Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan
Hotings ro
Likabehandlingsplan
med plan mot kränkande behandling
2012/2013
Reviderad den 2012-10-23
Barnlyans förskola
I enlighet med skol- och diskrimineringslagen har vi
nolltolerans mot all form av kränkande behandling och
diskriminering. Detta når vi genom positiv förstärkning
och förebyggande arbete enligt planen.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
1
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Innehållsförteckning
sid
Lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
3
Hotings rektorsområdes värdegrund
5
Vår policy
5
Utvärdering och uppföljning
6
Förebyggande arbete
6
Mål
7
Handlingsplan för förskolans personal för att bryta kränkande behandling.
8
Handlingsplan vid förekomst av mobbning eller kränkande behandling
8
Hot och våld
9
Handlingsplan mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet
10
Handlinsplan om barn blir utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling av vuxen
10
Allvarligt samtal
11
Dokumentationsformulär för utredning
12
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
2
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Lag mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2010:800), Skollag 6 kap § 1-11
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn,
elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det
kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:567)
(Diskrimineringslagen 3 kap § 16)
Direkt diskriminering.
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju
diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och funktionshinder, sexuell
läggning, ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.
Indirekt diskriminering.
Ett barn får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i
praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att behandla all lika. Det är
det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst
kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn
som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Instruktioner att diskriminera.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.
Trakasserier.
Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har
koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och funktionshinder, sexuell
läggning, ålder. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av föräldrars sexuella
läggning, funktionshinder mm.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
3
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men
som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan).
Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn har
anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet
bestraffas som en följd av detta.
Skadestånd /diskrimineringsersättning
Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn möjlighet att kräva skadestånd respektive
diskrimineringersättning. Caroline Dyrefors Grufman har utnämnts av regeringen till Barn-och
elevombud för likabehandlig, BEO. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra
barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman.
I Skollagen 6 kap § 12 står det om skadestånd och i diskrimineringlagen 5 kap 1§ står det om
diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta barn för diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling, kan förskolans huvudman bli skyldig att betala
skadestånd.
Delad bevisbörda.
Om den som företräder barnet visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att
diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen
som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.
Förskolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att
förebygga eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra
sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som
avgör.
Nödvärnsrätten.
Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen
då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärnssituation. Det innebär att var och
en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person
som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i
varje enskilt fall, och sannolikt har lärare en utökad möjlighet att bruka våld i sitt tillsynsansvar än
vad en enskild person har i andra sammanhang. Om t.ex. ett barn angriper andra barn kan personal
med några handgrepp tvinga barnet att hålla sig lugn.
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är
befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar
som kränkande.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
4
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Hotings rektorsområdes värdegrund/ Barnlyan, Kyrktåsjö
Barn/Elever som trivs i sin förskola/skola lär sig mer
Vårt arbete ska grundas på ömsesidig respekt och utformas så att barnen/eleverna
får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande
utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära
får en stark självkänsla
utvecklar sin förmåga till samarbete
får god social kompetens
känner sig trygga.
Barnen/eleverna ska mötas på den nivå de befinner sig.
Alla ska ges samma möjlighet till utveckling och behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, och ålder.
Vår Policy
Många människor möts här varje dag. Möten sker hela tiden mellan barn och vuxna, barn och
andra barn, vuxna och andra vuxna. Tillsammans ska vi se till att dessa möten blir bra möten.
I Hotings rektorsområde/ Barnlyan, Kyrktåsjö accepteras inte diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Vår inställning är:








att alla som arbetar i förskolan, och alla barn, skall samverka för att göra vår förskola till
en bra arbetsplats.
att diskriminering eller annat kränkande beteende eller bemötande aldrig kan accepteras
oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas
att tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling aktivt ska bekämpas
att på ett tidigt stadium fånga upp signaler så att risk för diskriminering eller annan
kränkande behandling så långt som möjligt förebyggs
att alla anställda och barn deltar vid åtgärder som vidtas i förebyggande syfte
att alla anställda och barn ska ha en positiv inställning till att lösa eventuella problem som
uppkommer
att händelser och tillbud som rör diskriminering och annan kränkande behandling ska
utredas och dokumenteras
att dessa frågor regelbundet ska diskuteras vid personalkonferenser och i undervisningen
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
5
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Utvärdering och uppföljning
Senast i maj varje år utvärderas likabehandlingsplanen och revideras i augusti/september
samma år. Dessutom sker kontinuerliga uppföljningar varje kvartal. Resultatet redovisas i den
årliga kvalitetsredovisningen i kommun.
Värdegrund och jämställdhetsarbetet utvärderas och kartläggs genom
 Föräldrar; trivselenkäter och utvecklingssamtal.
 Barnen; intervjufrågor.
 Personalen; observationer och samtal
 Genomgång av rutiner och regler sker i samband med att något hänt.
Under året 2011/2012 fortsatte personalen med det förhållningssätt som initierades
tillsammans med SPSM (Specialpedagiska skolmyndigheten) 2009/2010. Arbetet har
utvärderats genom utvecklingssamtal och enkäter med föräldrar. Även personalobservationer
har legat till grund för utvärderingen. Både föräldrar och personal uppfattar att barnen känner
sig trygg och trivs i vår verksamhet. Detta arbetssätt kommer vi att fortsätta med under
2012/2013.
Ansvarig medarbetare: Hela arbetslaget.
Föräldradiskussioner under föräldramöte hösten 2012.
Föräldrar anser att personalen är tydlig vad gäller information kring det egna barnet. Detta
kommer vi att fortsätta vara. Att personalgruppen dessutom är stabil, trygg och varm, samt att
familjerna aldrig möts av ny och okänd personal när de skall lämna sina barn i verksamheten
påverkar trygghetskänslan. I arbetet med barnens trygghet anser föräldrarna dessutom att
personalen skall fortsätta med att alltid finnas i närheten av barnen, delta i lek samt ha god
uppsikt på samtliga barn i verksamheten.
MÅL 2012/2013
Utifrån LPfö-98´s mål skall förskolan sträva efter att varje barn utvecklar
 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
 förmåga att ta hänsyn till och förmåga leva sig in i andra människors situation samt
vilja att hjälpa andra,
 sin förmåga att, reflektera över och ta ställning till olika dilemman och livsfrågor i
vardagen,
 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning, och
 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
- ingen ska behöva känna sig rädd/otrygg.
- lära barnen kunna säga och ta emot ett nej.
- att barnen stärks i sin självkänsla och sitt självförtroende.
- att visa varandra hänsyn.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
6
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Målen uppnås genom att:
 Genom att tala och genomföra gruppstärkande övningar under hösten.
 Genom kontinuerliga barnobservationer samt riktade 1g/termin.
 Värdegrundsarbete varje vecka under hela läsåret.
 Genom kontinuerliga diskussioner kring bemötande och förhållningssätt inom
arbetslaget och tillsammans med barnen.
 Genom kompissolen, med diskussioner om bemötande med och utan konflikter.
 Genom sagolek/dramalek varje vecka under läsåret.
 Barnens delaktighet och inflytande stärks genom deras delaktighet i terminernas
planering samt kontinuerligt under arbetets gång.
Ansvarig medarbetare: Hela arbetslaget
Målen följs upp genom att:
 Pedagogiska diskussioner vid varje personalmöte 1g./månad.
 Pedagogiska diskussioner kontinuerligt i vardagen, lyfta händelser/åsikter så snart de
uppkommer.
 Riskområden utvärderas 1g./termin.
 Barnobservationer under septembermånad och januarimånad.
 Enkät och utvecklingssamtal med föräldrar minst 1g./termin.
 Intervju med barnen under april-majmånad.
 Diskussioner vid föräldramöte 1g./termin.
Ansvarig medarbetare: Hela arbetslaget.
Förebyggande arbete
I vårt förebyggande arbete med likabehandlingsplanen, för att undvika att barn blir utsatta för
kränkningar eller våld, kommer vi under 2012-2013 att arbeta med:








Värdegrundsarbete varje vecka – där barnen får träna sina empatiska förmågor och
sätta sig in i andras känslor.
Vi kommer att fortsätta arbeta med sagolek/dramalek minst en gång/vecka.
För att öka barnens självkänsla kommer vi att arbeta med samarbets- och
trygghetsövningar.
Vi schemalägger aktiviteter för att belysa diskrimineringsgrunderna.
Genom att personalen är goda förebilder, förstärks barnens positiva sidor.
Personalen kommer att fortlöpande att arbeta med ett gott förhållningssätt, vuxnavuxna, vuxna-barn, barn-barn, barn-vuxna allt utifrån SPSM anda.
Diskussioner kommer att ske vid varje personalmöte, minst 1g/månad.
Förskolans personal har inventerat de riskområden man anser kunna utgöra en risk för
barnens trygghet både inom- och utomhus. Här kommer personalen att vara extra
uppmärksam eller genomföra en förändring.
Inomhus
- Lilla sovrummet (vi kommer ha god uppsikt)
- Stängda dörrar
(vi kommer undvika att ha stängda dörrar där barn leker)
Utomhus
- Trappen vid aulan.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
7
Likabehandlingsplan
Hotings ro
-
Bakom och på ”flisen”
Klätterställningen
Mörker (reflexvästar på samt vid skogspromenader och trafikpromenader)
Ensamarbete (hålla barnen samlade)
Vi schamalägger för alla diskrimineringsgrunderna enligt följande:
 Flickors och pojkars lika rättigheter. Förskolan har enligt läroplanen i uppgift att skapa
en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla
sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Detta
gör vi genom att alla deltar i alla sysslor oavsett kön.
 För att främja barns lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning arbetar förskolan systematiskt för att barnen utvecklar sin förmåga att
leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. I en grupp som består av
barn med olika etniska tillhörigheter och religioner är det lätt att hitta tillfällen att
tillsammans jämföra likheter och olikheter i det man gör, i språk, utseende, traditioner,
seder och vanor. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och att samtidigt
respektera andra. Förskolan kan också uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt
sätt, till exempel genom att ge modersmålsstödet utrymme och resurser i förskolans
verksamhet. Detta gör vi genom att prata om olikheter och likheter på hjärtestunden.
Även i sagostunderna tas diskrimineringsgrunderna upp. Vid tiden kring den 6
februari arbetar vi varje år med samernas kultur.
 Förskolan ska främja lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att anpassa
sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar. En främjande åtgärd kan
vara att öka förskollärarnas kunskaper om hur det är att leva med funktionshinder, till
exempel genom samarbete med olika handikapporganisationer och landstingets
barnhabilitering. En annan främjande åtgärd kan vara att tänka på vilka gemensamma
aktiviteter man väljer och hur aktiviteterna kan utformas för att alla barn ska kunna
delta på sina villkor. Hos oss kommer vi att läsa sagor om funktionshinder.
 Förskolan skafrämja lika rättigheter oavsett sexuell läggning genom att se till att
homo- och bisexualitet blir en lika självklar och integrerad del i verksamheten som
heterosexuella normer och förebilder är idag. En konkret främjande insats är att se till
att förskolan har barnböcker som synliggör olika typer av familjer. Hos oss kommer vi
att arbeta med dramatiserade sagor och se filmer.
 Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande
behandling. Det är viktigt att vuxna på förskolan föregår med gott exempel och visar
barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen bör alltså aldrig tala illa om
andra anställda, andra barn eller föräldrar – i synnerhet inte inför barnen. Kom ihåg att
barn inte förstår ironi. Det är också viktigt att personalen samtalar med barnen om det
ändå hänt att någon blivit illa behandlad och förklarar varför händelsen upplevs som
kränkande för den som blivit utsatt. En viktig främjande åtgärd kan vara att arbeta med
empatiträning. Man kan låta barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan
få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Det är viktigt
att i så fall involvera både flickor och pojkar. Detta gör vi i vardagen. Samarbetet med
SPSM har avslutats men förhållningssättet som vi arbetat fram fortsätter i
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
8
Likabehandlingsplan
Hotings ro
verksamheten. Diskussioner kring värdegrund och förhållningssätt fortsätter även på
våra personalmöten 1 gång/månad.
 Kontinuerliga samtal kring demokratiska värden och relationer genom
schemalagda Värdegrundssamlingar på förskolan varje vecka. Man kan samtala om
olika situationer som kan uppfattas som kränkande för att sedan diskutera med barnen
hur man kan agera för att vara en bra kompis och hur man kan hjälpa den som blir
utsatt.
 Aktivera barnen i kompissolen och där lyfta frågor kring bl.a. trivsel, hur en bra
kompis skall vara och så vidare.
 Arbeta med att skapa goda relationer genom olika aktiviteter (t.ex. organiserade lekar,
pimpling och andra aktiviteter tillsammans med skolan ex. ”Hitta vilse”) Kring dessa
aktiviteter sker för- och efterarbete, och genomförs minst en gång per termin.
 Genom utvecklingssamtal och föräldramöten förankra likahandlingsplanen och
involvera föräldrarna i värdegrundsarbetet.
 Uppmana alla vuxna att vara tydliga auktoriteter och sätta klara och kända gränser
samt agera snabbt vid upptäckt av all kränkande behandling eller smärre konflikter
 Samarbeta med berörda institutioner i närområdet (t.ex. idrottsföreningar, polis och
socialtjänst)
 Värdegrundsfrågor finns som ständig punkt på varje arbetslagskonferens.
Vad är kränkande behandling, mobbning?
Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan.
Kränkningar kan vara
Fysiska (t.ex. slag och knuffar)
Verbala (t.ex. hotelse och bli kallad hora, bög , svordomar, öknamn)
Psykosociala ( t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser,
alla går när man kommer)
Text o bildburna (t.ex. klotter, brev o lappar, e-post, sms. och mms
teckningar, fotografier.)
Mobbning är när ett eller flera barn upprepade gånger och under längre tid är dumma, elaka mot
samma barn.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
9
Likabehandlingsplan
Hotings ro
Handlingsplan för förskolans personal för att bryta kränkande
behandling.
Arbetet ska ske skyndsamt och stor hänsyn tas till den utsatte och dennes situation. Varje ärende
är unikt och vi agerar på ett flexibelt sätt utifrån situationen.
Vid misstänkt mobbning kontaktas rektor. Den kontaktade bedömer tillsammans med arbetslaget
om det aktuella fallet är att klassificera som mobbning eller inte.
Om det inte rör sig om mobbning bestäms vad som ska göras och av vem.
Då barn kränker barn ansvarar ”närmaste” pedagog eller annan vuxen för att situationen avstyrs,
reds ut samt
dokumenteras.
Vid konstaterad mobbning arbetar vi efter mobbingplanen. Arbetslaget informeras och
återkoppling sker kontinuerligt.
Minnesanteckningar ska alltid föras och dokumentationsformulär finns. Efter avslutat ärende
förvaras anteckningarna hos rektor.
Arbetslaget ska bevaka att punkten ”diskriminering och annan kränkande behandling” alltid finns
med på dagordningen vid arbetslagskonferenser.
Handlingsplan vid förekomst av mobbning eller kränkande
behandling
Gäller ärendet kränkning av barn från vuxen så går anmälan vidare direkt till rektor.
Likaså om det gäller att någon i personalgruppen blivit kränkt av en kollega eller
barn så ansvarar ledningen för att åtgärder sätts in och arbetsmiljölagen gäller.
– Om vi får kännedom att det förekommer oegentligheter mellan barnen är det viktigt att
fastställa vilken form av diskriminering eller kränkande behandling det är frågan om .
Åtgärder vid definierad mobbning
– Om det är mobbning är det viktigt att vi gör oss en bild av hur mobbningen ser ut.
Vem är offer? Vem är ledare? Vilka är påhejarna? Vilka övriga är inblandade? Hur ofta och var
pågår mobbningen? Hur länge har det pågått? Ju fler detaljer desto lättare blir mobbningen att
bryta och desto trovärdigare blir historien vid konfrontationen med mobbarna.
Man informerar sig genom att lyssna och dokumentera. Samtal sker med anmälaren, den
utsatte och andra berörda (mall finns för dokumentation).
En plan upprättas.
Den/de som utsatt barnet för kränkning konfronteras i ett allvarligt samtal (se mall för
hur ett allvarligt samtal går till sid 12).
 Personligt samtal med den mobbade och den mobbades föräldrar både för att ge och för att
få information,
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
10
Likabehandlingsplan
Hotings ro
 Konfrontation med mobbaren och sedan påhejarna med detaljerade uppgifter om
mobbningen och krav att var och en tar ansvar för att vända på den uppkomna situationen,
 Kontakt med de mest aktivt inblandade barnens föräldrar och ber om deras medverkan.
 Överföring av information till arbetslagen.
 Vid behov ett samtal med gruppen eller andra berörda om att mobbning inte är tillåtet i
förskolan och att det dessutom är olagligt. I en mobbningssituation är alla delaktiga och
alla har ett gemensamt ansvar för att vända på situationen för den mobbade.
 Mobbningen följs sedan kontinuerligt upp med den mobbade och andra berörda tills den
har upphört.
Om mobbningen inte upphör diskuteras och beslutas om vidare åtgärder.
Vi utvärderar och följer upp ärendet med den utsatte samt med de inblandade. Detta är
en process som tar tid och vi följer noggrant upp händelseförloppet samt dokumenterar.
Vid avslutat ärende arkiveras dokumentationen av rektor.
HOT OCH VÅLD
Barn - barn

 Den/de vuxna som finns i närheten hjälps åt att avvärja eller avbryta det pågående
hotet/våldet. De inblandade skiljs åt till olika lokaler tillsammans med någon vuxen.
 Skolledningen kontaktas och informeras om händelsen.
 Samtal förs med de inblandade var för sig. I första hand leder förskollärare samtalet men om
händelsen är allvarlig deltar någon i skolledningen i samtalen. Om bedömning görs att
samtalet inte kan ske samma dag, avvakta till nästa.
 Därefter träffas de inblandade tillsammans med de vuxna som haft samtalen. Barnets
föräldrar deltar i samtalet.
 Vid mötet går man igenom händelseförloppet och de inblandade får stå till svars för sina
handlingar, be om ursäkt samt försäkra att det inte kommer att upprepas.
Barn-personal, personal-barn
 Den/de vuxna som finns i närheten hjälps åt att avvärja eller avbryta det pågående
hotet/våldet. De inblandade skiljs åt till olika lokaler.
 Skolledningen kontaktas.
 Samtal förs med de inblandade var för sig. Om bedömning görs att samtalet inte kan ske
samma dag, avvakta till nästa dag.
 Därefter träffas de inblandade och reder ut vad som hänt tillsammans med ansvarig
skolledare och ev. annan berörd personal.
 Om bedömning görs att inblandad personal behöver stöd utanför skolan kontaktas nära
anhörig.
 Av skolledningen utsedd person informerar berörda elever och lärare.
 Skyddsombud och fackliga ombud informeras.
 Skolledningen/rektor ansvarar för uppföljning.
Handlingsplan mot diskriminering, rasism och främlingsfientlighet
Rasistiska, främlingsfientliga och andra kränkande symboler och musik
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
11
Likabehandlingsplan
Hotings ro
I Hotings rektorsområde/ Barnlyan, Kyrktåsjö, accepteras inga rasistiska, främlingsfientliga eller
andra kränkande symboler och inte heller någon musik med ett sådant budskap. Information om
bl.a. dessa symboler finns hos skolledningen och hos varje arbetslag.
Åtgärder vid rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.








Vid spridning av rasistiskt, främlingsfientligt eller annat diskriminerande material såsom
t.ex. flygblad eller affischer har all personal på skolan ansvar att genast stoppa denna
spridning.
Skolledningen skall därefter snarast informeras om materialet och om vem som spridit
detta.
Om någon på skolan bär rasistiska, främlingsfientliga eller andra diskriminerande
symboler eller spelar musik med samma budskap är det personalens skyldighet att säga till
personen att detta inte är tillåtet och rapportera till skolledningen som beslutar om ev.
fortsatta åtgärder som t.ex. polisanmälan.
Personalen på förskolan skall ingripa om någon använder skällsord med rasistiska,
främlingsfientliga eller diskriminerande innebörd. Om detta ändå inte upphör rapporteras
detta till skolledning.
Skolledning tar beslut om åtgärder såsom kontakt med vuxengruppen, kontakt med
vårdnadshavare, information till berörda lärare, insatser från elevvården, polisanmälan.
Den person som utsatts för rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering erbjuds
stödjande samtal hos kurator. Även stödjande samtal med föräldrar kan vara aktuellt.
I det fall personal på skolan ger uttryck för främlingsfientlighet, rasism eller
diskriminering skall detta direkt anmälas till skolledning som ansvarar vidare för ärendet.
Arbetet dokumenteras fortlöpande.
Handlingsplan om barn blir utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling av vuxen
Den som får kännedom om att barn har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling
av vuxen informerar någon i skolledningen och ansvarig skolledare kontaktas.

 Skolledaren ansvarar för att en utredning av händelsen görs och en plan upprättas.
 Samtal för att inhämta information sker med elev och föräldrar.
 Den vuxne som har utsatt eleven kallas till samtal med ansvarig skolledare.
 Beroende på ärendets art vidtas de åtgärder som är lämpliga och som finns angivna i den
 upprättade planen.
 Skolledaren utvärderar och följer upp ärendet med den utsatte samt den vuxne.
 Information till föräldrar sker kontinuerligt under ärendets gång.
 Skolledaren ansvarar för att dokumentation av ärendet sker och att det arkiveras.
Allvarligt samtal vid konstaterad kränkning/mobbning
Vi arbetar om det är möjligt två och två.
Arbetet ska ske skyndsamt och stor hänsyn ska tas till den utsatta och dennes situation. Varje
ärende är unikt och vi agerar på ett flexibelt sätt utifrån situationen.
Vid konstaterad kränkning/mobbning handlar vi på följande sätt
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
12
Likabehandlingsplan
Hotings ro

Vi lyssnar på den utsattes historia, följer eventuellt upp med fler samtal med barn/elever
och vuxna som känner till kränkningarna. Samtalen dokumenteras.

Samtal med de barn som utför kränkningarna påbörjas. Vi hämtar ett barn i taget.
Konfronterar barnet med den utsattes historia. Talar lugnt om att detta är
oacceptabelt och att kränkningarna måste upphöra omedelbart.

En handlingsplan upprättas. Den ska innehålla uppföljningssamtal där vi kontrollerar att
kränkningen/mobbningen upphört.

Föräldrar till alla parter informeras.

Uppföljning sker, både nära i tiden och efter en längre tid.
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
13
Likabehandlingsplan
Hotings ro
UTREDNING VID
DISKRIMINERING/ KRÄNKANDE BEHANDLING
Barnets namn:
___________________________________________
Grupp
_________________
Underskrifter:
__________________________________________________
Barn
__________________________________________________
Vårdnadshavare
__________________________________________________
Förskollärare
__________________________________________________
Rektor / PC
Utredare: ____________________________________________________________________
Händelse: ____________________________________________________________________
Ansvarig för uppföljning av utsatt barn:
se bilaga
_________________________________
Ansvarig för uppföljning av den/ de som kränker:
Datum
X
___________________________
Händelseförlopp/ förslag till beslut
Fakta om kränkningen
Platser, tider, inblandade, ledare, hur har det gått till, våld, ord, utfrysning, annat?
Beskriv händelserna då kränkningarna skett i detalj.
X
se bilaga
Storgatan 37
830 80 Hoting
[email protected]
14