Likabehandlingsplan

09.03.30
Likabehandlingsplan
2009/10
Utsäljeskolan
Grund- och särskola, F-6
Alla som lämnar skolan har
bibehållen lust och intresse för
livslångt lärande. Alla bär med
sig ett positivt minne av tiden
i UTSÄLJESKOLAN !
1
09.03.30
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund, lagtext (2006:67)
3
Grundskolenämndens mål
3
Utsäljeskolans vision
3
Ansvarsfördelning
3
Ledningsfunktion
4
Information
4
Förebyggande arbete på Utsäljeskolan
4
Definitioner och begrepp
5
Barns och elevers delaktighet
6
Vårt arbetssätt
7
Att upptäcka
8
Att utreda och åtgärda
8
Att följa upp och utvärdera
9
Till dig som elev
Till dig som förälder
Årsplan
10
11-12
1
2
09.03.30
Likabehandlingsplan, Utsäljeskolan.
Bakgrund
Från och med den 1 januari 2009 gäller lagen om förbud mot diskriminering,trakasserier och
annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen omfattar all utbildning och annan
verksamhet som omfattas av skollagen (1985:1100). Huvudmannen för verksamheten (rektor)
är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten.
Lagen innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller transsexualitet förbjuds.
Barn och elever får även lagligt skydd mot annan kränkande behandling ex. mobbning.
Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och att varje verksamhet
upprättar en likabehandlingsplan till stöd i detta arbete.
För definitioner av diverse begrepp, se sidan 6.
Grundskolenämndens mål
Målstyrningen i nämndernas verksamheter utgår från statliga och kommunala styrdokument.
De statliga är i första hand skollag, läroplaner och skolförordningar. De kommunala
styrdokumenten är i första hand kommunfullmäktiges ”Mål och budget”. Kommunens vision
”Delaktighet” innebär att målet är att såväl barn och ungdomar som personal ska känna
engagemang och ha ett inflytande i verksamheten, en vilja att ta ansvar.
FN:s barnkonvention är ett dokument vars innehåll ska genomsyra all verksamhet. Följande
mål har bäring på arbetet med likabehandling:
•
•
•
Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö
Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor.
Alla barn och elever har med stigande ålder ökar inflytande över sitt lärande och det
inre arbetet i skolan och fritidshemmet
Utsäljeskolans vision
”Alla som lämnar skolan har bibehållen lust och intresse för livslångt lärande.
Alla bär med sig ett positivt minne av tiden i Utsäljeskolan.”
Utsäljeskolan ska vara en jämställd och trygg arbetsplats för elever och personal.
All personal ska arbeta aktivt för att förebygga och agera vid diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling.
Vi ser olikheter som en tillgång.
Ansvarsfördelning
Huvudmannen dvs rektor för skolan är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller
sina skyldigheter enligt lag.
3
09.03.30
Ledningsfunktion
Det är ledningsfunktionens ansvar enligt lag och förarbeten att:
- se till att all personal, alla barn, elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
- se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering och annan kränkande
behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller transsexualitet.
- årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete
med personal och barn/elever (om möjligt även vårdnadshavare).
- se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
trakasserier och annan kränkande behandling.
- om verksamheten får kännedom om diskriminering eller annan kränkande
behandling, ansvara för att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Information
Syftet med att lagen och likabehandlingsplanen är känd bland personal, barn/elever
och föräldrar är att:
•
•
•
•
förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter
verksamhetens ståndpunkt och inriktning i likabehandlingsarbetet görs känd
alla kan se vem som har ansvar för vad
alla kan se vad som kan/ska göras när diskriminering, trakasserier, mobbning och
andra kränkningar inträffar
I planen ska det tydligt anges hur informationen går ut och vem som är ansvarig för
att så sker. För Utsäljeskolans version av information som går ut till elever och föräldrar, se
bilaga 1 och 2.
Förebyggande arbete på Utsäljeskolan
Utsäljeskolan har effektiva metoder för att upptäcka, utreda och åtgärda alla former av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Vi tror att ett positivt och tillåtande klimat är den viktigaste byggstenen i arbetet mot
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En verksamhet där eleverna
upplever meningsfulla sammanhang och känner glädje och delaktighet främjar vänskap och
förebygger kränkningar.
Ökad kunskap om olikheter är en annan viktig byggsten i arbetet mot fördomar och
vanföreställningar. Barn och personal behöver också öka sin kunskap om vilka uttryck
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig för att därigenom bli
mer observanta.
4
09.03.30
Definitioner och begrepp
Barn: Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg enligt skollagen.
Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100).6
Personal: Med personal menas anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan
verksamhet.
Diskriminering: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också
som begrepp där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
De sju diskrimineringspunkterna är kön, etnisk tillhörighet ,ålder, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, transsexualitet eller funktionshinder.
Etnisk tillhörighet: Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg.
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell.
Transsexualitet: En person som upplever sig tillhöra det motsatta könet, ej sitt biologiska
kön.
Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, transsexualitet, funktionshinder, ålder och kön
eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna
gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever.
Annan kränkande behandling: Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan
att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet.
Mobbning: Mobbning är när en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet.
Rasism är när någon i ord eller handling uttrycker förakt för en annan folkgrupp.
Främlingsfientlighet är rädsla eller stark motvilja mot grupper eller personer pga. fysisk,
kulturell eller etnisk tillhörighet.
Homofobi är en medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på allt som
faller utanför gängse hetero-norm.
5
09.03.30
Barn och elevers delaktighet
Barn/elever har inget formellt ansvar i likabehandlingsarbetet. Däremot kan det
vara bra att, efter samråd med barnen och eleverna, ge dem ett informellt ansvar
som görs tydligt i likabehandlingsplanerna. Barn/elevperspektivet är viktigt och
barnen/eleverna ska vara delaktiga i arbetet för likabehandling.
Likabehandlingsplanen ska enligt förordning (2006:1083)om barns och elevers deltagande i
arbetet med likabehandlingsplan upprättas, följas upp och ses över under medverkan av
barnen eller de elever vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och
omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och
mognad.
Barnen ska alltid vara representerade av sig själva och/eller av vårdnadshavare.
Samtal och reflektioner är våra främsta verktyg för att skapa ett gemensamt förhållningssätt
och en positiv atmosfär på Utsäljeskolan.
Därför bedrivs regelbundet:









kamratstödjarverksamhet
trygghetsgruppens verksamhet/elevstödjare
klassråd
elevråd
fadderverksamhet
EQ-arbetet ex. projekt Charlie, kompissamtal, EQ-trappan
”tjej-och killsnack”
elevvårdsteamets verksamhet (EVT)
arbetet med en ny modell mot mobbning (den s.k Olweus-modellen)
genom exempelvis ”klassmöten”
(Se vidare förklaring senare i dokumentet)
6
09.03.30
Våra arbetssätt kring de sju diskrimineringsgrunderna:
Genus.
Vi strävar efter ett förhållningssätt där vi ger pojkar och flickor lika utrymme.
Vi tar öppet avstånd från alla former av sexuella trakasserier.
Vi uppmärksammar och försöker motverka könsrollstänkande och jobbar för att öka både
personalens och elevernas kunskap i dessa frågor.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Etnisk tillhörighet
Vi ser våra olika ursprung, språk och kulturer som en tillgång i det vardagliga arbetet.
Vi strävar efter att anpassa verksamheten så att alla kan delta på lika villkor.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Religion
Vi uppmärksammar på ett positivt sätt olika religioners religiösa seder.
Vi finner det naturligt att anhängare av olika trosuppfattningar har andra seder när det gäller
mat, klädsel mm.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Sexuell läggning
Vi uppmärksammar och legaliserar att det finns andra familjebildningar än den traditionella.
I vår sexualundervisning uppmärksammar, informerar och diskuterar vi olika sexuell
läggning.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Funktionshinder
Vi strävar efter att anpassa verksamheten så att alla elever kan delta, var och en utifrån sina
förutsättningar och behov.
Vi ser till att den fysiska miljön är anpassad efter elevernas behov.
Grundsärskolan och träningsskolan har ett kontinuerligt samarbete.
Vi ökar alla elevers kunskaper om såväl fysiska som psykiska funktionshinder.
Alla elever har tillgång till skolans lokaler/skolgård etc. på lika villkor oavsett
funktionshinder.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Ålder
Vi ser våra olika åldrar som en tillgång i det vardagliga arbetet.
Vi tar öppet avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Transsexualitet
Vi uppmärksammar och försöker motverka könsrollstänkande och jobbar för att öka både
personalens och elevernas kunskap i dessa frågor.
Vi strävar efter att anpassa verksamheten så att alla kan delta på lika villkor.
Vi uppmärksammar och legaliserar att det finns andra familjebildningar än den traditionella.
7
09.03.30
A. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Barnet/eleven har rätt att få stöd då hon/han känner sig kränkt. Barns/elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas och vem barnet/eleven än kontaktar
i verksamheten så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd.
För att åtgärder ska kunna vidtas måste någon i personalen få vetskap om det
inträffade. Personalen har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från
att fara illa.
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling bygger på
omgivningens uppmärksamhet på det talade språket, det skrivna språket, kroppsspråket och
andra fysiska uttryck.
För att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling gör vi så här:
 Personalen är närvarande så mycket som möjligt i elevgrupperna. Vi äter med eleverna
och har hög personaltäthet på skolgården under rasterna. Rastvakterna bär väl synliga
västar och har bestämda områden att ”patrullera”. All personal är observant när det
gäller utsatta barns situation och för regelbundna diskussioner med varandra som
ibland leder till vidare åtgärder. Ett extra s.k skuggvaktsystem har införts för att
garantera antalet aktiva rastvakter.
 Alla som arbetar på Utsäljeskolan har skyldighet att ta tag i situationer där vi
misstänker diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
 Vi har en kamratstödjarverksamhet med uppgift att ”slå larm” när något inte står rätt
till.
 Vi kartlägger elevernas upplevelser genom elevenkäter, utvecklingssamtal, enskilda
samtal och gruppsamtal.
 Alla elever informeras om vilka de kan vända sig till för att få vuxenstöd i händelse av
att de själva eller kamrater blir utsatta för trakasserier eller annan kränkande
behandling (se bilaga 2).
 Föräldrar informeras om hur de ska förfara vid misstänkta trakasserier eller kränkande
behandling av egna eller andras barn (se bilaga 3).
 All personal genomgår under 5 terminer en grundlig utbildning i en forskningsbaserad
arbetsmodell kallad ”Olweusmodellen” (Olweus´åtgärdsprogram mot mobbning och
antisocialt beteende). För vidare information hänvisar vi till boken ”Mobbning i
skolan” av Dan Olweus.
B. Att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling
När ett misstänkt ärende upptäckts gör vi så här:
 Individuellt samtal med var och en av de inblandade, helst samma dag som det hänt
 Hemmen kontaktas, helst samma dag.
 Information går ut till berörda pedagoger och skolledning.
 Beroende av ärendets karaktär övertas ärendet av ansvarspedagog, trygghetsgruppens
vuxna alternativt skolledning/elevvårdsteam. Elevvårdsteamet består utöver skolledare
även av kurator eller psykolog, skolsköterska och specialpedagoger.
8
09.03.30



Efter utredning vidtas lämpliga åtgärder såsom enskilda samtal, ”tjejsnack”
”killsnack”, kompissamtal , rollspel, värderingsövningar, forumteater, filmvisning,
litteraturläsning, kurators/psykologsamtal, föräldrasamtal mm.
Om ärenden är av tyngre dignitet kan polisanmälan förekomma
Om problemet fortgår kan det som sista lösning bli en förflyttning av mobbaren till en
annan skola.
En elev som har anmält någon personal för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling får aldrig utsättas för repressalier till följd av sin anmälan.
Metod.
Vi har detta år påbörjat arbetet med den s.k Olweusmodellen på Utsäljeskolan. Utbildningen
av personalen kommer att fortgå t.o.m år 2010. Samtlig personal genomgår denna
genomgripande utbildning som kommer att leda till att ansvaret för upptäckt, åtgärd och
uppföljning fördelas jämnt bland all personal. Föräldrar informeras på samrådsmöten och
föräldramöten. För vidare information hänvisar vi till boken ”Mobbning i skolan” av Dan
Olweus.
C. Att följa upp och utvärdera diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling.





Via uppföljningssamtal och via kamratstödjarverksamheten följs tidigare ärenden upp
under en längre tid.
Trygghetsgruppen protokollför och rapporterar kontinuerligt till skolans
elevvårdsteam.
Alla ärenden dokumenteras och förvaras i skolans arkiv 5 år.
Likabehandlingsplanen skall utvärderas och revideras kontinuerligt. En uppföljning
och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas i skolans årliga
kvalitetsredovisning.
Vi kommer under våren 2009 att vidareutveckla vårt sätt att arbeta med
dokumentation och rutiner kring hur vi hanterar dessa ärenden.
Det är viktigt att verksamheten har rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp.
Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen och rekommendationen är
att börja uppföljningen med samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör innehålla en
utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen samt göras inom rimlig tid. Vad
gjorde verksamheten bra, vad kunde göras bättre och nådde verksamheten målet med de
vidtagna åtgärderna.
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster. I så fall måste skolan
upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att
Likabehandlingsplanen behöver revideras.
9
09.03.30
Till dig som elev.
Bilaga 1
När du eller någon kamrat blir utsatt för elakheter kan du försöka få slut på det
genom att:
 säga ifrån själv
 prata med någon kamratstödjare
 prata med en vuxen i skolan som du litar på
 berätta för dina föräldrar
Skolans trygghetsgrupp är till för att hjälpa till när det blir problem.
De vuxna i trygghetsgruppen under läsåret 2009-2010 är:
Marie Hansen
Victor Horvath
Nina Andersson
Kerstin Rutenborg-Larsson
Eliselotte Blomberg
Christian Skytt
Susanne Vistam
Helena Hansson
A-enheten
B-enheten
C-enheten
D-enheten
E-enheten
Fritidsgården (E-enheten)
Skolsköterska
Skolkurator
Naturligtvis kan du gå till alla vuxna i skolan, de hjälper dig om du behöver stöd
och hjälp.
Du kan också vända dig till expeditionen eller skolledningen om du inte hittar
någon personal just när du behöver hjälp.
Rektor Kicki Holmgren Larsson har tillsammans med personalen ansvar för att
skolan ska vara en trygg plats för dig att vara på.
10
09.03.30
Till dig som förälder.
Bilaga 2
I Utsäljeskolan arbetar vi aktivt för att förebygga alla former av diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling. Vi arbetar för att skapa en trygg
och positiv skolmiljö med hög acceptans för olikheter.
Att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är
inte så lätt. Det mesta sker när inga vuxna finns i närheten och numera även per
mobil och på internet. Personalen inom skola och skolbarnomsorg har ett stort
ansvar för hur eleverna mår. Till deras hjälp finns trygghetsgruppen. Här
arbetar ett antal vuxna tillsammans med kamratstödjare från år 3-6 i
grundskolan. Arbetet i teamet är främst förebyggande men gruppmedlemmarna
kan också hjälpa till då konkreta problem uppstår. Kamratstödjarnas viktigaste
uppgift är att vara observanta och rapportera till de vuxna i trygghetsgruppen om
någon i klassen blir utsatt. Både elever, föräldrar och personal kan vända sig till
trygghetsgruppen för att få stöd och hjälp.
All personal har hösten 2008 påbörjat en 5 terminer grundlig utbildning i en
forskningsbaserad arbetsmodell mot mobbing och annan kränkande behandling
kallad ”Olweusmodellen” (Olweus´åtgärdsprogram mot mobbning och
antisocialt beteende). För vidare information hänvisar vi till boken ”Mobbning i
skolan” av Dan Olweus som finns att låna i skolan eller på bibliotek.
Då Olweusmodellen är implementerad fullt ut kommer trygghetsgruppen att
fasas ut till förmån för all personals nya utbildning i Olweusmodellen.
Om du som förälder är intresserad av hur Utsäljeskolans likabehandlingsplan ser
ut så kan du gå in på skolans hemsida: www.huddinge.se/utsaljeskolan och läsa
mer.
Även du som förälder ska vara uppmärksam på om ditt barn kan vara utsatt för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Några tecken på detta kan vara att han/hon:
 tappar intresset för skolan
 verkar ledsen, orolig eller sover dåligt
 klagar på ont i magen
 känner motvilja att gå till skolan
 saknar kamrater
11
09.03.30
Känner du oro för att ditt barn kan vara utsatt för diskriminering, trakasserier
eller annan kränkande behandling är det viktigt att du snarast vänder dig till
klassansvarig eller till någon i trygghetsgruppen.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Om du
misstänker att så är fallet råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet
att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på situationen. Även i
sådana här fall rekommenderar vi att du snarast vänder dig till klassansvarig
eller till trygghetsgruppen.
Det är således av största vikt att ni föräldrar och vi i skolan hjälps åt i arbetet
mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
De vuxna som arbetat i trygghetsgruppen är:
Marie Hansen
Victor Horvath
Nina Andersson
Kerstin Rutenborg-Larsson
Eliselotte Blomberg
Christian Skytt
Susanne Vistam
Helena Hansson
A-enheten
B-enheten
C-enheten
D-enheten
E-enheten
E-enheten (Fritidsgården)
Skolsköterska
Skolkurator
Teamet nås på telefon 08/53530475 eller 08/53530471
12
09.03.30
Årsplan
Likabehandlingsplanen
Detta gör vi i Utsäljeskolan 2009
Januari
* Genomgång av planen, med mallen från kommunen som underlag, görs av
. arbetsgruppen på skolan.
Februari
* Remiss går till ledningsgruppen, trygghetsgruppen, samråd med föräldrar samt
Karin Särkijärvi Zettervall.
Februari - maj
*All personal på skolan ska gå igenom den nya likabehandlingsplanen. Ansvarig
för detta är skolans rektor.
Under hela året
* Personalen arbetar vidare med Olweus-modellen och får konkreta förslag på
åtgärder vid mobbning. Ansvarig för detta är rektor och de s.k nyckelpersonerna
i Olweus-modellen.
April och september
* Elevenkät om mobbning från trygghetsgruppen. Ansvariga är trygghetgruppen.
Maj
* Elevenkät om mobbning från Olweus, med resultatinformation till personalen.
Ansvariga är Olweus-teamet.
September
* Utvärdering och revidering av planen i samband med första Olweusmötet.
* Information om att likabehandlingsplanen finns på hemsidan samt bilaga 1 och 2
delas ut till alla föräldrar vid föräldramötet ht -09. Ansvarig för detta är rektor.
13