Övergripande plan
för folkhälsoarbetet
i Karlskrona
Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun
Fastställt: 2016-02-18, §51
Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen
Gäller för: Karlskrona kommun och dess bolag
Giltighetstid: 1 januari 2016 – 31 december 2018
Ersätter: Drogförebyggande strategier inom alkohol-, drog- och tobaksområdet
för Karlskrona kommun 2004-2010 (antaget av Kommunfullmäktige 2003-10-23)
och Handlingsplan för drogförebyggande arbete Karlskrona kommun 2007-2010
(antaget av Kommunfullmäktige 2007-08-30) samt Ungdomspolitiskt program
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................... 3
Hälsa på lika villkor – jämlik hälsa ........................................................................... 4
Tillsammans kan vi göra skillnad ............................................................................ 5
Hållbar kommun- och regionutveckling ................................................................... 6
Karlskronakommissionen .................................................................................... 6
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona ................................................... 6
Vår utgångspunkt för folkhälsoarbetet .................................................................... 6
Övergripande inriktningsmål för folkhälsoarbetet ................................................ 6
Syfte .................................................................................................................... 7
Prioriterade målgrupper ....................................................................................... 7
Strategier ................................................................................................................ 7
Styrning ............................................................................................................... 7
Kunskaper ........................................................................................................... 7
Metoder ............................................................................................................... 7
Planering, genomförande och uppföljning ............................................................... 8
Ansvar, delaktighet och samverkan ........................................................................ 9
Översyn................................................................................................................... 9
Kommunikation och marknadsföring .......................................................................... 9
Bilaga 1 Nationella folkhälsomål ............................................................................... 10
Bilaga 2 Fyra strategiska områden (länsgemensamma) .......................................... 11
Bilaga 3 Källförteckning och lästips .......................................................................... 15
Interna ............................................................................................................... 15
Enkätundersökningar......................................................................................... 15
Externa .............................................................................................................. 15
Bilaga 4 Ordförklaringar ............................................................................................ 17
2|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Inledning
I Karlskrona kommuns Vision Karlskrona 2030 finns
framtidsbilden av ett öppet och inkluderande samhälle där alla
kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett socialt,
ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt.
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle
där grundläggande mänskliga behov uppfylls, som demokrati, yttrandefrihet och
rättvis resursfördelning. Begreppet brukar också omfatta jämställdhet och mångfald,
mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande, brottsförebyggande arbete
samt folkhälsa.
Karlskrona kommun deltar i Blekinge Tekniska Högskolans (BTH) forskningsprojekt
Hållbar region- och kommunutveckling där BTHs strukturerande och
sammanhållande metod för strategisk hållbar utveckling (Framework for Strategic
Sustainable Development; FSSD), ska testas i ett projekt eller verksamhet utifrån
hållbarhetsprinciperna. Vi har valt att koppla samman forskningsprojektet med
Karlskronakommissionens arbete.
Utgångspunkt för Karlskrona kommuns övergripande plan för folkhälsoarbete är det
nationella målet för folkhälsan ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen” med tillhörande elva målområdena (bilaga 1)
samt den länsgemensamma Folkhälsopolicy för Blekinge län 2014-2018. Det finns
också lagar, regler och ett antal kommunala planer och policys som på olika sätt
vägleder och påverkar kommunens folkhälsoarbete. När kommunfullmäktige antog
den övergripande planen för folkhälsoarbetet beslutades att folkhälsorarbetet även
inkluderar arbetet med suicidprevention.
Kommunens verksamhet är bred och omfattande och har betydelse och påverkan på
människors hälsa och trygghet. Folkhälsoperspektivet ska genomsyra allt arbete i
Karlskrona kommun och det förebyggande arbetet ska vara grunden i vår
verksamhet. Den övergripande planen för folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun,
nämndernas och bolagens handlingsplaner samt det fortsatta folkhälsoarbetet ska
vara mångfalds- och jämställdhetsintegrerat. Ambitionen är att Karlskrona kommuns
folkhälsoarbete ska skapa goda förutsättningar till ett bra liv för våra invånare.
3|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Hälsa på lika villkor – jämlik hälsa
En god folkhälsa handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk
tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller
funktionshinder, ska alla människor få de bästa förutsättningarna för att kunna uppnå
bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa.
Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god
hälsa. Modellen nedan (bild 1) beskriver hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga
faktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden och
levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Grunden för vår hälsa är ålder, kön
och arv. Närmast oss människor har vi sociala nätverk och socialt stöd. Tilliten till
andra människor samt delaktighet och inflytande påverkar människors hälsa mer än
man kan tro. Familjen och nära anhöriga är grundläggande för en god hälsa. Nästa
område handlar om livsstilsfaktorer som till exempel kost, motion och sömn. Därefter
följer livsvillkoren de omständigheter som individer inte direkt kan påverka och som
ofta bestäms genom politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Ytterst finns
samhällets strukturer på global nivå. Samtliga fem nivåer i bilden berör människors
vardag och påverkar vår hälsa på ett eller annat sätt.
Bild 1: Hälsans bestämningsfaktorer, Landstinget Blekinge
4|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Att uppnå en jämlik och jämställd hälsa är en utmaning för folkhälsoarbetet. Samtidigt
som fler människor har bra förutsättningar, mår bättre och lever längre idag, är det
många som inte har samma positiva utveckling vilket flera rapporter från bland annat
Folkhälsomyndigheten visar. Hälsan har generellt sett förbättras i samhället men
skillnaderna är stora och i vissa fall växer gapet mellan olika grupper i samhället. Till
exempel:
Lågutbildade och personer med låg inkomst har kortare medellivslängd och en
sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen.
Kvinnor mår generellt sämre än män, medan män har en kortare
medellivslängd än kvinnor.
Personer med utländsk bakgrund, homo-, bi- och transidentitet eller
funktionsnedsättning upplever att de har en sämre hälsa än den övriga
befolkningen.
Förekomsten av olika sjukdomar skiljer sig åt mellan olika grupper.
Ohälsosamma levnadsvanor, som till exempel tobaksbruk, dåliga kostvanor
och låg fysisk aktivitet, är högre bland vissa grupper än andra.
Tillsammans kan vi göra skillnad
För att nå framgång i folkhälsoarbetet krävs samverkan men också kunskapsutbyte
och kompetensutveckling, med en rad aktörer. I den offentliga sektorn är det till
exempel länsstyrelsen, landstinget, arbetsförmedlingen och polisen. I den privata
sektorn finns exempelvis idéburen sektor, friskolor, privata vårdgivare och
intresseorganisationer. Blekinge Tekniska högskola är en tillgång främst med tanke
på deras framgångsrika forskning och utbildningsprogram inom hållbar utveckling.
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en befolkningsundersökning
om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur
befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Vart tredje år görs en
fördjupad undersökning av Hälsa på lika villkor i Blekinge. Resultatet från den
senaste fördjupade undersökningen som gjordes 2014, visar att vi i Blekinge står
inför en rad utmaningar, bland annat vad gäller den försämrade psykiska hälsan,
särskilt bland yngre, ökningen av levnadsvanerelaterad ohälsa samt de
konsekvenser en åldrande befolkning medför. Undersökningen visar även hur
skillnader i hälsa och livsvillkor ökar mellan olika socioekonomiska grupper och
mellan kvinnor och män.
Den länsgemensamma folkhälsopolicyn som antogs i slutet av år 2014 har gett oss
en gemensam utgångspunkt för folkhälsoarbetet och anger inriktning och
förhållningssätt för länets folkhälsoarbete. Den ska också vara vägledande i
planering, styrning och genomförande av aktiviteter som främjar en god hälsa på lika
villkor, dels i länet men också lokalt i respektive kommun. Utgångspunkter för det
gemensamma folkhälsoarbetet i länet är följande fyra strategiska områden:
Goda livsvillkor
Barn och ungas uppväxtvillkor
5|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Psykisk hälsa
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)
Inriktningarna för de strategiska områdena finns listade i bilaga 2.
Hållbar kommun- och regionutveckling
Karlskrona kommun deltar i Blekinge Tekniska Högskolans (BTH) forskningsprojekt
Hållbar region- och kommunutveckling där BTHs strukturerande och
sammanhållande metod för strategisk hållbar utveckling (Framework for Strategic
Sustainable Development; FSSD), ska testas i ett projekt eller verksamhet utifrån
hållbarhetsprinciperna. Forskningsprojektet startade våren 2015 och beräknas pågå
under minst tre år. Projektet är tänkt att dels hjälpa kommunerna i processen med att
bli långsiktigt hållbara, dels ta vara på den erfarenhet av strategiskt hållbarhetsarbete
som finns. Vi har valt att koppla samman forskningsprojektet med
Karlskronakommissionens arbete.
Karlskronakommissionen
Karlskronakommissionen bildades våren 2015 utifrån ett direktiv. Arbetet pågår
under två år därefter ska resultatet utvärderas och beslut om hur arbetet ska fortsätta
tas av kommunstyrelsen. För att nå framgång bör arbetet ha ett långt tidsperspektiv
och det är satt till 2030, det vill säga detsamma som för Karlskrona vision 2030. Det
är viktigt att arbetet kontinuerligt utvärderas, resultatet analyseras och eventuella
justeringar i arbetet görs.
Arbetet ska mynna ut i en långsiktig strategi för en bättre jämlik social omsorg i vår
kommun. Målet är att vi ska ge Karlskronas barn och unga de bästa förutsättningarna
för en bra start i livet. Fokus är barn och ungas uppväxtvillkor och i det här
sammanhanget rör det barn och unga i åldrarna 0-24 år.
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona
Vår utgångspunkt för folkhälsoarbetet
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun ska leda till att hälsoläget förbättras för alla
och att skillnaderna i hälsa minskar mellan olika grupper i Karlskrona. Alla insatser
ska planeras och genomföras så att de bidrar till en jämlikhet i hälsa. Vi utgår från det
nationella övergripande målet för folkhälsa att skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt de elva övergripande
målområdena (bilaga 2). Målområdena berör kommunens olika verksamheter på ett
eller annat sätt. Den länsgemensamma folkhälsopolicyn med de utpekade
strategiska områdena ligger också till grund för vår lokala handlingsplan.
Övergripande inriktningsmål för folkhälsoarbetet
Vi ska ha en god folkhälsa bland invånarna i Karlskrona.
6|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Syfte
Den övergripande planen för folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun anger den
strategiska och långsiktiga inriktningen för folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun och
ska vara vägledande i det dagliga arbetet i alla verksamheter. Genom
folkhälsoarbetet skapar vi förutsättningar som ska leda till en god folkhälsa bland
våra invånare och brukare i Karlskrona.
Prioriterade målgrupper
Barn och unga
Socioekonomiskt utsatta
Äldre
Strategier
Styrning
Styra och följa upp området folkhälsa från högsta politiska nivå
Ha ett folkhälsoperspektiv i politiska beslut
Besluta om operativa mål och insatser för folkhälsa i planer och styrdokument
Avsätta resurser, tid och kompetens för det folkhälsopolitiska arbetet
Kunskaper
Stärka kompetensen hos politiker och medarbetare kring hälsans
bestämningsfaktorer och öka förmågan att hantera dem i beslut,
ärendehantering, yttranden men också i det dagliga arbetet
Öka kunskaperna bland politiker och medarbetare om och i vilken utsträckning
beslut och åtgärder bidrar till en jämlik hälsa
Öka kunskaper och medvetenhet om förutsättningarna för en god hälsa bland
alla som bor och verkar i Karlskrona
Metoder
Använda och utveckla metoder som integrerar folkhälsa i alla verksamheter
Indikatorer för det länsgemensamma folkhälsoarbetet utgår från nationella
indikatorer och tas fram i samverkan med regionala aktörer.
Vi utgår från valda länsgemensamma indikatorerna när vi följer upp och
utvärderar vårt folkhälsoarbete. Vi kan också välja till andra indikatorer som är
betydelsefulla för vår kommuns folkhälsoarbete.
Koppla indikatorerna till budgetar och styrdokument
Samverka med lokala och regionala aktörer som Landstinget Blekinge,
Länsstyrelsen i Blekinge, Region Blekinge och de andra kommunerna i
Blekinge, men också med frivilligorganisationer, näringsliv med flera.
7|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Planering, genomförande och uppföljning
Karlskrona kommun tillämpar principer för mål- och resursstyrning där målen
fastställs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och bolag. Tydliga och
mätbara mål inom folkhälsa ger förutsättningar för ett långsiktigt arbete i önskad
riktning med hjälp av verksamhetsplanering och budgetering som sedan följs upp och
utvärderas1. Alla anställda ska känna till kommunens övergripande plan för
folkhälsoarbetet. Åtgärder och aktiviteter ska varje år arbetas in i ordinarie budgetar
och verksamhetsplanerna för respektive nämnd och bolag och uppföljning sker vid
ordinarie delårsbokslut och årsbokslut.
Varje nämnd och bolag ska årligen ta fram aktiviter och åtgärder som bidrar till
att uppfylla inriktningen i folkhälsoplanen.
Åtgärder och aktiviteter ska beskrivas i verksamhetsplan och budget
Varje nämnd/förvaltning och bolag ansvarar för genomförandet av de egna
åtgärderna och aktiviteterna
Uppföljning, utfall, resultat, eventuella förslag på förbättringar redovisas
årligen i kommunens verksamhetsberättelser, delårsbokslut och årsbokslut.
Från plan till handling
1. Analysera: Hur påverkar vår verksamhet befolkningens hälsa och
hälsans bestämningsfaktorer? Hur kan vår verksamhet bidra till att
övergripande och nämndspecifika mål uppnås? Hur kan vår
verksamhet förebygga ohälsa och främja hälsa hos våra invånare,
brukare och vår egen personal? Vad gör vi redan, vad kan vi göra
bättre eller på ett annat sätt för att nå framgång?
2. Prioritera: Vilka mål är relevanta för vår verksamhet? Var har vi
störst möjlighet till framgång? Vad är viktigast att arbeta med? Vad
kan vi mäta och följa upp på bästa sätt?
3. Välj aktiviteter/åtgärder och beskriv dem i verksamhetplan och
budget: Vilka resurser har vi? Hur kan vi uppnå målen? Vem/vilka
ska genomföra arbetet?
4. Utgår från framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet vid planering och
genomgörandet av aktiviteter/åtgärder.
5. Uppföljning. Arbetet ska årligen följas upp i verksamhetsberättelser
och årsbokslut från respektive nämnd och bolag samt för
kommunen som helhet i det sociala hållbarhetsbokslutet.
1
Ekonomi- och verksamhetsstyrning, Internbudget och Anvisningar för uppföljning i Karlskrona
8|Sida
Övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona 2016 – 2018
Ansvar, delaktighet och samverkan
För ett lyckat och framgångsrikt folkhälsoarbete krävs att arbetet bedrivs långsiktigt
och integrerat i alla kommunens verksamheter. Det krävs engagemang hos såväl
politiker som verksamhetsledning, men också en samsyn, en tydlig organisation och
ansvarsfördelning samt stöd. Den övergripande handlingsplanen för folkhälsoarbetet
och respektive handlingsplan för nämnderna respektive bolagen, måste förankras
internt och alla medarbetare bör delta i processen. Planen ska också spridas genom
kommunens verksamheter till olika intressenter och aktörer i samhället.
Det är viktigt med goda relationer och samverkan med andra aktörer som har stor
betydelse och påverkan på folkhälsoarbetet, exempelvis Landstinget, Länsstyrelsen,
andra kommuner, Polisen, civilsamhället med flera.
Översyn
Översyn av kommunens övergripande plan för folkhälsoarbetet i Karlskrona ska ske
vart tredje år, i fas med att den länsgemensamma folkhälsopolicyn revideras.
Kommunikation och marknadsföring
Ett strategiskt folkhälsoarbete kan bidra till att bygga varumärket Karlskrona. Bilden
av Karlskrona som en attraktiv kommun att leva, bo, arbeta och utbilda sig i,
påverkas positivt om vi tydligt visar och kommunicerar vårt folkhälsoarbete.
9|Sida
Bilaga 1 Nationella folkhälsomål
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
10 | S i d a
Bilaga 2 Fyra strategiska områden (länsgemensamma)
Goda livsvillkor
För att skapa förutsättningar för goda livsvillkor för Blekinges invånare bör
inriktningen vara:
att motverka utanförskap och segregation
att stärka arbetet mot diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund
att jämställdhetsintegrera verksamheter
att arbeta för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som minskar skillnader i
hälsa mellan olika grupper
att stärka och utveckla barns och ungas möjlighet till delaktighet och inflytande
att skapa fler arbetstillfällen, med särskilt fokus på unga och unga vuxna
att utveckla ett generellt och långsiktigt föräldrastödsarbete
att boende ges möjlighet till delaktighet och inflytande över utvecklingen av
den egna närmiljön
att i samhällsplaneringen verka för att goda livsvillkor skapas för att minimera
störningar som påverkar människors hälsa, samt särskilt beakta att underlätta
fysisk aktivitet, skapa säker infrastruktur och tillgång till grönområden samt att
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning förstärks
att förbättra informationstillgängligheten med fokus på personer med
funktionsnedsättning, äldre och personer med annat modersmål än svenska
att förbättra samhällsorientering och hälsokommunikation inom ramen för
integrationsarbetet
att öka brukarinflytandet i vård och omsorg
att öka kunskapen om och förbättra samverkan inom området våld i nära
relationer
att öka samverkan med idéburna sektorn för att möjliggöra delaktighet i
samhället, med fokus på särskilt utsatta grupper
Åtgärder för att påverka såväl värderingar och attityder som beteenden i syfte att
minska diskriminering behöver initieras och förstärkas. Högst betydelsefullt är att
ungas möjlighet till arbete förbättras. Barns och ungas demokratiska deltagande och
inflytande behöver förstärkas. Fler åtgärder för att förbättra förutsättningarna för
deltagande, delaktighet och socialt stöd är av hög prioritet för såväl äldre som för
personer med funktionsnedsättning. Dessutom behöver människor ges goda
möjligheter att ta del av fysiska miljöer och samhällsinformation. Hälso- och
sjukvården bör arbeta hälsofrämjande och för att minska socioekonomiska skillnader
i hälsa.
11 | S i d a
Psykisk hälsa
För att skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa i Blekinge bör inriktningen vara:
att genom kunskapsspridning motverka stigmatiserande attityder gentemot
människor med psykisk ohälsa
att sprida kunskap om effektiva metoder för att stärka psykisk hälsa
att prioritera insatser för att stärka den psykiska hälsan särskilt hos barn och
unga samt hbtq-personer
att utveckla stödet vid lindrig psykisk ohälsa som stress, oro, nedstämdhet och
sömnsvårigheter
att främja skolnärvaro
att bygga strukturer för tidig upptäckt av barn/elever i behov av särskilt stöd
att förebygga kränkande behandling mot barn och unga
att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden
att stötta föräldrar i föräldrarollen med särskilt fokus på samspel mellan barn
och föräldrar
att skapa förutsättningar för äldres sociala deltagande
att öka kunskapen om våld i nära relationer för att bättre kunna identifiera och
förebygga våldsutsatthet, samt att samordna och ta ansvar för insatser
Under det senaste decenniet har kunskapsbaserade metoder utvecklats för föräldrastöd
och andra insatser som förebygger psykisk ohälsa. Det är viktigt att dessa kunskaper,
som är av stor betydelse för barns och ungas hälsa, leder till praktiskt handling. Åtgärder
för att tidigt identifiera barn och elever som är i behov av särskilt stöd, för att kunna ge
hjälp i ett så tidigt skede som möjligt är viktiga. Dessutom finns ett stort behov av att
arbeta med attityder och beteenden för att minska kränkningar och stigmatisering.
12 | S i d a
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)
För att minska bruket och skadeverkningarna av alkohol, narkotika, dopning, tobak
och spel i Blekinge bör inriktningen vara:
att utveckla ett generellt och långsiktigt föräldrastödsarbete
att stärka det tillgänglighetsbegränsande arbetet
att utveckla arbetet med tobaksfria miljöer
att tobaksavvänjning blir tillgänglig för alla som behöver stöd
att bekämpa illegal alkoholhantering, framförallt med fokus på ungdomars
tillgång till alkohol
att ANDTS-förebyggande arbete integreras i förskolor, skolor och föreningsliv
att upprätthålla och stärka allmänhetens stöd för en restriktiv narkotikapolitik
med fokus på unga och unga vuxnas attityder
att förstärka samverkan och öka kunskapen om dopning för att minska
tillgången på och användningen av dopningspreparat
att bedriva kunskapshöjande insatser kring spelberoende
För att begränsa bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel är det
framförallt viktigt att inrikta arbetet på normer och lagar, illegal verksamhet,
tillgänglighet samt attityder och beteenden. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder är
centrala men behöver aktivt understödjas av insatser för att förändra attityder och
beteenden.
13 | S i d a
Hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor
För att skapa förutsättningar för hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor i Blekinge
bör inriktningen vara:
att i samhällsplaneringen särskilt beakta grön- och naturområdens betydelse
för friluftsliv, rörelse och rekreation
att skapa infrastruktur som underlättar och förbättrar möjligheterna till aktiv
transport och framkomlighet
att förstärka det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvård samt
tandvård
att genomföra kunskapshöjande insatser kring kost och fysisk aktivitet med
särskilt fokus på barn, unga och deras familjer
att förbättra barns och ungas möjligheter till rörelse i närmiljön
att underlätta deltagande i föreningsidrott, med särskilt fokus på
socioekonomiskt utsatta grupper
att öka tillgång till mötesplatser för äldre som främjar fysisk aktivitet i
närområdet
att arbetet med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) utvecklas ytterligare
att tillhandahålla bra mat för äldre inom vård och omsorg
att stimulera och underlätta för deltagande i kulturaktiviteter med särskilt fokus
på socioekonomiskt svaga grupper
Det är viktigt att prioritera åtgärder som stärker det hälsofrämjande inslaget i de
livsmiljöer där vi bor, arbetar och tillbringar större delen av vår fritid. Strukturella
förutsättningar i livsmiljön behöver dock kombineras med informativa insatser för att
påverka värderingar, attityder och beteenden i hälsofrämjande riktning.
14 | S i d a
Bilaga 3 Källförteckning och lästips
Interna
Alkohol- och drogpolicy
Allergiförebyggande arbete inom Karlskrona kommun
Ekonomi och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun
Framtidsprogram för äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Karlskrona kommun Budget 2016 och planer för 2017-2018
Karlskrona kommuns Folkhälsoarbete http://www.karlskrona.se/sv/Se-gora/Folkhalsa/
Måltidspolicy
Omvärldsanalys Karlskrona kommun 2015
Personalpolitiskt program 2012
Vision Karlskrona kommun 2030
Övergripande plan för social Mångfald 2013-2015
Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun
Enkätundersökningar
Rapport från drogvaneundersökning bland årskurs 9 på samtliga grundskolor och år
2 på samtliga gymnasieskolor i Karlskrona, år 2014
Kvalitetsmätning ungdomars fritidsvanor
Kommunens kvalitet i korthet
Medborgarundersökning
Externa
Barnkonventionen http://unicef.se/barnkonventionen
Barn och ung 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda
åtgärder, Folkhälsomyndigheten, www.folkhalsomyndigheten.se
Blekingestrategin 2014-2020, www.regionblekinge.se
Closing the gap in a generation – Marmotrapporten
http://www.who.int/social_determinants/thecommission/finalreport/en/index.html
Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten
15 | S i d a
Grundläggande folkhälsovetenskap, Kristina Pellmer m fl, ISBN 978-91-47-10549-6
Folkhälsomyndigheten http://folkhälsomyndigheten.se
Folkhälsopolicy för Blekinge 2014-2018 http://ltblekinge.se/Halsa-ochvard/Landstingets-folkhalsoarbete/Samverkan-och-projekt/
Kommun- och landstingsdatabasen Kolada www.kolada.se
Länsstyrelsen i Blekinge län http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/manniska-ochsamhalle/folkhalsa/Pages/default.aspx
Mötesplats social hållbarhet http://www.motesplatssocialhallbarhet.se/motesplatssocial-hallbarhet/
Regeringens Folkhälsopolitik http://www.regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsaoch-sjukvard/mal-for-folkhalsa-och-sjukvard/
Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- tobakspolitik
http://www.regeringen.se/rapporter/2010/02/s.2010.001/
Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/
Sveriges kommuner och landsting, SKL, www.skl.se
Tillsammans kan vi göra skillnad – Folkhälsorapport Blekinge 2014, Landstinget
Blekinge http://ltblekinge.se/Halsa-och-vard/Landstingetsfolkhalsoarbete/Blekingebornas-halsa/
Öppna jämförelser http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser.275.html
16 | S i d a
Bilaga 4 Ordförklaringar
Folkhälsa
Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå
som fördelning av hälsan. En ”god” folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan är
så bra som möjligt i befolkningen utan att den även bör vara så jämlikt fördelad som
möjligt.
Folkhälsoarbete
Systematiska och målinriktade hälsofrämjande och förebyggande insatser för att
åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Friskfaktorer
Faktorer kända för att förebygga sjukdom som t ex motion, näringsriktig kost och ett
bra socialt nätverk.
Förebyggande/prevention
Åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador,
fysiska, psykiska eller sociala problem. Förebyggande åtgärder delas in i primär- och
sekundärprevention.
Primärprevention: förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar,
skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Primärprevention kan vara
individinriktad, gruppinriktad (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktad
(gentemot samhällsstrukturer). Exempel på gruppinriktad primärprevention är
föräldrastöd kring unga och alkohol. Exempel på strukturinriktad primärprevention är
lagstiftat förbud mot rökning på allmänna platser, eller att skapa säkra lekplatser
Sekundärprevention: förebyggande åtgärd för att i tidigt skede förhindra en negativ
utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem, förhindra återinsjuknande i
tidigare genomliden sjukdom.
Hälsa
Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ”ett tillstånd av fullständig
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande ”. Definitionen visar att hälsa är något mer
än frånvaron av sjukdom. Hälsa omfattar något positivt, en känsla av god livskvalitet
och välbefinnande. Inom folkhälsoområdet definierar man ofta hälsa som individens
handlingsförmåga, det vill säga i vilken mån han eller hon kan handla så att hon
uppfyller sina mål och de krav livssituationen ställer. Hälsa innebär då att ha
förmågan att göra hälsosamma val.
Hälsofrämjande
Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala
välbefinnande. Hälsofrämjande åtgärder fokuserar på människors självskattade
bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka
människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. Hälsofrämjande
åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade (gentemot grupper i befolkningen)
eller strukturinriktade (gentemot samhällsstrukturer). Exempel på gruppinriktade
hälsofrämjande åtgärder är föräldrastöd för alla föräldrar eller samtalsgrupper för
17 | S i d a
ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Exempel på strukturinriktade
hälsofrämjande åtgärder är att öka andelen som klarar utbildning, underlätta
möjligheter till arbete men även att skapa trygga promenadstråk och parker.
Kunskapsbaserade/evidensbaserade metoder
Metod vilken anses ha vetenskapligt stöd. Evidens är inte ett absolut tillstånd utan
det handlar om graden av tillförlitlighet – den bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskapen.
Levnadsvanor
Specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som man själv kan påverka. Tidigare
sa man ofta ”livsstil” vilket nu är ersatt av levnadsvana. Vid förebyggande åtgärder
fokuserar man vanligen på levnadsvanor associerade med mat, fysisk aktivitet,
tobak, alkohol, sömn och sexualitet. Levnadsvanorna påverkas av livsvillkoren och
levnadsförhållandena.
Livsvillkor - Levnadsförhållanden
Förutsättningar för människors levnadsförhållanden och som ofta ligger utanför den
enskilda individens omedelbara kontroll. Livsvillkor avser exempelvis socioekonomisk
bakgrund och det samhällssystem individen lever i. Medan levnadsförhållanden
avser människors vardagliga livsmiljö som man lever i, exempelvis boendemiljö,
arbetsmiljö eller psykosocialmiljö.
Riskfaktorer
Egenskaper eller förhållanden som indikerar ökad risk för att en person ska få en
eller flera sjukdomar, t ex daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol, övervikt och
fetma, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet.
Socioekonomi
Bakomliggande sociala eller ekonomiska faktorer där de viktigaste är
utbildningsbakgrund, arbete, inkomst, civilstånd, familjesituation.
18 | S i d a
