Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen
Juli 2001
Allan Åberg
Svenska folket och globaliseringen
1. Inledning
Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska
diskussionen i Sverige liksom på många andra håll i världen. Begreppet har ingen
exakt innebörd utan tjänar mer som samlingsbenämning på de fenomen som hänger
samman med en ökad internationell integration till följd av förbättrade
kommunikationer, ökad internationell handel och ett ökande flöde av kulturella
influenser mellan länder.
För en del människor ter sig denna utveckling hotande. Under senare år har vi sett
en framväxt av organisationer och nätverk som är kritiska mot globaliseringen, eller
åtminstone mot vissa delar av globaliseringen. Inte sällan framställs - eller framställer
dessa grupper sig - som företrädare för gräsrötterna, folket eller de förtryckta.
För såväl nationer som för individer och företag innebär den ökade rörligheten för
människor, varor, tjänster och kapital stora möjligheter. För Svenskt Näringsliv är det
därför angeläget att försvara och stärka den positiva synen på öppenhet och
frihandel. Vi vill att Sverige och EU ska vara starka aktörer för liberalisering av det
internationella utbytet av varor, tjänster, och kapital.
Det är viktigt att veta vilket stöd globaliseringen har hos allmänheten. Svenskt
Näringsliv gav därför Temo i uppdrag att genomföra den hittills mest omfattande
opinionsundersökningen i Sverige om de frågor som globaliseringsdebatten kretsar
kring.
Särskilt intressant är det att få svar på frågor som; Representerar
globaliseringskritikerna en stor och stark opinion? Är svenskarna fortfarande
frihandelsvänner? Vilka aspekter på den ökande internationaliseringen är människor
mest positiva respektive negativa till?
2. Svenskarna och globaliseringen
Fem av tio svenskar uppfattar globalisering som ett positivt begrepp. Bara en av tio
tycker att det är negativt. Endast ett fåtal gör spontant negativa associationer till
”globalisering”. Få svenskar, endast 15 procent, menar att globaliseringen hotar
välfärden i Sverige. Globalisering uppfattas med andra ord generellt som ett positivt
begrepp i Sverige.
3. Svenskarna och frihandeln
Den kanske viktigaste drivkraften i globaliseringsprocessen är den internationella
handeln - utan frihandel ingen globalisering. Sverige har en lång historia av
frihandelsvänlighet bakom sig. För regeringar av olika kulörer har vinsterna av
internationell handel framstått som tydliga. Denna undersökning visar att den förda
2
politiken har starkt stöd hos allmänheten. Det svenska folket har en genuint positiv
inställning till internationell handel.
Mer än två tredjedelar av befolkning tycker att frihandel är ett positivt begrepp. Bara 6
procent uppfattar det som ett negativt begrepp. Tittar man på de begrepp som
tillsammans utgör internationell handel, import och export, så uppfattas de av en
kompakt majoritet på mer än 80 procent som positiva. 90 procent av svenskarna
menar att internationell handel med varor är ganska eller mycket viktigt. Inte fullt så
många, men ändå fler än tre av fyra, anser att internationell handel med tjänster är
viktigt.
Särskilt intressant är att hela 54 procent av befolkningen kan betecknas som genuina
frihandelsvänner. Så många tror att en nedmontering av importrestriktioner är bättre
än att skydda inhemska företag genom importbegränsningar om man vill förbättra
ekonomin och skapa fler jobb i Sverige. Bara 25 procent av svenskarna tror att
importbegränsningar är bästa vägen till ökat välstånd.
Frihandelsförespråkare och protektionister i 23 länder*
Taiwan
57
26
Sverige
54
25
Sydkorea
59
31
Hong Kong
50
27
Tyskland
53
33
Japan
51
36
Thailand
52
45
Spanien
39
Kina
44
43
48
44
Mexico
43
Kanada
40
Frankrike
37
Italien
49
48
Protektionister
48
37
Storbritannien
53
33
Brasilien
49
Indien
37
USA
37
55
56
33
Chile
55
34
Österrike
Frihandlare
47
57
35
Filipinerna
63
25
Ryssland
60
24
Malaysia
69
19
Indonesien
0
10
20
71
30
40
50
60
70
* Frågans lydelse: ”Vilket av följande tror du är det bästa om man vill förbättra ekonomin och skapa fler
jobb i Sverige: är det att skydda våra inhemska företag genom att begränsa importen eller är det att ta
bort importrestriktionerna för att öka vår internationella handel?”
Denna fråga har exakt samma lydelse som den fråga tidskriften The Economist lät
det kanadensiska undersökningsföretaget Austin Reid Group ställa i 22 länder i
december 1998. (”Liberalism lives”, The Economist 2 jan 1999) Relaterat till
resultaten från den undersökningen kan man konstatera att svenskarna tillhör de
allra mest frihandelsvänliga folken i världen. Svenskarna är tillsammans med
3
80
taiwaneser, sydkoreaner och Hong-Kongbor de verkligt frihandelsvänliga folken i
världen.
I Sverige är frihandelsförespråkarna mer än dubbelt så många som motståndarna.
Det kan jämföras med läget i Kontinentaleuropa, t ex Frankrike, där
frihandelsmotståndarna är fler än förespråkarna. I USA är frihandelsmotståndarna än
fler. Den amerikanska allmänhetens inställning är i princip den omvända jämfört med
den svenska. 56 procent av amerikanerna tror att importbegränsningar är en bättre
väg till välstånd än importliberaliseringar. Bara 37 procent av amerikanerna tror att
importliberaliseringar är en bättre väg, enligt ovan nämnda undersökning.
Mot denna bakgrund framstår det inte som konstigt att de globaliseringskritiska
rörelserna har sitt ursprung och främsta bas i Frankrike och USA. Inte heller är det
förvånande att rörelserna och deras idéer får ett svalt mottagande i den svenska
opinionen.
4. Svenskarna och globaliseringskritiken
Den mest kända globaliseringskritiska rörelsen i Sverige är Attac. Bara 1 procent av
svenskarna har en mycket positiv uppfattning om rörelsen. Ytterligare 11 procent av
befolkningen är ganska positiv till rörelsen. Varannan svensk har dock en negativ
eller mycket negativ uppfattning om organisationen. Den rörelse som introducerats i
Sverige som ”gräsrötternas revolt mot marknaden” får alltså stöd av var tionde
svensk. Mest positiva till Attac-rörelsen är människor i den övre medelåldern,
högskoleutbildade och hushåll med medelhög inkomst.
Den marknadsekonomi som globaliseringskritikerna revolterar mot uppfattas av mer
än 60 procent av svenskarna som något positivt. Blott 9 procent uppfattar
marknadsekonomi som något negativt.
Den öppna världsekonomi man motsätter sig uppfattas av varannan svensk som
något positivt och av bara 15 procent som något negativt.
Världshandelsorganisationen WTO, som är det internationella mellanstatliga organ
som hanterar multilaterala handelsfrågor, är inte helt oväntat en organisation som rätt
många människor inte har någon åsikt om. Men av de som har en uppfattning är de
allra flesta positiva. 44 procent är positiva till WTO. Trots att WTO stått i centrum för
mycket av globaliseringskritikernas protester uppfattas den av endast 8 procent som
något negativt. De svenskar som hyser positiva uppfattningar om WTO är nästan fyra
gånger fler än de som hyser positiva uppfattningar om Attac-rörelsen.
En väl fungerande internationell kapitalmarknad är av största betydelse för
investeringar, särskilt för investeringar - och därmed för tillväxt och utveckling - i uländer. Ett av globaliseringskritikernas oftast framförda krav är dock att de
internationella kapitalflödena måste begränsas och försvåras. Detta är ett krav som
möter en mycket begränsad förståelse hos svenskarna. Över 60 procent av
svenskarna anser tvärt om att det är viktigt med fri rörlighet mellan länderna för
kapital.
4
För de hårdföra globaliseringskritikerna i t ex franska Attack är det ett mål att
begränsa den internationella handeln i största allmänhet. Detta krav faller inte i god
jord hos den svenska allmänheten. Hela 90 procent av svenskarna anser att
internationell handel med varor är viktigt. Denna siffra är remarkabel. Det är inte
många politiska och ekonomiska begrepp som har sådan uppslutning.
Sammantaget ger detta en bild av en globaliseringskritisk rörelse som har sympati
hos kanske en tiondel av befolkningen. På andra sidan står en absolut majoritet av
befolkningen som i princip tycker tvärt emot globaliseringskritikerna.
5. Svenskarna och de multinationella företagen
Det finns enligt undersökningen en oro för att de multinationella företagens inflytande
kan bli för stort i små länder. Bilden av den internationella företagsamhetens effekter
är dock mångfasetterad. Glädjande nog tror hela 61 procent av svenskarna att
svenska företags internationella handel och verksamhet i andra länder bidrar till att
öka tillväxt och välstånd i de länderna. Samtidigt tror hela 74 procent att svenska
företags internationella handel och verksamhet i andra länder ökar tillväxten och
välståndet i Sverige. Begreppet ”multinationellt företag” förefaller att väcka helt andra
associationer än ”internationellt verksamt svenskt företag”. Att 4.000 av världens
63.000 multinationella företag enligt FN-organet UNCTAD är svenska och att Sverige
därmed ligger i världstopp vad gäller antal multinationella företag är en liten ironi i
sammanhanget.
Samtidigt som många svenskar åtminstone delvis instämmer i att storföretagens
internationella verksamhet måste regleras så är det en stabil majoritet som menar att
utländska företag fritt ska kunna etablera sig i Sverige och att svenska företag fritt
ska kunna etablera sig i andra länder.
Internationell etableringsfrihet är fundamentalt för tillväxt och utveckling. Länder som
öppnar sig för utländska investeringar visar en klart bättre utveckling än länder som
är stängda. Länder som dessutom upprätthåller stabila, demokratiska och
transparenta regelsystem för företagsamhet och investeringar uppvisar en bättre
utveckling än länder som inte kan uppvisa samma kvalitet på regelsystemen.
Visst kan företags inflytande bli allt för stort, men aldrig som en funktion av en väl
fungerande marknadsekonomi. Monopol frodas i korrupta miljöer och förhållanden
präglade av dålig konkurrens. Stora framgångsrika internationella företag är inte ett
problem men däremot dåliga regelsystem och svaga politiska system som genererar
monopol, oligopol och korruption. Allt för stor makt för enskilda företag är inte en
produkt av marknadsekonomi, frihandel och öppenhet utan av dess motsats.
I debatten om de multinationella företagens verksamhet är det viktigt att hålla i
minnet att de multinationella företagen betalar väsentligt högre löner och erbjuder
klart bättre arbetsförhållanden än lokala företag. All erfarenhet visar också att
utländska investeringar är helt avgörande för en snabb välståndsökning i
utvecklingsländer.
5
6. Svenskarna och fria kapitalrörelser
Denna undersökning liksom andra (se t ex ovan refererade undersökning i The
Economist) visar att stödet för fria kapitalrörelser är lägre än stödet för fri handel med
varor och tjänster. Här finns en pedagogisk uppgift för näringslivet och andra
tillskyndare av globaliseringen. Att få samma höga stöd för fria kapitalrörelser som för
fri rörlighet för varor och tjänster framstår som en prioriterad uppgift helt enkelt därför
att fria kapitalrörelser är lika viktigt som fri handel för välstånd och utveckling. Det är
viktigt att visa att de finansiella kriser vi sett under det senaste decenniet inte är
utslag av för mycket avreglering och liberalisering utan snarare av bristfällig
ekonomisk politik och överreglering. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att
nästan två av tre svenskar tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med fria
kapitalrörelser mellan länderna.
7. Svenskarna och tredje världen
50 procent av svenskarna instämmer i påståendet att en fri världshandel är bra för
världens fattiga länder.
Hittills har frihandel främst praktiserats mellan tämligen utvecklade länder. Det finns
idag ett flertal exempel på relativt stora frihandelsområden i världen, så som t ex
EU:s inre marknad. Dessa inkluderar oftast bara utvecklade länder. Mot denna
bakgrund är det inte förvånande att 62 procent av svenskarna instämmer i
påståendet att frihandel i första hand gynnar de mest utvecklade länderna.
Det är dock oerhört viktigt att betona att frihandeln gynnar alla som tillämpar den,
särskilt mindre utvecklade länder. Inget land är fattigt till följd av för mycket frihandel,
marknadsekonomi och öppenhet men att många är det till följd av brist på dessa
storheter.
Bistånd uppfattas av närmare 70 procent som något positivt. Det måste uppfattas
som att svenskar känner stark solidaritet med tredjevärldens folk. I detta
sammanhang är det viktigt att framhålla att globaliseringen är den effektivaste vägen
ur fattigdom. Så har t ex privata investeringar under det senaste decenniet
kanaliserat mer pengar från den rika världen till den fattiga än vad 50 års bistånd
gjort.
8. Avslutning
Frihandel och globalisering är genuint positiva begrepp i Sverige. I stort bejakar
svenskarna den utveckling som brukar kallas globalisering och man ser fler
möjligheter än hot i den. Dessa fakta är viktiga att hålla i minnet när fokus riktas på
de högljudda globaliseringskritikerna. En positiv agenda från globaliseringens vänner
synes ha goda förutsättningar att vinna gehör hos svenskarna och därmed ytterligare
stärka de krafter som verkar för en fri och öppen världsekonomi.
6