FOLKHÄLSOSTRATEGI - Karlstads kommun

DE UPP
CE DA
M TE
BE R
R AD
20
14
December 2014
FOLKHÄLSOSTRATEGI
EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN
Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se
KARLSTADS KOMMUN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KOMMUNENS STYRMODELL – STRATEGISK PLAN...................................................4
Social hållbarhet................................................................................................4
Internationella och nationella styrdokument.........................................................6
Hälsans bestämningsfaktorer..............................................................................6
Folkhälsostrategi..............................................................................................11
Övergripande mål 2020....................................................................................11
Prioriterande målgrupper för strategin................................................................12
LIVSVILLKOR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA.....................................................15
Delaktighet och inflytande ................................................................................15
Egen försörjning............................................................................................... 16
Våld................................................................................................................. 17
Bostad.............................................................................................................18
HBTQ...............................................................................................................18
HÄLSOSAM LIVSSTIL...............................................................................................19
Matvanor.........................................................................................................19
Fysiska och kulturella aktiviteter........................................................................20
Psykisk hälsa...................................................................................................20
Riskbruk och riskbeteende................................................................................22
LIVSLÅNGT LÄRANDE..............................................................................................23
Skola och utbildning.........................................................................................23
Mötesplatser för lärande................................................................................... 25
HÄLSOSAM SAMHÄLLSPLANERING........................................................................ 27
Trivas och vara stolt ......................................................................................... 27
Trygghet........................................................................................................... 27
Vår närmiljö......................................................................................................28
Bostadsområden..............................................................................................29
Ohälsosamma produkter och livsmiljöer.............................................................29
REFERENSER...........................................................................................................30
2
Det är människor som skapar ett samhälle. Människors hälsa och välbefinnande har därför stor
betydelse för hur samhället i stort mår. Delaktighet och möjlighet att påverka är en grundläggande
förutsättning för god hälsa. Därför är det viktigt att vi arbetar för att stärka Karlstadsbornas
möjlighet att både styra över sina egna liv och vara delaktiga i och ha möjlighet att påverka vårt
gemensamma samhällsbygge. Till hjälp i det arbetet har vi folkhälsostrategin.
Karlstads kommuns folkhälsostrategi antogs av kommunfullmäktige våren 2011 och är en av tre
hållbarhetsstrategier kopplade till kommunens strategiska plan. Folkhälsostrategin visar på våra
mål och ambitioner för folkhälsoarbetet i Karlstad.
Ett av våra viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för goda uppväxt- och livsvillkor, ett
livslångt lärande och möjlighet till delaktighet för alla Karlstadsbor. Vi arbetar aktivt för ökad
mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv, eftersom det berikar vår stad.
Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Därför tycker vi att det är viktigt med
en mångfald av kultur- och nöjesevenemang, ett rikt utbud av natur- och friluftsområden samt
förutsättningar för en aktiv vardag, året runt.
Karlstad ska vara en stad för alla – där alla ska ha friheten och möjligheten att följa sina drömmar,
utveckla sina idéer och kunskaper. Ett hållbart samhälle skapas när vi alla har möjligheten att
bidra med hundra procent av vår egen förmåga. Det är ingenting som kommunen klarar av eller
ansvarar för ensam, men tillsammans med andra har vi goda förutsättningar att lyckas. Därför är
det viktigt för oss med en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat.
Vi jobbar för att Karlstad ska vara en stad där människorna
känner sig trygga och välkomna. Karlstadsborna är vår
viktigaste resurs!
Per-Samuel Nisser (M)
Kommunstyrelsens ordförande
3
KOMMUNENS STYRMODELL – STRATEGISK PLAN
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas
på en strategisk plan. Den ska fungera som kommunledningens samlade styrdokument och
ligga till grund för budgetarbete och uppföljningen i årsredovisningen. Till den strategiska
planen kopplas också de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt
Miljö- och klimatstrategin. Dessa bygger på de tre begreppen ekonomisk, ekologisk och social
hållbarhet. I de tre hållbarhetsstrategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade
mål, delmål, som ett stöd i styrningen. Våra tidigare horisontella perspektiv är inarbetade i
målen och de tillhörande indikatorerna som finns till de tre hållbarhetsstrategierna.
SOCIAL HÅLLBARHET
Folkhälsostrategin är det fördjupade styrdokumentet för den sociala hållbarheten.
Utgångspunkten i strategin är att den sociala hållbarheten skall skapa förutsättningar för och
medverka till att skillnaderna i samhället inte blir för stora.
För att åstadkomma ekonomisk tillväxt ser vi ofta behovet av att höja ”spetsarna” inom utbildningar och forskning. Detta behöver dock balanseras mot att vi också skapar de bästa förutsättningarna för att så få individer som möjligt helt eller delvis faller ur och på ett eller annat
sätt hamnar utanför samhällsgemenskapen. Kommunen har här en mycket viktig uppgift
som berör nästan alla våra verksamheter men framför allt det vi brukar beteckna som våra
kärnverksamheter vård, omsorg och skola. Samhället har inte hela ansvaret för detta utan det
handlar om att skapa förutsättningar som gör att individerna har möjlighet att utvecklas och
leva ett gott liv.
De tre hållbarhetsdimensionerna har naturligtvis också starka kopplingar. Precis som nämnts
är den ekonomiska tillväxten en nödvändig faktor för den sociala hållbarheten men även det
motsatta gäller. Det finns tydliga fakta som pekar på att en god hälsa bidrar till en ekonomisk
tillväxt. Att en bättre hälsa ger bättre förutsättningar för lärande och en större möjlighet till
arbetskraftsdeltagande och därmed ökad produktion känns självklart men det är ändå ofta lätt
att glömma bort detta i vardagens diskussioner kring vad som skapar tillväxt.
4
INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA STYRDOKUMENT
Sveriges riksdag har ratificerat flera FN konventioner om mänskliga rättigheter, fattat beslut
om nationella målsättningar för arbetet med folkhälsa, jämställdhet och inom ungdoms-,
äldre- och handikappolitiken. Även regionalt och lokalt finns målsättningar framtagna, både
inom ramen för Nya perspektiv (framtagen av region Värmland) och utifrån den Europeiska
deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Tillsammans utgör dessa styrdokument
grunden för vår folkhälsostrategi. Det gemensamma i dokumenten är att de visar på människors
grundläggande rättigheter. De beskriver en lägsta nivå för under vilka förutsättningar det ska
vara acceptabelt att leva. Det handlar bland annat om rätten till lika behandling, delaktighet,
utbildning, boende och hälsa.
Målsättningarna har vi anpassat till våra lokala förutsättningar och sedan arbetat fram egna
mål och prioriteringar för kommunens fortsatta arbete.
HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER
Folkhälsa definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl
nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt
bör vara så god som möjligt, skillnaderna mellan olika grupper såsom sociala, geografiska,
ekonomiska bör vara så liten som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000)
Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att:
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
I samband med att riksdagen beslutade om den nationella folkhälsopolitiken gjordes också
ett viktigt strategiska vägval när fokus lades på hälsans bestämningsfaktorer. Det vill säga de
faktorer i samhällsorganisationen, människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa
eller ohälsa. Styrkan med denna utgångspunkt är att hälsoutvecklingen går att följa med hjälp
av indikatorer och att den blir möjlig att påverka genom politiska initiativ och beslut, och
individuella val. (Folkhälsopolitisk rapport, 2010)
Bilden på nästa sida beskriver hälsans bestämningsfaktorer. Även om de individuella valen
har stor betydelse för hälsan är det viktigt att komma ihåg att de villkor och förutsättningar
som ligger till grund för individens val ofta bygger på politiska och organisatoriska beslut
som fattas på samhälls- och strukturnivå.
Närmast mitten finns de faktorer som individen själv har störst möjlighet att påverka. Ju längre
ut från mitten faktorerna är placerade desto mer påverkas de genom samhällsorganisatoriska
strukturer och politiska beslut.
6
Miljö
Samhällsekonomiska strategier
Jordbruks & livsmedel
Kultur
Utbildning
Politik
Fritid & kultur
Trafik
Matvanor
Boende
Narkotika
Natur
Arbetslöshet
Arb etsmiljö
Alkohol
Tobak
Motion
Socialförsäkring
Religion
Sex- &
samlevnad
Sociala
nätverk
Barns
vuxenk
kontakter
Socialt stöd
Sömnvanor
Socialtjänst
Påverkbart
Hälso- &
sjukvård
Ej påverkbart
Ålder, kön & arv
Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström
och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet.
Skillnader i hälsa
Idag vet vi att förutsättningarna för hälsa är olika. Kvinnor och män med låg utbildning, svaga
sociala nätverk, utländsk bakgrund, HBTQ-identitet, små ekonomisk resurser eller med en
funktionsnedsättning oftare upplever ohälsa än andra. Oavsett förutsättningar är livsvillkoren
för kvinnor och män olika. Detta syns bland annat i att kvinnor i genomsnitt lever längre än
män. Samtidigt har män som grupp mer makt, resurser och bättre självrapporterad hälsa än
kvinnor. (Folkhälsofrågor ut ett genusperspektiv, 2008) Gemensamt för alla kategorier är
bristen på inflytande, självbestämmande och makt. Vilka är centrala mekanismer i utvecklingen
av ohälsa.
För att kunna förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen, behöver olika perspektiv såsom genus, socioekonomiska förutsättningar,
sexualitet, funktionsnedsättningar och etnisk bakgrund integreras i arbetet. Tillsammans
ger detta oss möjligheten att se mångfalden av individer och relationer dem emellan och
mellan grupper – och inte bara grupper.
7
Genom att uppmärksamma skillnaderna i livsvillkor och förutsättningar för hälsa mellan
människor och mellan geografiska områden såsom stadsdelar eller bostadsområden har vi en
möjlighet att belysa skillnader som tidigare inte diskuterats så mycket. Det kan till exempel
handla om lokala skillnader i livsvillkor såsom utbildningsnivå och socioekonomi, den
segregerade arbetsmarknaden eller konsekvenserna av våld i nära relationer.
Förebyggande och hälsofrämjande insatser
Att främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar är utgångspunkten för allt folkhälsoarbete.
Metoderna för detta är många och av olika karaktär. Gemensamt är att arbetet är systematiskt
och långsiktigt.
Det som visat sig vara mest framgångsrik är att minska den totala ”bördan” av riskfaktorer
och att öka tillgången av skyddsfaktorer. Det innebär att den sammanlagda situationen kring
en individ är viktigare än att försöka identifiera och reducera varje enskild riskfaktor. Några
viktiga skyddsfaktorer är tillit, förtroende och goda relationer. Därför är tillit och förtroende för
kommunen också viktiga förutsättningar för att få genomslag för insatser som vi erbjuder och
åtgärder vi planerar att genomföra.
Olika typer av insatser
Hälsofrämjande eller universella insatser har som syfte att främja hälsa, att stärka förutsättningarna för hälsa, och förhindra att ett problem uppstår. Det bygger på kunskaper om skyddsfaktorer och om hur man kan agera för att öka antalet av dessa. Universella insatser är riktade mot
alla individer i en målgrupp eller en befolkning. Det kan till exempel handla om en satsning på
spontanidrottsplatser i bostadsområden, satsningar på upplysta och trygga gång- och cykelvägar eller satsningar i skolan med syfte att stärka elevernas självkänsla.
Förebyggande insatser är inriktade på att upptäcka och identifiera problem eller normbrytande
beteenden, för att sedan kunna förhindra en ogynnsam utveckling. Vilket innebär att reducera
riskfaktorer. Förebyggande insatser är ofta riktade mot en risk- eller målgrupp. Det kan till
exempel handla om förebyggande hembesök bland äldre, genomförandet av hälsoenkäter bland
barn i skolan eller gruppverksamheter för barn som växer upp i dysfunktionella familjer.
Valet av insats, hälsofrämjande eller förebyggande, måste utgå från verksamhetens karaktär,
vilka effekter som önskas nå och vad man tror är mest samhällsekonomiskt gynnsamt.
(Investera i barn hälsa, 2010)
8
9
10
FOLKHÄLSOSTRATEGI
Folkhälsostrategin består av elva övergripande mål och fyra insatsområden som visar inom vilka
områden som kommunens arbete ska prioriteras. Under respektive insatsområde finns delmål
framtagna som ytterligare visar på prioriteringar och riktning av arbetet.
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Folkhälsostrategins elva övergripande mål gäller fram till år 2020. Delmålen som finns till
respektive insatsområde sträcker sig fram till år 2015. Både de övergripande målen och de mer
specifika delmålen kommer att följas upp med hjälp av indikatorer. Idag saknas indikatorer till
några av de övergripande målen. Detta innebär att dessa mål kommer att följas upp med hjälp
av tillhörande delmål.
Insatsområden och dess tillämpning
Indelningen i insatsområden är gjord med utgångspunkt från de nationella jämställdhets- och
folkhälsomålen, mål inom ungdoms- och äldreperspektivet samt prioriteringarna inom Nya
perspektiv. Resultatet från den nulägesbeskrivning som har gjorts för Karlstads kommun har
också utgjort en del av underlaget för indelningen.
1.Livsvillkor för en god och jämlik hälsa
2.Hälsosam livsstil
3.Livslångt lärande
4.Hälsosam samhällsplanering
Till respektive insatsområde finns en inledande text som beskriver insatsområdet samt de
tillhörande delmål som finns för respektive område. Syftet med delmålen är dels att göra
avgränsningar och dels att lyfta fram det som är mest prioriterat inom respektive insatsområde.
Delmålen kommer att följas med hjälp av indikatorer.
11
PRIORITERADE MÅLGRUPPER FÖR STRATEGIN
Barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning är sedan tidigare politiskt prioriterade
målgrupper i kommunens arbete. Även nationellt är detta prioriterade målgrupper.
Barn och unga
I barndomen skapas förutsättningarna för en god hälsa. De levnadsmönster och vanor som
grundläggs i unga år följer ofta med och påverkar resten av livet. Barn och unga kan inte alltid
välja den miljö de lever i och är extra känsliga för yttre påverkan. De långsiktiga effekterna av
förebyggande insatser för att skapa goda livsvillkor och levnadsvanor kan av denna anledning
vara särskilt stora om de sätts in tidigt i livet. De insatser som ges till barn och unga kan alltså
betraktas som en investering som kommer människor till del senare i livet. Förutsättningarna
i miljön kring hemmet, förskolan och skolan är här särskilt viktiga.
Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband
med hälsa. De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar
mellan 13 och 25 år ska ha verklig tillgång till inflytande och till välfärd. Artikel 12 i konventionen om barnets rättigheter uttrycker barns rätt att bli lyssnat på och att få sina åsikter
seriöst värderade – att vuxna inte bara ska ha ett ”barnperspektiv”, utan än mer aktivt ta del
av ”barns perspektiv”.
Ungdomarnas demokratiska rätt att påverka och tillfrågas i olika frågor är viktig för kommunens
utveckling. Att ta tillvara barn och unga som en resurs i samhället skapar förutsättningar för
en långsiktigt hållbar utveckling.
Äldre
Andelen äldre i befolkningen ökar. Det är därför viktigt att satsa på förebyggande insatser och
att skapa förutsättningar för att äldre ska kunna bibehålla en god hälsa så länge som möjligt.
En konsekvens kan annars bli att äldrevården belastas i onödigt stor omfattning.
Enligt Statens folkhälsoinstitut bygger äldres hälsa på fyra hörnpelare; fysisk aktivitet, goda
matvanor, bra sociala relationer och en upplevd meningsfullhet.
Åldrande är individuellt, och det handlar inte enbart om den kronologiska åldern utan för
att må bra så långt upp i åren som möjligt gäller det att stävja det biologiska åldrandet. Fram
till år 2020 kommer andelen yngre pensionärer (65–79 år), den så kallade tredje åldern, att öka
med 18 procent. Därefter kommer andelen mer vårdkrävande, äldre pensionärer (80 år–) att
börja öka. (SCB)
12
Personer med funktionsnedsättning
En stor del av den samlade ohälsan finns hos människor med funktionsnedsättning. Samtidigt
menar folkhälsoinstitutet att en stor del av ohälsan inte beror på funktionsnedsättningen utan
har samband med andra faktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet och bristande
tillgänglighet i samhället. Skulle detta förbättras samtidigt som levnadsvanorna förbättras
skulle ohälsan kunna minska med en tredjedel. (Onödig ohälsa, 2008)
Totalt i befolkningen har mer än en femtedel i åldersgruppen 16–84 år någon form av nedsatt
funktion och fler än var tionde person i åldersgruppen 16–29 år. I åldersgruppen personer över
65 år har hela 50 procent någon form av funktionsnedsättning.
Man bör dock vara medveten om att människor med funktionsnedsättning inte är en homogen
grupp, utan varje individ har sina förutsättningar och behov. Detta eftersom funktionsnedsättningar kan vara både fysiska, psykiska, intellektuella eller sociala.
13
LIVSVILLKOR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA
Insatsområdet ”Livsvillkor för en god och jämlik hälsa” handlar om att stärka de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa. Det som också är våra rättigheter till hälsa. Det utgår
från människors livsvillkor, det vill säga under vilka förutsättningar som vi lever, vilket främst
påverkas genom strukturella och politiska beslut.
Vårt uppdrag är att skapa förutsättningarna för att Karlstadsborna ska ha en bra grund att
utgå från och möjlighet att fatta bra beslut. Detta bland annat genom att medverka till att
stärka förutsättningarna till delaktighet och inflytande, att förbättra möjligheten till ett mer
självständigt liv genom egenförsörjning, tillgång till en bostad och en social trygghet. Arbetet
med att stärka dessa förutsättningar bidrar även till att ge en grund för ett gott föräldraskap
vilket ger våra barn och unga goda uppväxtvillkor och en bra start i livet.
Delaktighet och inflytande
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras.
Tillit och förtroende mellan människor har betydelse för hälsan. Den som känner tillit till
andra är också mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter, något som ytterligare
bidrar till en god hälsa. Även tillit till olika demokratiska institutioner och myndigheter är
viktig. Det finns ett strakt samband mellan förtroende mellan människor och förtroendet för
samhällets institutioner. Ett samhälle präglat av tillit underlättar det dagliga livet för människor.
DELMÅL 2015
Karlstadsbornas delaktighet ska öka.
En av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa är att uppleva delaktighet och inflytande i sitt liv, sina livsvillkor och i samhället. Motsatsen, att uppleva sig sakna möjligheten att
påverka eller vara delaktig i samhället skapar en känsla av maktlöshet och utanförskap. (fhi.se)
Ett av våra uppdrag är därför att utveckla och stärka Karlstadsbornas möjligheter och resurser
till delaktighet och inflytande både över sina liv, inom kommunens verksamheter och i samhället i stort.
Förutsättningar för delaktighet kan beskrivas utifrån olika resurser: politiska, personliga
och sociala. Där politiska resurser handlar om tillgång till tid, pengar och teknik, personliga
resurser om att ha möjlighet, kunskap, självförtroende och kraft, och sociala resurser såsom
nära och trygga relationer, socialt nätverk och socialt kapital. Idag är tillgången till dessa
resurser ojämlikt fördelade i befolkningen. Grupper med lägst resurser är också de som
upplever sämst hälsa, och tvärtom. (fhi.se)
15
Att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande handlar bland annat om att alla
Karlstadsbor ska ha möjlighet att ta del av information om kommunen, att kunna lämna synpunkter och förslag. Det är viktigt att vi aktivt jobbar med att stärka brukarinflytandet inom
kommunens verksamheter exempelvis utbildningssektorn och vård- och omsorg. Delaktighet
handlar också om att ha ”tillträde” och tillgång till evenemang, nöjes- och det kulturutbud
som erbjuds. Med inflytande menar vi individens upplevelse och möjlighet att kunna påverka,
bli tagen på allvar och framför allt att uppleva sig ha makten över sitt eget liv.
Egen försörjning
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras.
Att kunna försörja sig själv och sina barn är också en av grundförutsättningarna för hälsa. Det
handlar inte bara om möjligheten till försörjning utan också om självständighet, självrespekt
och att vara oberoende.
DELMÅL 2015
Möjligheterna till arbete och sysselsättning ska öka.
Tillgång till arbete eller annan sysselsättning är en av de viktigaste förutsättningarna för egen
försörjning, det gäller oavsett ålders- eller målgrupp. Vi vet att förutsättningarna ser olika ut
för olika målgrupper – och individer. Oberoende av utbildningsnivå har bland annat personer
med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning svårare att etablera sig på
arbetsmarknaden. (Social rapport, 2010) Därför är en av våra utmaningar att tillsammans med
andra aktörer uppmuntra till och att hitta nya vägar för att fler ska komma i arbete och ha
möjlighet till egen försörjning.
Utbildning är en av de mer avgörande förutsättningarna för möjligheten att kunna etablera sig
på arbetsmarknaden och för möjligheten att välja en sysselsättning som upplevs stimulerande.
Studier visar att fullständiga betyg från grundskolan är den mest avgörande faktorn för fortsatta studier, oavsett individens förutsättningar eller bakgrund. (Social rapport, 2010)
Ekonomiskt sårbara hushåll
Att leva under små ekonomiska förhållanden och sakna tillgång till en ekonomisk buffert
påverkar förutsättningarna för hälsa. Stress och oro över att få vardagen att gå ihop. Att inte
ha pengar till någonting annat än precis det mest väsentliga är exempel på hur de ekonomiska
förutsättningarna påverkar människors livsvillkor. Också barns förutsättningar påverkas negativt. Även om föräldrarna gör allt för att prioritera barnen visar studier att barnens möjligheter
till fritidsaktiviteter minskar, att de i högre utsträckning blir mobbade i skolan och löper högre
risk att drabbas av fetma och övervikt. Ensamstående föräldrar eller familjer med utländsk bakgrund är de hushåll som var för sig och tillsammans löper störst risk för ekonomisk utsatthet.
Utsattheten är störst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. (Rädda barnen, 2010)
16
Viktiga skyddsfaktorer för hälsa, framför allt för symtom såsom ängslan, oro, och nedstämdhet
är tillgång till sysselsättning och en ekonomisk buffert. (Liv och hälsa, 2008)
Våld
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld.
Våld är ett komplext begrepp som kan innebära mycket, och olika beroende av sammanhang.
Ofta finns en skillnad mellan det våld som är riktat mot män från det som är riktat mot kvinnor. Våld mot män är oftast händelsestyrt och osystematiskt såsom våld på krogen, utomhus
eller vid idrottsarenor. Medan våld mot kvinnor ofta är upprepat och systematiskt såsom våld
i nära relationer.
DELMÅL 2015
Förekomsten av våld i nära relationer ska minska.
Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som påverkar många, framförallt kvinnor och
barn. Det förekommer överallt i samhället och har ingen koppling till personens sociala status,
religion eller etnisk tillhörighet.
Det som kännetecknar våld i nära relationer är: att den utsatta har en nära relation och ofta
starka emotionella band till förövaren, att våldet ofta sker inomhus, i den utsattas hem och att
våldet successivt ökar, både i allvar och i intensitet, ju längre relationen pågår. (www.nck.uu.se)
Det är ungefär lika vanligt med våld i samkönade relationer som i olikkönade relationer. Men
våldsutsatta i samkönade relationer är mer utsatta än andra eftersom de har svårare att få stöd
från samhället. (Våldsamt lika och olika, 2005) Även äldre, missbrukande kvinnor och personer
med funktionsnedsättning är mer sårbara grupper för våld i nära relationer eftersom de ofta står
i en beroendeställning till förövaren.
Vårt uppdrag är att våga se, ställa frågor och erbjuda hjälp. Vi ska jobba med att förebygga våld
i nära relationer, att upptäcka destruktiva relationer och att kunna erbjuda skydd och stöd för
den/de utsatta.
Med våld menar vi en funktionell och rationell handling med riktning och innehåll. Våld är
varje maktmissbrukande handling riktad mot en annan person som genom att denna handling
skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja
och eller att sluta göra något den vill.
Med nära relation menar vi att förövare och offer står i relation till varandra som partner, före
detta partner eller förälder/styvförälder och barn. När det gäller vissa grupper, till exempel
personer som utsätts för hedersrelaterat våld, kan denna krets utvidgas.
17
Bostad
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka.
Rätt till bostad är en mänsklig rättighet. Det är också en av grundförutsättningarna för
att känna trygghet. Att sakna bostad innebär ofta att individen flyttar runt mellan vänner,
släktingar eller andra mer flyktiga kontakter för att få tak över huvudet.
Missbruk, funktionsnedsättning och små ekonomiska resurser är faktorer som påverkar förutsättningarna för en egen bostad. Det här måste särskilt beaktas i vårt arbete.
DELMÅL 2015
Antalet bostadslösa ska minska.
Med bostadslös menar vi den som saknar ett eget bostadskontrakt. Hemlös menar vi den
som saknar ett ordnat boende, vilket kan innebära att personen inte vet var den ska sova
nästkommande natt.
HBTQ
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete.
Karlstad ska vara en kommun med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla medborgare. Homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) har sämre hälsa jämfört
med övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna har samband med bland annat utsatthet och
diskriminering.
För att Karlstad ska vara en bra stad att leva i för människor i livets olika skeden är det viktigt
att vi medvetet och aktivt jobba för att alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, ska få
tillgång till lika förutsättningar och samma service.
18
HÄLSOSAM LIVSSTIL
Det här insatsområdet handlar om människors attityder, beteenden och vanor. Om vilka
förutsättningar som behövs för att medborgarna ska kunna göra aktiva val som stärker deras
möjligheter till hälsa och en positiv hälsoutveckling. Det handlar om vikten av goda matvanor,
att vara fysisk aktiv, att se och förebygga riskbeteenden och riskkonsumtioner. Människors
förutsättningar för en hälsosam livsstil ser olika ut och följer väldigt tydligt de livsvillkor under
vilka individen lever. Därför har utbildningsnivå, inkomster, tillgång till fritidsaktiviteter,
kulturella och sociala sammanhang betydelse för våra levnadsvanor.
Att skapa stödjande miljöer är en av de viktigaste förutsättningar för att insatser som syftar till
att påverka människors attityder och beteende ska få genomslag.
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre.
Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för
människors välbefinnande. Det finns skillnader i hälsa och olika grupper har olika förutsättningar för en god hälsa. Därför är det viktigt att komma ihåg att Karlstad ska vara en bra stad
att leva i för alla människor i livets olika skeden och att Karlstadsborna är vår viktigaste resurs.
Matvanor
DELMÅL 2015
Andelen Karlstadsbor med goda matvanor ska öka.
Det är ingen nyhet att goda matvanor är bra för hälsan och för välbefinnandet. Men det är
fortfarande viktigt att vi aktivt jobbar med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att
Karlstadsborna ska ha goda matvanor. Inte minst viktigt är det att våra barn och unga redan
i tidig ålder får lära sig vad goda matvanor är och hur de påverkar vår hälsa. Äldre är också en
viktig målgrupp, inte minst för att uppmuntra till att bibehålla goda matvanor, för att orka
vara aktiv och frisk men också för att förebygga bristsjukdomar och undernäring. Goda matvanor i kombination med regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste förutsättningarna
för såväl fysisk som psykisk hälsa.
Redan i tidig ålder skapas traditioner och vanor kring mat och måltider, många av dessa
vanor följer sedan med upp i vuxen ålder. Matvanor är komplexa och det är många faktorer
som spelar in vid val av mat, exempelvis vanor och kultur, tillgänglighet och utbud av olika
livsmedel, pris och marknadsföring. (fhi.se) Ett av våra uppdrag, oavsett målgrupp, är att
tydliggöra sambanden mellan matvanor och olika hälsoutfall.
19
Fysiska och kulturella aktiviteter
DELMÅL 2015
Andelen Karlstadsbor som är aktiva ska öka (fysiskt och kulturellt).
Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor för hälsa. De nuvarande nationella rekommendationerna för en vuxen är 30 minuters daglig fysisk aktivitet och för barn 60 minuter. Med
aktivitet menas rask promenad eller liknande aktivitet som gör att andningen höjs och att
du blir lite svettig. Vardagsmotionen, att gå eller cykla till jobbet, skolan eller affären, har en
lika stor betydelse för vår hälsa som att träna hårt en eller ett par timmar i veckan. Vår roll är
att på olika sätt uppmuntra till vardagsmotion och fysisk aktivitet. Att skapa stödjande och
tilltalande miljöer som uppmuntrar och möjliggör regelbunden fysisk aktivitet.
Det är inte bara fysisk aktivitet utan också kultur och kulturaktiviteter som har betydelse och
positiv inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Kulturens främjande effekt påverkar både
betraktaren, åskådaren och kulturutövaren. Forskning på samband mellan kultur och hälsa
visar att kulturverksamhet bland annat bidrar till att utveckla människors språkliga förmåga.
Sångundervisning bland amatörsångare bidrar till ett ökat välbefinnande, liksom att det är
tydligt att olika former av kultur i vården har stora positiva effekter. (Kultur och hälsa, 2005)
Också när det gäller kultur och Karlstadsbornas möjligheter till olika former av kulturutbud
och kulturverksamheter är vårt uppdrag att på olika sätt skapa förutsättningar för detta.
Psykisk hälsa
DELMÅL 2015
Karlstadsbornas psykiska hälsa ska öka.
Det vi menar med psykisk ohälsa utgår från ett folkhälsoperspektiv och är tillstånd som har
psykisk karaktär, är relativt vanliga, samt ökar risken för allvarlig sjuklighet. (fhi.se)
Idag utgör psykisk ohälsa det främsta hälsoproblemet i åldrarna 1–44 år. Det är framför allt
lindringa psykiska besvär såsom oro, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter som är vanligt
förkommande och som har ökat framför allt bland unga, 16–24 år. Bland de äldre i befolkningen har den psykiska ohälsan minskat något. Oavsett åldersgrupp är det mer vanligt bland
kvinnor än män.
Orsakerna till psykisk ohälsa kan bero på en rad olika faktorer och dessa har ofta koppling
till både samhälle, grupp och den enskilde individen. Tillgång till arbete eller sysselsättning,
ekonomiska resurser, fritidsintressen, goda levnadsvanor och en god kognitiv förmåga är
exempel på faktorer som minskar risken för psykisk ohälsa. Även individens sätt att möta
olika påfrestningar i livet har betydelse för utvecklingen av den psykiska hälsan eller ohälsan.
(Liv och hälsa, 2008) Ett av våra uppdrag för att stärka den psykiska hälsa bland barn och
unga är att i unga år lägga grunden för en god självkänsla och stärka förutsättningar för goda
vuxenrelationer.
20
21
Riskbruk och riskbeteende
DELMÅL 2015
Riskbruket av alkohol och tobak samt bruket av dopning och narkotikapreparat ska minska.
Riskbruk och riskbeteende handlar om vilka risker en individ utsätter sig själv eller andra
för med koppling till beteende och vanor, som på samhällsnivå blir ett folkhälsoproblem.
Det kan till exempel handla om riskbeteenden såsom rökning, alkoholvanor och oskyddat
sex som kan leda till ohälsa, och som på samhällsnivå blir ett folkhälsoproblem. Det handlar
inte om att förbjuda det som för många ses som det goda i livet utan att bli medvetna om att
överkonsumtion eller riskbeteende kan vara riskfaktorer för hälsan.
Riskbruk av alkohol kan handla om att stora mängder alkohol konsumeras vid ett och samma
tillfälle eller att mindre mängder såsom ett eller ett par glas vin konsumeras ofta och regelbundet. När det gäller bruk av narkotika eller dopning är målsättningen nolltolerans.
Spridningen av sexuellt överförda infektioner (STI) ska minska.
Oskyddat sex med olika partners är ett riskbeteende som ökar risken för att smittas av klamydia
eller någon annan sexuellt överförbar infektion. Värmland och Karlstad har en hög frekvens av
rapporterade fall av Klamydia.
Vårt uppdrag är att jobba förebyggande med att sprida kunskaper om konsekvenserna av
ett riskbruk eller riskbeteenden. Att stödja och motivera till beteendeförändringar. Samt att
skapa stödjande miljöer som stimulerar till goda vanor och som minskar risken för destruktiva
beteenden.
22
LIVSLÅNGT LÄRANDE
Det här insatsområdet handlar om att skapa goda möjligheter för våra barn att få en bra start
i livet. Livslångt lärande handlar också om att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till
arbete, förutsättningar för egen försörjning och boende. Att ha möjlighet att utveckla intressen
och utvecklas som person, under hela livet, är också ett av syftena med det här insatsområdet.
En viktig del för oss är att skapa förutsättningar för ett rikt utbud av mötesplatser, föreningar
och organisationer.
Skola och utbildning
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras.
Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det
finns också ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren. Utbildning är många
gånger en förutsättning för arbete och egen försörjning, vilket är en viktig skyddsfaktor för
att minska risken för ett socialt utanförskap. Utbildning och kunskap är också av avgörande
betydelse för kommunens fortsatta tillväxt.
DELMÅL 2015
Andelen barn och elever som upplever en trygg lek- och lärmiljö ska öka.
Andelen barn och elever som upplever en stimulerande lek- och lärmiljö ska öka.
• Andelen elever med behörighet till gymnasiet ska öka.
• Andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier ska öka.
•
•
De förhållanden som barn och unga växer upp under har stor betydelse för både den psykiska
och fysiska hälsan under resten av livet. Därför finns många vinster med att satsa på främjande
och förebyggande insatser bland barn och unga.
Viktiga miljöer för främjande insatser för barn- och ungas hälsa är hemmet, förskolan och
skolan. Föräldrastöd med syfte att stärka samspelet och främja relationerna mellan barn och
förälder eller någon annan vuxen är ett viktigt område att jobba med och utveckla. Tillit och
trygga relationer stärker förutsättningarna för att unga ska utvecklas till trygga individer.
Förskolan och skolans verksamheter ska främja olika kompetenser såsom problemlösning och
social- och emotionell förmåga. De har också ett ansvar för att lägga grunden för en människosyn där varje individ visas respekt. Här finns också möjligheter att från tidiga år lägga grunden
för goda levnadsvanor. (fhi.se)
23
24
Mötesplatser för lärande
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara.
Det livslånga lärandet handlar inte bara om kunskap och utbildning utan också om bildning.
Att det finns möjligheter för människor att mötas och kunna ta del av varandras erfarenheter,
kulturer och kunskaper. Karlstad ska vara en kommun som präglas av mångfald och där
Karlstadsborna är vår viktigaste resurs.
DELMÅL 2015
Vidareutveckla och stärka mötesplatser.
Kommunen ska jobba för att skapa förutsättningar för mötesplatser för lärande med syfte att ta
tillvara och förädla medborgarnas mångfald av kunskaper och intressen. Som bland annat finns
bland våra äldre och personer med annan etnisk bakgrund. Kommunens uppdrag är att stärka
befintliga mötesplatser och att skapa förutsättningar för nya. En framgångsfaktor är att skapa
ett bra klimat för samverkan och samarbete mellan föreningar, organisationer och nätverk.
25
26
HÄLSOSAM SAMHÄLLSPLANERING
Insatsområdet hälsosam samhällsplanering handlar om vår närmiljö, den fysiska utformningen
och dess påverkan på vår hälsa. Hur vi med hjälp av stödjande närmiljöer kan uppmuntra
människor till rörelse (promenader, att gå eller cykla med mera) och stärka förutsättningarna
för goda sociala relationer och integration i våra bostadsområden.
Närhet, tillgänglighet och användbarhet är nyckelord för miljöer som möjliggör och stimulerar
till aktiva transporter och fysisk aktivitet. Av de tre faktorerna är det framförallt användbarheten som är viktigt för att stimulera till fysisk aktivitet.
Trivas och vara stolt
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad.
Att Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad är för oss ett viktigt mål. Vi bygger
en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människorna behöver för att trivas och må
bra när vi planerar vår verksamhet. Vi vill ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och
dynamik. Här ska det vara nära till vatten natur och fritidsaktiviteter.
Trygghet
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka.
Att ha en god överblick över närområdet, att själv kunna se och bli sedd av andra, är viktigt
för den upplevda tryggheten. Det handlar också om olika trivselfaktorer såsom skötsel och
underhåll, tillgång till blomsterarrangemang och parkbänkar etcetera. Trygghet handlar inte
bara om kontroll och bevakning. Det handlar också om tillit och social gemenskap med andra
människor. Tilliten skapas i möten med andra människor men också genom att man kan röra
sig fritt utan rädsla i där man bor, i omgivningen och i den egna bostaden. (Liv och hälsa 2008)
DELMÅL 2015
w Upplevelsen av trygghet utomhus ska öka.
w Tillgängligheten och användbarheten i våra offentliga miljöer och lokaler ska öka.
•
•
Forskning och trygghetsundersökningar visar att kvinnor i mycket högre grad än män upplever
otrygghet när de vistas i det offentliga rummet. (Jämställdhet nästan! Samhällsplanering ur
ett genusperspektiv, 2010) Upplevelsen av otrygghet skiljer sig även i ålder. Mest trygg i det
offentliga rummet är män i åldern 16–24 år trots att de är de som råkar ut för mest våld i
samband med besök på krogen, gator och torg eller vid idrottsarenor. Mest otrygga är kvinnor
27
i åldern 75–84 år samtidigt som denna grupp drabbas minst av våld och hot om våld. Såväl
kvinnor som män upplever oro för att bli rånade och misshandlade, men den avgörande skillnaden kvinnor och män emellan är att kvinnor framför allt betraktar risken att bli utsatt för
sexualiserat våld i form av våldtäkt eller sexuella trakasserier. (Rädslans rum, 2001) Kön
samverkar också med andra grupptillhörigheter såsom etnicitet, ålder, HBTQ-identitet eller
funktionsnedsättning i en persons upplevelse av otrygghet. Kön är dock den mest avgörande
faktorn när det gäller upplevelse av otrygghet.
Vår närmiljö
ÖVERGRIPANDE MÅL 2020
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till
natur och kulturvärden.
Utformningen av vår omgivande miljö har en stark påverkan på hur vi uppfattar och använder
den. Närhet och tillgång till parker, grönområden och andra platser för återhämtning är viktigt
för människors hälsa. Speciellt viktigt med närhet till dessa platser är det för äldre och personer
med funktionsnedsättning.
DELMÅL 2015
Andelen närmiljöer som stimulerar till möten, användande och lek ska öka.
Forskning visar att ju fler möjligheter som finns för lek, rekreation och motion i närmiljön ökar
sannolikheten att människor regelbundet kommer att använda dessa platser och vara fysiskt
aktiva. (Aktivt liv i byggda miljöer, 2010) Att skapa stödjande miljöer genom att göra förändringar i den fysiska och sociala miljön är det mest effektiva sättet att påverka och uppmuntra
till rörelse och fysiska aktivitet. (Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2009)
Att stimulera till aktiva transporter kräver en väl utbyggd infrastruktur med sammanhängande
gång- och cykelvägar, vilka upplevs som säkra och trygga. Studier bland barn och unga som
själva går och cyklar till skolan visar att de också är mer fysiskt aktiva på raster och på fritiden
än barn som åker med skolskjuts eller blir skjutsade med bil till skolan. (Aktiv transport, 2008)
Tillgänglighet både utomhus, i det offentliga rummet, och i alla våra offentliga lokaler är en
förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhället och leva
självständiga liv. Närhet till services och hållplatser för kollektivtrafik är grundförutsättningar
för detta.
28
Bostadsområden
DELMÅL 2015
Mångfalden i våra bostadsområden ska öka.
Utformningen av bostadsområden har stor betydelse för upplevelsen av området, på vilka sätt
vi rör oss till och från och vilka sociala relationer som skapas. En mix av olika upplåtelseformer
och hustyper är ett bra sätt att motverka segregation. Flera olika boendealternativ ger en
blandad befolkning och möjliggör också för kvarboende i området. (Mål och riktlinjer för
bostadsplanering, 2007)
Bostadsområden som uppmuntrar till rörelse och utevistelse har flera positiva effekter. Utöver
faktorn att fler människor i området är fysiskt aktiva så bidrar det också till att främja sociala
kontakter, integration i området och till ett ökat engagemang för närmiljön. Utformning av
vägar och transportmöjligheter till och från bostadsområdet har stor betydelse för upplevelsen
av området och dess trygghet.
Ohälsosamma produkter och livsmiljöer
DELMÅL 2015
Risken för exponering av ohälsosamma produkter och livsmiljöer ska minska (buller, radon,
elektromagnetiska fält, luftkvalitet).
När det gäller delmålet: Risken för exponering av ohälsosamma produkter och livsmiljöer finns
mer beskrivande text att läsa i Miljö- och klimatstrategin.
29
REFERENSER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
BÖCKER, PUBLIKATIONER, RAPPORTER
Andersson, B. (2001) Rädslans rum. Trygghetens rum – ett forskningsprojekt.
Arnhof, Y. (2008) Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning.
Statens folkhälsoinstitut.
Bremberg, S. och Eriksson, L. Red. (2010) Investera i barn hälsa.
Faskunger, J. (2010) Aktivt liv i byggda miljöer. Manual för kommunal planering.
Statens folkhälsoinstitut.
Faskunger,J. (2008) Aktiv transport – på väg mot bättre förutsättningar
för gång- och cykeltrafik.
Faskunger, J. (2008) Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö
och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Hammarström, A. och Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv.
Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld.
Holmberg, C. och Stjernqvist, U. (2005) Våldsamt lika och olika – om våld
i samkönade parrelationer.
Kallander Blomqvist M., Jansson S. och Starrin, B. Red. (2008)
Värmlänningarnas Liv och hälsa 2008.
Karlstads kommun. (2007) Mål och riktlinjer för bostadsplanering.
Karlstads kommun 2007–2010.
Larsson,A. och Jalakas, A. (2010) Jämställdhet nästan! Samhällsplanering ur ett
genusperspektiv.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon.
Rädda barnen. (2010) Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2010.
Socialstyrelsen. (2010) Social rapport 2010.
Statensa folkhälsoinstitut. (2010) Folkhälsopolitisk rapport.
Framtidens hälsa – allas ansvar.
Winzer, R. (2005) Kultur och hälsa. Statens folkhälsoinstitut.
WEBBSIDOR
Statens folkhälsoinstitut (FHI): www.fhi.se
Statistiska centralbyrån (SCB): www.scb.se
Nationellt centrum för kvinnorfrid (NCK): www.nck.uu.se
30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KOMMUNENS STYRMODELL – STRATEGISK PLAN...................................................4
Social hållbarhet................................................................................................4
Internationella och nationella styrdokument.........................................................6
Hälsans bestämningsfaktorer..............................................................................6
Folkhälsostrategi..............................................................................................11
Övergripande mål 2020....................................................................................11
Prioriterande målgrupper för strategin................................................................12
LIVSVILLKOR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA.....................................................15
Delaktighet och inflytande ................................................................................15
Egen försörjning............................................................................................... 16
Våld................................................................................................................. 17
Bostad.............................................................................................................18
HBTQ...............................................................................................................18
HÄLSOSAM LIVSSTIL...............................................................................................19
Matvanor.........................................................................................................19
Fysiska och kulturella aktiviteter........................................................................20
Psykisk hälsa...................................................................................................20
Riskbruk och riskbeteende................................................................................22
LIVSLÅNGT LÄRANDE..............................................................................................23
Skola och utbildning.........................................................................................23
Mötesplatser för lärande................................................................................... 25
HÄLSOSAM SAMHÄLLSPLANERING........................................................................ 27
Trivas och vara stolt ......................................................................................... 27
Trygghet........................................................................................................... 27
Vår närmiljö......................................................................................................28
Bostadsområden..............................................................................................29
Ohälsosamma produkter och livsmiljöer.............................................................29
REFERENSER...........................................................................................................30
2
DE UPP
CE DA
M TE
BE R
R AD
20
14
December 2014
FOLKHÄLSOSTRATEGI
EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN
Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se
KARLSTADS KOMMUN