Bilaga 1 - Mall/Rubriker för den populärvetenskapliga sammanfattningen
Titel
Vilka molekyler behövs för att vi ska kunna höra?
Sökord (key words, max 5
lHörsel, inneröra, hjärnstam
Syftet med försöket (enligt artikel 5 Direktiv 2010/63/EU)
Vi vill med hjälp av sk transgena möss studera de molekyler som gör det möjligt för innerörats sinnesceller att fungera och för
nervcellerna i h'ärnan att bearbeta den information som når dem från innerörat
Beskriv försökets mål {de vetenskapliga frågorna, eller de vetenskapliga, kliniska behoven som ska mötas)
Hörselnedsättning och andra kommunikationshandikapp är mycket vanliga och man vet att de leder till stora svårigheter för de
som är drabbade, eftersom det moderna samhället i ökande grad bygger på att vi kan kommunicera verbalt. Man har dock
begränsad kunskap om hur innerörat omvandlar ljud till elektriska impulser i hörselnerven, och ännu mindre kunskap om hur
dessa bioelektriska signaler behandlas av olika nervceller i hjärna och hjärnstam. l dessa försök studerar vi hur äggviteämnet
prestin fungerar. Detta äggviteämne ger innerörats sinnesceller förmåga till mycket snabba rörelser, men vi vet inte hur proteinet
alstrar dessa rörelser. Vi använder därför en musstam där den fluorescerande molekylen mvYFP har kopplats till prestin, vilket
gör det möjligt att i ett mikroskop se hur proteinet beter sig i cellen. Vi har då, mycket överraskande, funnit att prestin sitter fast i
cellens membran, inte på grund av att det förankras vid cellskelettet utan därför att sinnescellernas cellmembran uppenbarligen
skiljer sig från de flesta andra celler. Vi arbetar nu för att verifiera och utöka dessa inledande fynd, som har stor betydelse för
förståelsen av sinnescellernas funktion.
l möss som är homozygota för mvYFP-prestin uppkommer en lindring hörselnedsättning. Detta gör dem intressanta som en
modell för att studera hur hjärnans behandling av ljud ändras om man har en mild hörselnedsättning, något som är mycket vanligt
och faktiskt drabbar de flesta människor under livets gång. Som ett komplement används också andra musstammar med
förändringar i andra molekyler.
Vi kommer att komplettera dessa försök med att titta också på andra transgena möss. l samtliga fall är mössen helt normala,
frånsett problem med hörsel och eventuellt balans.
Vilka potentiella nyttorförväntas komma ur försöket (vilka vetenskapliga framsteg kommer att nås, hur kan människor
eller djur dra nytta av försöket)?
Dessa försök ökar förståelsen för hur hörselsystemets olika celltyper behandlar och kodar ljud. Eftersom vi har så begränsad
kunskap om dessa processer är det utomordentligt svårt att utveckla nya behandlingar för hörselnedsättning, men vi hoppas att
grundforskning som den vi bedriver ska göra det möjligt att i framtiden finna nya och effektiva behandlingar som kan hjälpa
människor med hörselnedsättning.
Vilka arter ska användas, och hur många djur?
lFlera olika transgena musstammar används. Sammanlagt 1500 under en 5-årsperiod.
Vilka är de förväntade negativa effekterna på djuren och vilken är den förväntade svårhetsgraden?
Djuren upplever en lätt smärta vid injektion av bedövningsmedel. Medan de är djupt sövda sker avlivning och uttagning av organ.
Frånsett hörselnedsättning och i vissa fall balansproblem är dessa möss helt normala, och de lider därför inte alls innan de
avlivas.
3R-aspekter
1. Ersätta (Replace)
Beskriv varför djur måste användas och varför djurfria alternativ inte kan användas
Hörselorganets celler är högt utvecklade och kan inte fås att växa i kultur. l kultur och i matematiska modeller finns inga
möjligheter att återskapa den komplexitet man ser i det intakta hörselemanet och i hlärnan.
Förklara hur man har försäkrat sig om att använda så få djur som möjligt.
Vi försöker att så långt det är möjligt använda djurens båda öron, och
försöker också så långt det är
mö'li t att samordna försöken så att samma möss används både för försök å h'ärnstamsvävnad och å innerörat
Förklara valet av art och varför den valda djurmodellen är den mest förfinade. Beskriv de insatser som gjorts för att minimera välfärdskostnaderna
2(8)
för djuren.
Djuren upplever inget lidande alls innan försöket, och den enda smärta de känner är den lätta smärta som uppkommer vid
injektion av bedövninQsmedlet.
Följande ska fyllas i av nämnden
Försöket ska utvärderas i efterhand
OJa
O Nej
Eventuella tillägg eller ändringar som nämnden har beslutat
