Mötet
med
måltiden
Pedagogiska
perspektiv
på måltider
Pedagogiska perspektiv på måltider!
Idéhandbok med tips för förskolan.
FÖRORD
Idéhandboken ”Mötet med måltiden" är resultatet av ett
flerårigt samarbetsprojekt mellan förskolorna i
Karlskoga, kommunens Kostavdelning, Mjölkfrämjandet och Samhällsmedicinska enheten, Örebro
läns landsting.
Med idéhandboken vill vi sprida de positiva
erfarenheter det gett att arbeta med måltiden som en del
i den pedagogiska verksamheten. Vi vill också förmedla
de goda tankar och idéer som kommit ur projektet.
Oskar äter smörgås
Fotograf: Göran Ekberg, Kumla kommun
Vi hoppas att den även ska ge inspiration till andra förskolors måltidsverksamhet och att den ska
kunna användas i dialogen med föräldrarna. Vad kan då förskolan göra för att stimulera barnen till ett
bättre ätande? Hur ser vi på måltiden – från våra olika roller och ansvar?
Genom att lockas att prova nya livsmedel och maträtter och långsamt få lära sig känna igen olika
smakupplevelser, är tanken att man också kommer att öka variationen i det man äter. Som
pedagoger och föräldrar vet vi att: - "Barnen måste äta det de behöver, men väljer det de tycker
om..." Den inriktning man har arbetat med i Karlskoga stämmer väl överens med intentionerna i
Sapere, en metod som handlar om att testa sina sinnen.
Kan vi väcka barnens nyfikenhet och lust att smaka har vi kommit långt och vunnit mycket glädje
inför maten och framtida måltider.
Eller för att citera Nils Andersson, barn- och ungdomspsykolog; "Man törs mer och man lär sig
mer när man har roligt. Kan man skapa måltider med glädje och lust i så behöver man inte vara
orolig för att barnen inte får i sig det som de behöver. Det ordnar de själva".
Karlskoga i maj 2004.
Ulrika Lundgren
Folkhälsa- och Kostförvaltning
Karlskoga och Degerfors kommuner
Marie Nybäck
Samhällsmedicinska enheten
Örebro läns landsting
IDÉHANDBOKEN –”MÖTET MED
MÅLTIDEN”
Det beskrivna samarbetsprojektet har fått
stöd av Karlskoga kommun,
Mjölkfrämjandet samt Samhällsmedicinska
enheten, Örebro läns landsting. Arbetet i
projektet har resulterat i en idéhandbok
riktad till förskolan. Förskolechefernas
positiva inställning har varit en
förutsättning för att projektet kunnat
genomföras. Utan förskolepersonalens
engagemang hade det inte fungerat alls.
Del 2:
Måltidsmiljö
Matglädje
Våga smaka
Frukost
Lunch
Mellanmål
Lästips
Matdags för Tage och Milla
Idéhandboken är uppdelad i två delar. Den
första delen är en beskrivning av projektet
och samarbetet mellan förskolorna i
Karlskoga, kommunens Kostavdelning,
Mjölkfrämjandet och Samhällsmedicinska
enheten, Örebro läns landsting.
Den andra delen i handboken består av en
samling enkla och konkreta tips på hur
man kan arbeta med måltidssituationen ur
ett pedagogiskt perspektiv.
Del 1:
Bakgrund – ”Det här har jag aldrig ätit det tycker jag inte om!”
Kostombud – matens ambassadörer
Vem ansvarar för vad barnen äter?
Projektet ”Barn, mat och måltider ur ett
pedagogiskt perspektiv”
Resultat - Idéhandboken ”Mötet med
måltiden”
Celine har ritat ett matbord
På tallrikarna ligger det potatis, korv och sås
BAKGRUND
– ”DET HÄR HAR JAG ALDRIG ÄTIT DET TYCKER JAG INTE OM”
Ingen mat gör nytta förrän den kommer in i
kroppen och ett inte ovanligt uttryck från
barnen är: ”- Det har jag ALDRIG ätit - det
tycker jag INTE om!” Dessa självklarheter
utgör grundtankarna för samarbetsprojektet
som uppstod i mötet mellan förskolan och
Kostavdelningen i Karlskoga kommun.
Matvanor grundläggs tidigt och föräldrarna
har förstås ett stort inflytande över barns
matvanor. De flesta barn, från olika sociala
miljöer, börjar förskolan i tidig ålder och
tillbringar sedan en stor del av dagen där.
Förskolan behöver därför komplettera
föräldrarnas ansvar att ge barnen bra mat
och goda matvanor.
I läroplanen för förskolan, Lpfö-98,
fastslås att förskolan ska bedriva
verksamhet där omsorg om barnen, fostran
och lärande bildar en helhet. En viktig del
av lärandet för barnen på förskolan handlar
om att positivt påverka barns attityder till
mat för att få bestående goda matvanor.
Detta lärande ger barnen möjligheter att
längre fram i livet ta ansvar för sin hälsa i
ett livslångt perspektiv. Med vardagsverksamheten som utgångspunkt blir det
ett uttalat och tydligt lärande om mat.
I en tid då överviktsproblematiken kryper
allt längre ner i åldrarna, blir behovet av att
tidigt grundlägga bra matvanor allt
väsentligare. WHO har i sin världshälsorapport 2003, konstaterat att matvanornas betydelse för folkhälsan är minst
lika betydelsefulla som en minskad
konsumtion av alkohol och tobak.
Förskolan har därför en viktig roll i
folkhälsoarbetet.
KOSTOMBUD – MATENS
AMBASSADÖRER
Mötet mellan förskolan och
Kostavdelningen i Karlskoga kommun
uppstod redan 1998 för att kunna diskutera
mat- och måltidsfrågor ur ett konsumtionsperspektiv. Barnen företräds av pedagogisk
personal, kostombud. Kostombuden är
”matens ambassadörer” i förskolans
pedagogiska verksamhet.
Wilma springer
Fotograf: Göran Ekberg, Kumla kommun
Kommunfullmäktige i Karlskoga har
beslutat om ”Övergripande politiska mål
för Karlskoga kommuns kostverksamhet”
(KF § 31 , 2002.0082). I de politiska målen
stöds grundtankarna i samarbetsprojektet;
”I Karlskoga kommun är maten ett medel
att nå god och jämlik hälsa för kommunens
invånare. Kommunens måltider ska
utformas på ett sådant sätt att de främjar
hälsan och miljön, på både lång och kort
sikt. Det handlar om mat- och
måltidssituationen som helhet.
Ansvariga och den berörda personalen, på
olika nivåer inom förskola, skola och
äldreomsorg, skall arbeta för att
gemensamt ge förutsättningar för barn,
elever, äldre och personal att känna
matglädje och kunna få insikt om
matvanors betydelse för hälsan i ett
livslångt perspektiv.”
Måltiden är inte bara maten på tallriken.
För att ha en kontinuerlig dialog kring
gemensamma mat- och måltidsfrågor har
kostombud och Kostavdelning möten
några gånger per år. Kostombuden
förmedlar ovärderliga kunskaper till
Kostavdelningen för att kunna planera och
producera mat som motsvarar barnens
behov och önskemål. Val av rätter och
variationer blir väl underbyggda. Maten
kan utvecklas och anpassas efter barnen
tack vare kostombudens arbete. Detta har
resulterat i ett större utbud av livsmedel
och därmed en bättre individanpassning.
Diskussionerna har under åren förändrats
från maten på tallriken och VAD man ska
servera till HUR man ska få barnen att
våga smaka, äta lagom för sin ålder och
därmed bli mätta och nöjda. Hur kan man
skapa rutiner för att professionellt som
pedagog, kunna agera så att barnen äter
bra? Vi beslutade att bilda ett särskilt
projekt för att kunna arbeta vidare med alla
frågor vi ställde oss kring detta.
VEM ANSVARAR FÖR VAD BARNEN
ÄTER?
Ett projekt med den här karaktären
förutsätter en tydlig ansvarsfördelning och
klara riktlinjer mellan matproducenten,
förskolan och barnen.
Kostombuden ansvarar för att förmedla
förskolans och barnens behov av mat och
måltidsverksamhet. Kostavdelningen /matproducenten ansvarar för att planera och
producera måltider efter dessa intentioner
och sammanföra det med de mål och
riktlinjer om kvalitets- och servicenivå som
fastställts för förskoleverksamheten mat i
Karlskoga kommun (KF § 31, 2002.0082).
Enligt dessa politiska beslut ska man följa
de svenska näringsrekommendationerna
och ”Riktlinjer för barnomsorgens
måltider” som är en översättning av
näringsrekommendationerna till livsmedel
för förskolans verksamhet.
Dessutom fastslås att ansvaret för
produktion och distribution/servering
ligger på kostverksamheten. Respektive
nämnd har som huvudansvar att skapa
förutsättningar så att barn/elever/äldre
verkligen äter av maten. Totalt ska god
konsumtion uppnås för kommunens gäster.
För att åstadkomma detta är en
kontinuerlig dialog mellan matproducenten
och gästen nödvändig. Gästen som ibland
företräds av ombud, som inom förskolan.
Kommunens kostpolitiska mål säger också
att barn med heldagsplacering ska erbjudas
frukost, lunch och mellanmål. Dessa
måltider ska täcka 65-75 % av barnens
dagsbehov av energi- och näringsämnen.
Med en heldagsplacering i förskolan
innebär det att barnet måste få en
kvällsmåltid hemma för att uppnå fullt
energi- och näringsbehov.
Matproducenter, pedagoger och
föräldrar/andra vårdnadshavare har således
ett tydligt definierat ansvar för vad som
serveras och erbjuds barnet.
Men vad som slutligen hamnar i barnets
mage - det är vad barnet själv väljer att äta!
”BARN, MAT OCH MÅLTIDER UR
ETT PEDAGOGISKT PERSPEKTIV”
Samarbetsprojektet, som vi kallade för
”Barn, mat och måltider ur ett pedagogiskt
perspektiv” påbörjades 1999.
Projektet syftade till ökad kunskap och
samverkan kring måltider i förskolan.
Utmaningen var att finna pedagogiska
metoder kring måltiden. Hur får vi barnen
att våga smaka? Hur skapas rutiner för att
stimulera till nyfikenhet kring mat? Hur
skapar vi en trivsam måltidssituation?
Dialogen kring måltiden och
måltidssituationen handlade om följande
frågor:
Vad är en bra måltid för barn och vad är
en bra måltid för en vuxen?
Vad är bra mat och vad är det som gör
att maten smakar bra?
Har förskolan ett ansvar för att
grundlägga positiva attityder till mat?
Hur kan maten vara en del i den
pedagogiska verksamheten?
Har de vuxnas attityder betydelse för
barnens ätande?
För att öka kunskapen kring frågorna
kontaktades Mjölkfrämjandet som arbetar
för goda och lustfyllda måltider i förskolan
och skolan. Kostombuden formade vad
utbildningen skulle innehålla, under våren
2001. Till hösten fick sedan kommunens
samtliga förskolepersonal en halvdagsutbildning i ”Barn, mat och måltider ur ett
pedagogiskt perspektiv”.
Med dessa kunskaper som underlag
fortsatte dialogen på kostombudsmötena
och vi konstaterade att många olika
pedagogiska metoder tillämpades ute på
alla förskolor i Karlskoga kring måltiden.
Nu blev utmaningen att samla ihop dessa
för att de skulle komma alla till del.
År 2002 genomfördes därför en enkät på
alla förskolor. Frågorna handlade om; Hur
arbetar man för att skapa matglädje? Hur
åstadkommer man en positiv matupplevelse? Syftet var att sammanställa
goda idéer, tankar och reflektioner kring
måltiden ur ett pedagogiskt perspektiv.
Detta resulterade i en rad goda tips och
idéer som var praktiskt användbara i det
dagliga arbetet. Vi beslutade att
sammanställa tipsen och idéerna till en
idéhandbok som vi döpte till ”Mötet med
måltiden”.
Året därpå, 2003, sökte vi och fick ett
stipendium från Mjölkfrämjandet för att
kunna åka på en studieresa till Institutionen
för restaurang- och måltidskunskap vid
Örebro Universitet, Grythyttan. Detta för
att få ytterligare inspiration till den slutliga
sammanställningen av idéhandboken.
Vi fick även en inspirationsföreläsning om
Sapere för förskolan. Vi fick också
möjlighet att diskutera hur
slutjusteringarna skulle göras.
Några kommentarer som givits under
resans gång är:
”Det är mer spännande att gå att äta
idag. Vi har gått från det strikta till en
lustfylld stund med matglädje!”
”Vi har fått större förståelse för
sambandet barn, mat och hälsa.”
”Barnens delaktighet vid måltiden har
ökat. De bestämmer mycket mer själva
idag, och det går jättebra.”
”Barnens självkänsla ökar när det få ta
ansvar och göra egna val vid måltiden.”
”Vi utforskar måltiden gemensamt.
Barnen är våra medforskare på denna
resa.”
”Som pedagog har jag blivit mer
medveten om maten.”
”Måltiden som en del i det pedagogiska
arbetet har utvecklats och vi arbetar
gemensamt på att förankra arbetssättet i
hela verksamheten.”
”Projektet har givit tid till tanke och
reflektion kring det egna förhållningssättet
och hur jag fungerar som förebild.”
RESULTAT - IDÉHANDBOKEN
”MÖTET MED MÅLTIDEN”
Enkäterna har sammanställts och de olika
tipsen har diskuterats, debatterats och
justerats i kostombudsgruppen vid flera
tillfällen. Enligt beslutet i Grythyttan har
förskolecheferna och tre av kostombuden
tillsammans med Kostavdelningen och
Samhällsmedicinska enheten stått för
slutredigeringen av projektredovisningen.
Ett konkret resultat av projektet är
idéhandboken. Men sådant här arbete ger
naturligtvis också andra effekter.
För att kunna illustrera idéhandboken har
förskolebarnen ritat teckningar om mat.
Det blev närmare 200 teckningar! Vi
ordnade en utställning med alla teckningar,
på Karlskoga bibliotek under två veckor.
Allmänheten kunde då rösta på vilka
teckningar de tyckte skulle illustrera
idéhandboken. Fyra olika teckningar fick
flest röster bland annat ett hoppande hallon
och en maffig glasstrut!
Ni kan själva se resultatet i idéhandboken.
IDÉHANDBOKEN MED TIPS FÖR
FÖRSKOLAN
”Jag lägger alltid lite grönsaker på
tallriken för det blir så fint!”
”Ta in ”stora” barn som ”hjälpfröknar”.
De större barnen växer med uppgiften.”
”Maten står på bordet, då kan barnen ta
själva och det blir mindre spring.”
”Barnen hjälper till att duka fram och
att duka av. De turas om att köra ut
matvagnen. De får ta ansvar, men också
känna delaktighet och samhörighet.”
”Det är trevligare med glas och porslin
än med plast.”
”Barnen uppskattar att få sluta med
pipmuggar.”
”Vi använder muggar till soppa. Det är
lättare för barnen än tallrik och sked.”
Amida har ritat sin favoritmat. Chips, mos,
köttbullar, popcorn, ketchup, kanel, fisk och
en vindruva
”Barnen får välja bestick för att prova
sig fram. Stora eller små, sked eller kniv
och gaffel.”
TIPS OM MÅLTIDSMILJÖ
”Vi har duk, ljus och blommor (som ej
ger allergi) på bordet för det känns
hemtrevligt.”
”Med bordsfilt och vaxduk blir det
mindre slammer.”
Emma har ritat ett äpple
”Tända ljus dämpar också ljudet.”
”Ibland gör vi långbord och extra fint
för att känna att vi har det lite festligt.”
”Alla sitter på bestämda platser för det
ger trygghet och lugn och ro.”
”Blandade åldrar kring borden för de
små barnen lär av de stora.”
”Ibland får de stora barnen sitta vid ett
eget bord. Då känner de att de får ta eget
ansvar, t.ex. duka, smöra sin egen smörgås,
duka av.”
TIPS OM MATGLÄDJE
”Positivitet! Trevligt vid själva
måltiden. Prata, skratta och ha det mysigt.”
”Vi ska som vuxna vara positiva vid
matbordet, så barnen känner att det blir
lustfyllt att sitta och äta. Då blir barnen
påverkade positivt och äter därför bättre.
De påverkar även varandra.”
”Tala om när man tycker att något är
gott.”
”Undvika negativa ord i samband med
måltid för då tycker man att mat är
negativt.”
TIPS FÖR ATT UPPMUNTRA ATT
VÅGA SMAKA
”Presentera måltiden för barnen. Vad
heter maträtten och vad ligger på
tallriken?”
”Barnen talar även om vilken mat de får,
så de blir medvetna om vilken mat som
serveras.”
”Bland barnen mellan 1-3 år visas
måltiden upp på en samling. På så sätt får
de en bild på maträttens namn.”
Emma har ritat en morot
”Ät i lugn och ro!”
”Försök att inte bli avbruten av t.ex.
telefonen.”
”Man försöker som vuxen tänka på att
säga att man uppskattar maten. Det är även
viktigt att barnen ser att de vuxna faktiskt
inte gillar all sorts mat, men vågar prova
på.”
”Visa att du njuter av maten själv.”
”Att vara artiga mot varandra, t.ex.
”Kan jag be att få?”, ”Vill du vara snäll
och skicka?”, ”Tack för maten”.”
”Turas om att berätta om olika saker
och att även lyssna på varandra. Både
vuxna och barn tycker att det är trevligt
och det blir en bra stämning.”
”Äter inte vuxna äter inte barnen.”
”Vi tvingar ingen att smaka, utan
försöker locka att smaka.”
”Vi sitter kvar och pratar tills alla har
ätit färdigt.”
”Leka och äta skiljs åt.”
”Rofylld musik.”
”Mat smakar bättre ute! Det ger en
utflyktskänsla.”
Olivia har ritat ett dansande hallon
”Visa att det kan vara spännande med
nya saker.”
Emma har ritat ett plommon
”Leka smaklekar, då vågar barnen
smaka på mat de inte ätit förut.”
”Tittmat – det vill säga en liten matbit
på kanten, då vågar barnen ofta smaka.”
”Det är roligare att äta om man får ta
själv. Och så får barnen själva ta ansvar för
vad och hur mycket de ska äta.”
”Lägg all mat till tallriken om så väldigt
lite. Då ser det vackert ut på tallriken, mera
färger, så smakar det gott också!”
”Småbitar av olika frukter efter maten
till de minsta, så de kan känna och smaka
på olika bitar.”
”Att det finns olika alternativ av t.ex.
pålägg.”
”Smörgåsmat och grönsaker snyggt
upplagt så det ser inbjudande ut och så kan
barnen välja.”
”Lägga brödet i fina korgar, för att det
ska se inbjudande ut.”
”Exempelvis fråga hur många köttbullar
man vill ha och så får barnen vara med och
räkna. De blir då delaktiga och man får
barnen intresserade av maten.”
”Kryddor på bordet för ibland vill man
ha mera smak på maten.”
”Att prova med Sapere – smak och
sinnesträning via mat – för förskolans
barn!”
TIPS OM FRUKOST
Alternativ1:
”Drop-in-frukost. Den serveras från ca
7.30 och barnen kommer in efter hand.
Båda avdelningarna äter tillsammans.
Detta för att barnen ska få äta i lugn
och ro och ta den tid på sig som de
behöver.”
Alternativ2:
”Alla börjar äta samtidigt och innan
måltiden påbörjas ska det vara en lugn
stund för att minska ljudnivån.”
”Servera olika grönsaker som
barnen kan plockäta. Det är lätt att
stoppa direkt i munnen och inte bara
lägga på smörgås.”
”De grönsaker som blir över efter
frukost brukar vi ställa i en skål på
bordet när barnen sitter och pysslar.
Barnen tycker att det är mysigt att sitta
och knapra på t.ex. en paprika- eller
gurkbit och de brukar ta slut ganska
fort.”
”Grönsaker som blir över vid
frukosten – de har vi auktion på! Vem
bjuder först på gurkan?!”
”Barnen tycker mycket om gröt.”
”Gröt av olika råvaror som ris, korn,
havre m.m. Detta för att vi ska smaka
på olika frukostar som tillhör svensk
tradition.”
”Servera både gröt och fil för man
äter mer om man får välja det man
tycker om.”
”När gröt serveras finns även mjölk
så barnen kan välja mjölk och
smörgås.”
Sara har ritat en glass
”Oboy – Chokladmjölk sällan för
det serveras hemma.”
TIPS OM MELLANMÅL
Mycket av det som står under frukost och
lunch gäller även för mellanmålet.
”Tala positivt även om mellanmålet,
tända ljus och prata med varandra. Allt för
att det ska vara trevligt, roligt och mysigt
att äta.”
”Smörgås och mjölk med bra pålägg
och grönsaker. Alla barnen tycker om det.”
Emma har ritat vindruvor
TIPS OM LUNCH
”Var noga med att berätta för barnen
vad vi äter – namn på maträtten.”
”På fisk- och soppdagar serverar vi ett
kraftigare mellanmål.”
”Vi har olika grönsaker vid mellanmålet
för att barnen ska vänja sig vid olika
grönsaker. Det är nyttigt och gott.”
”Råa grönsaker för det är populärast.”
”Vi äter grönsaker före maten.”
”Grönsaker i mindre bitar för det går
lätt att äta.”
”Grönsaksdipp och rostat bröd är bra
för då smakar barnen på nya grönsaker.”
”Grönsakerna serveras var för sig. Bra
att ha dem i olika skålar.”
”Prova någon salladsblandning någon
gång för att lära sig variation.”
”Beställ dressing för sig.”
”Försöker att ha glas till alla och en
kanna med vatten, det gör att barnen
dricker mer vatten.”
”Vi har alltid tre olika frukter att välja
på för det är bra att kunna välja vilken
frukt man vill ha.”
”Soppa av alla sorter. Det är lätt att äta
och gott! (+ annat till de minsta där soppan
inte mättar.)”
”Det hårda brödet till lunchen
presenterar vi efter varmrätten för att
maten inte ska hinna kallna.”
Melinda har ritat ett päron, en citron och
några mandariner
”Plockmat, t.ex. grönsaker på
tandpetare. Genom att göra måltiden lite
roligare så lockar man barnen att smaka."
Barnen försöker själva välja pålägget på
sina smörgåsar. Vi tränar valmöjligheter då
barn har svårt att välja. Vi vuxna får hjälpa
till.
Emma har ritat mat
LÄSTIPS
SNR/Svenska näringsrek.1997. Särtryck ur Vår Föda 1997.
http://www.slv.se
Brugård-Konde Å, Terry J. Handbok för personal. Mat för småbarn – från
1 till 6 år. Livsmedelverket. Västerås 2002.
Hälsomålet. Riktlinjer för barnomsorgens måltider. Tillämpad näringslära,
Huddinge sjukhus. Stockholms läns landsting. Stockholm 1996.
Övergripande mål för Karlskoga Kommuns kostverksamhet.
Kommunfullmäktige § 31; 2002-04-25. Karlskoga 2002.
Barn och matlust. Svenska kommunförbundet. Växjö 1996.
Nils Andersson. Mötas vid maten. Liber Utbildning. Arlöv 1994.
Mat för alla sinnen. Sensorisk träning enligt Sapere-metoden.
Livsmedelsverket 2000.
Hedvall G. Sjukdomar i förskoleåldern. Studentlitteratur. Lund 1987.
Abrahamson, et al. Näringslära för högskolan. Esselte.
Uppsala 1994.
Vår Föda 1,2001.”Allt fler överviktiga barn och ungdomar”
M Larsson.
Vår Föda 2,2001.”Är det farligt för barn att bli vegetarianer?
A Svedin.
r
Vår Föda 2, 2004. ”Ungas övervikt socialt betingad?”
A Svedin
