Röselidsskolans likabehandlingsplan

Röselidsskolans
likabehandlingsplan
Handlingsplan för främjande av
likabehandling och för förebyggande av
diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling för grundskolan
och fritidshemmen
Läsåret 2014-2015
Postadress
Bäckamaden 1
443 70 Gråbo
Besöksadress
Bäckamaden 1
Telefon/fax
0302-52 17 52
0302-52 13 86 (fax)
Webb/e-post
www.lerum.se
[email protected]
Org.nr 212000-1447
Pg 3 31 43-9
Bg 547-6239
Du som elev har rätt att känna dig respekterad och trygg i din vardag. En
trygg skolmiljö är en förutsättning för att Du ska lära dig och utvecklas.
Skolan och fritidshemmet har enligt diskrimineringslagen och skollagen
ett ansvar att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande
behandling. I denna likabehandlingsplan beskriver vi hur det arbetet ser
ut. Det är viktigt att Du som elev och Du som vårdnadshavare till barn
som går på Röselidsskolan känner till vilka rättigheter och skyldigheter
som Du har.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 1
Innehåll
Inledning ………………………………………………………………..
Vad är likabehandlingsplanen och vad innehåller den?.........………
Grunduppgifter ………………………………………..
Ansvariga för planen …………………………………………………..
Vår vision ………………………………………………………………..
Elevernas, personalens, vårdnadshavares delaktighet ……………..
Förankring av planen …………………………………………………..
Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan .
Främjande arbete ……………………………………………………..
Kartläggning …………………………………………………………..
Kartläggningsmetoder…………………………………………………..
Resultat och analys ………………………………………………………
Göteborgsregionens gemensamma undersökning ……………………………...
Örebroenkäten …………………………………………………………………….....
Kränkningar via nätet och sms ………………………………………………….
Skolans egen trivselenkät…………………………………………………………
Förebyggande åtgärder ………………………………………….
Rutiner för akuta situationer……………………………………
Röselidsskolans policy ……………………………………………………
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ……………
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till ……….
Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks av andra elever
Rutiner för uppföljning ……………………………………………….
Rutiner för dokumentation ……………………………………………….
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal ….
Ansvarsförhållande ………………………………………………………
Bilaga 1
Begrepp och diskrimineringsgrunder
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 2
Inledning
Hösten 2012 stod nybyggda Röselidsskolan inflyttningsklar för elever från
förskoleklass upp till årskurs 9. Vi bygger vår skola från grunden. All
personal och alla elever arbetar tillsammans med att skapa en skola där
varje individ ska känna sig trygg och kan utvecklas till sin fulla potential
utifrån sin unika person. I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den
svenska förskolan och skolan vilar på demokratins grund och att den bör
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja
aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö (skollagen 1 kap. 5§). Alla, såväl personal som elever
har ett ansvar att verka utifrån dessa demokratins grunder, liksom alla har
rätt att bli bemötta och behandlade med respekt, solidaritet och tolerans.
Att arbeta med likabehandling och att motverka kränkande behandling är
en del av vårt demokratiska uppdrag. Vi har som uppgift att i skolan och i
fritidshemmen förmedla grundläggande värden såsom alla människors
lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och
kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och
utsatta.
Vad är likabehandlingsplanen och vad innehåller den?
Du håller just nu Röselidsskolans likabehandlingsplan i din hand. Eller så
har du har den framför dig på skärmen om du läser den via skolans
websida.
Likabehandlingsplanen utgår från skolans uppdrag så som det formuleras
i skollagen, samt diskrimineringslagen. Huvudmannen ska se till att:
- Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och
diskriminering (skollagen 6 a kap 6§, Diskrimineringslagen 3 kap 14§)
- Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering
(skollagen 6a kap 7§, diskrimineringslagen 3 kap 15§)
-Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (skollagen 6 a kap 8§,
diskrimineringslagen 3 kap 16§)
Enligt lag skall det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild
verksamhet. I många fall omfattar skolan flera verksamhetsformer, till
exempel där fritidsverksamhet bedrivs i skolans lokaler. I de fall då en
skola innefattar flera verksamheter, vilket ofta är fallet kan man ha en
gemensam plan som gäller för samtliga verksamheter. Röselidsskolan
innefattar skolår F-9, samt två fritidshem. Arbetet som beskrivs i denna
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 3
likabehandlingsplan handlar således både om grundskolan såväl som
fritidshemmen.
En likabehandlingsplan är ett stöd för ett systematiskt arbete som syftar
till att främja likabehandling, barns och elevers lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen skall också
förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling för de elever som deltar i eller söker sig till verksamheten.
Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förebyggande
och åtgärdande arbetet som utförs av all personal på Röselidsskolan varje
dag. I denna plan finns det formulerade mål för förebyggande och
främjande insatser. Dessa mål bygger på kartläggningar och utvärderingar av
föregående års arbete, som också finns presenterade i denna plan. Planen
innehåller även rutiner för vem som gör vad i händelse av akuta
situationer.
I bilagorna kan du läsa vidare om de begrepp som används i
likabehandlingsplanen (direkt/indirekt diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling, sexuella trakasserier samt repressalier). Här finns även en utförlig
beskrivning av de sju diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet samt ålder).
Grunduppgifter
Ansvariga för planen
Marie Sandell Rektor
Lennart Nilsson Rektor
Reviderad av Anna Risne Kurator
Vår vision
Verksamheten utgår från visionen ”Vår främsta kund är det framtida
samhället”. Mål och resultat, Motivation, Nyfikenhet och drivkraft, Hållbarhet
och framtidstro samt Förmågor och kompetenser som är till nytta är fem
grundbultar som genomsyrar verksamheten i sin helhet. För att arbeta
mot visionen utgår all pedagogisk verksamhet från ett entreprenöriellt
förhållningssätt där bl. a självkänsla, självinsikt, ansvarstagande och mod
är bärande delar.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 4
Alla elever ska komma till skolan och känna sig trygga och utvecklas till
sin fulla potential utifrån sin unika person. Skolan ska främja förståelse för
andra människor och förmåga till inlevelse. Skolan skall inte bara berätta
för barnen hur man ska vara mot varandra, utan även i handling visa
eleverna vad ett gott rättssamhälle är. Det ska råda nolltolerans när det
gäller mobbing, trakasserier och kränkande eller diskriminerande
behandling av alla slag.
Elevernas delaktighet
Alla elever ska arbeta med likabehandlingsfrågor. Det innebär att de skall
delta vid planering, genomförande och utvärdering av alla arbetsområden
som innehåller trygghets- och demokratifrågor. Eleverna diskuterar
innehållet i likabehandlingsplanen i sina processgrupper på
processgruppstid.
Elevernas upplevelse av läget på skolan kartläggs genom enkäter,
utvecklingssamtal, samtal i processgrupper, samtal med kontaktelever och
med övrig personal.
Skolans trygghetsgrupp träffar två gånger per termin två kontaktelever från varje
arbetslag. Kontakteleverna har i uppgift att fungera som en ”länk” mellan sina
skolkamrater och trygghetsgruppen genom att förmedla sin egen och sina
skolkamraters upplevelse av den rådande tryggheten på skolan.
Kontaktelever för läsåret 2014-2015 är:
F-3 A Linus Wahl och Malva Nicklasson
F-3B Ville Gustafsson och Vendela Nyblom
4-7A Amanda Viktorsson och Hanna Granberg
4-7B Kim Pekkala Lindgren och Simon Fischer
8-9 Filip Lakander och Emma Dalöw
Personalens delaktighet
Ur varje arbetslag utses en nyckelperson som ansvarar för att hela
arbetslaget, både elever och pedagoger, arbetar djupare med själva
likabehandlingsplanen. Arbetet består i att utvärdera föregående års
insatser/åtgärder i planen, medverka i kartläggningen av läget på skolan,
samt formulera nya insatser/åtgärder som tar avstamp i utvärderingen
och kartläggningen. På så sätt arbetar personalen systematiskt med att
själva formulera ett förbättringsarbete som utgår från det aktuella läget i
aktuell elevgrupp. Likabehandlingsplanen gås igenom i sin helhet av all
personal som tillsammans diskuterar och fastslår den slutgiltiga
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 5
versionen. All personal har god kännedom om planen och för vidare dess
innehåll till sina elevgrupper.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna deltar genom att framföra synpunkter om planen vid
föräldramöten, via enhetsråd samt vid utvecklingssamtal.
Förankring av planen
Att arbeta med förankring av planen är en av skolans främjande insatser
under läsåret. Det skall bedrivas ett målinriktat arbete med att förankra
planen hos personal, elever och vårdnadshavare. Målet är att samtliga
skall känna till planen, ha tagit del av dess innehåll, samt förstå vad
likabehandlingsplanen innebär.
Planen förankras hos personalen genom att de själva görs delaktiga i dess
innehåll, samt avsätter tid att läsa och förstå den.
Processledarna ansvarar för att deras elever känner till
likabehandlingsplanen och dess innehåll, t ex genom att arbeta med den
under processgruppstid.
Pedagogerna förankrar och arbetar kontinuerligt med de insatser och
åtgärder som formulerats i årets plan.
Planen ligger på Röselidsskolans websida.
Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan
Här följer en sammanfattning av utvärdering av läsåret 2013/2014
Förankring av likabehandlingsplanen (gemensamt för hela skolan):
Att förankra Likabehandlingsplanen på skolan är viktigt för att den ska bli
en levande och aktuell plan i verksamheten. Målet förra läsåret var att all
personal och alla elever skulle arbeta med den och förstå vad den innebär.
Målet var även att alla föräldrar ska förstå vad likabehandlingsplanen
innebär. Detta skulle uppnås genom att tid avsattes för riktat arbete med
planen. Arbetslagens utvärdering visar på att samtliga pedagoger är
förtrogna med likabehandlingsplanen och dess innebörd. Man har
tillsammans med eleverna genomfört olika former av arbete kring
likabehandlingsplanen. Det är en utmaning att göra eleverna delaktiga i
likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet på skolan. Samtliga
arbetslag har tillsammans med eleverna utformat spelregler som
innefattar bestämmelser kring hur vi är mot och bemöter varandra.
Spelreglerna tar sin utgångspunkt i pedagogernas och elevernas önskemål
och åsikter om vad som behövs och vad som främjar en god lärandemiljö.
Likabehandlingsarbetet är således väl integrerat i undervisningen på
Röslidsskolan.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 6
Vid uppföljning med trygghetsgruppens kontaktelever i början av
höstterminen 2014 tydliggörs att eleverna är involverade i skolans
likabehandlingsarbete men att själva begreppet ”Likabehandling” och
”Likabehandlingsplan” fortfarande inte är integrerat fullt ut bland
eleverna. På Röselidsskolan liksom ett flertal skolor i Lerums kommun har
önskan om att konkretisera planen för eleverna och mer metodiskt arbeta
med att förankra planen kommit upp. Detta kommer delvis att ske genom
genomgång av Likabehandlingsplanen”lightversionen”.
”Lightversionen” är en powerpoint som ska fungera som en förenklad
ingång till likabehandlingsplanen. Den utarbetades under vårterminen
2014 tillsammans med frivilliga elever i år 8-9, bildlärare och
elevhälsopedagog på Ljungviksskolan. Nästa läsår är planen att den ska
användas i större utsträckning tillsammans med elever, samt på
föräldramöten även på Röselidsskolan. I detta läsårs likabehandlingsplan
låter vi åtgärden ”förankring av likabehandlingsplanen” stå kvar som
åtgärd med syfte att i ännu högre grad förankra planen hos elever och
föräldrar genom ett mer strukturerat arbete, samt presentation av Lightversionen för både elever och föräldrar. Light-versionen kommer inom
kort läggas ut på Röselidsskolans websida till allmän åskådning.
Att motverka och se över otrygga platser i skolmiljön (gemensamt för
hela skolan):
Vårt mål är att alla elever ska känna sig trygga på alla platser i skolan.
Detta innefattar även ”transportsträckor” mellan skolor. Eleverna skall
även känna sig trygga då de i perioder har sin undervisning förlagd till
någon av de andra skolorna. Även i sociala medier ska eleverna känna sig
trygga. Personalen ska ha koll på vilka platser som kan upplevas som
otrygga.
Vid uppföljningen strax innan sommarlovet 2014 utvärderas skolans
arbete för att motverka och se över otrygga platser i skolmiljön. Där
framgår att diskussioner har förts om hur man bäst tacklar den otrygghet
som uppkommer då eleverna ska ta sig till andra skolor för slöjd, teknik
och musik och media, eller då elever från Ljungviksskolan och
Lekstorpsskolan tar sig till Röselidsskolan för hemkunskap eller idrott. I
perioder har skolpersonal följt eleverna till Ljungvik- och Lekstorpsskolan
då behovet av vuxenstöd på promenaden mellan skolorna synts extra
angeläget.
Skolpersonal strävar efter att hålla sig uppdaterade om elevernas
upplevelse av skolmiljön på olika vis. Skolan har utformat en ny
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 7
trivselenkät vilken genomförs två gånger per termin där frågor kring
trygga och otrygga platser lyfts och eleverna har möjlighet att svara
enskilt på hur de upplever detta. I samtal med trygghetsgruppens
kontaktelever två gånger per termin sker också en kartläggning över varje
arbetslags upplevelse av trygga respektive otrygga platser på skolan.
Skolan har ett upprättat rastvärdssystem där det varje rast ska finnas
vuxna i närheten av eleverna. Skolans personal satsar under höstterminen
2014 på att utveckla rastvärdssystemet genom att förse varje vuxen med
en gul väst för att de vuxna ska bli extra synliga och därmed öka
tryggheten bland eleverna.
Skolvärdinna finns placerad centralt i huset med syfte att finnas synlig och
närvarande för eleverna.
Flera konflikter som uppkommit under året har haft sitt ursprung i sociala
medier eller andra icke fysiska plattformar som spel etc. Arbetslagen
uttrycker ett behov av att utveckla sitt förebyggande arbete kring trygghet
i sociala medier. Detta är ett arbete som kommer att fortgå i samarbete
mellan arbetslag, skolans elevhälsoteam, rektorer och föräldrar.
Utvärdering av likabehandlingsarbetet utifrån varje arbetslag
Lugnare arbetsmiljö (F-3A och fritids)
Vid första mötet med kontaktelever 2013 framkom att det var
distraherande rörelse i lärsalarna och i hemvisten. Detta skedde både
under lektionstid och på rasterna. Det var även visst spring, skojbråk och
skrik i kapprummen innan man gick ut på rast. Barnen uppgav
restaurangen som en otrygg miljö då de där upplevde att det var högljutt
och att det fanns elever som använde ett oacceptabelt språkbruk.
Arbetslag F-3A och fritids formulerade för läsåret 13/14 åtgärder som
syftade till att skapa en lugnare och tryggare skolmiljö för eleverna som
även innefattade samtal kring uppförande i hemvist och skolans matsal.
Vid uppföljningsmöte med eleverna innan sommarlovet framkom att det
är en allt mer lugn miljö i lärsalarna och i hemvisten. Det kan dock vara en
del skojbråk fortfarande i kapprummet innan man går ut på rast. Miljön i
restaurangen har blivit bättre och barnen upplever en större trygghet då
eleverna från varje arbetslag håller på sina ättider i matsalen. På så vis får
eleverna äta tillsammans med personer som de känner väl och det blir mer
tryggt. Arbetslaget har utvecklat strategier för att hantera aktivitet och
grovt språk hos eleverna men anser dock att arbetet behöver fortgå.
Trygg och lugn arbetsmiljö (F-3B och fritids)
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 8
Trygghetsgruppens kontaktelever lyfte under förra läsåret ett bekymmer
med spring i skolbyggnaden både under lektionstid och under rasterna.
Det var ofta många som sprang upp från restaurangen. Det lyftes också
som ett problem att elever inte tvättade händerna innan de åt mat i
restaurangen. Det fanns ett problem då förskolebarnen rörde sig i
hemvisten utanför lärsalarna när de var på fritids då detta störde eleverna
som satt i lärsalarna och arbetade. Vissa dörrar in till toaletterna gick i
baklås vilket medförde att några barn inte vågade låsa toalettdörren utan
be någon kompis att vakta utanför toaletten.
Uppföljning: Arbetslag F-3B och fritids satte upp åtgärder för att skapa en
lugn och trygg arbetsmiljö för sina elever. Arbetslaget har arbetat utifrån
flera av de uppsatta åtgärderna med goda resultat, men anser dock att
arbetet behöver fortgå. Det är, enligt kontakteleverna, vid
uppföljningsmötet med innan sommarlovet mindre spring i hemvisten
under raster och lektionstid. Vaktmästare har sett över låsen på skolans
toaletter så ingen blir längre inlåst på toaletterna. Man vågar nu låsa
toalettdörren och ingen behöver längre stå utanför och vakta. Det finns
fortfarande barn som inte tvättar händerna innan de äter, detta arbetas
vidare med genom samtal med eleverna.
Förebygga kränkande behandling (4-7A)
På möte med kontakteleverna i början av förra läsåret framkom att det
ibland var spring och skojbråk i hemvisten under rasterna. Eleverna tog
också upp att det särskilt i de äldre årskurserna var en del
kompisgrupperingar vilket medförde en otrygghet för de som inte kände
tillhörighet till något särskilt kompisgäng. Vid möte med kontakteleverna
framförs önskemål om högre vuxennärvaro till exempel under raster, i
hemvisten och under arbetspass för ökad trygghet. Arbetslaget har under
året haft regelbundna samtal och diskussioner kring värdegrund och hur
man är och ska vara mot varandra. Arbetslaget ser också att en tryggare
miljö uppstår då vuxna närvarar runt eleverna under skoldagen. Detta
behov har arbetslaget tillgodosett och det har också utvecklats en plan för
att under läsåret och framöver arbeta mer gruppstärkande för att
möjliggöra större sammanhållning och känsla av gemenskap bland
eleverna .
På uppföljningsmötet innan sommarlov berättade eleverna att det är
mindre spring och skojbråk i hemvisten under rasterna men att det
fortfarande pågår. Kontakteleverna ser en positiv möjlighet till att
grupperingar kan utmanas i och med trivselprogrammet där elever
kommer ges möjlighet att skapa nya kompisgrupper och delta i aktiviteter
där personer som de inte alltid umgås med medverkar.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 9
Gruppstärkande arbete (4-7B)
Vid möte med kontakteleverna förra läsåret framkom att det var en del
distraherande rörelse i lärsalarna och i hemvisten. Kontakteleverna tog
upp att många elever pratade rakt ut istället för att räcka upp handen
vilket ledde till koncentrationssvårigheter hos flera. Eleverna tar upp att
det förekommer ovårdat språk uppe i arbetslaget vilket skapar en
otrygghet. Arbetslag 4-7 B har under läsåret formulerat åtgärder som
syftat till att stärka tryggheten och samhörigheten i de olika grupperna.
Arbetslaget har tränat eleverna i att aktivt visa respekt för varandra och
varje individs egenart bland annat utifrån samtal om spelregler och
förankring av likabehandlingsplanen på processtid. Arbetslaget har även
undersökt hur deras lokaler kan skapa trygghet genom en annorlunda
möblering och i viss mån bestämda sittplatser.
Vid uppföljningsmöte med kontakteleverna innan sommarlovet säger
eleverna att det går åt rätt håll. Det är mindre rastlös rörelse i lärsalarna
och i hemvisten. Eleverna uppfattar fortfarande att det är en hög ljudnivå
under lektionerna men att eleverna generellt sett har blivit bättre på att
inte prata rakt ut. Det ovårdade språket är fortfarande en aktuell
problematik som personal i arbetslaget uppfattat och upparbetat strategier
för att hantera.
Alla ska känna sig trygga (Arbetslag 8-9)
På möte med skolans kontaktelever förra läsåret framkommer att det i
arbetslaget finns en trygghet bland eleverna på så vis att alla har någon att
vara med. Det är till viss mån uppdelade kompisgrupper men ingenting
som någon tar upp som problematiskt. Kontakteleverna uppfattar att det
över lag är en behaglig miljö i skolans restaurang men påpekar att det ofta
är orent på restaurangens golv och bord när de kommer dit för att äta.
Arbetslag 8-9 arbetar fortlöpande med närvaro av vuxna under hela
skoldagen. Vid uppföljningsmöte med kontakteleverna berättar eleverna
att det fortsätter att vara tryggt i arbetslaget. Det är dock fortfarande
lortigt på golvet och på borden när de ska äta i restaurangen och det blir
ibland trångt när de ska äta då 4-7 arbetslagen ibland sitter kvar och äter
när de kommer dit. För det mesta är det tryggt och bra på skolan.
Främjande arbete
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde.
Främjandearbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för
demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 10
Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste
gruppen. Skolan ska främja elevers förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de
förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge
möjligheter till sådana. En bärande tanke vid byggandet av Gråbo nya
skolor är hållbarhet. Det gäller inte enbart den miljömässiga aspekten utan
innefattar också kulturell, ekonomisk och social hållbarhet. All pedagogisk
verksamhet utgår från ett entreprenöriellt förhållningssätt där bl. a
självkänsla, självinsikt, ansvarstagande och mod är bärande delar.
Eleverna får kontinuerlig träning i social förmåga och empati i
processgruppen och tillsammans med kamrater och lärare i arbetslagen.
Läraren ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd.
Då arbetslaget identifierat elevens stödbehov, skall eleven skyndsamt ges
stöd i form av extra anpassningar. Om eleven trots detta befaras att inte nå
upp till kunskapskraven skall en anmälan göras till elevhälsoteamet.
Anmälan behandlas vid elevhälsomötet och specialpedagogen fattar
beslut, på delegation, om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det är
elevernas processledare som ansvarar för att åtgärdsprogrammet
upprättas. Varje arbetslag har tillgång till en speciallärare som arbetar
med elever i behov av särskilt stöd. Stödet ges både enskilt, i mindre
grupp och i elevens klass beroende på elevens behov och förutsättningar.
Röselidsskolan lokaler är av varierande storlek vilket skapar
förutsättningar för att arbeta i olika stora elevgrupper utifrån elevernas
behov.
Elevhälsopedagoger. I Lerums kommun arbetar man med modellen
elevhälsopedagoger och coacher. Coacherna är placerade centralt och
elevhälsopedagogerna är placerade lokalt, områdesvis. I Gråbo finns tre
elevhälsopedagoger fördelat på fyra skolor, samt förskolorna.
Elevhälsopedagogernas arbete handlar i stort om att finnas som stöttning
för elever/arbetslag och främja alla barns och elevers utveckling och
lärande. De arbetar på uppdrag som går genom EHT/BHT och inför bland
annat modeller för gruppstärkande arbete, värdegrund, likabehandling
och respekt.
Socioekonomisk satsning. Röselidsskolan har en del i en socioekonomisk
satsning. Dessa medel används till att förstärka den grundbemanning som
finns genom att varje elev varje morgon i en mindre grupp träffar en
processledare som arbetar formativt med gruppen. De har också använts
till att förstärka elevhälsan, vilket bland annat innebär en utökning av
skolskötersketjänsten och en ökad speciallärarinsats. Vidare går dessa
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 11
medel till att utbilda elevhälsa, pedagoger och vårdnadshavare. Frukost
och visst mellanmål serveras dessutom i skolans café för de elever som har
behov av det.
Modersmålsundervisning. Skolan uppmärksammar elevers flerspråkighet på
ett positivt sätt, genom att den modersmålsundervisning som erbjuds
elever med ett annat modersmål än svenska ges utrymme och resurser.
Undervisningen administreras av annan enhet och genomförs på
Röselidsskolan både under och efter skoltid.
Trivselprogrammet. Röselidsskolan är sedan hösten 2013 med i
trivselprogrammet där varje arbetslag utser elever till trivselledare med
uppgift att skapa ökad aktivitet på rasterna. Att få med fler barn i
aktiviteter är en viktig aspekt i arbetet med en inkluderande
inlärningsmiljö där unga ska kunna bygga vänskapsrelationer med
jämnåriga. Att delta i en aktivitet på rasten kan leda till en känsla av
gemenskap som stärker känslan av tillhörighet till skolan.
Arbetet med trivselledare är fortfarande under utveckling på skolan med
följande mål i sikte, att:
 främja ökad och mer varierande lek/aktivitet på rasterna
 lägga tillrätta för att elever ska kunna bygga goda
vänskapsrelationer
 minska konflikterna mellan elever
 främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet
och respekt
Ett socialt klimat fritt från kränkningar. Röselidsskolans lokaler och
pedagogik är organiserad för att främja närhet mellan elever och
pedagoger. Varje elev tillhör en processgrupp och är knuten till en
processledare. Eleverna samlas i sin processgrupp varje morgon. Detta
skapar trygghet och tillgänglighet till vuxna förebilder som är goda
exempel på hur vi ska förhålla oss till varandra. Pedagoger arbetar
kontinuerligt med att stärka elevers sociala förmågor. På Röselidsskolan är
ett ständigt aktuellt utvecklingsområde för varje medarbetare att utveckla
sin egen kompetens i att handleda eleverna i ett positivt socialt samspel.
All personal är medvetna om hur de genom sitt agerande och
förhållningssätt är förebilder för hur goda relationer kan skapas. På
Röselidsskolan pratar vi med och inte om varandra.
Kartläggning
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 12
-
De kartläggningsmetoder som vi använder för att få grepp om
elevernas upplevelse av vår skola är följande:
-
Göteborgsregionens gemensamma skolundersökning ”GRenkäten”
-
Örebroenkäten
-
Arbetslagens kartläggning som utgår från exempelvis samtal på
processtid, incidentrapporter, elevråd, klassråd, kontaktelever, IUP,
utvecklingssamtal och observationer från lärare.
-
Skolans egen trivselenkät, tre enkla frågor på processtid
-
Husmodellen
-
Möte med trygghetsgruppens kontaktelever
-
Varje arbetslag har analyserat resultaten i enkäterna för att
identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Utifrån analysen formulerar arbetslagen sedan
konkreta, uppföljningsbara mål för arbetet (se skolans och
respektive arbetslags åtgärder under rubriken ”förebyggande
arbete”).
-
Fritidshemmet har utfört en egen trivselenkät tillsammans med
barnen som går där.
Resultat och analys av våra kartläggningsmetoder:
Göteborgsregionens gemensamma undersökning
GR-enkäten tar fasta på Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande,
Skolmiljö, Kunskap och lärande, bemötande samt undersöker elevernas
helhetssyn på skolan enligt NKI. I denna kartläggning som gäller
likabehandling har vi främst tittat på svaren som gäller områdena trivsel
och trygghet, delaktighet och inflytande, Skolmiljö och Bemötande.
Här följer en översikt över hur svaren fördelar sig över de olika
huvudfrågorna i respektive årskurs i Göteborgsregionens gemensamma
skolundersökning. Varje huvudfråga innehåller i sin tur flera underfrågor.
Siffran i fet stil är index per frågeområde. Siffran anger ett procentvärde
som visar den andel som svarat positivt instämmande inom de olika
underfrågorna (Stämmer ganska bra och Stämmer helt och hållet). Siffran
inom parentes är NKI index för Lerums kommun 2014 som en jämförelse.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 13
ENHET A
ÅK1 A
ÅK2
ÅK3
ÅK4
ÅK5
ÅK6
ÅK7
ÅK8
ÅK9
Trivsel och
trygghet
90
97
100
82
65
96
89
89
84
Delaktighet
och inflytande
81
92
96
86
46
76
48
76
72
Skolmiljö
61
75
66
62
47
56
67
69
71
Kunskap och
lärande
91
96
97
82
59
85
68
78
74
Bemötande
86
96
100
83
59
77
76
74
82
Fritidshem
85
89
96
-
-
-
-
-
-
NKI
82 (86)
86 (82)
92 (76)
49 (69)
37 (60)
63 (61)
44 (55)
55 (55)
66 (53)
ENHET B
ÅK1
ÅK2
ÅK3
ÅK4
ÅK5
ÅK6
ÅK7
ÅK8
ÅK9
Trivsel och
trygghet
100
98
97
94
81
90
93
Delaktighet
och inflytande
97
97
85
70
77
77
39
Skolmiljö
83
82
73
71
71
78
75
Kunskap och
lärande
96
96
92
86
78
85
86
Bemötande
97
95
95
80
83
90
100
Fritidshem
83
93
78
-
-
-
-
-
-
NKI
88 (86)
90 (82)
82 (76)
65 (69)
57 (60)
68 (61)
60 (55)
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 14
Örebroenkäten
Örebroenkäten tar fasta på upplevelser av olika faktorer i skolmiljön och
resultatet presenteras sedan utifrån hur tjejer respektive killar har svarat
på samma frågor. Resultatet av örebroenkäten visar en samstämmighet
med GR-enkätens resultat. På Röselidsskolan har tjejer och killar generellt
sett svarat överensstämmande, varför vi i denna likabehandlingsplan inte
presenterar Örebroenkätens resultat för sig utan istället hänvisar till
resultat och analys av GR-enkäten.
Ett samlat läge/analys av vad kartläggningsmaterialet visar:
Trivsel och trygghet
Resultaten av upplevd trygghet är höga i förhållande till övriga GRkommuner, men vi behöver fortsätta att utveckla trygghetsarbetet på
Röselidsskolan. Utifrån GR-enkäten kan vi urskilja ett glapp mellan
årskurs 3 och 4 där eleverna uttrycker en högre grad av otrygghet. Att
börja årskurs fyra innebär en förflyttning från arbetslag F-3 till 4-7 vilket
medför en förändring i form av nya pedagoger, klasskamrater och nya
lokaler. För många elever blir detta en omställning som pedagoger och
elevhälsa behöver hitta strategier för att underlätta. Arbetet med hur vi
möter upp eleverna i ”skarven” mellan årskurs 3 och 4 kommer att föras
vidare och rutiner har upprättats.
Röselidsskolan har en trygghetsgrupp som träffas varannan vecka. I
gruppen arbetar elevhälsopedagoger, skolvärdinna, pedagog och kurator
med att främja likabehandling, förebygga och motverka kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier. Förutom pedagoger i
arbetslagen strävar även personal i trygghetsgruppen efter att hålla sig
nära eleverna på raster och i hemvisten som en del i skolans arbete för
ökad trygghet.
Samtlig personal som är ute på rasterna, så kallade ”rastvärdar” kommer
fr o m januari 2015 att ha på sig en gul väst i syfte att bli extra synlig och
öka tryggheten genom vuxennärvaro på rasterna.
Arbetet med trivselprogrammet där trivselledare skapar lekar och positiva
aktiviteter på rasterna är också en del i skolans arbete med att skapa
trygghet på skolan. Genom trivselledarnas rastaktiviteter finns det alltid
någonting att göra på rasten, alla får vara med. Trivselprogrammet är
fortfarande under utveckling på skolan och utbildning av trivselledare
pågår kontinuerligt. Röselidsskolan utför också sin egna trivselenkät som
utförs två gånger per termin. Detta för att regelbundet få ett samlat grepp
om elevernas upplevelse av trivsel och trygghet.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 15
Delaktighet och inflytande
Frågorna som gäller delaktighet och inflytande handlar om huruvida
eleverna känner att de kan vara med och påverka arbetssätt och
undervisningens innehåll. Sedan uppstarten av Röselidsskolan har
utvecklingen av det entreprenöriella lärandet stått i centrum för samtliga
arbetslag på skolan. Det entreprenöriella lärandet innefattar mål om att
skolans elever ska delta vid planering, genomförande och utvärdering av
sitt individuella skolarbete och lärande. Strategier utvecklas kontinuerligt
i arbetslagen för att tydliggöra begreppen inflytande och delaktighet på ett
konkret sätt så att eleverna förstår innebörden. Under läsåret 2014-2015
läggs stort fokus på att utveckla elevers delaktighet i de formativa
samtalen på processtiden.
Skolmiljö
Underfrågorna till rubriken ”skolmiljö” berör bland annat hur eleverna
uppfattar studiero, skolmaten och skolans toaletter. I exempelvis år fem
utmärker sig sifforna. Många faktorer spelar in i huruvida man upplever
sig ha studiero eller ej. Det kan handla om ljudnivån i lärsalen, hur pass
motiverad man känner sig till sitt skolarbete, vilken svårighetsgrad det är
på arbetsuppgifterna med mera. I skolans restaurang brukar finnas olika
alternativ till dagens skolmat, samt en salladsbuffé. Skolans lokaler
inklusive toaletter städas en gång per dag av skolans lokalvårdare. I de
lägre åldrarna samtalar personal med eleverna om vad man bör tänka på
vid toalettbesök och hur man uppträder i restaurangen, till exempel att
man alltid tvättar händer och torkar upp efter sig.
Bemötande
På Röselidsskolan arbetar vi aktivt för att bemöta eleverna individuellt
och anpassa undervisningen utefter hur den enskilda eleven bäst tar till
sig kunskap. Röselidsskolans personal strävar efter att vara lyhörda för
elevernas önskemål och tankar om hur vi blir en bättre skola för alla. GRenkätens samlade resultat visar att eleverna generellt sett känner sig väl
bemötta av såväl kompisar som lärare på skolan.
Fritidshem
Fritidshemmet tar emot barn upp till årskurs 3. Fritidhemmet ingår i ett F
– 3 arbetslag där pedagoger i skola, förskoleklass och fritidhemmet
samverkar kring barnets hela dag.
Undersökningen ovan visar att barnen generellt trivs väldigt bra på fritids.
Fritidshemmet är ett komplement till den dagliga skolan och de aktiviteter
och projekt som fritidshemmet bedriver relaterar till den ordinarie
skoldagens aktiviteter. På Röselidsskolans fritidshem har man
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 16
återkommande fritidsråd där eleverna ges möjlighet till och är delaktiga i
utvecklingen av verksamhetens utformning och det sociala samspelet i
gruppen.
Kränkningar via nätet och via sms
Många elever använder internet och sociala medier dagligen. På nätet
håller man kontakt med kamrater, spelar spel osv. Ibland förekommer
kränkningar på nätet och vi behöver vässa våra kartläggningsmetoder för
att bättre täcka upp detta område. Örebroenkäten tar i en fråga upp
förekomsten av e-burna trakasserier av annan elev. 92% av eleverna
svarar att de inte utsatts för trakasserier eller kränkningar av detta slag.
Dock vet vi att en del konflikter uppstår genom sociala medier att vi kan
bli ännu bättre på att förebygga detta. Skolans trygghetsgrupp
tillsammans med arbetslagen formar fortlöpande förebyggande strategier
för hur vi kan eliminera kränkningar via nätet och sms. Diskussioner om
detta behöver också föras vidare med elever och föräldrar.
Skolans egen trivselenkät
Skolans egen trivselenkät genomförs två gånger per termin och fokuserar
på elevernas individuella upplevelse av trivsel och trygghet. Här får
eleverna svara på huruvida de upplever sig ha kompisar under skoltid,
hur klimatet uppfattas elever emellan och vilka platser på skolan de tycker
är mer eller mindre trygga. Under läsåret 2014-2015 utvecklar
Röselidsskolan en typ av enkät. Vi vill utforma en lättillgänglig enkät som
kan användas löpande på processtid och minst två gånger per termin.
Trivselenkätens resultat diskuteras i samarbete med trygghetsgruppen
och åtgärder och mål förmuleras utifrån denna. Dessa åtgärder och mål
visas längre ner i planen under respektive arbetslags förebyggande arbete.
Förebyggande åtgärder
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i
verksamheten. Det förebyggande arbetet liknar i mångt och mycket det
främjande arbetet. Men det finns en distinkt skillnad. Förebyggande
åtgärder sätts in på förekommen anledning, det vill säga för att
kartläggningen visat på risker och problem i verksamheten. Personal ur
varje arbetslag har tagit del av föregående års kartläggning, diskuterat och
analyserat denna. Utifrån de risk- och problemområden som identifierats i
kartläggningen formulerar man åtgärder för de aktuella områdena.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 17
Här följer nu en beskrivning av de förebyggande åtgärder som har ringats
in för läsåret 2014-2015. De två första är gemensamma för all personal på
skolan och i fritidshemmen. Övriga områden är formulerade av
arbetslagen där kunskap om rådande läge i de olika elevgrupperna har
fått stå som grund i formulerandet av åtgärder.
Eleven ska vara ägare av sin egen utbildning - Delaktighet
Hela skolan
Områden som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning.
Mål
All personal skall vara väl förtrogen med likabehandlingsplanen och dess innehåll.
Alla elever ska känna till likabehandlingsplanen och vid något tillfälle arbeta med den
på ett utifrån elevens ålder passande sätt.
Alla föräldrar ska ha informerats om likabehandlingsplanens innehåll och veta var de
kan hitta den.
Planen samt en lightvariant ligger på skolans webbplats under Om
skolan/handlingsplaner/likabehandlingsplan.
Åtgärder
Likabehandlingsplanen mailas ut/kopieras upp och cirkulerar i varje arbetslag tills alla
hunnit läsa den.
Eleverna arbetar med planen t. ex under processgruppstid, eller under ett större
planerat arbetsområde som rör likabehandling
Kortinformation till föräldrar, ”Röselidsskolans Lightversion” presenteras för föräldrar
på ett föräldramöte.
I informationen finns länk till skolans websida, där planen ligger under fliken Om
skolan/handlingsplaner/likabehandlingsplan.
Ansvarig och datum
Trygghetsteamet ansvarar för att färdigställa likabehandlingsplanen och kommunicera
ut den till all personal. All personal ansvarar i sin tur för att kommunicera ut planen till
elever och föräldrar enligt ovan. Åtgärderna genomförs under före v 7 vt-15.
Utvärdering
Utvärdering av åtgärder genomförs av trygghetsgruppen i slutet av vt-15.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 18
Att systematiskt kartlägga och följa upp
Likabehandlingsarbetet.
Hela skolan
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål
Alla elever ska känna sig trygga på alla platser i skolan. Detta innefattar även
”transportsträckor” mellan skolor, då elever går för att ha slöjd, bild etc.
Målet omfattar såväl skoltid som fritidstid.
Alla elever ska känna sig trygga i sociala medier.
Personalen har koll på vilka platser som upplevs som otrygga på skolan.
Åtgärder
Lokalerna är utformade så att det finns vuxna närvarande och nära eleverna
hela dagen, under såväl skoltid som fritidstid.
Skolvärdinna placerad centralt i huset.
Rast värdar
Trivselledare
Pedagoger i samarbete med trygghetsgruppen arbetar med nätmobbing i
grupperna och för fortlöpande diskussioner kring detta med eleverna.
Enkätundersökningar genomförs regelbundet för att kartlägga elevernas
upplevelse av trygghet på olika ställen i skolan/i anslutning till skolan.
Ansvarig och datum
All personal. Åtgärder sker fortlöpande under läsåret.
Utvärdering
Utvärdering av åtgärder genomförs av trygghetsgruppen i slutet av vt-15.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 19
Ökad trygghet genom samverkan mellan äldre och yngre barn på skolan.
F-3A och fritids
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål

Öka samverkan med de äldre eleverna.

Rastvärdarna ska röra sig där vi har våra barn, som behöver träna sociala
färdigheter.

Alla ska kunna känna sig trygga när de går på toaletten och låser. (Endast
uttryckt av förskoleklassbarn)
Åtgärder
 Från och med v. 42 har vi samverkan med 4-7 A varje onsdag. Planera
tillfällen då vi kan bjuda ner äldre barn för att redovisa för eller arbeta
tillsammans med.

Vi gör upp en plan där det tydligt framgår vilket/vilka barn man har ett
särskilt ansvar för under pauserna.

Faddrarna (barn i år 3) får i uppgift att träna med sitt fadderbarn (F-klassen)
hur man låser upp toaletterna.
Ansvariga för åtgärden
 Alla pedagogerna i arbetslaget.

Alla pedagogerna i arbetslaget.

Processledarna (och eleverna i år 3)
När ska det ske?
 Start i oktober 2014
Hur ska åtgärderna utvärderas? När och av vem?
 Ny enkät görs v. 46
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 20
Trygghet och trivsel på skolans toaletter och omklädningsrum
F-3B och fritids
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål:

Att alla ska känna sig trygga i omklädningsrummet och våga byta om och
duscha. Det ska alltid finnas en vuxen i omklädningsrummet före och efter
idrotten.

Att vi ska ha fräscha trevliga toaletter som alla barn kan gå på. Barnen ska
känna sig trygga med att stänga in sig på toaletten och inte vara rädd för att bli
inlåsta. Få slut på allt som stoppas ner i toaletterna som inte ska vara där. Man
ska inte kissa på golv och väggar mm.
Åtgärder:

Vi ser till att det alltid är en vuxen närvarande i omklädningsrummet. I
tjejernas omklädningsrum är det en kvinnlig pedagog och hos killarna en
manlig pedagog. Vi jobbar mycket med våra värdegrundsord och att alla är lika
mycket värda. Det ska inte vara olämpliga kommentarer, inga blickar och det
ska vara ett vårdat språk. Upplever vi brister i detta återknyter vi till samtalen
kring våra värdegrundsord för att tydliggöra vikten av orden och ett gott
beteende.

Vi pratar väldigt mycket om vad man bör tänka på när man går på toaletten.
Att det ska hållas fint och man torkar upp om något hamnar på sidan om.
Viktigt att tvätta händerna efter varje toalettbesök. Före och efter varje paus
tittar vi vuxna över hur det ser ut på toaletterna. Vi jobbar för att
processvärdarna så småningom ska hjälpa till att hålla koll på detta. Om
toaletterna är ofräscha meddelar de oss vuxna detta. Någon av oss vuxna
problematiserar händelsen med en historia och ber om hjälp för att lösa det
uppkomna.
Ansvariga för åtgärden:

Pedagoger och elever i samarbete med vårdnadshavare.
När ska det ske:

Ett ständigt pågående arbete i arbetslaget.
Hur ska åtgärdena utvärderas:

En gång per termin har vi utvärdering. Vi har en enkät som vi sedan
samtalar utifrån. När vi utvärderat sätts nya mål.
Ansvariga för åtgärden:

Elever, pedagoger och föräldrar i ett samarbete.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 21
Trygghet och gruppstärkande arbete
Arbetslag 4-7A
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål



Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen.
Alla elever ska känna att de har en vuxen att vända sig till under skoldagen.
Att eliminera nedvärderande språkbruk, negativa jargonger och attityder
bland eleverna.
Åtgärder
 Vi har sett att vuxennärvaro i hemvisten och utomhus under pauserna medför
en större trygghet bland eleverna. Vi vuxna strävar efter att vara där eleverna
är och kommer att se till att våra vuxna rastvärdar bär en gul väst för att på så
sätt bli mer synlig för eleverna.
 Vi ska fortsätta utveckla arbetet med trivselledare vilket syftar till att medföra
en aktivitet och känsla av gemenskap i våra grupper.
 Årskurs 6 och 7 har under höstterminen börjat arbeta med livskunskap och
gruppstärkande övningar där vi kommer samtala om hur vi är och bör vara
mot varandra.
 Vi i arbetslaget vill verka för utvecklandet av en gemensam åtgärd för hela
skolan kring hur vi bemöter och eliminerar negativt språkbruk.
 Vid behov kommer viss processtid att ägnas åt sociala samtal med skolans
trivselenkät som grund.
 Hela arbetslaget kommer under läsåret 2014/2015 att utbildas i ”Professionellt
relationsskapande och samtalsmetodik”.

Ansvariga för åtgärden
Personal i arbetslaget ansvarar för att åtgärderna i arbetslaget genomförs.
Ansvariga för utbildningen i ”Professionellt relationsskapande och
samtalsmetodik” är kommunens elevhälsocoacher Jonathan Forssander och
Erik Bjurström.
När ska det ske?
 Arbetet är pågående och kommer att ske fortlöpande under läsåret
2014-2015.
Hur ska åtgärderna utvärderas?
 Åtgärderna utvärderas med hjälp av skolans nuvarande trivselenkät
eller genom ”tre korta frågor” som utförs kontinuerligt i
processgrupperna under terminen.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 22
Ökad trygghet och lärarnärvaro under hela skoldagen
Arbetslag 4-7B
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål


Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen.
Alla elever ska känna att de har en vuxen att vända sig till under skoldagen.
Åtgärder
 Vi har sett att vuxennärvaro i hemvisten och utomhus under pauserna medför
en större trygghet bland eleverna. Vi vuxna strävar efter att vara där eleverna
är och kommer se till att våra vuxna rastvärdar bär en gul väst för att hålla sig
synlig för eleverna under pauserna. Vi kommer också att göra upp ett schema
med rastvärdspass. Detta kommer att sättas upp i hemvisten och därmed bli
synligt för eleverna så de vet vilken vuxen de ska vända sig till under
respektive paus.
 Vi ska fortsätta utveckla arbetet med trivselledare vilket syftar till att medföra
en aktivitet och känsla av gemenskap i våra grupper.
 Varje elev har varje stund på dagen möjlighet att enskilt kommunicera med en
eller fler pedagoger i arbetslaget genom appen Loop me
Ansvariga för åtgärden
 Pedagoger i arbetslaget
När ska det ske?
 Arbetet är pågående och kommer att ske fortlöpande under läsåret 2014-2015.
Hur ska åtgärderna utvärderas?
 Åtgärderna utvärderas med hjälp av skolans nuvarande trivselenkät eller
genom ”tre korta frågor” som utförs kontinuerligt i processgrupperna under
terminen.
 Vi utvärderar också vårt arbete i förhållande till övriga arbetslag och detta
kommer att ske under arbetslagsledarmöte.
.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 23
Ökad lärarnärvaro under hela skoldagen
Arbetslag 8-9
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärderna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Mål

Att förebygga kränkningar, trakasserier och mobbning.
Åtgärder
 Lärarna organiserar sig så att det finns lärare närvarande i hemvisten under
hela skoldagen från klockan: 8:30-15:15
 Vecka 10 kommer informatörer från RFSL och samtalar kring psykisk och
sexuell hälsa.
 Vi diskuterar återkommande nätmobbning i processgruppen, när det uppstår
situationer. Där vi vill få eleverna att förstå problematiken och prata om vilka
förhållningssätt som är lämpliga att använda sig av – nätetikett.
 Vi arbetar med nätmobbning i flera av våra projekt/ämnesuppdrag,
exempelvis i demokratiprojektet och en engelskauppsats (cyberbullying).
 Planen för vt-15 är att bjuda in en person som kan nå eleverna med nya
perspektiv angående nätmobbning i form av workshop eller liknande.
Ansvariga för åtgärden
 Samtlig personal i arbetsalaget
När ska det ske?
 Arbetet påbörjas efter terminsstart ht- 2014 och är pågående.
Hur ska åtgärderna utvärderas?

Arbetet utvärderas genom skolans trivselenkät som sker två gånger per termin
och på processtid tillsammans med eleverna.
.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 24
Kompetensutveckling
Utbildning i formativ bedömning/formativa samtal - Med utgångspunkt från
Dylan Wiliams bok Att följa lärande – pedagoger och elevhälsa
Handledning av elevhälsan – EHT
Föreläsning med Lars Andersson om självkänsla/självförtroende
Arbetslag 4-7 A utbildas i ”Professionellt relationsskapande och samtalsmetodik”
Arbetslag 4-7 B utbildas i användandet av appen Loop me
Återkommande återkoppling kring processtiden i arbetslagen av rektorer och
förste lärare.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Du som elev eller vårdnadshavare ska i första hand vända dig till din/ditt barns
processledare om du/ditt barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Detsamma gäller om du uppmärksammat att någon annan i din närhet blir utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling. Du kan även vända dig till någon i skolans
trygghetsteam eller rektor:
Ledning
Marie Sandell Rektor 0761-295893
Lennart Nilsson Rektor 0736-845724
Trygghetsgruppen
Anna Risne Kurator 0736 – 883566
Cecilia Boberg Skolvärdinna 0736-403414
Mattias Jonsson Elevhälsopedagog 0739-430071
Jeanette Lövgren Pouncette Elevhälsopedagog 0737-161408
Charlotta Dahlberg Pedagog 0725-602376
Elevhälsoteam
Anette Johansson Skolsköterska 0302-521922
Ylva Edvardsson Lindqvist Specialpedagog 0736-845744
Jenny Engdahl speciallärare 073-6845709
Veronica Lycke Speciallärare 073-6841068
Arbetslagsledare
Johanna Uhrbom F-3A 072-5602371
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 25
Wailet Nordh F-3B 073-6604549
Maria-Isabel Lundstedt 4-7A 073-7659825
Sara Gamborn 4-7B 073-6845775
Olof Borg 8-9 073-6845705
Rutiner för akuta situationer
Röselidsskolans policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen är lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och beteende
mot såväl barn som vuxna.
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda
på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med
trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska
reagera på.
Personal har god uppsikt över eleverna under paustid, genom rastvärdar
som finns tillgängliga på platser som eleverna upplever som otrygga.
Skolan undersöker regelbundet genom trygghetsenkäter, regelbundna
samtal med kontaktelever på THG möten och samtal på processtid för att i
förebyggande syfte ta reda på om det finns elever som är utsatta för
trakasserier och kränkande behandling.
Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig
till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling.
Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker
mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer
nätmobbing eller mobbing via sms. Skolan samarbetar även med
fritidsgården/klubben.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev/andra
elever
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 26
Vid förekomst av elev som kränks av andra elever har skolan en
utredningsskyldighet. Detta gäller inte bara när den drabbade eleven eller
elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när
informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt
eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle
kunna vara kränkande för en elev.
På Röselisskolan har vi följande gång vid händelse av elev som kränks av
annan elev/andra elever:
-
Processledaren har samtal med berörda elever. Det är viktigt att den
enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för
utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som
inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta
både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som
kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet
att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt
bedöma situationen.
-
Berörda vårdnadshavare (både till det barn som upplevt sig
trakasserad eller kränkt och vårdnadshavare till den eller de som
kan ha utfört handlingen) informeras skyndsamt av processledaren
om det inträffade.
-
Om det på något sätt framkommit att en elev blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall
händelsen anmälas till rektor. Rektor bedömer hur det fortsatta
arbetet ska utföras. Rektor för informationen vidare till
verksamhetschef.
-
Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit
måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter.
Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda
fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller
dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också
övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer
och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
-
Eleverna enas om ett framtida förhållningssätt till varandra.
-
Den personal som behöver få information om det inträffade
informeras
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 27
Om trakasserier, diskriminering eller kränkningar fortsätter
-
Vårdnadshavare kontaktas igen och Trygghetsgruppen kopplas in.
-
Trygghetsgruppen och berörd personal utreder tillsammans och
beslutar vilka insatser som bör sättas in.
-
Uppföljning inom en vecka vid i förväg bestämd tidpunkt.
-
Ärendet dokumenteras av kurator i Elevmappen på Unikum.
-
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan
det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och
utarbeta åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta
åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven som för den eller dem
som utfört kränkningen. Även eleven som kränker kan ha en
problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta hennes eller
hans behov.
Rutiner för uppföljning
Beroende på åtgärdens/åtgärdernas karaktär varierar det hur ärendet
utvärderas och följs upp. Ansvarig för att ärendet följs upp är de
inblandade elevernas processledare. Detta gäller även då trygghetsteamet
är inkopplat.
Vid fall då personal trakasserat eller kränkt elev är ansvarig rektor den
som följer upp och utvärderar.
Rutiner för dokumentation
Händelsen dokumenteras av berörd personal på Röselidsskolan.
Diskussioner förs om att utforma en gemensam blankett för
dokumentation av kränkande behandling.
Då kränkningsärendet når trygghetgruppen dokumenteras detta av
kurator i Elevmappen på Unikum.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal
-
Den som uppmärksammat kränkningen eller den elev som blivit
kränkt kontaktar ansvarig rektor.
-
Rektor utreder via samtal med berörda parter. Överenskommelse
och framtida förhållningssätt till varandra träffas.
-
Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 28
-
Uppföljning sker inom en vecka vid i förväg bestämd tidpunkt.
Om kränkningen inte upphör kontaktar rektor verksamhetschef.
Ansvarsförhållande
All personal har ansvar för att ingripa och uppmärksamma trakasserier
eller kränkande behandling.
Processledaren ansvarar för att informera hemmet, samt för att ärendet
dokumenteras, arkiveras, följs upp och åtgärdas.
Elevhälsoteamet kopplas in då ett ärende är av mer komplicerad art och
det behövs fler vuxna som reder i det inträffade. Beslut om eventuella
åtgärdsprogram fattas av specialpedagog och utarbetas av processledare.
Rektor bär ansvaret om elev blivit trakasserad eller kränkt av personal på
skolan. Rektor bär ansvaret för både utredning samt för att ärendet följs
upp.
Rektor ansvarar för att föra information om upprepade kränkningar,
trakasserier eller diskriminering vidare till verksamhetschef.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 29
Bilaga 1
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre
än andra elever och behandlingen har samband med
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller
indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en
direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan
vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med
motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller
ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken
missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en
allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 30
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller
nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,
”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner
sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar
om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är
behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder
eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som
trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande
behandling



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de
honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på
Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens
tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren
ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna.
Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte
får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han
tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver
orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella
trakasserier.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 31
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller
bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell
jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält
skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och
yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt
arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den
ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på
grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig
som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt
diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön.
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 32
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp
könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom
han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn
på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn
ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina
problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra
tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för
mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige
kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person
kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier


En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än
svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya
elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra
eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på
honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du
vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 33

Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och
har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska
inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning.
Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan
trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös
åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller
utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier




Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av
några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att
det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med
motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila
utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes
skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och
inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos
personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 34



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever
individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen,
som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra
elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han
inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar
lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden
”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell,
bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som
har samband med sexuell läggning




Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många
olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på
besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och
ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de
andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par,
får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans.
[diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas
yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså
även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 35


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på
grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass.
Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon
har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall.
[trakasserier]
Röselidskolans likabehandlingsplan
Sida 36