pedagogerna hittar en lösning på konfliktsituationen tillsammans med
barnen utifrån deras ålder och mognad.
Tidsplan:
Kontinuerligt.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
20
Kartläggning/Nuläge
I föräldraenkäten framkom det att en förälder anser att deras barn har
blivit kränkt av ett annat barn. Föräldern anser att förskolan löst
situationen.
Pga att enkäten är anonym och utan kommentarer kan personalen inte
ta lärdom av händelsen.
Utvecklingsåtgärder
KRÄNKANDE BEHANDLING
Mål:
Bättre kommunikation med föräldrarna så att de bli trygga och vågar prata med
oss när de upplever att deras barn blir kränkt.
Aktivitet/arbetssätt:
Daglig kontakt med föräldrarna. Vid behov träffas vi för ett längre samtal
för att hitta en lösning tillsammans.
Litteraturlista som finns synligt för föräldrar.
Inköp av litteratur till förskolan.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan.
21
Åtgärder vid upptäckt av pågående och akuta trakasserier och
kränkande behandlig
Barn som trakasserar eller kränker annat barn:
Personalen ingriper genast, avbryter handlingen och samtalar med
barnet/barnen om händelsen.
När det akuta situationen är över dokumenterar personalen händelsen i
blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling” bilaga.
Personalen informerar förskolechefen om vad som hänt.
Förskolan kontaktar berörda vårdnadshavare och om så önskas erbjuds
samtal.
Förskolan fortsätter dokumentera händelsen och upprättar åtgärder och
tidsplaner i blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande
behandling”. Tillsammans med vårdnadshavaren.
Berörd personalen, arbetslag och vårdnadshavare följer upp händelsen
enligt bestämd tidsplan.
Om trakasserierna, kränkningen inte upphör kontaktar förskolan skolchef
och/eller Resurscenter för konsultation.
Om vårdnadshavaren upplever att situationen ändå inte löst sig kan de
kontakta BEO, Barn och elev ombudsmannen,
www.skolinspektionen.se/BEO, 08-5860 000 eller DO,
Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se, 08- 12020 7000
Vårdnadshavare:
Vårdnadshavare som upplever att ett barn kränker att annat barn bör
omgående ta kontakt med en personal som vid tar akuta åtgärder.
Personal/vuxen som trakasserar eller kränker ett barn:
Den som upptäcker situationen, den personalen ingriper genast och
avbryter handlingen, och samtalar med barnet/barnen om händelsen.
Den som upptäcker situationen pratar i första hand med den berörda
personalen/vuxne och sedan med förskolechef.
Den som påtalat situationen dokumenterar händelsen i blanketten ” Rutin
för anmälan gällande kränkande behandling”. Lämnar den till förskolechef.
Förskolechefen kallar till ett möte med den berörde personalen/vuxna. De
fortsätter dokumentera händelsen och upprättar åtgärder och tidsplaner i
blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling” och/eller
blanketten ”Interutredning”
Förskolechef och den berörde personalen/vuxna bestämmer möte med det
berördas barnets vårdnadshavare.
Uppföljning i ärendet görs enligt överenskommelse i tidsplanen, Detta sker
kontinuerligt med både berörda personalen/vuxne och vårdnadshavaren.
22
Vårdnadshavare:
Vårdnadshavare som upplever att egna eller andras barn behandlas på ett
kränkande sätt av en personal/vuxen uppmanas att kontakta förskolechef.
23
Ansvarsfördelning
Förskolechef ansvarar för:
Att se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare är medvetna om
att diskriminering och annan kränkande behandling inte accepteras i
verksamheten.
Att personalen har ett målmedvetet arbete för att främja barn lika
rättigheter.
Att motverka diskriminering utifrån de 7 diskrimineringsgrunderna.
Att årligen utvärdera och revidera förskolans likabehandlingsplan i
samarbete med personal, barn och vårdnadshavare.
Att se till att eventuella kränkningar följs upp och åtgärdas. Enligt blankett
” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling”.
Att huvudman skall informeras vid trakasserier och kränkande behandling.
Personalen ansvarar för:
Att en ansvarig per avdelning arbetar och upprättar likabehandlingsplanen,
i en grupp tillsammans med förskolechefen.
Att den ansvariga förankrar likabehandlingsplanen i sitt arbetslag och
barngrupp, samt informerar vårdnadshavare vid inskolningar,
föräldramöten och föräldrasamtal.
Att All personal tar del av och arbetar efter likabehandlingsplanen.
Att aktivt arbeta med främjande likabehandlings arbete.
Sin egen medvetenhet kring förskolans har ett ansvar att se till att
åtgärder vidtas vid diskriminering eller annan kränkande behandling.
Att dokumentation, utredning och uppföljning genomför vid fall av
diskriminering och annan kränkande behandling,.
Barnen ansvarar för:
Att med stöd och vägledning från personal samtal med berörda parter i en
situation och tillsammans komma fram till en lösning, utifrån barnets egen
utvecklingsnivå.
Att bemöta barn, personal och andra vuxna på ett respektfullt sätt.
Alla vuxna ansvarar för:
Att ha ett vårdat språk, respektfullt bemötande och vara goda förebilder
gentemot barn och vuxna.
24
Årshjul:
Föräldramöte sept/okt där likabehandlingsplanen uppmärksammans. Under
senhösten genomförs en föräldraenkät.
På vårterminen genomförs intervjuer med 5-åringarna. Resultatet presenteras i
kvalitetsredovisningen.
Januari 2016 revideras behandlingsplanen.
Vi har haft nätverk med en annan förskola där vi kunnat byta erfarenheter och
tankar med varandra.
Kommunikation och resurser:
Ansvar för förskolans likabehandlingsplan:
Maria Larsson, Elisabeth Onestam, Pernilla Chyssler, Leena Repo och Ulrica
Mårtensson-Johansson har ansvaret för att driva och levandegöra
likabehandlingsarbetet på Väsby Förskola.
Alla föräldrar har fått svara på en enkät.
Bland de äldre barnen har vi gjort intervjuer.
Väsby likabehandlingsplan ska finnas på dagordningen vid höstterminens
föräldramöte samt vid utvecklingssamtal.
Övrigt som framkommit utifrån kartläggningar:
Vi har brustit i att informera nya föräldrar om likabehandlingsplanen vid
inskolningar.
Vi har upptäckt att likabehandlingsplanen har en tydlig plats för föräldrarna.
Vi ansvariga måste ges tid på personalmöten att lyfta likabehandlingsplanen för
att övrig personal ska ges möjlighet att sätta sig in i dokumentet.
Åtgärd:
Vi måste uppmärksamma likabehandlinsplanen redan vid inskolningarna så att
föräldrarna blir medvetna att den finns.
Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på tydlig plats för alla som vistas på
förskolan.
Övrig personal måste sätta sig in i likabehandlingsplanen för att det ska bli ett
levande material.
Tidsplan och ansvar:
All personal
25
Rutin för anmälan gällande kränkande behandling
Enskild vuxen/medarbetare gör anmälan till förskolechef/rektor, mall
på internet under styrdokument, Humanistiska nämnden. Skall
användas.
http://intranat.trosa.se/Styrdokument/Humanistiskanamnden/
Utredning inom Trosa kommuns förskolor/skolor
När en elev/ett barn anser sig eller det finns skäl att befara att en elev/ett barn ha
blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering har verksamheten
utredningsplikt – denna skyldighet träder in så snart någon i verksamheten fått
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs
alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan
vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte.
Rutiner:
1. Utredningsblanketten skall användas
2. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för
kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att
berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.
3. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är
utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt.
4. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje
enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några
frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan
dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad
och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan
utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler
barn eller elever samt personal. En utredning kan även
involvera barnets eller elevens vårdnadshavare.
1
2 (34)
Bedömning:
1. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som
används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och
diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar,
trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk
tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller
ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta.
2. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en
enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och
återkommande kränkningar.
3. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till
socialtjänsten och/eller polisen övervägas.
4. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt
arbetsmiljölagstiftningen.
Åtgärdsplikt:
1. I förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden.
2. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar.
3. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte
att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå.
4. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas
till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller
dem som utövat kränkningen.
5. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas.
6. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra
eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen är varaktigt löst.
2
3 (34)
Dokumentation:
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp
åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är
även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever
och
vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara
ett underlag om det blir en rättsligprocess avseende det inträffade.
Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå
utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till
skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det
fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden
för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt
preskriptionslagen.
Personal:
Om det finns anledning att anta att ett barn/elev har blivit utsatt för
sådan behandling av någon anställd skall rektor ansvara för
utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med
skolchef och personalkontor.
Rutin för upprättande av åtgärdsprogram för den/de
elever som kränkt annan elev
1. För elever som efter utredning befunnits kränka annan elev på
skolan ska det upprättas ett individuellt åtgärdsprogram enligt de
rutiner som finns på skolan.
2. Rektor ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas och följs
upp.
3. Åtgärdsprogrammet läggs i barn/elevakt på enheten.Steg 1.
Anmälan kännedom om kränkande behandling och beslut om
utredning
3
4 (34)
Enhetens namn:
Uppgiftslämnare:
Elev Personnummer/Klass
Tid och plats för upplevd kränkning:
Namn: Vem/vilka övriga uppges vara inblandade i händelsen:
Kort beskrivning av händelsen:
❏ Rektor/förskolechef delges ovanstående anmälan
❏ De berörda barnen/elevernas vårdnadshavare har informerats.
Datum för mottagande av anmälan och beslut om fortsatt utredning:
Underskrift av rektor/förskolechef:
❏ Skolchef har informerats av rektor/förskolechef, ❏ handläggare
som följer ärendet på skolkontoret är utsed
4
5 (34)
Utredning gällande kränkande behandling
Enhet:
Utredare: Namn och funktion:
Elev Personnr Avd/ Klass:
Tid och plats för upplevd kränkning:
Datum Tid Plats:
Övriga personer som är inblandade i händelsen med och Klass:
För de elever som efter utredning befinns kränka annan elev upprättas
individuellt åtgärdsprogram enligt rutinen på skolan.
När fick verksamheten först kännedom om händelsen och på vilket sätt? Svar:
Beskrivning av händelsen:
5
6 (34)
Hur länge har eleven känt sig/blivit utsatt:
Under utredningen framkommer (genom samtal och intervjuer med berörda):
Utredarens förslag på åtgärder
Individnivå (eleven i fråga):
Gruppnivå:
Enhetsnivå:
6
7 (34)
Rektors beslut om åtgärder:
Åtgärder
Individnivå (eleven i fråga):
Ansvarig:
Gruppnivå Ansvarig:
Enhetsnivå Ansvarig:
Datum för uppföljning:
Vilka resultat har uppnåtts
Individnivå:
Gruppnivå:
7
8 (34)
Enhetsnivå:
Beskrivning av elevens nuvarande situation:
Rektors bedömning:
åtgärderna anses ha avhjälpt kränkningarna
❏ Ja, ärendet avslutas
❏ Nej, fortsatta åtgärder/utredning krävs.
Vid avslutande av ärende:
Berörda har informerats om ärendets avslutande
❏ Eleven och vårdnadshavare.
❏ De berörda personerna i utredningen samt vårdnadshavare.
❏ Skolchef
Rektors underskrift
Datum för beslut om fortsatt utredning eller avslutande av ärende
Underskrift
8
9 (34)
❏ Originalet skickas till skolkontoret för diarieföring.
❏ Kopia sparas på förskolan/skolan för det fortsatta arbetet.
❏ Vårdnadshavarna är informerade.
Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10
år, enligt preskriptionslagen.
9
