Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och
ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Heterogenitet eller homogenitet i ett
urval av läroböcker i tyska
Heterogeneity or homogeneity in textbooks in German for
Swedish compulsory school
Anna Stadler
Lärarexamen 270 hp
Lärarutbildning 90 hp
2009-03-24
Examinator: Marie Leijon
Handledare: Lisbeth Amhag
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga
ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur
aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning
skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande
läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har
jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis
förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de
granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en
funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i
läroböckerna är relativt jämn.
Sökord: etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion, sexuell läggning
läromedelsanalys, textanalys, tyska, värdegrund
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ................................................................................................ 7
1.1
Syfte och frågeställningar............................................................................................................9
1.2
Definitioner ...................................................................................................................................9
2
TEORETISK BAKGRUND........................................................................ 10
2.1
Kön ..............................................................................................................................................11
2.2
Etnisk bakgrund.........................................................................................................................13
2.3
Religion .......................................................................................................................................14
2.4
Sexuell läggning..........................................................................................................................15
2.5
Funktionshinder .........................................................................................................................16
3
METOD ..................................................................................................... 17
3.1
Reliabilitet...................................................................................................................................18
3.2
Teoretiskt perspektiv .................................................................................................................19
3.3
Etiska problem ...........................................................................................................................19
3.4
Avgränsningar och urval...........................................................................................................19
3.5
Om metodvalet ...........................................................................................................................21
4
RESULTAT ............................................................................................... 21
4.1
Der Sprung! ................................................................................................................................21
4.1.1
4.2
Mahlzeit ......................................................................................................................................23
4.2.1
4.3
Textanalys ...............................................................................................................................23
Das Dach .....................................................................................................................................26
4.3.1
4.4
Textanalys ...............................................................................................................................26
Genau! .........................................................................................................................................28
4.4.1
4.5
5
Textanalys ...............................................................................................................................21
Textanalys ...............................................................................................................................28
Sammanfattat resultat ...............................................................................................................29
4.5.1
Kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna....................................................................29
4.5.2
Kön..........................................................................................................................................30
4.5.3
Etnisk bakgrund.......................................................................................................................31
4.5.4
Religion ...................................................................................................................................33
4.5.5
Sexuell läggning ......................................................................................................................33
4.5.6
Funktionshinder.......................................................................................................................34
DISKUSSION OCH SLUTSATSER .......................................................... 35
KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................... 40
Läroböcker.............................................................................................................................................41
1 Inledning
Skolan har, förutom uppgiften att förmedla kunskap, även i uppdrag att främja
grundläggande demokratiska värderingar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
inleds med att skolans värdegrund och uppdrag beskrivs. Här poängteras att skolan har
en viktig uppgift när det gäller att hos eleverna förankra samhällslivets grundläggande
värderingar. Några av dessa är: ”människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och
män och solidaritet med svaga och utsatta”.1 Var och en som arbetar inom skolan ska
också ”främja aktningen för varje människas egenvärde”2
I kursplanen för moderna språk är ett av målen att sträva mot att eleven ” utvecklar sin
förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra
jämförelser med egna erfarenheter”.3 Under ”Ämnets karaktär och uppbyggnad”
poängteras att eleven i kontakter med andra kulturer förutom rent språkliga kunskaper
även behöver insikter i kulturella, sociala och politiska förhållanden. För att eleverna
ska utveckla en interkulturell kompetens bör elevens förmåga att reflektera över likheter
och skillnader mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer i länder där målspråket
talas utvecklas. Ett av målen som eleven ska ha nått upp till i slutet av nionde skolåret
inom ramen för elevens val är att: ”känna till något om vardagslivet i något land där
språket används”.4 Inom ramen för språkval är målet att eleven ska: ”känna till något
om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används”.5
Läroboken har en viktig roll när det gäller att verkställa detta. I en rapport från
Skolverket framgår att läroboken är det läromedel som används mest frekvent i
undervisningen i engelska – tre av fyra lärare använder läroboken i princip varje lektion.
Man använder sig i stor utsträckning av en enda lärobok, vilket innebär att denna
lärobok utgör basen i undervisningen och således har stort inflytande på lektions-
1
Skolverket (2006)Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo
94 ,s. 3
2
ibid. s. 3
3
Skolverket (2008) Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Moderna språk. s. 34
4
ibid. s. 36
5
ibid. s. 36
7
upplägget.6 Det verkar som att denna tendens att undervisningen baseras på en enda
lärobok är det vanliga i ämnen som språk och NO-ämnen än i ett ämne som t.ex.
samhällskunskap. Dessutom tycks många lärare se läroboken som en garanti för att lärooch kursplanens mål uppfylls.7 Med detta i åtanke blir följden givetvis att lärobokens
makt, särskilt i de ämnen där läroboken används som huvudsaklig kunskapskälla, blir
stor och att höga krav bör ställas på innehållet i läroboken. För att garantera att skolans
värdegrund genomsyrar hela skolans verksamhet behöver läroböckerna i dessa ämnen
präglas av en stor medvetenhet om dessa frågor. För ämnet moderna språk finns även en
annan viktig aspekt, läromedlen ska ge en bild av kulturer i länder där målspråket talas.
Läromedel i språk påverkar också i hög grad hur elevernas bild av målspråkslandet ser
ut. I en undersökning som gjordes på Stockholms universitet och Södertörns högskola
fick studenter som studerade tyska på universitetsnivå svara på frågan om vilka faktorer
de ansåg hade haft störst inflytande på deras uppfattning av Tyskland och tyskar. På
första plats hamnade läraren i grund- eller gymnasieskolan och näst mest inflytande
hade svenska läromedel i tyska och semesterresor i Tyskland.8
Eftersom mitt huvudämne är tyska är jag därför intresserad av att ta reda på hur några
läromedel i ämnet har löst uppgiften att i enlighet med skolans värdegrund skapa en
interkulturell förståelse. Vad jag är intresserad av att ta reda på är vem eller vilka som
får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning. Något som jag anser vara viktigt
när man vill ge en inblick i vardagslivet i en kultur är att visa på variationer inom
landets kultur och att spegla olika människor som lever där. Att skildra enbart det som
betraktas som ”typiskt tyskt” kan leda till att man osynliggör en stor del av den
mångfald som finns inom de tyskspråkiga länderna. Jag vill undersöka om läroböckerna
försöker skildra ett heterogent samhälle eller förhåller sig till en normativ bild av den
tyskspråkiga individen. Eftersom det faktum att även ett utelämnande kan upplevas som
kränkande är något som, enligt min uppfattning, har diskuterats alltmer i samhället
under senare tid är det intressant att studera ifall läromedlen i tyska utelämnar vissa
individer. Förekommer mångfald är det också av intresse att undersöka ifall det är
6
Skolverket. (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. s. 91
7
ibid. s. 25-26
8
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004) Interkulturell pedagogik i teori och praktik, s. 142
8
någon skillnad på hur man skildrar olika personer och i vilka sammanhang de förekommer.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga
ländernas befolkning i några läromedel i tyska som nu används i grundskolan. De
aspekter jag kommer att undersöka är: etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion
och annan trosuppfattning samt sexuell läggning. Mina frågeställningar blir således
följande:
− Vilka individer får representera de tyskspråkiga länderna i de granskade
läroböckerna och i vilken omfattning?
− På vilket sätt skildras aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,
religion samt sexuell läggning i läroböckerna?
1.2 Definitioner
Att genomföra en undersökning som denna utan att blottlägga vad som anses vara
”normen” är i stort sett omöjligt. Att erkänna att det finns en norm är också
problematiskt eftersom det i sin tur kan stärka synen på att det finns en ”normal” tysk
identitet och att de som skiljer sig från den är att betrakta som avvikande. För att kunna
genomföra min studie kommer jag trots detta att använda mig av en kategori som kan
synliggöra hur många av texterna som handlar om heterosexuella personer utan
funktionshinder med tyskklingande namn och som inte ger uttryck för någon religiös
tro. Dessa kommer att refereras till som ”normen”.
Jag kommer även att använda mig av begreppen utdefiniering och normalisering, som
används av Catarina Nyberg och Anders Gustavsson i deras underlagsrapport till
Skolverkets Rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”.9 Med utdefiniering avses ett
systematiskt, men oreflekterat, utelämnande av en minoritetskategori, som sannolikt
beror på otillräcklig medvetenhet om mångfaldsperspektivet. Genom utdefiniering
osynliggörs alla som tillhör minoritetskategorin, genom att inte ens förekommer i
9
ibid. s. 26-27
9
läroböckerna, vilket innebär att de inte heller blir en del av den värld som böckerna
erbjuder eleverna.10
Ett annat centralt begrepp är normalisering. Det innebär att man medvetet undviker att
synliggöra den aktuella minoritetsgruppen för att man inte ska identifiera och särskilja
gruppen. Idén bakom normaliseringsprocessen är att en minoritetsgrupp kan riskera att
bli synliggjord på ett ensidigt och kategoriskt sätt om gruppen blir överexponerad. Detta
kan alltså innebära att man medvetet undviker att skriva explicit om människor från
olika minoritetskategorier för att inte bidra till att de framstår som avvikande.11
2 Teoretisk bakgrund
Läroplanen för grundskolan (Lpo94) inleds med ett avsnitt om skolans värdegrund, här
framgår att skolan ska lyfta fram och förmedla värden som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta.12 I ämnet tyska anges
som ett mål att uppnå i slutet av nionde skolåret, inom ramen för elevens val bland
annat att eleven ska ”känna till något om vardagslivet i något land där språket
används.”13 Inom ramen för språkval ska eleven ”känna till något om vardagsliv,
levnadssätt och traditioner i några av länderna där språket används.”14
På grund av läromedlens dominerande roll i undervisningen ligger alltså mycket av
ansvaret på att ge denna inblick i vardagsliv, levnadssätt och tradition på läroboken.
Eftersom skolans värdegrund ska genomsyra hela skolans verksamhet är det viktigt att
inga läromedel undantas från kravet att bidra till undervisningen i frågor som rör kön,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.15
10
Nyberg, Catarina och Gustavsson, Anders. (2006) En granskning av hur funktionshinder framställs i ett
urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s.
37
11
ibid.
12
Lpo94. s. 3
13
Skolverket. (2000) Kursplan moderna språk. .s. 35
14
ibid. s. 36
15
Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik.(2006) Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan,
s.88
10
Särskilt viktigt är att inga eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av
kränkningar förekommer i ett läromedel.16
Väsentligt är då att även reflektera över vad som kan anses vara att betrakta som uttryck
för diskriminering eller kränkningar. Det finns forskare som anser att lagstiftning mot
diskriminering har lett till att diskrimineringen har ändrat form och blivit mer subtil,
men att det fortfarande förekommer. Detta gör diskrimineringen svårare att upptäcka
och att bekämpa.17
En sådan form av subtilare och förmodligen inte ens avsiktlig diskriminering kan vara
att utelämna en viss minoritetskategori, vilket kan leda till att elever som läser
läroboken och som identifierar sig själva med den minoritetskategorin kan uppleva
texterna som diskriminerande och exkluderande. Att få elever att känna sig uteslutna
stämmer dåligt överens med de värden om människors okränkbarhet och lika värde,
som enligt läroplanen ska ingå i skolans värdegrund. Ett annat problem kan också vara
att minoritetsgrupperna bara nämns i egenskap av att tillhöra just dessa grupper och att
de därför enbart skildras i specifika sammanhang. Detta är också något man bör vara
vaksam för eftersom det kan göra att man förstärker känslan av att gruppen är
avvikande, då man överexponerar det som anses vara en avvikelse från normen och låter
personen karakteriseras som en representant för just den minoritetsgruppen istället för
att synliggöra den enskilda individen.18
Först när minoritetsgruppen är närvarande i text eller bild, men det som skiljer individen
från ”normen” inte ges någon särskild uppmärksamhet, utan osynliggörs bland övrig
information om personen eller sammanhanget kan man tala om en genuin likabehandling.19
2.1 Kön
Lärobokstexter, reklam, bilder och andra medietexter påverkar våra värderingar och
attityder och vårt sätt att se på oss själva. Vill man förändra rådande genusstrukturer är
det därför nödvändigt att analysera och försöka förstå vilken innebörd texterna har för
16
Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285, s. 6
17
ibid.s. 42
18
ibid. s. 28-29
19
Nyberg, s. 38
11
oss och vad det är de förmedlar. Vi lever i en värld som är full av budskap om hur
pojkar och flickor, män och kvinnor ska vara.20 Läroboken har som tidigare nämnts en
stor inverkan på elevens syn på Tyskland och tyskar och har därför en stor del av
ansvaret för att synliggöra både män och kvinnor i de tysktalande länderna. 21
I en studie av läromedel i tyska från 1965-1995 belyser Frank-Michael Kirsch att det
kan uppstå motsättningar mellan att å ena sidan tillgodose läroplanens strävan att skolan
ska bidra till ökad jämställdhet och å andra sidan skildra de kulturella förhållandena i
målspråkets länder. När Statens läromedelsnämnd granskade läroböcker i tyska
kritiserades många av läroböckerna för att de skildrade en föråldrad syn på kvinnan.
Den mer med verkligheten överensstämmande bilden fick då ge vika för moderna
svenska förhållandens bild av kvinnan. Problemet var att de beskrivna förhållandena var
en del av den samhälleliga verkligheten i målspråksländerna. Statens läromedelsnämnd
ansåg det ändå som riktigt att ta bort de texter som skildrade enligt svenska värderingar
föråldrade könsroller, eftersom nämnden ansåg att inget hindrade att ett svenskt
läromedel låg ett steg före verkligheten. Den tyska hemmafrun försvann därför ur läroböckerna och kvinnorna skildrades nästan uteslutande som yrkesarbetande. De svenska
förhållandena hade överförts till Tyskland.22
Ett exempel på sådant som läromedelsgranskningen ville få bort ur läroböckerna är
texten där en pojke berättar hur gammal hans pappa är, men inte uppger sin mors ålder,
för att det inte är artigt att uppge en kvinnas ålder. Detta ansåg läromedelsgranskarna
vara ett gammaldags beteende, som inte hörde hemma i en modern lärobok. I Tyskland,
Österrike och Schweiz skulle det ha varit ett grovt övertramp att fråga efter en kvinnas
ålder när boken kom ut 1985 och strider där fortfarande mot gällande vett- och
etikettregler.23 Läroboksförfattarna kritiserades alltså för ett korrekt återgivet beteende
för målspråkslandet.
Britt-Marie Berge och Göran Widding som analyserade aspekten kön för Skolverkets
rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” menar att en föredömlig lärobok med
avseende på kön är en lärobok som ”genomgående gestaltar och förmedlar jämställdhet
20
Svaleryd, Kajsa. (2002) Genuspedagogik,. s. 130
se s. 2 i denna uppsats
22
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2007) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. s. 129-132
23
ibid, s. 131
21
12
mellan kvinnor, män och transpersoner”. Den bör också innehålla inslag som ”aktivt
och medvetet främjar lika rättigheter och möjligheter, motverkar traditionella
könsmönster samt uppmuntrar eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina
intressen oberoende av könstillhörighet.”24 Men hur hanterar man situationer där en
korrekt återgivning av verkligheten i ett annat land strider mot den bild av genus som
den svenska skolan vill förmedla?
2.2 Etnisk bakgrund
I styrdokumenten betonas att globalisering, intensifiering av internationella kontakter,
internationell migration, ökad handel, internationell kommunikation etcetera är fenomen
som är framträdande i dagens samhälle och att detta bör ge genomslag i undervisningen.
I läroplanen för grundskolan kan man läsa att ett internationellt perspektiv leder till en
ökad ”förståelse för den kulturella mångfalden inom landet”.25
I kursplanen för moderna språk från år 2000 står det även att utbildningen i moderna
språk har som syfte att ”vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer.”26 Som
mål att sträva mot nämns att eleven ska ”…utveckla sin förmåga att reflektera över
levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna
erfarenheter.”27 När man beskriver bedömningens inriktning framgår att bedömningen
bland annat ska inriktas på hur väl eleven har utvecklat sin interkulturella förståelse,
samt att: ”Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i länder där
språket talas och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna
kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som
i olika kulturer påverkar kommunikationen.”28 Här har man genom en omformulering
från tidigare kursplaner ändrat från att eleven skulle reflektera över den andra kulturen i
relation till ”svenska förhållanden” och anger istället ”egna kulturella erfarenheter” som
utgångspunkt för reflektionen. Vad som är problematiskt med den nuvarande
formuleringen är fortfarande att de kulturer som eleven ska reflektera över, jämföra med
24
Berge, Britt-Marie och Widding, Göran.(2006) En granskning av hur kön framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 8-9
25
Lpo 94, s. 6
26
Skolverket. (2006) Kursplan moderna språk. s.33
27
ibid. s. 34
28
ibid. s. 37
13
och utveckla förståelse för fortfarande verkar antas vara en enhetlig kultur som kan
observeras utifrån.29
I dagens samhälle lever en stor del av befolkningen i en verklighet som befolkas av
människor med skild kulturell, etnisk eller religiös bakgrund. Europeiska länder som
inte har haft krig har tagit emot flyktingar som genom alla krig både inom och utanför
Europa har sökt sig från sina hemländer.30 Dagens Europa präglas av en kulturell
mångfald och man kan se olika tendenser att hantera det. Det finns både en ökande
orientering mot det privata, som familj, lokalsamhälle, etnicitet och rötter och ett
närmande till människor och kulturer från skilda länder i en alltmer globaliserad
tillvaro.31 Det är också viktigt att betona att en individ också kan betrakta sig själv som
tillhörande flera olika kulturer och att etniciteten kan ta sig olika uttryck vid olika
tidpunkter och i olika sociala sammanhang.32 Kursplanen har öppnat för att vi betraktar
Sverige som ett mångkulturellt samhälle, men verkar fortfarande ha synen att målspråkens kultur är enhetlig.
2.3 Religion
Att avgöra om en skildring av religion är i enlighet med skolans värdegrund eller ej kan
vara svårt, men vänder man på det och väljer att undersöka om det förekommer något i
läroböckerna som strider mot värdegrunden blir det lite mindre problematiskt menar
Kjell Härenstam, som undersökte hur religion skildrades i läroböcker för Skolverkets
rapport 285. I de läroböcker som Härenstam granskade kunde han inte finna något som
direkt stred mot värdegrunden. Han påpekar att ett problem kan vara att det finns
företrädare för olika religioner vars värderingar står i konflikt med läroplanernas.33 I
kursplanen för tyska står religion inte uttryckligen omnämnt som något som ska ingå
kursen, men när man talar om att eleven ska ha kunskaper om levnadssätt och
samhällsförhållanden i de länder där språket talas, ha kännedom om vardagsliv och
29
Tornberg, Ulrika. (2000) Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om” kommunikation” och
”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000, s. 240
30
Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella
lärandemiljöer. s. 2
31
Ålund, Aleksandra. (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet, s. 9-10
32
Runblom, Harald. (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker.
Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 49
33
Härenstam, Kjell (2006) En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 4-5
14
traditioner så måste man nog anse att religion är en del av det som bör finnas med i
undervisningen.34 Intressant är här att se i vilken omfattning och på vilket sätt man har
valt att ta upp frågor som rör religion i läromedlen i tyska.
2.4 Sexuell läggning
I Håkan Larsson och Maria Roséns rapport ”En granskning av hur sexuell läggning
framställs i ett urval av läroböcker”, underlagsrapport till Skolverkets rapport 285, pekar
de inledningsvis på två saker: Dels att det i deras uppdrag – att granska hur sexuell
läggning framställs, indikeras att sexuell läggning skulle innebära homo- eller
bisexualitet, alltså det som avviker från Skolverkets förgivet tagna referenspunkt:
heterosexualiteten. Dels att den sexuella läggningen inte nämns explicit i de
styrdokument som behandlar skolans värdegrund, till skillnad från t.ex. kön och etnisk
härkomst.
De väljer också att inte bara undersöka förekomsten av heterosexualitet i förhållande till
bi- och homosexualitet utan undersöker även heteronormativiteten i läromedlen. Man
bör komma ihåg att heterosexualitet och heteronormativitet inte är synonyma begrepp.
Heteronormativitet innebär inte enbart en förväntad heterosexualitet, utan handlar även
om heterosexualitet i en förväntad form. Istället för att utgå ifrån att det som ska
studeras under sexuell läggning enbart är homo- och bisexualitet och hur det skildras, så
väljer jag, liksom Larsson och Rosén, att istället undersöka hur olika sexuella
läggningar framställs och vad som tas för givet i dessa framställningar. 35
I de läroböcker Larsson och Rosén granskade fann de att det när man skildrar familjer
ofta rör sig om kärnfamiljer, med en man och en kvinna med två barn. Att sådana bilder
ständigt upprepas gör att framställningen kan uppfattas som starkt normativ. Den
heterosexuella
familjen
framstår
som
”familjen-om-inget-annat-nämns.”36
De
genomförde i rapporten även en ämnesövergripande analys av hur sexuell läggning
framställdes i de granskade läromedlen och konstaterade att heterosexualitet förutsattes
om inget annat nämndes. Beskrev man sexuella känslor, kärlek eller intimitet så gällde
detta något som skedde mellan man och kvinna. Annars var benämningen uttryckligen
34
Skolverket. (2006) Kursplan moderna språk, s. 33-37
Larsson, Håkan och Rosén, Maria (2006,) En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval
av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 5-7
36
ibid. s. 31
35
15
homosexuell kärlek eller homosexualitet. Bi- och homosexualitet skildrades alltså inte
som något dåligt eller abnormt i läroböckerna, men fortfarande är det tydligt att det i
framställningarna är något avvikande eftersom det fortfarande särskilt kommenteras när
det inte rör sig om heterosexualitet. Det verkar fortfarande vara en bra bit kvar tills
homosexuella personer dyker upp i läroböckerna utan att gestaltas som just homosexuella. Läromedlen är således att betrakta som heteronormativa.37
2.5 Funktionshinder
Då
Catarina
Nyberg
och
Anders
Gustavsson
granskade
läroböcker
i
biologi/naturkunskap, historia religionskunskap och samhällskunskap, fann de att
funktionshindrade förekom i mycket liten utsträckning.38 De konstaterade även att när
läroboksförfattarna tar upp något om funktionshinder, så gör de det på ett kortfattat och
relativt stereotypt sätt och funktionshinder framstår främst som något avvikande och
onormalt. Personer med funktionshinder förekommer också, med mycket få undantag,
endast i egenskap av den egna funktionsnedsättningen och aldrig i relation till att en
persons erfarenheter av ett gott liv beskrivs. Funktionshindret hamnar i förgrunden och
personen bakom funktionshindret förblir osynlig.39
De konstaterade även att så gott som alla de granskade läroböckerna, mer eller mindre
explicit, presenterade bilder av en tänkt normalt fungerande människa. Det faktum att
inte alla människor motsvarar denna mall diskuterades knappast alls, vilket enligt
Nyberg och Gustavsson, ger intrycket att läroböckerna och deras författare, framställer
funktionshinder som något onormalt och i och med detta exkluderar kategoriseringen
”personer med funktionshinder” från textens tänkta ”vi”.40
Att funktionshinder fick så lite utrymme i läroböckerna kan enligt Nyberg och
Gustavsson tolkas antingen som utdefiniering eller normalisering. I de granskade
läromedlen förekom funktionshindrade i mycket liten utsträckning. Man skulle kunna
tolka det som att läromedelsförfattarna har undvikit att skriva explicit om människor
med funktionshinder för att inte bidra till att de framstår som avvikande och att det
således skulle röra sig om ett medvetet försök till normalisering. Vad som talar emot
37
ibid. s. 33
Nyberg, s. 22
39
ibid. s. 27-32
40
ibid. s. 4
38
16
den tolkningen är att det i stort sett aldrig förekommer funktionshindrade i
lärobokstexter som beskriver människors vardag och där funktionshindret bara
förekommer som något alldagligt, som man inte fäster någon större uppmärksamhet vid.
Därför anser Nyberg och Gustavsson att utelämnandet av funktionshindrade i
läromedlen snarare är ett uttryck för utdefiniering.41
Nyman och Gustavsson menar därför att det sätt som läromedelsförfattarna skildrar
funktionshinder inte kan anses leva upp till läroplanernas målformuleringar om en
gemensam värdegrund när det gäller demokrati och jämställdhet. Det saknas
beskrivningar av livsvillkor och erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningar och
där funktionshinder tas upp är det med stereotypa exempel.42
3 Metod
I undersökningen kommer jag att använda mig av både av kvantitativ och av kvalitativ
metod, eftersom jag inte bara vill undersöka förekomsten av representanter för de olika
minoritetsgrupperna i läroböckerna, utan även är intresserad av att ta reda på hur de
skildras.
För att kunna dra generella slutsatser med mätbara resultat använder jag kvantitativ
metod och mäter med hjälp av denna hur fördelningen är på vilka som får representera
de tyskspråkiga ländernas befolkning. På så sätt får jag en övergripande bild av hur stor
del som är kvinnor respektive män, samt hur stor förekomsten är av personer som på
olika sätt avviker från ”normen” i någon av aspekterna etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning eller funktionshinder. Kvantifieringen gör det också möjligt att i viss
mån jämföra de analyserade läroböckerna med varandra när det gäller hur många
personer som avviker från ”normen”, som förekommer i respektive lärobok. För att
kunna genomföra detta kommer jag att göra en genomläsning av de valda läroböckerna
och i samband med detta göra en innehållsanalys. Genom att göra en innehållsanalys
kan jag göra kvantifierande jämförelser av förekomsten av vissa element i texten.43
41
. ibid. s. 37-39
ibid. s. 28
43
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt s. 84
42
17
Det kvantitativa greppet används i denna uppsats för att skapa en överblick. Då de olika
inslagen av personer som avviker från ”normen” är urskiljda i den kvantitativa
undersökningen kommer jag att med hjälp av kvalitativ textanalys och genom belysande
exempel studera hur respektive bok beskriver de personer som avviker ifrån normen.
Metoden i min undersökning är inspirerad av och har samma utgångspunkter som den
tematisering och tolkning Catarina Nyberg och Anders Gustavsson gör i sin granskning
av hur funktionshinder framställdes i ett urval läroböcker. Efter att i ett första steg ha
undersökt närvaro eller frånvaro av individer som inte tillhör ”normen” övergår jag i
den kvantitativa analysen till att redovisa allt explicit som står om de olika
minoritetskategorierna. Detta har därefter tematiserats främst utifrån vad som skrivs i
det aktuella exemplet och i vilket sammanhang de förekommer. Här relateras även till
frånvaro av personer som inte tillhör ”normen”. Detta görs i detta steg separat för varje
lärobok. Därefter har representationer från de olika minoritetskategorierna från alla fyra
läroböcker jämförts och sammanställts i ett övergripande mönster. Slutligen, har de
tematiska mönstren tolkats i syfte att försöka fördjupa förståelsen av vad minoritetskategoriernas närvaro och frånvaro i texterna kan tänkas betyda. Här fokuseras på hur
minoritetskategorierna är närvarande eller frånvarande.44
3.1 Reliabilitet
Analysen utgår främst från en hermeneutisk tradition och tolkningen kommer in
successivt under analysens gång. Jag försöker alltså svara på frågan ”Vad är det som
visar sig och vad är innebörden i det?” Tolkning av texterna i läromedlen är den
huvudsakliga forskningsmetoden och detta innebär att min egen förförståelse i viss mån
kommer att påverka resultatet.45 Detta ofrånkomliga faktum påverkar givetvis
undersökningens reliabilitet. För att trots detta göra uppsatsen så tillförlitlig som möjligt
är det därför viktigt att jag är tillräckligt noggrann i textläsningen.46 Dessutom kommer
jag att eftersträva en genomskinlighet genom att förklara begrepp jag använder, redovisa
material och källor och eftersträva att ha en tydlig argumentation för att öka
reliabiliteten av den genomförda undersökningen.
44
Nyberg, s. 15-16
Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim-Paus, Finn (1997) Att utreda, forska och rapportera. s. 230232
46
Bergström & Boréus, s. 39
45
18
3.2 Teoretiskt perspektiv
Det övergripande teoretiska perspektivet i analysen baseras på antagandet att människan
i sitt sociala liv strävar efter att skapa ordning och därför delar in individer i olika
sociala kategorier, som tilldelas vissa egenskaper. De sociala konstruktionerna kan leda
till att det skapas förgivet tagna, stereotypa föreställningar, som uppfattas som fakta om
vad exempelvis ett funktionshinder är. Av speciellt intresse för denna undersökning är
vilka innebörder olika sociala kategorier, som exempelvis kvinna, invandare, muslim,
homosexuell eller funktionshindrad tilldelas i de analyserade läroböckerna.47 Min avsikt
är att se om det finns några gemensamma drag i hur man väljer att skildra personer som
tillhör en viss minoritetskategori och även om det finns skillnader mellan de olika
läroböckerna. Berättelser i läroböckerna om personer som tillhör ”normen” kommer
också att studeras för att se om dessa skildringar bidrar till att förstärka ett normativt
förhållningssätt till vad som är tysk kultur.
3.3 Etiska problem
Ett etiskt problem med undersökningen är att jag har valt att använda mig av begreppet
”normen” för att underlätta när jag refererar till de heterosexuella personer med
tyskklingande namn, utan funktionshinder och vars religiösa tillhörighet inte omnämns,
som förekommer i böckerna. Detta kan i sig leda till uppfattningen att det finns en
”normal” tysk identitet och att de aspekter jag valt att studera är att betrakta som
onormala eller avvikande. Att jag dessutom väljer att fokusera på vissa aspekter kan
göra de blir överexponerade. Ett tolkningsproblem är också att det givetvis kan vara så
att en person med ett tyskklingande namn som nämns i en text utan att det uttryckligen
beskrivs att denne är exempelvis homosexuell, givetvis skulle kunna vara det. I min
undersökning har jag valt att tolka det som att denna person tillhör ”normen” om det
inte på något sätt framgår att han är homosexuell.
3.4 Avgränsningar och urval
På grund av uppsatsens omfång begränsar jag min undersökning till fyra läroböcker
som används i grundskolan i undervisning i tyska steg 2. Eftersom jag ämnar granska
läroböckerna utifrån läroplanens värdegrund har jag valt läroböcker som publicerats
47
Nyberg. s. 6-7
19
tidigast år 2000, då de bör vara skrivna och utformade i enlighet med den nu gällande
läroplanen, som är från 1994. Böckerna är utgivna av olika förlag och har olika
författare. Det innebär inte att urvalet av läroböcker nödvändigtvis är representativt,
men min avsikt har varit att skapa ett urval som representerar variation med avseende på
bokförlag och läromedelsförfattare. De läromedel som kommer att analyseras i denna
uppsats är:
− ”Der Sprung! 2” av Zandra Wikner – Strid, Anders Odeldahl och Angela Vitt,
utgiven av Almqvist & Wiksell år 2001.
− ”Mahlzeit 2” av Kicki Karlsson, Ann-Kristin Lindström och Gudrun Schornack,
utgiven av bokförlaget Natur och Kultur år 2002.
− ”Das Dach 2” av Horst Sturmhoeffel och Marie Sturmhoeffel, utgiven av
Studentlitteratur år 2005
− ”Genau! 2” av Monica Gustavsson, Urs Göbel och Hans Sölch, utgiven av
Bonniers förlag år 2006.
Jag väljer att enbart fokusera på textböckerna och inte på övningarna, eftersom det i
första hand är texterna som skildrar människor och händelser, medan övningarna oftast
anknyter till textstycket. För att omfånget av uppsatsen inte ska bli alltför stort kommer
jag även att begränsa mig till att enbart analysera texterna och inte göra någon
bildanalys. Däremot kommer jag att använda mig av bilderna som ett stöd till min
textanalys om de kan komplettera information som saknas i texterna.
Skolverket granskade i rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?” hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställdes i läromedel
i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
48
I min
uppsats har jag därför valt att utgå ifrån samma kriterier och studera hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i läromedlen i
tyska, samt undersöka förekomsten av representanter för de olika grupperna.
48
Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285
20
3.5 Om metodvalet
En metod som även innehöll analys av tillhörande övningsböcker hade kunnat ge
kompletterande upplysningar till min undersökning, vilket möjligen hade kunnat
påverka resultatet. En bildanalys hade också kunnat ge en tydligare bild av lärobokens
innehåll i avseende på de granskade aspekterna. Att jag har valt att begränsa min
undersökning till att enbart omfatta läromedel för tyska steg 2 gör också att
helhetsbilden som läroboksförfattarna förmedlar av det tyska vardagslivet för hela
grundskolan uteblir.
4 Resultat
I det första steget i undersökningen redovisas analysen av varje enskild lärobok för sig.
Läroböckerna ges först en kortfattad introduktion där den övergripande uppbyggnaden
av läroboken och bokens sätt att skildra tysk kultur och tyskt vardagsliv beskrivs. I
analysens första led undersöks närvaro eller frånvaro av individer som inte tillhör
”normen”, samt hur många individer av manligt respektive kvinnligt kön som
förekommer. Därefter åskådliggörs med hjälp av exempel ur läromedlen på vilket sätt
dessa personer skildras.
4.1 Der Sprung!
I ”Der Sprung!” finns en hel del texter som är uppbyggda som dialoger. Situationerna är
ofta enkla vardagssituationer där personerna beställer mat, gör inköp, går på disco eller
bio etcetera. De tysktalande ländernas samhällsförhållanden och kultur beskrivs i form
av stycken med bilder som visar olika sevärdheter och företeelser från de tysktalande
länderna, påminnande om resebroschyrernas bild av de tysktalande länderna. Ett stycke
handlar också om julfirandet. En hel del av styckena beskriver företeelser snarare än
människor och vardagsliv, eller handlar om djur eller saker. Ofta saknas direkt koppling
till de tysktalande länderna.
4.1.1
Textanalys
Det förekommer 64 personer i texterna i ”Der Sprung!” Av dessa är 33 av manligt kön
och 31 av kvinnligt kön.
21
De personer med annan etnisk bakgrund än från någon av de tysktalande länderna som
förekommer i boken är den amerikanske apotekaren som uppfann Coca Cola, den
brittiske matematiker som ritade konstruktionsritningen till den första datorn och en
tjeckisk författare som skrev om konstgjorda människor, som han kallade robotar. Dessa
tre har ingen direkt koppling till tysk kultur och finns med i läroböckerna enbart för att
styckena råkade handla om Coca Cola, datorer och robotar.49 Kanske kan man även
nämna att Pippi Långstrump också förekommer och hon är ju som bekant av svenskt
ursprung.50 Sammanlagt förekommer alltså i ”Der Sprung!” fyra personer med annan
etnisk bakgrund än ”normen.”
Religion förekommer endast i kapitlet om julfirandet. Kapitlet inleds med att man
berättar om Marcus och om hur han och hans familj firar jul genom att besöka kyrkan.
Det framkommer också att Marcus egentligen inte går i kyrkan så ofta. I en liten notis i
samma kapitel berättar man att man i Tyskland firar Nikolaus den 6 december genom att
barnen ställer sina skor utanför dörren och att Nikolaus sedan lägger kex och choklad i
skorna.51 Stycket belyser snarare traditioner än religiositet.
I boken förekommer inga berättelser om kärlek mellan ungdomar. Ett heteronormativt
synsätt framkommer dock i de två fall hela familjer beskrivs, båda dessa familjer består
av mamma, pappa, en son och en dotter. Den klassiska kärnfamiljen.52 Några homoeller bisexuella individer förekommer således inte.
Inga funktionshindrade förekommer i boken.
Trots att jag inte kommer att ge mig in på en bildanalys måste jag ändå påpeka att Sonja
Reuterskiöld, som står för de flesta av teckningarna i ”Der Sprung!” är mer progressiv
än vad texterna egentligen är. Hon tecknar personer med olika hudfärg och försöker
frångå de traditionella könsrollerna. Till ett av styckena har hon till och med gått ifrån
lärobokstexten, som handlar om en manlig reporter och tecknat en kvinnlig reporter
istället. Troligen är det på grund av att hon inte har förstått att det i tyskan innebär en
manlig reporter om det står ”der Reporter”. Hade det varit en kvinna hade det stått ”die
49
Wikner – Strid, Zandra, Odeldahl, Anders och Vitt, Angela (2002) Der Sprung! , s. 24, 42 och 43
ibid. s. 29
51
ibid. s. 91-93
52
ibid. s. 54 och 86
50
22
Reporterin”.53 Detta misstag tyder på att bilderna snarare visar på tecknarens vilja att
undvika en fullständigt normativ personskildring än att läroboksförfattarna har haft
sådana tankar när de skrev texten.
4.2 Mahlzeit
I ”Mahlzeit” förekommer många små ”vardagliga berättelser” ur unga människors liv.
Här har man valt att skildra livet i de tysktalande länderna ur ungdomars perspektiv. De
”turistguide-liknande” inslagen, som används i exempelvis ”Der Sprung!” för att
beskriva städer och länder uteblir i ”Mahlzeit”. Realia om olika länder och städer
skildras istället genom att de förekommer som en del i ungdomarnas berättelser om livet
och ibland i små korta faktarutor. Istället har läroboksförfattarna valt att fokusera på
ämnen som de tror kan vara intressanta för eleverna. Kärlek är ett återkommande tema
och så även olika aktiviteter som kan tänkas tilltala ungdomar, såsom live-rollspel,
konserter, dataspelsträff och sport.
4.2.1
Textanalys
I ”Mahlzeit 2” förekommer 93 personer i lärobokstexterna, av dem var 48 män/pojkar
och 45 kvinnor/flickor. Det är endast två av berättelserna i boken som skildrar personer
som avviker från ”normen”. En av dem har en turkisk flicka som huvudperson och i den
nämns också hennes familj kortfattat. Den andra berättelsen handlar omen flicka som är
både funktionshindrad och från Iran.
Kvinnor och män förekommer i ungefär lika stor utsträckning och båda könen
framställs som aktiva. Ingen tydlig skillnad kan märkas i skildringen av pojkar och
flickor. I ett stycke där berömda personer från tysktalande länder skildras är männen
Albert Einstein, Arnold Schwarzenegger och bröderna Grimm. Kvinnorna som skildras
är Drottning Silvia och Bertha von Suttner. När männen skildras är det deras
prestationer som är i centrum. Drottning Silvia beskrivs visserligen som språkkunnig,
men resten av stycket beskriver hennes familjeförhållanden. Bertha von Suttner
förekommer i en liten berättelse om två tjejer som har fått som skoluppgift att de ska
hålla ett föredrag om berömda kvinnor i Österrike. Fokus blir här på att hon är kvinna
53
ibid. s. 89
23
och berömd, detta förstärks också av att hon beskrivs som en ”Powerfrau”.54 En skillnad
i hur berömda män och kvinnor skildras kan alltså märkas i detta stycke, men lägger
man ihop samtliga kända personer i boken så dominerar kvinnorna till antalet.
Den turkiska flickan, Sahia, bor i Duisburg. Hon går i skolan och på kvällarna arbetar
hon med att städa trappor eftersom hennes familj inte klarar sig på enbart faderns
inkomster. Hennes mor är hemma med syskonen och tjänar lite pengar på att ändra och
laga kläder i hemmet. Sahia berättar att de skickar pengar till sin morbror i Turkiet och
att de kommer att flytta hem (till Turkiet) igen så snart han har råd att öppna en
restaurang.55 Det bor cirka 3 miljoner turkar i Tyskland, vilket är ungefär 3,6 % av
Tysklands befolkning. 56 Att få med en turkisk familj i läroboken är därför ett bra sätt att
få en större bredd på den kultur som ska skildras som den tyska. Här väljer man att
beskriva Sahias vardag i kontrast med hennes tyska klasskamraters, Sahia behöver inte
gå på aerobics, som sina tyska väninnor, berättar hon, eftersom hon får motion när hon
städar trappor och hon kan inte följa med väninnorna ut och roa sig. I stycket framgår
också att hennes familj betraktar Turkiet som ”hemma” och att de planerar att flytta
tillbaks dit igen så fort de har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar i Tyskland.57
Hennes familj beskrivs på så vis som ett avvikande undantag och som ett tillfälligt
inslag i den normativa tyska kulturen. I berättelsen om Leila, som både är funktionshindrad och är av iranskt ursprung Leila nämns hennes etniska bakgrund bara i
förbifarten och det framstår därför i den berättelsen, som ett mer naturligt inslag att även
personer med annan etnisk bakgrund är ”normen” bor i Tyskland. .
Religion förekommer sparsamt i boken. Ett av de stycken där religion nämns skildrar
kortfattat Martin Luther och Hildegard von Bingens liv. Ett annat stycke handlar om
Anne Frank och där nämns att hon och hennes familj förföljdes för att de var judar.58
Eftersom kärlek är ett återkommande tema i boken förekommer vid inte mindre än
femton tillfällen beskrivningar som gör att ungdomarnas sexuella läggning framgår.
Homo- eller bisexualitet förekommer inte uttryckligen och i endast två av fallen är det
inte uttalat att det rör sig om heterosexualitet. Dessa två tillfällen är dock snarare ett
54
Karlsson, Kicki, Lindström, Ann-Kristin och Schornack, Gudrun (2002) Mahlzeit 2, s. 128
ibid. s. 83
56
http://sv.wikipedia.org/wiki/Turkar
57
ibid. s. 83
58
ibid. s. 148
55
24
uttryck för att heterosexualitet anses vara något så självklart att man inte ens behöver
nämna det, än en öppning för att personerna skulle kunna ha en bisexuell eller
homosexuell läggning. Det rör sig här om kontaktannonser och det finns två annonser
där heterosexualiteten inte uttrycks i klarspråk. I den ena söker Dominik, 17 år någon
som är 15-17 år gammal och som ska gilla sport och förhoppningsvis även honom. I en
annan kontaktannons söker Didi, som är 15 år, någon som, liksom hon, gillar katter och
långa promenader. Man skulle kunna tolka detta som ett försök till normalisering, att
man vill undvika att uttryckligen skriva att det rör sig om homo- eller bisexualitet, men
mot denna tolkning står ju det faktum att det i alla övriga fall explicit uttrycks att det rör
sig om heterosexuell kärlek. Den totala frånvaron av bi- eller homosexualitet i boken är
således snarare att betrakta som en utdefiniering och att det i två av kontaktannonserna
inte ens nämns vilket kön personen som söks ska ha är sannolikt ett uttryck för en
omedveten heteronormativitet.59
Familjerna som förekommer i texterna, består i de flesta fall av mor och far och barn,
men det finns även en berättelse om en tjej som bor med bara sin far60och ett stycke
handlar om en 15 årig flicka, som är hemlös och bor i ett hem för hemlösa barn.61
En person med funktionshinder förekommer i boken, Leila. Leila blev i en olycka som
fyraåring av med en arm. I stycket beskrivs hur Leila hade svårt att acceptera att hon
blivit av med armen och att hon inte ens ville se åt armstumpen, men efter att hon fick
sin armprotes återvände hon långsamt till livet och började hitta nya intressen. Först
började hon med Kung-Fu, men det slutade hon snart med eftersom det ju inte gick för
sig att utdela slag med armprotesen. Nu tränar hon istället simning och hennes mål är att
kunna vara med i Handikapp-OS. Berättelsen om Leila är uppbyggd som en
tidningsnotis. Under berättelsen finns en faktaruta som inleds med att förklara att ”även
handikappade kan idrotta”. Detta är i och för sig helt korrekt, men byter man ut
handikappade mot något annat framgår tydligt hur det låter, smaka på meningen: ”Även
kvinnor kan idrotta.” I berättelsen framställs Leila i egenskap av funktionshindrad, i och
med att hon förekommer i samband med just handikappidrott. Hennes funktionshinder
framställs också som något problematiskt och något som hon har haft svårt att acceptera
59
Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? s. 26-27
Karlsson s. 42
61
ibid s. 28
60
25
och det ses som självklart att det finns vissa saker som inte passar för en person med
armprotes att ägna sig åt, såsom Kung Fu. Berättelsen beskriver en person som, trots sitt
funktionshinder, kan idrotta och leva ett gott liv. Faktarutan förstärker genom den
inledande meningen intrycket av att stycket handlar om ”de andra”, de funktionshindrade blir ett undantag.62
4.3 Das Dach
I ”Das Dach” har man blandat de olika greppen för att beskriva de tyskspråkiga
länderna. Här förekommer dels några berättelser om några människor från olika länder
där man talar tyska, en familj berättar om skidåkning i Alperna och några familjemedlemmar i en familj i Köln får komma till tals och berätta om varandra och sina
släktingar. Här förekommer också ett resebroschyrsliknande inslag om Berlin, där man
beskriver några av sevärdheterna i staden. Ett stycke innehåller basfakta om Schweiz.
Styckena är en blandning av dialoger, små ”reportage”, berättelser och fakta.
4.3.1
Textanalys
I ”Das Dach” förekommer 76 personer, av dessa är 40 män och 36 kvinnor.
Det förekommer sex personer som har sitt ursprung i icke tysktalande länder. Av dessa
är en Nils Holgersson och en annan är en svensk pojke.63 Därutöver figurerar en man
med turban som bara talar engelska som bifigur i en berättelse.64 I ett stycke som
handlar om julfirandet skildras hur ”A ”och ”B” upplever julen. ”A” är ett barn i
Tyskland eller Sverige, vilket indikerar att traditionerna vid jul, enligt läroboksförfattarna, är desamma för båda länderna. Enligt läroboken innebär julen för ”A”
bakande, pysslande, julgran, ljus, presenter, choklad, apelsiner, kakor, familj, TV, moroch farföräldrar, mer presenter, mat, video, bio, mer mat och så vidare, medan barn ”B”,
som är ett barn i ett flyktingläger i Afrika eller Asien upplever fattigdom, sjukdom och
hunger.65
I stycket ”Mitmenschen” får Dolma från Nepal, Yen från Laos och Tawai från Thailand
berätta lite om sina liv i sina respektive länder. I inledningen till stycket ”Mitmenschen”
62
ibid. s. 102
Sturmhoefel, Horst och Strumhoefel, Marie (2005) Das Dach 2, s. 83 och s. 90
64
ibid. s. 18
65
ibid. s. 52
63
26
berättar också läroboksförfattarna om att de ger en del av pengarna de tjänar på att
skriva läroboken till barn i fattiga länder som inte har råd med skolutbildning. Dolma,
Yen och Tawai är exempel på några sådana barn.66 Ingen av personerna med annan
etnisk bakgrund är boende i något tysktalande land eller beskrivs som en del av den
tyska kulturen. Istället för att personer med annan etnisk bakgrund förekommer som
inslag i den tyska kulturen i vardagliga berättelser, så har ”Das Dach” valt att beskriva
ungdomar och barn med utländsk härkomst som ”de andra”. Dessa andra framställs som
utsatta, fattiga och i behov av hjälp, vilket de kan få av bland andra svenskar som ger
bidrag till läroböcker och barnhem.67 Detta sätt att skildra personer med annan etnisk
härkomst än ”normen” kan vara problematiskt. Å ena sidan kan det bidra till att skapa
en barriär mellan ”vi” och ”dom” och det bidrar inte till en förståelse för att personer
med skilda etniska bakgrunder lever även i de tyskspråkiga länderna. Å andra sidan är
det i enlighet med skolans värdegrund, då det är att betrakta som ett uttryck för
”solidaritet med svaga och utsatta” vilket är ett av de värden som skolan enligt
läroplanen ska gestalta och förmedla.68
Den enda anknytningen till religion som finns med i boken är första raden i stycket om
julafton där det står att man vid jul firar Kristi födelse. 69
Uttalad heterosexualitet förekommer i ett antal stycken: Gabi i bokens första stycke är
kär i sin tysklärare, Herr Wolf.70 Sahras syster Carola har en pojkvän.71 Vera blir
förälskad i en kille hon träffar på nätet.72 Två killar konkurrerar om samma tjej.73
Philips syster Silke har en pojkvän som heter Norbert.74 En liten berättelse handlar om
när morfar kommer på Manuel 12 år med att titta på nakna kvinnor på datorn.75 De
familjer som är med i boken har alla sammanlevande mor och far och familjerna har
mellan ett till tre barn.76 Inga homo- eller bisexuella personer finns med.
66
ibid. s. 93-97
ibid. s. 97
68
Lpo 94, s. 3
69
Sturmhoefel. s. 52
70
ibid. s. 6
71
ibid. s. 9
72
ibid. s. 12-13
73
ibid. s. 61-63
74
ibid. s. 71
75
ibid. s. 82
76
ibid. s. 8, 9, 44 och 68
67
27
Det förekommer ingen individ med funktionshinder i boken.
4.4 Genau!
I ”Genau!” är en del av styckena uppbyggda som dialoger, andra har ett brev som
utgångspunkt och några är små korta berättelser som huvudsakligen beskriver
semesterresor till olika städer. Dialogerna är korta och mycket enkla och det är tydligt
att språkträning är huvudsyftet, även om det kan vara scener ur vardagen som skildras.
Beskrivningar av tyskspråkiga länder och städer sker främst i med hjälp av bilder, som
skulle kunna vara hämtade ur en turistbroschyr och skildrar inte människor som lever i
städerna, utan möjligen får någon som har varit på besök i staden komma till tals i
stycket och berätta om vilka sevärdheter där finns. Ett längre stycke handlar om tyska
jultraditioner och här finner man även ett recept och en julsång. i ett annat stycke finns
historien om märket Adidas, som har sitt ursprung i Tyskland.
4.4.1
Textanalys
I boken förekommer 46 karaktärer. 27 av dem är av manligt och 19 är av kvinnligt kön.
Tre personer med utländskt klingande namn förekommer i boken. Deras namn dyker
upp i vardagliga sammanhang och ingen hänvisning till deras etniska bakgrund
förekommer, vilket gör att de uppfattas som ett naturligt inslag i läroboken och på så
sätt även i den i läroboken skildrade vardagen. Ingen skillnad görs på hur dessa
individer presenteras jämfört med dem som har tyskklingande namn. Ett av de namn
som förekommer är ”Ali”, som står på insidan av pärmen där några tyska fraser att
använda i klassrummet presenteras. Meningen är ”Nej, Anna och Ali är inte här.”77 Det
andra namnet är Salim, som förekommer i ett stycke då eleverna ska öva på klockan och
fritidsaktiviteter och om Salim ska eleverna kunna säga att han kommer klockan fyra
och att han sjunger i skolkören.78 Slutligen får också Amir vara med i en kort dialog i
vilken han frågar Kathi om hon köpt en ny anorak och hur mycket den kostade.79
77
Gustavsson, Monica, Göbel, Urs och Sölch, Hans (2006) Genau! 2 pärmens insida
ibid. s. 13
79
ibid. s. 22
78
28
Den enda förekomsten av religion i boken är i stycket om julfirandet då den helige
Nikolaus beskrivs kortfattat, men han beskrivs inte i religiösa termer, utan som en man
som kommer med choklad, kakor och leksaker den 6 december.
Heterosexualitet förekommer på några ställen i boken. I ett stycke skriver Maria att hon
och hennes pojkvän gärna vandrar och klättrar.80 I ett brev till Lukas dementerar
visserligen Sophie att hon är kär i Felix, men på ett sådant sätt att det framgår att hon
sannolikt är heterosexuell.81 I en dikt, som i och för sig saknar avsändare och således
rent teoretiskt skulle kunna vara en dikt som en pojke skrivit, väntar pojkvännen vid
bussen. Bilden på sidan intill visar dock ett heterosexuellt par, så tolkningen blir att det
är en tjej som har skrivit dikten.82 En familj är beskriven och det är den typiska kärnfamiljen med mor, far, en dotter och en son.83 Homo- eller bisexualitet förekommer inte.
Inga personer med funktionshinder finns med i boken.
4.5 Sammanfattat resultat
Under denna rubrik sammanställs representationer från de olika minoritetskategorierna
från alla fyra läroböcker och jämförs för att få ett övergripande mönster. Resultaten
tolkas i syfte att försöka fördjupa förståelsen av vad minoritetskategoriernas närvaro och
frånvaro i texterna kan tänkas betyda. Inledningsvis presenteras en översikt över hur de
olika läroboksförfattarna har valt att ta upp de tyskspråkiga ländernas kultur, vardagsliv
och samhällsförhållanden.
4.5.1
Kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna
Läroböckerna väljer i olika hög grad att ta del av ansvaret att se till att eleverna uppnår
kursplanens mål att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över tysk kultur,
levnadssätt, vardagsliv och samhällsförhållanden. I ”Genau!”, ”Das Dach” och ”Der
Sprung!” har man ett ganska likartat förhållningssätt. Styckena beskriver fiktiva
vardagssituationer som i stor utsträckning behandlar sådant man kan ha nytta av som
turist, som att fråga efter vägen, betala på restaurang, handla och liknande. Dessa texter
är uppbyggda som dialoger och är ofta så summariska att de ger mycket liten inblick i
80
ibid. s. 8
ibid. s. 15
82
ibid. s. 30
83
ibid. s. 10
81
29
vardagslivet i länderna. Det är också sällan det går att säga i vilket land eller vilken stad
dialogerna kan tänkas utspela sig. I dessa tre böcker skildras de tyskspråkiga länderna i
huvudsak med bilder av sevärdheter och korta fakta om antal invånare, viktiga städer,
kända företeelser, historiska händelser etcetera. Det verkar som att man i dessa
läroböcker har man valt att tolka begreppet ”kultur” som realia, alltså som en konkret
information om fakta.
Kursplanen för moderna språk ger också möjlighet till olika tolkningar av vad som
avses med ”kultur” eftersom formuleringarna i kursplanen kan anses ligga någonstans
emellan språkundervisningens traditionella kulturbegrepp och kulturbegreppets nya
innebörder inom till exempel sociologi och antropologi.84 I den traditionella språkundervisningen har begreppet ”kultur” setts som ett objekt som kunde studeras. I
praktiken innebar och innebär det alltså ofta fortfarande, att språkundervisningen
omfattade undervisning om det främmande landets historia, geografi och litteratur.85
”Mahlzeit” har ett annorlunda upplägg och försöker skildra ungdomars verklighet i de
tysktalande länderna. Styckena ger intrycket av att huvudsakligen vilja förmedla ett
budskap eller berätta om någon eller något, istället för att kännas konstruerade för
enbart språkträningens skull. Detta gör att man får en inblick i några ungdomars liv och
på det sättet har läroboksförfattarna försökt väva in information om kultur och
vardagsliv i läroboken.
4.5.2
Kön
I de granskade läromedlen har alla utom ”Genau!” en relativt jämn fördelning av
personer av manligt respektive kvinnligt kön. I samtliga läroböcker förekommer dock
något fler pojkar/män än flickor/kvinnor. Frågan är om det är en ren slump? I ”Genau!”
förekommer däremot 27 personer av manligt kön mot endast 19 av kvinnligt, vilket är
en klar snedfördelning. Nämnas bör även att transpersoner överhuvudtaget inte
förekommer i någon av läroböckerna.
Det är ingen markant skillnad i hur pojkar och flickor beskrivs, de förekommer i
liknande situationer och är båda aktiva. När berömda personer skildras är det däremot i
huvudsak män. Uppfinnare, författare, musiker, politiker, företagare som förekommer i
84
85
Tornberg, s. 240-241
ibid. s. 61
30
läroböckerna och som är verkliga personer är alla män, förutom i ”Mahlzeit!”, där det
verkar som att man har arbetat medvetet med att bryta den manliga dominansen. Här
förkommer faktiskt något fler berömda kvinnor än män.
Ett stycke som däremot kan anses vara kränkande är stycket i ”Das Dach” om Manuel,
12 år, som sitter och porrsurfar på nätet. Visserligen kommer i berättelsen Manuels
morfar/farfar in i rummet, upptäcker vad han håller på med och säger åt honom att
stänga av datorn, men frågan är varför läromedelsförfattarna väljer att ta med detta tema
utan att på något sätt problematisera att de nakna kvinnorna på bildskärmen ses som
objekt.
4.5.3
Etnisk bakgrund
På olika sätt förekommer i de granskade läromedlen sammanlagt femton personer som
är av en annan etnisk tillhörighet än det jag i denna uppsats valt att kalla för ”normen”.
Jag kommer att bortse från de tre svenskar som finns med (varav Pippi Långstrump är
en och Nils Holgersson en) eftersom de är att betrakta som ett sätt att få en koppling till
de svenska elevernas egna kulturella erfarenheter och därför inte kan ses som en del av
skildringen av tysk kultur. Av de återstående tolv, är det endast fem som kan anses
förekomma i skildringar av tyskt vardagsliv, som alltså får representera en del av de
tysktalande ländernas invånare. Av dessa fem hittar vi två i ”Mahlzeit” och tre i
”Genau!”. Personerna framställs på mycket olika sätt i dessa två böcker, vilket till stor
del hänger ihop med de olika läroböckernas upplägg.
I ”Mahlzeit” har man valt att ge en inblick vardagslivet för en turkisk flicka, som är
bosatt i Tyskland. Eftersom personer med turkiskt ursprung utgör en icke oväsentlig del
av Tysklands befolkning är det bra att i läroboken få med den minoritetskategorin.
Något problematiskt är dock att hon på ett så markant sätt skildras som avvikande från
sina tyska väninnor och hela familjen tänker flytta ”hem” till Turkiet igen så snart de
fått ihop tillräckligt med pengar för att öppna en restaurang där. Detta gör att man kan
uppfatta det som att de turkar som bor i Tyskland endast är tillfälliga besökare, som
utgör ett undantag istället för att skildra dem som en del av den tyska mångkulturen.
Den andra personen i ”Mahlzeit” med annan etnisk bakgrund än ”normen” är Leila från
Iran. Här ligger fokus på hennes funktionshinder och därför blir hennes etniska
bakgrund ett mer självklart inslag som det inte fästs så stor betydelse vid. Kanske gör
det att eleverna får mer förståelse för att även Tyskland är ett mångkulturellt samhälle
31
utan att man för den skull behöver vara övertydlig med att betona det avvikande. I
berättelsen om Leila kan man hävda att det är fråga om genuin likabehandling vad gäller
hennes etniska bakgrund.
I ”Genau!” har man valt att helt sonika slänga in tre utländskt klingande namn i
texterna, utan att ge någon beskrivning av karaktärerna eller deras bakgrund. Boken har
heller inte alls samma ambition som ”Mahlzeit” att ge inblickar i tysk kultur och tyskt
vardagsliv. Namnen förekommer således i konstruerade dialoger, som överhuvudtaget
saknar lokal färg. Detta kan ses som en form av normalisering och en genuin
likabehandling, eftersom läroboksförfattarna uppenbarligen är medvetna om mångfaldsperspektivet i och med att namnen förekommer, men har valt att inte vara övertydliga
med att det rör sig om personer med en annan etnisk bakgrund än ”normen”.
De två böcker, som uteslutit personer med annan etnisk bakgrund än ”normen” ur sina
skildringar av tyskt vardagsliv, har helt olika sätt att skildra de personer med annan
etnisk bakgrund som på andra sätt förekommer i böckerna.
I de stycken i ”Der Sprung!” som utspelar sig i tysktalande länder förekommer enbart
tyskklingande namn. De personer, som inte tillhör ”normen” med avseende på etnisk
bakgrund, som skildras har alla ”uppfunnit” något och skildras som intelligenta och
påhittiga. Det är en britt, en amerikan och en tjeck som beretts inträde i läroboken.
Personerna saknar dock helt koppling till de tysktalande länderna och bidrar inte på
något sätt till att skapa en bild av dessa länder som mångkulturella. Läroboksförfattarna
visar ingen tendens till medvetenhet om mångfaldsperspektivet, vilket gör att man kan
dra slutsatsen det sannolikt inte är frågan om ett medvetet försök till normalisering, utan
att det här rör sig om utdefiniering av personer med annan etnisk bakgrund. Tecknaren
som står för de flesta av bilderna i boken har dock försökt lätta upp de normativa
texterna och visar en större medvetenhet om mångfaldsperspektivet än vad texterna gör.
I ”Das Dach” förekommer personer med utländsk härkomst på ett ganska stereotypt sätt.
I ett stycke möter vi på en flygplats en man med turban och svart skägg och det framgår
väldigt tydligt att han inte är en del av den tyskspråkiga kulturen eftersom han svarar på
engelska när pojken som stycket handlar om ställer en fråga på tyska. De tre personer
som är med i stycket ”Mitmenschen” är tre exempel på sådana som läroboksförfattarna
har skänkt pengar till. Dessa personer förekommer som ett exotiskt inslag, det är tydligt
32
att det rör sig om ”de andra”. Läroboksförfattarna uppmanar till internationell solidaritet
och att man ska tänka på att hjälpa människor i fattiga länder, vilket är behjärtansvärt,
men samtidigt exkluderar författarna de människor med annan etnisk bakgrund som
lever och verkar i de tyskspråkiga länderna. Även stycket som beskriver julen för ett
fattigt flyktingbarn och ställer det mot hur ”vi” firar jul, förstärker skillnaderna mellan
ett tänkt ”oss” och de annorlunda och fattiga ”andra” som inte lever i västvärlden.
Med tanke på att lärobokstexterna faktiskt formar bilden av de tyskspråkiga länderna
och deras invånare är det olyckligt det endast är i två av böckerna som det
överhuvudtaget framgår att även dessa länder är mångkulturella.
4.5.4
Religion
Det förekommer överhuvudtaget väldigt lite inslag som berör religion på något sätt i de
läroböcker jag har granskat. Om man väljer att utgå ifrån samma frågeställning som
Kjell Härenstam; ”Presenterar läroboken religionen i fråga på ett sätt som innebär en
konflikt med rimliga tolkningar av värdemål i läroplanerna?” så kan denna fråga
besvaras nekande.86 Att religion förekommer främst i samband med det i samtliga
läroböcker förekommande avsnittet om julfirandet, samt att det där främst nämns i
samband med traditioner och inte som ett uttryck för religiositet speglar verkligheten för
många tysktalande.
Ett stycke i ”Mahlzeit” handlar om Anne Frank och här framgår att hennes familj blev
förföljda för att de var judar, vilket ju är ett kapitel i den tyska historien, som än idag
ger avtryck i vår syn på den tyska identiteten. Intressant vore även att diskutera
skillnader i religionsutövande mellan före detta DDR och BRD. Kanske skulle det även
vara lämpligt att på något sätt belysa att det finns många olika religioner representerade
inom de tysktalande länderna, detta är något som inte nämns överhuvudtaget i någon av
läroböckerna.
4.5.5
Sexuell läggning
Ifall de svenska skoleleverna utgår ifrån läroböckerna i tyska när de skapar sig en bild
av befolkningen i de tysktalande länderna, så har de fått bilden av den tysktalande
människan som heterosexuell. Det förekommer inte i något av läromedlen en enda
86
Härenstam, s. 4
33
person som kan antas vara bi- eller homosexuell. Läromedlen är starkt heteronormativa
i sin syn på kärlek och familjebildande. Heterosexuell läggning förekommer på ett
flertal ställen i böckerna och verkar även vara det som förutsätts om inget annat nämns.
Det familjer som förekommer består med ett enda undantag av en kvinna och en man
med barn. Andra sexuella läggningar än den heterosexuella är således utdefinierade ur
de granskade läroböckerna.
4.5.6
Funktionshinder
En person med någon form av funktionshinder påträffades i de granskade läroböckerna
och det var Leila, som saknade en arm. Trots att hennes funktionshinder väl knappast är
att betraktas som varande av någon allvarligare art, fokuseras mycket av stycket om
henne på hennes funktionshinder. Förlusten av armen var något som det tog Leila lång
tid att komma över och det faktum att hon förekommer i boken i samband med
handikappidrott gör att fokus ligger mycket på att hon är avvikande. Alla övriga stycken
handlar om en tänkt ”normalt fungerande människa”, Leila förekommer i egenskap av
funktionshindrad och stycket handlar till stor del om hur hon kom över förlusten av
armen och hittade en identitet som handikappad i och med att hon fann sin plats inom
handikappidrotten. Skildringen av Leila är inte bara negativ, funktionshindret beskrivs
visserligen, som i många andra läroböcker, som något man drabbas av, men texten visar
också att Leila verkar leva ett gott liv.87 Tyvärr gör dock faktarutan, där det förklaras att
även handikappade kan idrotta att det blir tydligt att Leila inte inkluderas i det tänkta
”vi” som läroboksförfattarna riktar sig till.
Att funktionshindrade överhuvudtaget inte förekommer i de andra tre böckerna gör det
ännu mer tydligt att funktionshindrade inte tillhör det ”vi” som läroboksförfattarnas
karaktärer innefattar. Funktionshinder är frånvarande på ett sätt som gör att det blir helt
osynliggjort. Därför är det att betrakta som en utdefiniering att funktionshindrade inte
förekommer alls i de övriga läromedlen.
87
Nyberg, s. 77
34
5 Diskussion och slutsatser
Syftet med min undersökning var att undersöka vilka individer som fick representera de
tyskspråkiga länderna i de granskade läroböckerna och på vilket sätt aspekterna etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion samt sexuell läggning skildrades i läroböckerna. Den nya kunskap som min studie bidrar med är att läromedel i tyska för
grundskolan har granskats utifrån dessa aspekter, vilket tidigare har gjorts på läromedel
i andra ämnen. Detta anser jag vara viktigt eftersom värdegrunden ska genomsyra all
undervisning och att språkundervisningen inte bör vara ett undantag. Undervisningen i
tyska utgår dessutom mycket ifrån läroboken och läroboken blir därför central för att
skildra tyskt vardagsliv och kultur. Det har också visat sig att läroböcker i tyska i stor
utsträckning är det som påverkar svenska elevers syn på Tyskland och tyskarna,
läroboken har på så vis ett stort ansvar att skildra den tyska kulturen och den mångfald
av människor som ryms inom den. Av dessa anledningar anser jag att min undersökning
har en viktig roll genom att synliggöra hur läroböckerna behandlar dessa aspekter.
I min studie har jag kunnat konstatera att de allra flesta av de individer som förekom i
de granskade läromedlen tillhörde det jag valt att kalla för ”normen”. Det visade sig
också att det var något fler personer av manligt kön än av kvinnligt kön som skildrades,
även om könsfördelningen var relativt jämn i de flesta av de granskade läroböckerna.
De beskrivna personerna av respektive kön skildrades båda som aktiva och inga tydliga
exempel på ”föråldrade könsroller” förekommer. Jag har inte heller kunnat upptäcka
något klart exempel på att det som skildras skulle vara en överföring av svenska
förhållanden till tyska, där man har frångått en mer sanningsenlig bild av kulturen i de
tyskspråkiga länderna på grund av att en korrekt återgivning av verkligheten skulle vara
i strid med den bild av genus som den svenska skolan vill förmedla. Detta var ju ett
problem som Frank-Michael Kirsch observerade i sin studie av läromedel i tyska från
1965-1995.88 Att jag inte har funnit något sådant kan visserligen ha att göra med att jag
som svensk saknar nödvändig förförståelse för att upptäcka sådana nyanser i vardagsskildringar.
88
Lahdenperä. s. 129-132
35
De personer som skildrades som inte tillhörde ”normen” var främst personer med annan
etnisk bakgrund. Men av dessa är det endast ett fåtal som skildras som ett naturligt
inslag i den tyska vardagen. Kanske hänger detta samman med att målspråkets kultur
verkar antas vara en enhetlig kultur som kan observeras utifrån.89
Religion förekom främst i samband med beskrivningar av julfirandet och även här tas
den religiösa aspekten endast upp kortfattat. Liksom Kjell Härenstam kunde konstatera i
sin läromedelsgranskning fann jag inte heller i de tyska läroböckerna något som stred
emot skolans värdegrund när det gällde religion.90 Däremot anser jag att det hade varit
intressant att få mer information om religionsutövande i de tyskspråkiga länderna och
om vilka religioner som finns representerade.
En funktionshindrad förekom också och det verkar således vara lika sällsynt att
funktionshindrade förekommer i läroböcker i tyska, som i de läromedel Nyman och
Gustavsson granskade.91 Även i läroböckerna i tyska kan man tala om en utdefiniering
av personer med funktionshinder. Att den funktionshindrade som förekommer i de
läroböcker jag granskat, gör det i samband med handikappidrott gör också att det inte
går att tala om en genuin likabehandling. Handikappidrott är ett område där det är
”tillåtet” för funktionshindrade att vara och där vi är vana att se personer med olika
funktionshinder. För att kunna hävda att en genuin likabehandling föreligger måste
skildringarna av funktionshindrade även i helt alldagliga vardagssituationer förekomma,
även i läromedel i tyska.
Läroböckerna var genomgående heteronormativa. Som jag konstaterar i metodkapitlet
finns det vissa svårigheter i att genom textanalys mäta exempelvis hur många personer i
texten som är homo- eller bisexuella. Hur kan jag veta om Florian eller Sophie är
heterosexuella, homosexuella eller bisexuella om det inte på något sätt anges. Men
eftersom det på ett flertal ställen i de granskade läroböckerna framgår att personerna
stycket handlar om har en heterosexuell läggning, vore det rimligt att det på något ställe
i någon bok även skulle framgå att någon individ har en annan sexuell läggning än
heterosexuell. Liksom i de läroböcker Larsson och Rosén granskade rör det sig i
läroböckerna i tyska, när man skildrar familjer, oftast om kärnfamiljer, med en man och
89
Tornberg, s. 240
Härenstam, s. 4-5
91
Nyman, s. 28
90
36
en kvinna med två barn. Den heterosexuella familjen framstår även här som ”familjenom-inget-annat-nämns.”92.
Det är svårt, om inte omöjligt, att inom den begränsade ram som läroboken har att röra
sig skapa den perfekta läroboken, där eleven förutom språkträning även får en känsla för
den ”tyska kulturen”, ökar sin interkulturella förståelse och att i skildringarna av tyskt
vardagsliv varken utdefiniera eller överexponera minoritetskategorier. Ingen av de
läroböcker jag studerat kan ens anses nära att uppfylla detta och kanske är det inte heller
möjligt. Ett krav som däremot måste vara berättigat att ställa på läroboksförfattarna är
att de har en medvetenhet om mångfaldsperspektivet och en strävan att komma närmre
det önskade målet.
Av de läroböcker som ingått i min granskning är ”Mahlzeit” den bok som tydligast visar
en medvetenhet och en ansats att både skildra tyskt vardagsliv ur olika perspektiv och
att samtidigt låta personer från olika minoritetskategorier vara en del av detta. Även om
det finns förbättringspotential i de skildringar av personer med annan etnisk bakgrund
än normen och i den skildring av en funktionshindrad som förekommer har man i alla
fall visat en vilja att inkludera dessa individer. Skildringarna av dessa individer tenderar
dock att fokusera mycket på just skillnaderna mellan dessa personer och normen.
Läroboken är också heteronormativ och med tanke på hur pass mycket i boken som
kretsar kring ämnet kärlek, verkar det som att författarna fortfarande är omedvetna om
detta.
Författarna till ”Genau!” visar en medvetenhet om mångfaldsperspektivet när det gäller
etnisk tillhörighet, men inte gällande någon annan av de granskade aspekterna. Det sätt
som de tre utländskt klingande namnen förekommer på i boken kan anses vara en
genuin likabehandling eftersom inga kommentarer ges till deras etniska bakgrund.
Läroboken ger dock inte några egentliga inblickar i tyskt vardagsliv. De situationer som
skildras känns konstruerade med enbart språkträning i fokus.
Varken författarna av ”Der Sprung!” eller ”Das Dach” visar någon direkt medvetenhet
om mångfaldsperspektivet. Ingen av dessa böcker får med någon av de granskade
aspekterna i sina skildringar av vardagsliv i de tyskspråkiga länderna. Skildringarna av
92
Larsson s. 31
37
personer med annan etnisk bakgrund än ”normen” i ”Das Dach” upplever jag dessutom
som gammaldags och som en förstärkning av skillnader mellan västvärldens befolkning
och de fattiga ”andra”. Det går dock att hävda att detta är i enlighet med skolans
värdegrund då man uttrycker solidaritet med svaga och utsatta.93
Risken är, att man när man försöker belysa mångfaldsperspektivet istället förstärker
skillnaderna genom att det blir ”vi” och ”dom” det handlar om. Men väljer man utvägen
att helt utesluta en minoritetskategori ur en lärobok av detta skäl är man också på fel
väg, då detta kan upplevas kränkande för en individ som identifierar sig med den
gruppen.
Med vetskapen om hur stor del av undervisningen i moderna språk som utgår ifrån
läroboken och att svenska elever har rankat läromedel i tyska som den tredje viktigaste
faktorn som påverkat deras bild av Tyskland och tyskarna anser jag att man har rätt att
ställa höga krav på läroböckerna. När en lärare väljer läromedel bör inte enbart
lärobokens upplägg för att träna språk vara av betydelse, utan även i vilken mån boken
bidrar med att skapa en rättvisande bild av kultur och vardagsliv i de tysktalande
länderna. Denna bild bör vara i enlighet med skolans värdegrund och även uppfylla de
krav som kursplanen i moderna språk ställer.
Några av de granskade läromedlen visar ansatser att vara på väg åt det hållet, men
fortfarande finns mycket kvar att utveckla inom detta område. Önskvärt vore om alla
läroboksförfattare valde att arbeta för att innehållet i lärobokstexterna i större grad ska
integrera olika individer och även försöka skildra tyskt vardagsliv. Detta skulle kanske
även i sin förlängning göra språkträningen mer lustfylld då eleverna inte bara läser
nonsenstext utan texter som kan uppfattas som meningsfulla och intresseväckande.
Min förhoppning är att med denna uppsats väcka tanken hos de lärare, som står i
begrepp att välja en lärobok i tyska, att även fundera kring i vilken grad läromedlet
skildrar tyskspråkig kultur och vardagsliv och vilka individer som blivit utvalda som
representanter för detta. Läraren bör också själv fundera kring dessa aspekter när
kompletterande material väljs ut. För att uppnå en genuin likabehandling anser jag att
läromedelsförfattarna bör öka sin medvetenhet om mångfaldsperspektivet, då individer
93
Lpo 94, s. 3
38
som tillhör de olika minoritetskategorierna på ett naturligt sätt bör förekomma i
läroböckerna. En risk med att överlåta ansvaret på att få med personer med exempelvis
annan etnicitet eller sexuell läggning än ”normen” på läraren är att det kan leda till en
överexponering, i och med att det blir tydligt att man frångår läroboken för att kunna
synliggöra dessa individer. Det kan på detta sätt bli ännu tydligare att dessa individer
har utdefinierats ur läroboken och detta kan i värsta fall stärka uppfattningen om dem
som avvikande.
En svaghet i min undersökning är att jag endast ger ett tvärsnitt ur grundskolans undervisning i tyska. För att få en mer rättvisande bild hade det varit lämpligt om jag haft
utrymme att granska de valda läroböckerna för alla år från 6-9. Givetvis hade även ett
större urval av läroböcker bidragit till att ge en bredare bild. En styrka är att de
studerade böckerna är från olika förlag och olika författare och på så sätt har även
skillnader i upplägg och i olika grad av medvetenhet om mångfaldsperspektivet i de
olika läroböckerna kunnat synliggöras.
Ett förslag till fortsatt forskning är således att granska dessa läromedel för alla år från 69 för att se om det nyanserar bilden av vilka individer som förekommer. Det vore också
intressant att utöka studien till att gälla fler läroböcker i tyska. Ett område som jag har
berört vid ett flertal tillfällen i denna uppsats, men som endast har fått utgöra bakgrund
och referensram till min undersökning är i vilken mån läroböckernas skildringar av
kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna kan anses ge en rättvisande bild av det
samhälle de skildrar, samt om de över huvud taget avser att försöka skildra detta. Detta
är också ett område man kan forska vidare inom. I anknytning till detta tema kan också
forskning kring hur lärare i tyska kompletterar läroböckerna i detta avseende i sin
undervisning vara av stort intresse.
39
Källförteckning
Berge, Britt-Marie och Widding, Göran. (2006) En granskning av hur kön framställs i
ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med
skolans värdegrund?” Umeå: Umeå universitet.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim-Paus, Finn (1997) Att utreda, forska och
rapportera Stockholm: Liber ekonomi
Härenstam, Kjell (2006) En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett
urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans
värdegrund?” Karlstad: Karlstad universitet
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2007) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Larsson, Håkan och Rosén, Maria (2006) En granskning av hur sexuell läggning
framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I
enlighet med skolans värdegrund?” Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, Catarina och Gustavsson, Anders (2006) En granskning av hur funktionshinder
framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I
enlighet med skolans värdegrund?” Stockholm: Stockholms universitet
Runblom, Harald. (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval
av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ” enlighet med skolans
värdegrund?” Uppsala: Uppsala universitet.
Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av
läroböcker. Skolverkets rapport nr 285. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2006) Lpo 94 ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet.” Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Skolverkets rapport nr 284. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2008). Kursplan och betygskriterier. Moderna språk. Stockholm: Fritzes
och Skolverket.
Svaleryd, Kajsa. (2002) Genuspedagogik. Stockholm: Liber
40
Tornberg, Ulrika. (2000) Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om
kommunikation” och ”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Uppsala:
Uppsala universitet.
Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik. (2006) Värdegrundsboken. Om samtal för
demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet
Ålund, Aleksandra. (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund:
Studentlitteratur
Läroböcker
Wikner–Strid, Zandra; Odeldahl, Anders och Vitt, Angela (2002) Der Sprung! 2
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Karlsson, Kicki; Lindström, Ann-Kristin och Schornack, Gudrun (2002) Mahlzeit 2.
Stockholm: Natur och Kultur
Sturmhoefel, Horst och Strumhoefel, Marie (2005) Das Dach 2. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, Monica; Göbel, Urs och Sölch, Hans (2006) Genau! 2 Stockholm:
Bonniers.
41
