IT ger nya möjligheter för
personer med funktionshinder
– PTS bredbandsförsök
Information från Post- och telestyrelsen
PTS sju bredbandsförsök
Bredbandstekniken har blivit tillgänglig för en allt större andel av befolkningen i Sverige. Med
hjälp av snabbare dataöverföring har det blivit möjligt att skicka och ta emot stora mängder
information via datanäten. Möjligheterna till kommunikation har breddats med e-post, chatt
och videokommunikation i realtid. Det har blivit lättare att välja det sätt att kommunicera som
passar den enskilde individen bäst. För personer som på grund av funktionshinder begränsas
i sina möjligheter att kommunicera kan IT-tekniken i allmänhet och bredband i synnerhet
underlätta mycket.
Post- och telestyrelsen, PTS, fick i december 2001 i uppdrag av regeringen att bedriva ett
antal försök där bredbandstekniken utnyttjas för att skapa nya tjänster för personer med
funktionshinder. En viktig fråga var hur den nya tekniken kunde användas och målgruppsanpassas
för dessa grupper. Av totalt sju försök är sex avslutade:
• Servicecentral för dövblinda
• Bredband för intellektuellt funktionshindrade – daglig information och kommunikation
• Utbildning på distans för personer med lätt afasi
• Bredband för läshandikappade och synskadade – distribution av digitala talböcker till
högskolestudenter
• Distansutbildning på teckenspråk
• Vinnande kommunikation – vägledning på distans
Ett sjunde försök Mobil videokommunikation för döva, startade under våren 2004. Försöket
inleddes senare än de övriga eftersom 3G-tekniken först då lanserades i större skala.
Gemensamt för försöken är att standardiserad teknik har använts i så stor utsträckning som
möjligt. Genom att där det går utnyttja befintliga hjälpmedel och standardutrustning som
webbkameror och vanliga persondatorer blir lösningarna mer kostnadseffektiva för samhälle
och användare.
En samhällsekonomisk utvärdering av försökstjänsterna sker med hjälp av Linköpings universitet,
Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Som utvärderingsmodell används den så
kallade ICF-modellen (International Classification of Disability, Functioning and Health).
Mer information om bredband:
På PTS webbplats www.pts.se finns information om bredband, prisjämförelser och goda råd
inför val av bredbandsleverantör. Broschyren ”Frågor och svar om bredband” kan beställas
eller laddas ned från webbplatsen.
Servicecentral för dövblinda
Att vara dövblind innebär speciella problem i vardagen, till
exempel att läsa på ett matpaket, leta efter något borttappat
som rent faktiskt ligger synligt, eller helt enkelt se efter om
man är snyggt och propert klädd. Att kommunicera med andra
är ett allmänt problem för dövblinda. Detta kan ibland lösas
med hjälp av en seende person, en personlig assistent, en
anhörig eller någon annan som kan finnas till hands och som
kan kommunicera med en dövblind person.
Försöket ”Servicecentral för dövblinda” syftade till att ta fram ett
komplement till detta, där en dövblind person kan ta tekniken
till hjälp i de fall som det passar sig. Många situationer kan lösas
snabbt och lätt med fjärrservice. Det innebär att den dövblinda
inte blir så beroende av hjälp från sin direkta omgivning.
Med hjälp av kameror kan användaren visa upp sig själv eller
ett föremål i hemmet som servicecentralen kan se. En rörlig,
zoombar kamera används för att visa olika delar av rummet
till exempel för att hitta ett speciellt föremål eller för att läsa
texten på en burk.
Under försöksperioden inrättades en servicecentral som
bemannades måndag till fredag 8-17 av personal med bakgrund
som teckenspråkstolkar. Försöket har mottagits positivt av de
fyra dövblinda personer som använt tjänsten. Bedömningen är
att kommunikationsmetoden ger nya möjligheter för dövblinda
att kommunicera med alla och att servicecentralens tjänster är
viktiga och nyttiga. Även synskadade bedöms kunna ha nytta
av en liknande servicecentral.
I försöket som drivits av Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB,
utvecklades en tjänst som innebär att man som dövblind kan
kommunicera med en bemannad servicecentral. Med hjälp
av en datorbaserad terminal med kameror kan den dövblinda
via bredband kontakta servicecentralen. Konversationen sker
med bild, text och tal i den kombination som är mest lämplig
för den dövblinda.
Den vanligaste typen av konversation består av att den
dövblinda användaren använder teckenspråk för att prata med
servicecentralen, som svarar med text. Användaren läser texten
med hjälp av en punktdisplay som är kopplad till datorn. Har
användaren rester av syn eller hörsel kan servicecentralen
även teckna eller prata. Styrinformation kan också ges i annan
form, till exempel genom vibrator som användaren kan känna
av på sin kropp.
-1-
Teknik: Bredbandsansluten dator med programvara för
total kommunikation (Allan eC), skärmläsarprogram
och talsyntes. Punktdisplay, en stationär analog
videokamera för kommunikation och en rörlig, zoombar
och fjärrstyrd kamera ansluten till en videoserver för
presentation.
Målgrupp: FSDB har 400 dövblinda medlemmar, men
det finns dövblinda som inte är medlemmar. Även
synskadade är en potentiell målgrupp.
Antal användare: Fyra
Projekttid: Februari 2003 – mars 2004
Kontaktperson: Susanne Hodosi-Ewerman, FSDB
Utbildning på distans för
personer med lätt afasi
Det är allt svårare att motivera boende på en annan ort att
delta i folkhögskolornas internatbaserade kurser. Genom
distanskurser kan man fortsätta att bo hemma medan man
studerar, vilket är ekonomiskt och ofta socialt fördelaktigt.
Har man dessutom ett funktionshinder förstärks behovet av
att kunna vara kvar i hemmiljön samtidigt som behovet av
omvärldskontakt behöver tillfredsställas. Afatiker drabbas ofta
av en kombination av funktionshinder, främst svårigheter till
kommunikation, såväl talad som skriven, samt vissa motoriska
hinder.
Syftet med distansutbildningsförsöket var i första hand att
pröva anpassade former för distansundervisning med bästa
möjliga tillgängliga bredbandsteknik. Visionen var att utveckla
och bredda arbetet inom distansutbildning så att personer
med lätt afasi ges nya möjligheter till utbildning och personlig
utveckling. Detta ger deltagarna en möjlighet att uppnå en
förhöjd livskvalitet och i vissa fall återgång till arbetslivet.
Karlskoga Folkhögskola, som ansvarat för projektets
genomförande, har lång erfarenhet av undervisning för
afatiker. De har i försöket bedrivit distansutbildning på
schemalagd tid i bland annat svenska och presentationsteknik.
Åtta deltagare på olika platser i landet har deltagit i försöket.
Undervisning har skett regelbundet tre gånger i veckan med
positiva resultat och deltagarna har också utnyttjat möjligheterna till ljud- och bildkontakt med varandra för egen
konversation. Den sociala aspekten av att kunna kommunicera
med andra afatiker även utanför undervisningen via videokonferens har varit mycket uppskattad av deltagarna i
försöksprojektet.
Försöket ökar tillgängligheten till effektiv vuxenutbildning
och gör att de kurser som utarbetats också enkelt kan
återanvändas.
För gruppen personer med lätt afasi är möjligheten att
kombinera tal med bilder viktig för att kommunikationen ska
bli så bra som möjligt. Att dela dokument, använda sig av en
”whiteboard” och göra presentationer via datorn var vanliga
inslag i undervisningen.
-2-
Teknik: Bredbandsansluten dator med webbkamera och
headset, programvara för videokonferens (Click-to-Meet).
Målgrupp: Personer med afasi
Antal användare: 8
Projekttid: Juli 2002 – december 2003
Kontaktperson: Anders Fritzson, Karlskoga Folkhögskola
Digital distribution av talböcker till
högskolestudenter
Högskolestuderande med läshandikapp – synskadade, dyslektiker och rörelsehindrade – har möjlighet att få sin kurslitteratur som talböcker. Studenten beställer talboken som
sedan skickas via post från Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
TPB, i Stockholm. Förutom den tid själva försändelsen tar,
är låntagaren beroende av att boken finns inne, det vill säga
att ingen annan har lånat den. Eftersom talböcker numera är
digitala finns dock möjligheter till annan hantering.
Det aktuella försöket är en bredbandstjänst som ger läshandikappade studenter tillgång till talböcker via digital
distribution. Ett centralt digitalt talboksarkiv, som omfattar
cirka 13 000 titlar, byggs upp hos TPB där all inläst högskolelitteratur görs tillgänglig för nedladdning. Målsättningen är att
genom bredbandstekniken ge den läshandikappade studenten
tillgång till litteratur på samma villkor som andra studenter.
Projektet har drivits av TPB som är den myndighet som
ansvarar för att synskadades och andra läshandikappades behov
tillgodoses med litteratur i form av talböcker, punktskriftsböcker
och elektroniska medier.
som studenten lånar hem. Systemet är enkelt att använda och
talböckerna i arkivet är alltid tillgängliga vilket innebär att det
inte blir någon kötid.
I projektet har även två delprojekt med delleveranser och så
kallad strömmande läsning testats. Om boken är under inläsning
kan den laddas ned till studenten bit för bit allt eftersom
inläsningen fortskrider. Ibland kan detta vara avgörande för
att hinna med att läsa en kurs. Strömmande läsning av talböcker
över Internet innebär att studenten själv kan koppla upp sig
hemifrån och läsa de böcker som är intressanta, utan att behöva
gå till det lokala biblioteket för att ladda ned talboken.
De försökspersoner som deltagit i projektet har flitigt utnyttjat
möjligheten att ladda ned talböcker och högskolebiblioteken
har visat stort intresse, även de som inte medverkat i försöket.
Utöver de försökspersoner och de högskolebibliotek som
medverkade i projektet har ytterligare cirka 100 studenter
nyttjat tjänsten och 13 nya högskolebibliotek har fått tillgång
till arkivet. Bredbandstjänsten är redan på väg att etableras
som en reguljär tjänst.
De fyra högskolebibliotek som medverkat i försöket har
genom SUNET, universitetens datanätverk, tillgång till
bredband med hög överföringskapacitet. Den genomsnittliga
talboken är 225 MB stor och högskoleböcker är ofta dubbelt
så stora, vilket ställer krav på snabb uppkoppling för en
acceptabel nedladdningstid. Utrustning för nedladdning och
bränning av cd-rom-skivor finns utplacerad på biblioteken.
När studenten kommer till högskolebiblioteket för att låna
kurslitteratur laddar bibliotekarien enkelt ned talboken
från talboksarkivet och överför den till en cd-romskiva
-3-
Teknik: Högskolebibliotek: Dator med snabb
bredbandsuppkoppling och CD-brännare. Vid
strömmande läsning användes läsprogrammet
EaseReaderOnline.
Målgrupp: Läshandikappade (till exempel synskadade,
dyslektiker, rörelsehindrade)
Antal användare: 49
Projekttid: Juni 2002 – maj 2004
Kontaktperson: Torbjörn Dahlander, Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, TPB
-4-
Bredband för intellektuellt
funktionshindrade
Intellektuellt funktionshinder innebär bland annat att det är svårt
att hantera abstrakta begrepp och sammanhang, till exempel
tid, kvalitet, kvantitet, orsak och rumsliga samband. En följd
av detta är att de funktionshindrade begränsas i förmågan
att kommunicera med varandra på distans, till exempel via
telefon. Om personerna kan se varandra, och på så sätt
uppfatta kroppsspråk, uttal och betoning hos den de talar
med, underlättas kommunikationen betydligt.
Medlemmar från föreningen Grunden i Göteborg och elever
på Höghammarskolan i Bollnäs har deltagit i försöket. De har
till exempel testat olika tjänster på Internet och samarbetat
kring sina erfarenheter för att lära sig mer om Internet som ett
verktyg i vardagen. Ofta har videokommunikationen skett från
flera till flera, det vill säga mellan grupper. Arbetsgrupperna
har också tagit fram en webbtidning tillsammans där resultat
och erfarenheter i försöket publicerats.
Att kunna kontrollera sin egen vardag, till exempel att inhämta
och förstå allmän information, nyheter, dela fritidsintressen
med andra, handla, sköta sin ekonomi, skriva till myndigheter
och vänner, är väsentliga aktiviteter för att vara delaktig i
samhället och avgörande för ett självständigt liv. För många
personer med intellektuellt funktionshinder är delaktigheten
och möjligheten till ett självständigt liv mycket begränsad.
En bredbandsuppkopplad dator ger möjligheter till ökad
delaktighet och självständighet.
Erfarenheterna från försöket är att användarna snabbt tagit
till sig det nya sättet att kommunicera och upplevt både
nytta och glädje vid användningen. Internet och videostödd
kommunikation kan underlätta kommunikation på distans.
Särskilt gäller detta möjligheterna till nya kontakter utanför
den egna kretsen av funktionshindrade. Detta är mycket
betydelsefullt eftersom många personer med intellektuellt
funktionshinder upplever hinder som begränsar dem att
möta andra människor.
I försöket ”Bredband för intellektuellt funktionshindrade” är en
dubbelriktad videokommunikation med hög kvalitet på både
ljud och bild en viktig förutsättning för att kommunikation
på distans ska fungera. Försöket har genomförts i samarbete
med Bollnäs Kommun, Föreningen Grunden i Göteborg och
Höghammarskolan i Bollnäs.
Försökets syfte var att ta reda på nyttan av bredband för personer
med intellektuellt funktionshinder. Att kommunicera och
samarbeta individuellt eller i grupp med hjälp av dubbelriktad
videokommunikation över Internet var ett viktigt syfte. Ett
annat syfte var att testa möjligheterna för den intellektuellt
funktionshindrade att nyttja tjänster på Internet, till exempel
bank, e-handel med mera. Utöver dessa aktiviteter har syftet
även varit att ge deltagarna möjlighet att hitta egna användningar
och nytta av bredband.
-5-
Teknik: Studios (Göteborg och Bollnäs):
Bredbandsuppkopplad dator, storbildsskärm,
videokonferensprogram (Click-to-Meet), webbkamera,
digital videokamera för bättre kvalitet och
dokumentering.
Hemmiljö: Bredbandsuppkopplad dator,
videokonferensprogram (Click-to-Meet), webbkamera,
headset.
Målgrupp: Personer med intellektuella funktionshinder
Antal användare: 6 personer på Grunden Media i
Göteborg och 5 elever på Höghammarskolan i Bollnäs.
Projekttid: Juli 2002 – maj 2004
Kontaktpersoner: Peter Mattsson, Föreningen Grunden
i Göteborg, Hans Persson, Höghammarskolan i Bollnäs.
Distansutbildning på teckenspråk
Det är viktigt att döva personer kan få tillgång till utbildning
på teckenspråk eftersom teckenspråket är dövas förstaspråk.
De vuxenutbildningar för döva på teckenspråk som idag
erbjuds, är ofta förlagda på internat långt hemifrån. Behovet
och intresset av utbildning på distans är därför stort.
Syftet med projektet var att i en flexibel utbildning skapa
möjlighet till en teckenspråkig interaktion mellan kursledare
och deltagare. Kommunikationen sker med hjälp av video över
Internet, antingen som direktkommunikation eller genom att
deltagarna laddar ned videofiler eller skickar videomeddelanden.
Projektet utfördes av Sveriges Dövas Riksförbund i samarbete
med Västanviks folkhögskola i Leksand.
Utbildningen ska vara lättillgänglig, genom ett användarvänligt
gränssnitt och en rimlig kostnad för den enskilda användaren,
utan att ge avkall på kvaliteten. Förmedlingen av högkvalitativ
video över Internet ställer stora krav på hög bandbredd, men
den utrustning som deltagaren behöver är en standarddator,
webbkamera och programvara. Utbildningens metoder kan
också vara till nytta för personer som är i behov av läppavläsning
eller tecken som stöd för förståelsen.
Erfarenheterna från försöket är att tekniken har fungerat över
förväntan och eleverna är mycket positiva till möjligheten att
kommunicera på sitt eget förstaspråk på distans. ”Härlig kontakt
på 20 mils avstånd!”, som en deltagare uttryckte det.
I projektet användes i huvudsak tre kommunikationsmetoder
för interaktion mellan lärare och deltagare:
- Videofiler med kursmaterial och arbetsövningar på
teckenspråk, som deltagarna tar del av via Internet.
- Deltagarna återkopplar till läraren på teckenspråk via
inspelade videomeddelanden.
- Lärarna och deltagarna träffas för schemalagda lektioner
i virtuella klassrum på Internet genom videokonferens.
-6-
Teknik: Bredbandsansluten dator med webbkamera,
programvara för videokonferens (Click-to-Meet).
Målgrupp: Döva och hörselskadade med teckenspråk
som förstaspråk
Antal användare: 13
Projekttid: Juli 2002 – april 2004
Kontaktperson: Roger Jämtdal, Sveriges Dövas
Riksförbund, SDR
Vinnande kommunikation
– vägledning på distans
För att kunna ge personer med funktionshinder effektiv
vägledning, till exempel i arbetsmarknadsfrågor, behövs en
hel del resurser. Till exempel är tillgången på specialister på
arbetsmarknadsvägledning för döva samt på teckentolkar
begränsande faktorer. Resurserna är också ojämnt spridda
över landet, vilket gör att det kan ta lång tid för personen
med funktionshinder att få träffa dessa specialister för
vägledning.
Syftet med försöksprojektet som kallas ”Vinnande Kommunikation” var att utveckla metoder för att använda videokommunikation i det ordinarie arbetet på arbetsförmedlingen.
De primära målen var att underlätta för gruppen arbetssökande
med funktionshinder att snabbare få kontakt med specialister
på arbetsförmedlingen och därmed öka deras möjligheter att
få ett arbete. Samtidigt skulle kostnader för resor och restid
kunna minskas.
Erfarenheterna från försöket är mycket positiva. Tio
arbetsförmedlingskontor har deltagit och vägledning har skett
såväl individuellt som till grupper på upp till fem personer.
Under försöksperioden integrerades distansvägledningen i den
ordinarie verksamheten. Mötena upplevs som effektiva och det
finns få begränsningar för konceptets användningsområden.
Projektet ger också förutsättningar för utökat samarbete
och effektivare kompetensöverföring mellan personal inom
arbetsförmedlingarna som arbetar med funktionshindrade.
Försöket har varit förlagt till Länsarbetsnämnden i Uppsala
län och samfinansierats med Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS.
Metoder för att ge vägledning på distans för döva har tillämpats
i Uppsala under ett par års tid med mycket goda resultat. I
och med att vägledning på distans integrerats i den ordinarie
verksamheten kommer verksamheten att fortsätta även efter
försöksprojektets avslutande.
Vägledningen sker individuellt eller till grupper. När handläggaren tillsammans med den sökande identifierat servicebehovet
och beslutat vilken metod som är lämplig har den sökande
erbjudits att träffa en expert på distans. Den sökande har
tillsammans med sin handläggare träffat till exempel psykolog,
hörselpedagog, dövpedagog, synkonsulent, arbetsterapeut eller
annan expertis via videokommunikation. Kommunikationen
sker med hjälp av bild, text och tal och vägledaren kan visa
dokument och hemsidor.
Den tekniska utrustningen finns installerad på tio arbetsförmedlingar i Uppsala och Västmanlands län, vilket
gör att den funktionshindrade kan besöka sin närmaste
arbetsförmedling.
-7-
Teknik: Bredbandsansluten dator med videokamera,
mikrofon och programvara för videokommunikation
(Marratech).
Målgrupp: Rörelsehindrade, döva, hörselskadade,
synskadade, psykiskt arbetshandikappade,
sökande med astma/allergi, dyslexi, hjärt- och/
eller lungsjukdom och övriga somatiskt relaterade
arbetshandikapp.
Antal användare: 37
Projekttid: juli 2002 – juni 2004
Kontaktperson: Gun-Britt Brynolfsdotter,
Länsarbetsnämnden i Uppsala län
Mobil videokommunikation för döva
Videosamtal via mobiltelefoner har alla förutsättningar att
innebära en revolution för döva personers möjlighet att
kommunicera. Redan idag är SMS ett viktigt kommunikationssätt
för döva, trots att det är dövas andraspråk, svenska, som
används. Videosamtal ger förutsättningar för döva att använda
sitt förstaspråk, teckenspråket, för mobil kommunikation.
Den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, har en hög
kapacitet och klarar av att överföra rörliga bilder, vilket är en
förutsättning för att kunna använda teckenspråket i mobilen.
Försöksprojektet ”Mobil videokommunikation för döva” syftar
till att undersöka hur döva kan använda 3G-telefoner för att
kommunicera på teckenspråk.
mellan teckenspråk och tal. På så sätt kan en döv person
kommunicera direkt med en hörande. Det kan exempelvis
handla om en distanstolkning, till exempel vid ett besök på
banken eller i ett spontant möte. Det kan också handla om
ett förmedlat samtal, till exempel när den döva vill ringa ett
samtal till en hörande eller vice versa. Därmed blir den döva
mindre beroende av fysisk tillgång till tolkresursen och att
behöva boka denne i god tid, vilket skapar möjligheter till en
mer spontan kommunikation.
Detta försök startade under våren 2004, det vill säga senare än
de övriga bredbandsförsöken. Detta beror på att 3G-tekniken
först då ansågs tillräckligt mogen.
Försöksgruppen genomför videosamtal i realtid, samt skickar
videomeddelanden till varandra. 3G-teknikens möjligheter
undersöks och utvärderas genom att olika terminaler och
3G-nät testas.
Dessutom ska en förmedlings- och en tolktjänst testas där en
döv person kan kontakta en teckenspråkstolk som tolkar
-8-
Teknik: 3G-teknik och telefoner med videofunktionalitet
Målgrupp: Döva och hörselskadade med teckenspråk
som förstaspråk
Antal användare: Cirka 30
Projekttid: Maj 2004 – februari 2005
Kontaktperson: Roger Jämtdal, Sveriges Dövas
Riksförbund, SDR
PTS upphandlar och utvecklar
kommunikationstjänster
PTS har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster
inom områdena elektronisk kommunikation och post finns
tillgängliga för personer med funktionshinder. PTS driver
dessutom ett antal projekt med syfte att utveckla nya tjänster
så att funktionshindrades möjligheter till kommunikation
förbättras.
Utsträckt post- och kassaservice. Tjänsten innebär att äldre och
funktionshindrade i glesbygd dagligen får post levererad till
sin bostad.
Aktuella tjänster
Tjänsteutveckling
Nummerupplysning. Personer som har svårt att använda
en vanlig pappersburen telefonkatalog kan få kostnadsfri
nummerupplysning.
PTS följer utvecklingen och utvärderar fortlöpande nya tjänster
som kan vara av betydelse för personer med funktionshinder.
Exempel på tjänster som utvecklas av PTS är IP-access till bildtelefoniförmedlingen, Internetportal för texttelefoniförmedlingen samt en tjänst som gör det möjligt för döva, hörselskadade
och talskadade att kontakta nödnumret 112 med hjälp av
SMS.
Bildtelefoni. PTS ansvarar för en förmedlingstjänst för bildtelefoni där samtal mellan tal och teckenspråk förmedlas.
Texttelefoni. Tal- och hörselskadade personer kan använda den
tjänst för förmedling av samtal mellan tal- och texttelefoni
som PTS ansvarar för.
Stöd till talskadade. PTS driver en försökstjänst där en förmedlare
stödjer talsamtal, till exempel genom att repetera svårförståeligt
tal.
Informationstjänster genom databasnät. Genom två databaser
kan döva, dövblinda och synskadade få tillgång till information
med mera.
Sjukvårdsupplysning på texttelefon. Via texttelefon kan hörselskadade, döva och talhandikappade få hjälp i medicinska
frågor.
Portofria blindskriftsförsändelser. Blindskrift – främst taltidningar,
talböcker och punktskrift – skickas portofritt.
Utredningar
PTS har undersökt tillgängligheten till vissa samhällsviktiga
tjänster på Internet för personer med funktionshinder.
Syftet är att ta reda på om funktionshindrade kan följa med i
samhällsutvecklingen, medverka i e-demokrati, kommunicera
och uträtta ärenden på Internet i samma utsträckning som
övriga medborgare.
Mer information
På PTS webbplats www.pts.se finns mer information om PTS
arbete med funktionshinderfrågor. Där finns också omfattande
konsumentinriktad information inom området elektronisk
kommunikation, till exempel goda råd inför val av tele- och
Internetoperatör, prisjämförelser med mera.
POSTADRESS Box
5398, 102 49 Stockholm
Jarlsgatan 16, Stockholm
TELEFON 08-678 55 00
FAX 08-678 55 05
E-POST [email protected]
WEBBADRESS www.pts.se
BESÖKSADRESS Birger
Illustrationer: Illustrationsbolaget Form: Yami Tryck: Danagårds Grafiska
PTS verkar för att alla i Sverige ska
ha tillgång till effektiva, prisvärda
och säkra kommunikationstjänster.
