Omtenta

Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 .................................................................................... 1 1 Primär hemostas (6 p) ............................................................................................................ 2 2 Hjärtfysiologi(15p) .................................................................................................................. 2 3 Arbetsprov (1,5p) ..................................................................................................................... 4 4 Kapillärer och transport (3p) ............................................................................................... 4 5 Autonoma nervsystemet i cirkulationssystemet (1p) ................................................. 5 6 Anatomi kärl -­‐ blodtryck (5p) .............................................................................................. 5 7 Anatomi perifera buk-­‐ och benkärl(2,5 p) ....................................................................... 7 8 Autonoma nervsystemet i lungorna (4p) ......................................................................... 8 9 Anatomi larynx (3p) ................................................................................................................ 8 10 Extendedmatchingquestions(EMQ) -­‐ Fysiologiska flöden (2 p) .............................. 8 11 Extended matchingquestions(EMQ) -­‐ Lunghistologi (3 p) ........................................ 9 12 EMQ-­‐ Fysiologiska lungvolymer och kapacitanser (2 p) ......................................... 10 13 Fostercirkulation– (6 p) ..................................................................................................... 11 14 Hemoglobin (2 p) .................................................................................................................. 12 15 Embryologi -­‐ (1,5p) .............................................................................................................. 12 Totalt antal poäng: 57,5 Godkänd gräns 65 % = 37 1 Primär hemostas (6 p) Vid en blodkärlskada ledande till blödning sker först primär hemostas. a. Förklara den kärlreaktion som inleder primär hemostas, och orsaken till denna. (2p)
Svar: Serotonin, Tbx A2 frisätts från trombocyterna och ger upphov till
vasokonstriktion.
b. Beskriv bildningen av en trombocytplugg i den primära hemostasen (3p) Svar: Trombocyterna fastnar på kollagenfibrerna samt på von
Willebrandfaktorn som läcker till den skadade vävnaden från trombocyterna,
och trombocyterna utsöndrar ADP och nybildat tromboxan A2. Dessa substanser
aktiverar omkringliggande trombocyter som fastnar på de redan aktiverade
trombocyterna.
c. Blodkärlsendotelet syntetiserar bl.a. kväveoxid (NO), som har stor betydelse för
trombocyternas förmåga till primär hemostas – kan du förklara varför? (1p)
Svar: NO hämmar trombocytadhesion och efterföljande trombocytaktivering.
2 Hjärtfysiologi(15p) Elin, 22 år, tränar på gym 3 gånger i veckan. Bland annat joggar hon under 45 minuter
på en gångmatta med relativt hög hastighet och får en pulsstegring upp mot 130-140
slag per minut. Hos en normaltränad person kan hjärtminutvolymen (cardiac output)
öka minst 4 gånger (från 5 till 20 liter per minut) genom ökning av både hjärtfrekvens
och slagvolym.
a. Genom vilka typer nerver och genom vilka postganglionära
transmittorsubstanser kan autonoma nervsystemet åstadkomma stegring av
hjärtfrekvensen? (2p)
Svar: Sympaticus frisätter noradrenalin som ger en positiv, kronotrop effekt.
Samtidigt hämmas acetylkolinfrisättning till sinusknutan från vagusnerven =
parasympaticus.
b. Rita aktionspotentialen i sinusknutan och ange hur denna förändras vid ökning
av hjärtfrekvensen. Genom vilken huvudsaklig jonmekanism sker denna
förändring? (2p)
Svar: Vid sympaticusstimulering (noradrenalinfrisättning) får den diastoliska
depolarisationenen brantare lutning; detta åstadkoms bl.a. genom en minskning
av kaliumpermeabiliteten i pacemakercellerna.
c. Under kontraktionsprocessen i myokardiets arbetsmuskulatur finns en process
som kallas kalciumberoende kalciumfrisättning. Förklara vad som menas med
detta begrepp. (2p)
Svar: Aktionspotentialen leder till att membrankanaler för kalcium öppnar,
ledande till platåfasen i aktionspotentialen; de inrusande kalciumjonerna frigör
kalcium från det sarkoplasmatiska retiklet, vilket sedan åstadkommer
muskelkontraktion via troponin-tropomyosinmekanismen.
d. Slagvolymens storlek kan regleras genom den s.k. Frank-Starlingmekanismen,
som i sin tur är beroende av det venösa återflödet. Förklara varför
sympaticusstimulering ökar det venösa återflödet och därmed slagvolymen. (1p)
Svar: Venerna i benet-underbenet blir styvare under sympaticusaktivering och
minskar tendensen till pooling av blod.
e. Slagvolymens storlek kan också påverkas av något som kallas kontraktilitet, eller
inotropi. Förklara vad som menas med detta. (2p)
Svar: Sympaticusstimulering ökar hjärtats kontraktionskraft vid en och samma
preload genom att öka koncentrationen av ”fria” kalciumjoner i
cardiomyocyterna.
f. En förutsättning för att hjärtat skall kunna öka sitt arbete är att myokardiet får
ökat blodflöde vid ökad belastning. Redogör för de större kranskärlsgrenarna till
vänster och höger hjärthalva och ange varifrån kranskärlen utgår. ( 3p)
Svar: Vänsterhjärtat: Från sinus aortae avgår a. coronaria sin. med r.
interventricularis och r. circumflexus. Högerhjärtat: Från sinus aortae avgår a.
coronaria dx. med r. interventricularis post.
g. Blodkärlens endotel är strukturellt identiskt med en vävnad i hjärtat; vilken?
(0,5p)
Svar: Endocardiet.
h. Hjärtsäcken inre blad (pericardium viscerale) utgör också samtidigt en vävnad i
hjärtat: vilken? (0,5p)
Svar: Epicardiet
i. Blodkärlens endotel frisätter kväveoxid (NO). Nämn ett fysiologiskt stimulus till
NO syntes, samt någon viktig effekt av NO på blodkärlets media-skikt. (2p)
Svar: Ett sådant stimulus är ”shear stress”, d.v.s. den kraft som blodströmmen
utövar på kärlendotelet. NO utlöser kärlmuskelrelaxation, ledande till
vasodilatation.
3 Arbetsprov (1,5p) Under laborationen Arbetsprov, på Fysiologiska Kliniken vid USÖ, registreras EKG på
försökspersonen.
a. Vad ”ser” man i ett EKG med hjälp av bröstavledningarna? (0,5p)
Svar: Hjärtat i transversalplanet.
b. Vad betyder, rent fysiologiskt, den s.k. isoelektriska linjen i EKG ? (0,5p)
Svar: Det pågår ingen depolarisation eller repolarisation i hjärtat (det finns
ytterligare förklaringar men inget som efterfrågas här).
c. Vilken komponent av hjärtats elektriska aktivitet motsvaras av QRS-komplexet i
EKG? (0,5p)
Svar: Kammardepolarisationen.
4 Kapillärer och transport (3p) Transporten av syrgas, näringämnen, vatten och elektrolyter från blodet till den
enskilda cellen sker över kapillärdelen av blodkärlssystemet, det s.k. transkapillära
utbytet.
a. Det transkapillära utbytet regleras av två olika processer:
Filtration/reabsorption samt diffusion. Förklara vilka är drivkrafterna vid
respektive process. (2p)
Svar: Filtration/reabsorption: Hydrostatiskt tryck intra-och extravaskulärt samt
kolloidosmotiskt tryck intra- och extravaskulärt. Diffusion:
Koncentrationsgradient intra- och extravaskulärt
b. Vilken roll har lymfkapillärerna i det transkapillära utbytet? (1p)
Svar: Tar upp, och återtransporterar till cirkulationen vatten och proteiner som
inte reabsorberats efter filtration.
5 Autonoma nervsystemet i cirkulationssystemet (1p) Autonoma nervsystemet har stor betydelse för bl.a. regleringen av cirkulationssystemet.
a. Binjuremärgen kontrolleras av ANS. Vilket är det dominerande hormon som
frisätts hos människan från binjuremärgen till blodbanan? (0,5p)
Svar: Adrenalin.
b. Till vilken receptor i de autonoma ganglierna binder den
preganglionäratransmittorn? (0,5p)
Svar: Nikotinreceptorn.
6 Anatomi kärl -­‐ blodtryck (5p) I armen kan man både känna och höra artärer som är viktiga när man skall ta blodtryck på en medelålders patient. Låt patient ligga ned och fäst en blodtrycks-­‐
manschett kring hö överarm. Du lägger också en så kallad ”helpkudde” under armen för att få den i hjärthöjd a) För att få en uppfattning vilket tryck som finns i armen så känner du på pulsen på insidan och tumsidan av handleden när du pumpar upp blodtrycksmanschetten? Vad heter artären som du känner på, ”palperar”? (0,5) Svar. A radialis b) Vilken del av blodtrycket är du kan känna när du pumpar upp manschetten och pulsen försvinner och kommer tillbaka när du släpper på trycket i manschetten? (0,5p) Svar. Det systoliska trycket c) Ungefär var vid vilket tryck förväntar du dig att trycket skall ligga om patient är hjärt-­‐ och kärlfrisk? (0,5p) Svar: Omkring 120 mmHg (ok med svar mellan 100 och 140 mmHg). Mer än 140 mmHg tyder på hypertoni och är inte normalt. Under 100 kan vara normalt för en ung person men frågan gäller en medelålders patient. d) Nu vet du ungefär vad trycket är i armen. Nu skall du använda stetoskopet och auskultera blodtrycket. Du släpper ut luften helt ur manschetten och pumpar sedan upp den igen. Ungefär hur högt pumpar du upp manschetten till? (1p) Svar: Ca 30 mm över det palperade systoliska trycket det betyder att svaret i intervallet mellan 130 och 170 är korrekt. Svar = 200mmHg och mer är för högt och ger O poäng. Svar mellan 170 och 200 ger ett halvt poäng då många läkare lägger sig i detta lite väl höga intervall i sin praxis även om det är lite onödigt. Vilken artär är den som hör när du lyssnar med stetoskopet i armvecket. (0,5p) Svar. A brachialis Om du skulle ta bort helpkudden och ha armen under hjärthöjd och mäta igen, vad händer då med trycket, går det upp eller ned? Motivera ditt svar. (0,5p) Svar. Det blir högre pga. tyngdkraften c) Bilden nedan är från frånWikipedia, och en text som handlar om läkaren Nikolai Korotkoff som 1905 i St Petersburg beskrev det ljud som det går att lyssna på när man släpper ut trycket ur en blodtrycksmanschett. Beskriv med ord vad bilden illustrerar och förklara också varför ljuden uppstår mellan A och B. Ange i ditt svar vad det är,fysiologiskt, i kärlen som gör att det blir hörbara ljud?(1,5 p) Svar-­‐ Den grå linje beskriver ett sjunkande tryck i manschetten. Den röda linjen illustrerar trycket i armen men systoliskt tryck som toppar och diastoliskt som dalar. A är således det systoliska trycket och B det diastoliska trycket.(0,5) Vågorna på linjen mellan A och B är de ljud som uppstår. Innan A är det tyst för det inte är något flöde alls i armartären. Mellan A och B så hör man ljud för det blir ettturbulent flöde i kärlen.(0,5) När det blir tyst efter B så är det åter laminärt flöde i kärlet. (0,5) 7 Anatomi perifera buk-­‐ och benkärl(2,5 p) Distalt i bukaorta sker en delning av kärlet som går ned i benen. Efter ytterligare ett par centimeter sker en delning igen till två kärl. Alla delningar sker i buken. Om man har en utbuktning på denna del av kärlet som måste opereras så sätter man in ett konstgjort kärl, en så kallad graft. Pga.formen kallas den ofta för byxgraft. a) Vad kallas artären efter första delning från bukaorta, och vad heter de två kärlen som uppstår i delning nr 2. (1,5p) Svar: Delning 1 A. iliacacommunis, Delning 2, a. iliaca interna, a. iliaca externa Den största grenen fortsätter in i benet. Artären byter namn när den passerar ljumsken, och byter namn igen i närheten av knät. b) Vad heter artären på låret? (0,5p) Svar: A. femoralis, c) Vad heter artären på knäts baksida? (0,5p) Svar. A. poplitea 8 Autonoma nervsystemet i lungorna (4p) Autonoma nervsystemets båda system har viktiga funktioner i lungan. Beskriv vilken huvudsaklig funktion respektive system har och vilken receptor och neurotransmittor som huvudsakligen är verksam i systemen. (4p) Svar: Parasympatikus har en huvudsakligen sammandragande effekt på glattmuskulatur i bronkerna. (1p) Verkar framför allt på Muskarinreceptorer via Acetylkolin. (1p) Sympatikus har huvudsakligen en dilaterande effekt på glattmuskulatur i bronkerna (1p). Verkar framförallt genom beta två receptorer och via Adrenalin .(1p) 9 Anatomi larynx (3p) Att vi kan tala beror på att vi har stämband, som sitter i struphuvudet. Struphuvudet
består av ett antal broskstrukturer.
a) Vilka är broskstrukturerna i struphuvudet (2p)
Svar: sköldbrosket, ringbrosket, kannbrosken, struplocket
b) Mellan vilka av dessa broskstrukturer finns stämbanden (1p)
Svar: Mellan kannbrosken och sköldbrosket
10 Extendedmatchingquestions(EMQ) -­‐ Fysiologiska flöden (2 p) En människa omsätter flera olika flöden i respirations och cirkulationsorganen under lugna förhållanden Det finns givetvis spridning i dessa mått beroende på längd, vikt, kön, ålder och hur vältränad personen är. Men det är viktigt att ha en uppskattning om var normala värden på flöden ligger. För varje fråga välj det svar som bäst överensstämmer men normala flöden. Varje variabel kan användas en gång, fler gånger eller inte alls. Variabler 1.
2.
3.
4.
0,250 L/minut 4,2 L/minut 5 L/minut 500 L/minut 5.
6.
7.
8.
1 L/dygn 2 L/dygn 4 L/dygn 6 L/dygn Omtentamen version efter granskning Frågor A)Astrid har nyligen opererats för bröstcancer och har tagit bort flera lymfkörtlar i höger axill. Hon besväras av en svullen arm och måste använda en stödstrumpa på höger arm och går på regelbunden lymfmassage för att hålla armen normal. Hon blir ändå svullen. Hur stort är kroppens normala omsättning av lymfvätska?(1 p) Svar: Lymfvätskans omsättning4 L/dygn B)Berit har precis gjort ett hjärtultraljud där man mäter upp normal en normal ”cardiac output”. Vad heter detta på svenska och vad är ett normalt värde?(1 p) Svar-­‐ Hjärtminutvolym 5 L/minut 11 Extended matchingquestions(EMQ) -­‐ Lunghistologi (3 p) Den här frågan innehöll en slamkrypare, det var inte meningen. Typ 2 pneumocyter fanns inte med som ett alternativ. Maximal poäng på frågan blir nu 3 p. Detta är en ny typ av flervalsfrågor som ni får pröva Man skall bara ge ett svar…d Introduktion En lunga består framförallt av delar som transporterar luft, det konduktiva luftvägarna och en mindre del där själva gasutbytet sker. Det finns olika typer av celler och uppbyggnad i luftvägarna. Varje variabel kan användas en gång, flera gånger eller inte alls. Variabler 7. ”Dustcells” 1. Respiratoriskt epitel – pseudo-­‐
8. Typ 1 pneumocyter stratifierat kolumnärt epitel med 9. Surfaktant cilier 10. Enkelt platt epitel 2. Bägarceller 11. Ställvisa, enstaka alveoler 3. Typ 2 pneumocyter 12. Respiratoriska bronkioloer 4. Claraceller 13. Terminala bronkioler 5. Glatt muskulatur 14. Alveoler 6. Broskringar Frågeställningar – välj det mest sannolika svaret, A) Det som är gemensamt för konduktiva luftvägarna, både de övre och nedre luftvägarna. (1 p) Svar: Respiratoriskt epitel B) En del av alveolen och som producerar surfaktant (1 p) Svar: typ 2 pneumocyter Frågan stryks C) Producerar muköst slem som i sin tur transporterar bort smuts. (1 p) Omtentamen version efter granskning Svar: Bägarceller D) Sitter mellan terminala bronkioler och alveolerna. (1 p) Svar: Respiratoriska bronkioler 12 EMQ-­‐ Fysiologiska lungvolymer och kapacitanser (2 p) Introduktion Lungfunktion kan delas upp i olika volymer som går att mäta med olika metoder. En kapacititet består av flera olika volymer. För varje fråga välj den variabel som bäst överensstämmer med svaret på frågan. Varje variabel kan användas en gång, flera gånger eller inte alls. Variabler e) Forcerad Exspiratorisk Volym a) Vitalkapacitet -­‐ VC efter en sekund-­‐ FEV1 b) Forcerad vitalkapacitet -­‐ FVC f) Residualvolym – RC c) Inspiratorisk reservvolym -­‐ g) Peak expiratoryflow – PEF ( d) Total lungkapacitet maximalutandningsvolym) h) Det anatomiska döda rummet Frågeställningar – välj det mest sannolika svaret A) Består dels av den del som sedan kan andas ut och den del som inte kan andas ut (0,5p) Svar: TLC B) Den enhet som personen i fråga kan andas ut forcerat (med full kraft) efter maximal inandning. Motsvarar bredden på flöde/volymkurvan. (0,5p) Svar-­‐ FVC C) Det som finns kvar i lungorna efter att ha andats ut så mycket som möjligt. Kan endast mätas genom gasspädningstekniker eller plethysmografi (även kallad body-­‐box). (0,5p) Svar -­‐ Residualvolymen D) Den högsta punkten på flödevolymkurvan -­‐ och alltså det högsta utandningsflödet man kan åstadkomma. (0,5p) Svar -­‐ PEF Omtentamen version efter granskning 13 Fostercirkulation– (6 p) Detta är en mycket schematisk bild över hjärtats cirkulation före födelsen. På bilden finns det flera rödaktiga strukturer numrerade I, II, III och IV som en har viktig roll under fostertiden. Du ser också ett histologisk snitt genom en navelsträng där du ser en äkta genomskärning av strukturerna II och IV. A ) Ange vad varje struktur I till IV är och vilken funktion de har inklusive en notering om blodet är syrerikt, blandat eller syrefattigt vid de olika strukturerna. (4p) B) En viktigt funktion är att få syrerikt blod till hjärnan hos det växande fostret men det kan vara ett problem i detta seriekopplade system. Naturen försökt få till flödet så att hjärnan får ett så syrerikt blod som möjligt. Beskriv vägen för en syresatt erytrocyt från naveln till kärlen som det står ”till hjärnan” på.(2p) Svar: A)I foramen ovale som shuntar blod mellan kamrarna – syrehalten är blandad men även svaret syrerikt godtas då flödet gör att det mest är syrerikt blod som går igenom foramen ovale. (1) II.Navelven och/eller ductus venosus som för syrerikt blod från placenta till vena cava inferior (1) III. Duktus arteriosus som överför blod från arteria pulmonalis till aorta, blodet är blandat (1) IV Navelartärerna för syrefattigt blod till placenta (1 ) Omtentamen version efter granskning B)x Det syrerika blodet kommer från vena cava inferior och korsar över hö kammare. Här blandas blod från vena cava superior men flödet gör att det är mest syrerikt blod som går över foramen ovale till vänster kammare och ut i aortabågen (1p). Ductus arteriosus som också kopplar på aorta gör det efter att kärlen till hjärnan har avgått från aortabågen och därmed så undviks att syrefattigt blod kommer upp till hjärnan.(1p) 14 Hemoglobin (2 p) Hemoglobinet är ljusrött när den är fylld med syre vilket ger erytrocyten och blodet dess färg. Hemoglobin utgör 95 % av erytrocytens protein. Beskriv en erytrocyts livscykel? (2p) Svar-­‐ Erytrocyten bildas i benmärgen från en stamcell, via erythroblaster som innehåller en kärna men inget hemoglobin (0,5), När kärnan stöts ut har hemoglobin bildats i erytroblasten. Då finns en kärnfri omogen cell som kallen för retikulocyt (0,5). En mogen erythrocyt lever i 120 dagar (0,5). Den bryts ned i mjälten. (0,5) 15 Embryologi -­‐ (1,5p) Mesoderm är ett groddblad som ger upphov till flera olika organsystem. Mesodermetdelas in utifrån notochorden i en proximal, intermediär och lateral del.Den proximala delen av mesodermetsomger i sin tur upphov till somiter som organiserar kroppen i olika organsystem Namnge vilkatre delar som somiterna i sin tur upphov till och ett organsystem som kommer ur dessa delar? (1,5 p) Svar: Sklerotomerer – kotkroppar och kotbågar Myotomerer – muskler Dermatomerer – underhuden, dermis