Projektbeskrivning för gästdoktorand i Brisbane
Det föreslagna projektet innebär vistelse i en annan forskningsmiljö i syfte att få erfarenhet och utbyte
av att genomföra forskning som är kopplad till det egna avhandlingsområdet, men i en annorlunda
forskningsmiljö och med andra kollegor. Doktoranden (Birgitta Thorslund) kommer att tillbringa fyra
månader i en unik miljö som är den enda i världen där det föregår forskning som handlar om trafik,
kognition, hörselnedsättning och synnedsättning. Detta innebär en enastående möjlighet att etablera
nya kontaker och skapa varaktiga samarbeten genom att under denna tid aktivt delta i några av de
forskningsprojekt som utförs. Arbetet sker under handledning av seniora forskare. Forskningsmiljön
och de forskningsprojekt som skall utföras har valts av doktoranden i samråd med handledare i
Linköping och de som kommer att fungera som handledare i Brisbane, vilka även tagit del av de
praktiska aspekter som gäller vad avser förberedelser inför forskningsutbytet.
Avhandlingsområde
Vid VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) pågår sedan ett par år ett doktorandprojekt där
Birgitta Thorslund är verksam vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV) vid Linköpings universitet.
Syftet med doktorandprojektet är att studera kopplingen mellan hörselnedsättning, kognitiva förmågor
och trafikbeteende hos individer med hörselnedsättning. Målet är att skapa ny kunskap som kan ge
trafikanter med olika grader av hörselnedsättning bättre förutsättningar när det gäller mobilitet och
säkerhet i trafiken.
En konsekvens av en allt äldre population är en ökad proportion äldre i trafiken med en
åldersrelaterad hörselnedsättning. Förekomsten av hörselnedsättning i Europa är ungefär 30 % bland
män och 20 % bland kvinnor vid 70 års ålder och 55 % bland män och 45 % bland kvinnor vid 80 års
ålder (Roth, 2001). Åldrandet ger en kombination av nedsatta funktioner som är viktiga och centrala
för bilförare, som till exempel syn, hörsel och kognitiva förmågor. Det är viktigt att vid forskning om
hörselnedsättning och trafiksäkerhet ta hänsyn till dessa aspekter var för sig samt hur de samspelar
med varandra.
En annan viktig aspekt i doktorandprojektet handlar om den ökande andelen stödsystem som används
i bilar. Dessa använder sig ofta av auditiva signaler eftersom det är en typ av varning som kan ges
utan att föraren behöver ta blicken från vägen. För att dessa system skall vara tillgängliga även för
individer med hörselnedsättning är det nödvändigt att använda andra typer av signaler (taktila eller
visuella) för att förmedla samma information.
Den forskning som finns när det gäller hörselns betydelse för trafiksäkerhet och mobilitet är
knapphändig då väldigt få studier har fokuserat på denna population och i tillägg är inte de resultat
som finns till hands inte alltid entydiga. Viss forskning har bedrivits för att studera hörselns betydelse
när det gäller lämpligheten att inneha ett körkort. Den vanligaste slutsatsen i dessa studier är att
hörselnedsättning eller dövhet inte ska vara något exklusionskriterium för personbil (kategori B),
eftersom denna grupp inte anses utgöra någon förhöjd risk (Englund, 2001). För kommersiella
motorfordon däremot anses föraren behöva normal hörsel på ena örat. (Bootz, 2007; FHWA, 1998;
Songer, 1992). Det finns dock senare forskning som påvisar ett samband mellan hörselnedsättning
och en försämrad körprestation (Hickson, Wood, Chaparro, Lacherez, & Marszalek, 2010) samt med
en förhöjd olycksrisk (Ivers, Mitchell, & Cumming, 1999; McCloskey, Koepsell, Wolf, & Buchner, 1994).
En genomgående slutsats från dessa studier är att man pekar på behovet av att utveckla bättre
hjälpmedel som kompensation för hörselnedsättningen (Bhat, Kakrani, & Pratinnidhi, 2002).
För att öka kunskapen kring hur hörselnedsättning påverkar mobilitet och säkerhet krävs studier av
hur individer med hörselnedsättning transporterar sig, uppfattar trafiksituationer och agerar som
trafikanter samt vilka kognitiva förmågor som de förlitar sig mest på för att ta till sig information från
omvärlden. Inom ramen för doktorandprojektet har en enkätstudie genomförts för att kartlägga
transportvanor hos individer med olika typer av hörselnedsättning. Syftet var att undersöka om det
finns några skillnader kopplade till graden av hörselnedsättning när det gäller valet av transportmedel
utifrån komfort, mobilitet och säkerhet. Resultaten visade att körkort är mindre vanligt bland individer
med hörselnedsättning, men att de som har körkort kör i samma utsträckning som hörande trafikanter.
Självrapporterade incidenter eller olyckor var inte fler bland förare med hörselnedsättning, vilket kan
innebära att dessa förare kan ha utvecklat olika coping- strategier som ger möjlighet till att
kompensera för hörselbortfallet. Intresset för stödsystem var lika stort oberoende av graden av
hörselnedsättning, vilket stödjer tanken om att systemen bör utformas så att de blir tillgängliga även
för denna grupp av förare. Generellt syntes en effekt av ålder i resultaten från enkätstudien, vilken
förutom hörselnedsättning även kan ha ett samband med andra åldersrelaterade aspekter som
nedsatt kognitiv förmåga eller försämrad syn.
En simulatorstudie har också genomförts inom ramen för doktorandprojektet. Här var syftet att
undersöka effekten av kognitiv belastning på förare med eller utan hörselnedsättning i körsituationer
av varierande kritisk nivå. Förutom köruppgiften fanns en kognitivt distraherande sidouppgift vilken
annonserades med hjälp av en vibration i sitsen och krävde att föraren tog blicken från vägen.
Resultaten visade att det vid vanlig körning inte fanns någon skillnad i körbeteende mellan förare med
och utan hörselnedsättning. Dock var förarna med hörselnedsättning mindre villiga att ta blicken från
vägen, vilket speglades av sämre prestation på sidouppgiften samt en generell visuell avscanning i
bakspeglarna innan blicken riktades mot sidouppgiften. När köruppgiften blev mera krävande
kompenserade förarna med hörselnedsättning genom att sänka farten. Detta resultat ger ytterligare
stöd för tanken om utvecklandet av coping- strategier hos förare med hörselnedsättning.
Vidare forskning inom ramen för doktorandprojektet kommer att fokuseras på potentiella copingstrategier för förare med hörselnedsättning samt alternativa signalmodaliteter. Kunskap om detta
skulle möjliggöra utformande av stödsystem som är tillgängliga för förare med hörselnedsättning.
Forskningsmiljön för utbytet
Den forskningsmiljö som ingår i detta internationaliseringsprojekt är det forskningskluster som finns
när det gäller forskning kring hörsel och trafiksäkerhet mellan Queensland University of Technology
och University of Queensland båda i Brisbane, Australien. Vid det tekniska universitetet bedrivs
trafiksäkerhetsforskning, speciellt med fokus på syn och bilkörning. Forskningsgruppen leds av
Joanne Wood som är professor vid School of Optometry and Vision Science och vid Institute of Health
and Biomedical Innovation (IHBI). Forskningen kring syn och bilkörning fokuserar på att utreda
sambandet mellan olika syntillstånd, ålder och körprestation under verkliga körförhållanden.
Vid Queenslands universitet finns School of Health and Rehabilitation Sciences och Communication
Disability Centre. Dessa leds av professor Louise Hickson, som är audiolog och specialiserad på
hörselnedsättningens påverkar på äldre människors liv. Samarbetet mellan de båda universiteten rör
sensoriska funktionshinder och bilkörning, där Louise står för kompetensen när det gäller
hörselnedsättningar.
Den här forskningsmiljön är unik och forskarna där är de enda i hela världen som sysslar med dessa
frågeställningar. Vid uppstarten av doktorandprojektet gjordes en genomgång av tidigare forskning
inom området och en för avhandlingsområde speciellt intressant artikel påträffades. tog själv kontakt
med huvudförfattaren Louise Hickson för att etablera kontakt och undersöka möjligheten till
samarbete.
Deltagande i projekt
Vistelsen i Brisbane kommer att innebära ett aktivt deltagande i flera pågående forskningsprojekt både
på Queensland University of Technology och på University of Queensland. Projekten omfattar både
nedsatt syn, nedsatt hörsel samt kombinationer av dessa två sensoriska funktionsnedsättningar. Detta
kommer att innebära både en unik möjlighet till såväl bredd och som en fördjupning av
forskningsområdet under handledning av världsledande forskare inom de två områdena.
Deltagande är planerat i flera forskningsprojekt under vistelsen i Brisbane. En studie kommer att
genomföras i syfte att studera hur hörapparater påverkar körprestationen vid en auditivt- respektive
visuellt distraherande sidouppgift. Bland annat kommer hastighetsbedömningar att utföras och
prestationen på sidouppgiften att studeras hos grupper med respektive utan hörselnedsättning.
Projektet kommer att genomföras i en testmiljö bestående av en avskild vägbana motsvarande verklig
landsväg.
En pilotstudie i verklig trafik kommer att genomföras för att undersöka förarbeteende och copingstrategier hos äldre förare med antingen hörselnedsättning, synnedsättning eller båda delar.
I laboratoriet kommer en studie att genomföras för att undersöka så kallad UFOV (Useful Field Of
View) hos personer med hörselnedsättning. Forskargruppen har tidigare visat att UFOV – test kan
förutspå försämrad körprestation hos äldre förare som distraheras av en sidouppgift. De äldre förare
som hade begränsad UFOV visade sig begå fler misstag under körning då de var distraherade. I den
kommande studien kommer upplevd risk att jämföras mellan betingelserna med respektive utan
auditiv distraktion, vilken kräver en reaktion.
Vinster med utbytet
Förutom de generella aspekter när det gäller fördelar med kunskapsutbyte och erfarenheter av andra
forskningsmiljöer bör här även framhållas att området hörselnedsättning har fått relativt lite
uppmärksamhet i trafiksäkerhetsforskningen tidigare. Ett samarbete mellan institut och högskolor som
bedriver denna specifika forskning är därför både unik och mycket värdefull.
Den expertis som finns inom trafiksäkerhetsforskningen i Brisbane rör experiment i verklig miljö. Den
avskilda slutna vägbana som används i Brisbane är välkänd för sin representativitet för verklig körning
på landsväg. Den asfalterade vägen består av två eller tre körfält samt omfattar backar, raksträckor
och standardiserade vägskyltar. Att få arbeta som gästdoktorand i denna forskningsmiljö skulle tillföra
mycket kunskap när det gäller fältstudier, eftersom tidigare forskning inom doktorandprojektet och
även annan forskning vid VTI bedrivits i körsimulator på VTI. De system och metoder för mätning av
ögonrörelser som används skiljer sig också från de som finns på VTI. Bland annat finns ett portabelt
system (ASL mobile eye) som likt VTIs hjälm från SMI (Sensormotoriska Instrument) registrerar
synfältet och visar med en markör var personen tittar, men kan verka mindre störande för föraren
eftersom det bara består av ett par glasögon.
Till skillnad från hörselforskningen som VTI bedriver i samarbete med IHV i Linköping ligger fokus
mera på det kliniska arbetet vid universitetet i Brisbane. Louise Hickson och hennes grupp har mera
erfarenhet av stora epidemiologiska studier med observationer.
Utanför för ramen för doktorsavhandlingen pågår även arbetet med att bygga upp en trafikmedicinsk
sektion på VTI där syn och synfältsbortfall kommer att vara centrala forskningsämnen. Ett samarbete
har påbörjats mellan VTI, Transportstyrelen och Sahlgrenska sjukhuset för att ta fram metoder för
bedömning av körförmåga vid åldersrelaterade synnedsättningar. Eftersom kompetensen på
Queenslands tekniska universitet är stor inom syn och trafikforskning och man även där planerar
liknande projekt kring synfältsbortfall finns vinster i form av möjligheten att lägga en grund för framtida
forskningssamarbete efter disputationen.
Inbjudningsbrev
Referenser
Bhat, G., Kakrani, V., A., & Pratinnidhi, A., K. (2002). The role of hearing aids in providing
environmental feedback for the profoundly hearing impaired. Indian Journal of Public Health,
46, 46-50.
Bootz, F. (2007). Höhrvermögen. In Verkehrsmedicin. Fahreignung, Fahrsicherheit,
Unfallrekonstruktion (pp. 238-253): Deutscher Ärtzte-Verlag GMBH.
Englund, L. (2001). Medicinska förhållanden av betydelse för innehav av körkort - Hörsel och
balanssinne. In M. Almgren (Ed.), Trafikmedicin del II- Medicinska förhållanden av betydelse
för innehav av körkort: Vägverket, Trafikmedicinska rådet.
FHWA. (1998). The Role of Driver Hearing in Commercial Motor Vehicle Operation: An Evaluation of
the FHWA Hearing Requirement. . In.
Hickson, L., Wood, J., Chaparro, A., Lacherez, P., & Marszalek, R. (2010). Hearing Impairment Affects
Older People's Ability to Drive in the Presence of Distracters. Journal of the American
Geriatrics Society, 58, 1097-1103.
Ivers, R., Q., Mitchell, P., & Cumming, R. (1999). Sensory Impairment and Driving: The Blue
Mountains Eye Study. American Journal of Public Health, 89, 85-87.
McCloskey, L. W., Koepsell, T. D., Wolf, M. E., & Buchner, D. M. (1994). Motor-Vehicle Collision
Injuries and Sensory Impairments of Older Drivers. Age and Ageing, 23, 267-273.
Roth, T. N., Hanebuth, D., Probst, R. (2001). Prevalence of age-related hearing loss in Europe: a
review. Eur Arch Otorhinolaryngol, 268, 1101–1107.
Songer, T. J. (1992). Hearing disorders and commercial motor vehicle drivers. In: US Department of
Transportation. Pittsburg University Department of Epidemiology.
