Arbetsmiljö

Arbetsmiljö
Gunnel Persson Anette Ranefjärd
HR- strateger Regionkontoret
Arbetsmiljö är ett samspel
människa, teknik & organisation
Hur den fysiska miljön är ordnad
Stämningen och den sociala miljön
Teknik och IT-system som används
Hur arbetsorganisationen ser ut
Vad arbetet innehåller
Främja
hälsa
Förebygga
ohälsa
Åtgärda
ohälsa
Arbetsmiljöpolicy/riktlinjer
Systematiskt
arbetsmiljöarbete
Rehabiliteringsprocess
Hälsofrämjande
arbetsplats
Riskbedömning
Insatser för
sjukskrivna
Friskvård
Tidiga
signaler på
ohälsa
Rehabilitering
Koncernnivå
Arbetsmiljöpolicy
Riktlinjer
Information och utbildning
Förvaltningsnivå
Arbetsmiljöplan
samverkansgrupp
Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem
Arbetsplatsnivå
Arbetsplatsträff
Skyddsrond
Riskanalyser
Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro
Samverkansgrupp
Medarbetarnivå
Utvecklingssamtal
(Chef – medarbetare)
Lönesamtal
Vardagen
Vad är en bra arbetsmiljö?
Lagstiftning
lagar
rutiner
dokument
paragrafer
relationer
attityder
engagemang
värdegrund
Arbetsmiljö & verksamhetens resultat
God arbetsmiljö
ger god ekonomi
”Företagets viktigaste kapital sitter mellan öronen på medarbetarna.
Det kapitalet måste vårdas för att inte förstöras.
En stressad hjärna kan inte samarbeta, vara kreativ och hitta nya lösningar.
Dessutom har alla hjärnor fötter som kan traska iväg till konkurrenterna.”
Lennart Levi
professor emeritus Karolinska Institutet
Tillsynsmyndighet
Lagstiftare
Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver
sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls
Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera
arbetsmiljön
Arbetsmiljöinspektioner, ”6:6 a” anmälningar
Arbetsmiljöverket
Sunt arbetsliv
Att må bra på jobbet!
Vad är skillnaden mellan en bra arbetsmiljö och
systematiskt arbetsmiljöarbete?
Arbetsgivaren ska planera, leda och
kontrollera verksamheten
Göra riskbedömningar
Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud
Genomföra åtgärder
Kontrollera åtgärderna
Fördela arbetsmiljöuppgifter
Arbetstagaren har också ett ansvar
Medverka i arbetsmiljöarbetet
Följa givna föreskrifter och instruktioner
Underrätta AG om det föreligger omedelbar
och allvarlig fara för liv och hälsa
Delta i genomförandet av åtgärder
Använda skyddsanordningar och personlig
skyddsutrustning
När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor?
Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Diskussion
Fallbeskrivning Skogsviksskolan
Från Sunt Livs Arbetsmiljöutbildning
Hur jobbar vi med åtgärder för att förebygga ohälsa på
vår arbetsplats?
Kan vi ge några konkreta exempel?
Friskfaktorer
Friskfaktorer*
Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
God kommunikation i form av återkoppling mellan medarbetare
och chefer
Rättvis organisation, klara regler, respekt för alla, transparens
Kompetensutveckling hela yrkeskarriären
Stöd till chefer/arbetsledare
Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning
Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen
*Identifierade friskfaktorer i flera vetenskapliga studier med relevans för kommun- och landstingssektorn.
Risker-tänk även på…
Ny teknik
Distansarbete
Inhyrd personal
Transporter
Ekonomiska krav
Riskbedömning
- ska dokumenteras
Vid förändringar i organisationen
I särskilt riskfyllda miljöer
Vid utredningar av olyckor och tillbud
Regelbundet – t ex skyddsrond
Checklista Våld och hot
Swot-analys
Styrkor (interna faktorer)
Möjligheter (yttre faktorer)
Svagheter (interna faktorer)
Hot (yttre faktorer)
Arenor för arbetsmiljöarbete
Samverkansgrupp
APT
Medarbetarsamtal
Skyddsrond
Riskbedömning
Medarbetarundersökning
Kartläggningar
I vardagen
Underlätta planering med ett årshjul
Dec
Jan
Nov
Okt
Feb
MÅL
Sep
Mars
Aug
April
Juli
Maj
Juni
Diagnosfördelning sjukfall som är längre än 60 dagar
(2016-09-29)
-boende i Halland oavsett sysselsättning
4%
6%
9%
Psykiska sjukdomar
Muskel-Skelett
Övriga
12%
51%
Tumörer
Skador-Förgiftningar
Hjärta-Kärl
18%
Källa: Försäkringskassan
Diagnosfördelning sjukfall som är längre än 60 dagar
(2016-09-29)
- anställda vid Hallands kommuner och landsting
5%
3%
10%
Psykiska sjukdomar
Muskel-Skelett
Övriga
13%
Tumörer
54%
Skador-Förgiftningar
Hjärta-Kärl
15%
Källa: Försäkringskassan
Sjukfall och Rehabilitering
Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta
rehabilitering.
Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns
före sjukdomen eller skadan.
I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika
hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av
sjukdomen eller skadan.
Aktivt arbete med sjukfall och
rehabilitering
Förkorta sjukskrivning och underlätta återgång, tidiga åtgärder
Chefen är uppmärksam på tidiga signaler på ohälsa
Chefen tar tidig kontakt med medarbetaren – under
den första veckans sjukfrånvaro
Vid upprepad korttidsfrånvaro – (4) 6 fall under de
senaste 12 månaderna
Vid längre sjukfrånvaro än 14 dagar upprättas en
handlingsplan för återgång i arbete
Sjuklöneperioden – steg för steg
Organisatorisk och social
arbetsmiljö (AFS 2015:4)
Tre områden i fokus
• Arbetsbelastning
• Arbetstidens förläggning
• Kränkande särbehandling
Arbeta med OSA
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Kräver kunskaper
Ha mål inom området
Precisering av SAM
Fokus på förebyggande och främjande arbete
OSA kompassen
Hög arbetsbelastning- hur märks det?
Mardrömsvård
Definition konflikt består av 4 delar
Önskemål
Blockerar
Frustration
Agera/Handla
Thomas Jordan
Konfliktanledningar
Konflikter om beteenden
Vanliga och intensivt personliga
Ofta långdragna
Konflikter om sakfrågor och intressen
Handlar om konkreta problem
Rutiner för hur sakfrågor ska hanteras finns oftast
Konflikter om strukturfrågor
Bristfällig struktur i organisationen
Otillräckliga resurser
Thomas Jordan
Två typer av arbetsplatskonflikter
Tvister
Uppkommer p.g.a. meningsskiljaktigheter i avgörande sakfrågor
Avslutas genom överenskommelse
Relationskonflikter
Parterna är frustrerade över andras beteendemönster 
negativa förväntningar
Avslutas inte genom att sakfrågan avgjorts
Thomas Jordan
Tre konfliktnivåer
Individnivå
Individens egenskaper: personlighet,
beteendemönster och livssituation
Relationsnivå
Relationernas egenskaper: meningsskiljaktigheter
eller missförstånd mellan personer
Systemnivå
Systemets egenskaper: brister i organisationen
ABC-modellen eller Konflikttriangeln
B Beteende
A
Attityder
C Motsättning /
Oförenliga mål
Johan Galtung
Dricker vi för mycket idag?
”Varning för superiet”
Beskrivning av en nödvändig dagsranson för den
måttlige år 1754
”En god sup till morgonkaffet eller teét, en god slunt lite
före middagsmåltiden att uppväcka matlusten, en sup
på fisken eller maten, en till aftonmåltiden och en efter
såsom en nödvändig insövningssup”
Standardglas
Starköl 33 cl
50 cl folköl
12 gram ren alkohol
12 cl vin
8 cl starkvin
4 cl starksprit
Mängd per vecka
Kvinnor max 3 standarsglas/
Tillfällen
Män max 4 standardglas/
tillfällen
Minst 2 alkoholfria dagar/
vecka
Kvinna
Man
upp till
upp till
9 glas
14 glas
Låg risk
Låg risk
Kvinna
Man
mellan
mellan
10-25 glas
10-35 glas
Riskbruk
Riskbruk
Kvinna
Man
mer än
mer än
25 glas
35 glas
Skadlig nivå
Skadlig nivå
Tidiga tecken
Alkoholkonsumtionen: för hög, för ofta och vid fel tillfällen
Beteendet: man gör saker man normalt inte gör, brusar upp och visar irritation
Humörsvängningar: irritation, aggressivitet, överdriven hjärtlighet och
munterhet
Alkoholfokusering: tillgången till alkohol vid tjänsteresa, konferenser blir allt
viktigare
Försämrad arbetsprestation: långsammare, skjuter upp
Ströfrånvaro: kommer sent går tidigt, sällan på plats
Förändringar i personligheten: från öppen till tyst och sluten, drar sig undan
Misstanke om alkohol eller drogpåverkan
•
•
•
•
Säkerställande av alkohol/drogpåverkan
Alkotest
Urinprov
Om den misstänkte nekar provtagning
Alkohol/drog-påverkan
Arbetsgivaren ska klargöra vilka interna regler som
gäller om arbetstagaren uppträder påverkad av
alkohol eller andra droger.
•
Arbetet avbryts
•
Säkerställ transport
•
Uppföljningssamtal
•
Dokumentation
Hur kan vi öka tillbudsrapporteringen…
1 allvarlig olycka
29 Olyckor
(mindre allvarliga)
300 Tillbud
Heinrich lag/Heinrich triangel
Herbert William Heinrich,
”Industrial Accident
Prevention,
A Scientific Approach”, 1931
Arbetsskada
Det finns tre olika typer av arbetsskador:
Personskada till följd av olycksfall eller annan skadlig
inverkan i arbetet
Olycksfall på väg till eller ifrån arbetet (färdolycksfall)
Arbetssjukdomar
AJ!
Arbetsskada
Anmälan ska göras om arbetsskadan har medfört eller kan antas medföra:
Rätt till ersättning från Försäkringskassan enligt arbetsskadeförsäkringen
Rätt till ersättning från www.afa.se för inkomstförlust, sveda och värk eller
lyte eller annat stadigvarande men. Kan också ersätta kostnader
läkarvård, mm
OJ!
Tillbud
Ett tillbud är en oönskad händelse som
hade kunnat leda till ohälsa eller
olycksfall för arbetstagare.
Utmaningar inom arbetsmiljöområdet i din
verksamhet ?
www.suntarbetsliv.se