Är depression en klassfråga?

Det finns i dag en tydlig social skiktning när det gäller psykisk ohälsa.
Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk
för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Dessa symtom
är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning
även för allvarligare psykiska problem så som depression.
Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar
inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och
statliga myndigheter.
Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälso­
institut.
Är depression
en klassfråga?
– En systematisk litteraturöversikt
över kopplingen mellan social klass
och depression
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
[email protected]
www.fhi.se
Rapport R 2008:05
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-544-8
Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg
Är depression
en klassfråga?
– En systematisk litteraturöversikt över
kopplingen mellan social klass och depression
Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg
© statens folkhälsoinstitut r 2008:05
issn: 1651-8624
isbn: 978-91-7257-544-8
redaktör: lilly eriksson
omslagsfotografi: photos.com
grafisk design: pangea design
grafisk produktion: ab typoform
tryck: strömberg, stockholm 2008
Innehåll
Förord _______________________________________________________________ 4
Sammanfattning _______________________________________________________ 5
Summary _____________________________________________________________ 6
Bakgrund _____________________________________________________________ 7
Syfte _________________________________________________________________ 7
Metod ________________________________________________________________ 8
Resultat _ _____________________________________________________________ 9
Diskussion ____________________________________________________________ 11
Referenser ____________________________________________________________12
Appendix 1 ____________________________________________________________ 13
4 är depression en klassfråga?
Förord
Den nationella folkhälsoenkäten visar att det finns en tydlig social skiktning av relativt
lindriga psykiska besvär. Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en
ökad risk för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Det är möjligt att
det finns en social skiktning även för allvarligare psykiska problem såsom depressioner.
Avsikten med denna rapport är att klargöra denna fråga.
Denna kunskapsöversikt vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma
inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och statliga myndigheter som
arbetar med att försöka minska den psykiska ohälsan.
Lilly Eriksson, Statens folkhälsoinstitut, har skrivit rapporten. Sven Bremberg och
Sofia Ljungdahl, Statens folkhälsoinstitut, har lämnat värdefulla synpunkter.
gunnar ågren generaldirektör lilly eriksson
utredare
är depression en klassfråga? 5
Sammanfattning
Psykiska problem är vanliga. Många hälsoproblem är vanligare i socialt mindre gynnade
grupper. Depression är ett betydande psykiskt problem med konsekvenser både för individen och för samhället.
Syftet med denna översikt är att klargöra om personer med låg social position har
högre risk att drabbas av depression än personer med hög position. För att mäta position
användes fyra olika markörer: utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet.
Vid en systematisk sökning i databasen PubMed, som indexerar forskningsartiklar
inom det biomedicinska fältet, påvisades 1 025 studier av denna fråga. Sju studier uppfyllde uppställda kriterier som bland annat innefattade att studien avsåg personer bosatta
i Västeuropa. Översikten visade att personer med låg social position har en ökad risk för
depression. De mest påtagliga skillnaderna gällde familjeförmögenhet, där avsaknad av
förmögenhet för män medförde en 3,3 gånger ökad risk för depression.
Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet för
samband mellan låg position och risk för depression god säkerhet.
6 är depression en klassfråga?
Summary
Different psychiatric symptoms are common. Many of the health related problems are
more common in socially less favoured groups. Depression is a more severe psychiatric
problem with consequences for the individual and for society.
The aim of this review was to clarify if low social class increases the risk of being
afflicted by depression. Social class was defined with three social markers, education,
type of work, and income or wealth.
Doing a systematic search in the database PubMed, a database of biomedical research
articles, a total of 1 025 studies were found. Seven studies upheld the wanted criteria,
including a West European population. The survey showed that persons with a low social
position had an increased risk for depression, The most noticeable differences concerned
family wealth, there men lacking capital hade a 3,3 times higher risk for depression.
According to the evidence grade system used by the Swedish National Institute of
Public Health, there is high scientific evidence.
är depression en klassfråga? 7
Bakgrund
I Sverige är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet (1). För ett flertal
hälsoproblem finns det en ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper, exempelvis utifrån social position. Social gradering kan ske på olika sätt. Vanliga mått på social position är till
exempel längden på utbildningen, arbetsstatus och inkomst. Dessa markörer hänger ofta
ihop, individer med högre utbildning har oftare tjänstemannayrken, mer beslutanderätt på
jobbet och mer betalt.
Folkhälsoenkäten 2007 (2) visar på en social skiktning när det gällde psykiska besvär.
Personer med lägre social position skattar att de lider av flera symtom än personer med
högre social position, exempelvis led 9 procent av kvinnorna med kort utbildning av svår
oro och ängslan mot 5 procent av kvinnorna med lång utbildning. Detsamma gällde för
nedsatt psykiskt välbefinnande där 22 procent av kvinnorna och 15 procent av männen
som var arbetareskattade att de led av nedsatt välbefinnande mot 15 procent av kvinnorna
och 11 procent av männen i medel- och övre tjänstemannaklass. Personer med lägre inkomst (27 procent kvinnor och 22 procent män) skattade även de sitt psykiska välbefinnande som sämre än de med hög inkomst (14 procent kvinnor och 11 procent män).
Folkhälsoenkäten visar således att det finns en ojämlikhet i psykisk hälsa utifrån social
position. Dock fokuserar folkhälsoenkäten på relativt lindriga psykiska symtom såsom
nedsatt välbefinnande, oro, huvudvärk och sömnbesvär. Finns samma ojämlikhet kvar för
mer allvarliga psykiska symtom?
Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom
med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt vanligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av
somatisk vård och ökad sjuklighet (3).
Utgår vi från en hypotes om social kausalitet av depression bör insatser på samhällsnivå kunna förebygga detta hälsoproblem.
Syfte
Att genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur klargöra om det finns en
relation mellan social position och klinisk depression. Är depression en klassfråga? Har
personer med lägre social klass högre risk för depression?
8 är depression en klassfråga?
Metod
Litteratur identifierades genom databassökningar under september 2007 i databasen
PubMed. Så kallade Mesh-termer användes för att identifiera studier, och fyra söksträngar
användes:
Antal
träffar
”Depressive Disorder” [Mesh] AND (”Social Class” [Mesh] OR
”Educational Status” [Mesh]) AND ”Europe” [Mesh]
62 Antal
inkluderade
studier
3
”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”Depressive Disorder”
[Mesh] AND ”Europe” [Mesh] 351
2
”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”Depression/epidemiology”
[Mesh] AND Europe [Mesh] AND cohort studies [Mesh]
60
1
”Socioeconomic Factors” [Mesh] AND ”mental disorders/epidemiology”
[Mesh] AND “Europe” [Mesh] AND “cohort studies” [Mesh]
552
1
Kriterier för inkludering
1 Klinisk depression var utfall i studien.
2 Sociala gradienterna utbildning, typ av arbete, inkomst eller förmögenhet var bestämningsfaktorer i studien.
3 Studien fokuserar på vuxna individer.
4 Studien var publicerad i engelskspråkiga vetenskapliga artiklar och sökbar i PubMed.
5 Urvalet i studien var representativt för befolkningen som helhet.
6 Studien var utformad som en så kallad kohortstudie. En studie med förmögenhet som
bestämningsfaktor var utformad som en tvärsnittsstudie.
7 Studierna var utförda på en västeuropeisk population.
8 Depression mäts med validerade instrument eller genom kliniska intervjuer.
9 Resultatet beskrevs som relativ risk (RR), oddskvot (OR), hazard ratio (HR) eller som
relativt ojämlikhetsindex (RII).
10Studien publicerad 1998 eller senare.
Lilly Eriksson, med handledning av Sven Bremberg, genomförde litteratursökning och
genomläsning av utvalda studier. Sofia Ljungdahl upprepade databassökningen med angivna söksträngar och kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var
inkluderade. Sofia Ljungdahl kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presenterades i tabellerna. Vid behov genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg.
är depression en klassfråga? 9
Resultat
Söksträngarna genererade 1 025 träffar. Efter genomläsning av träffarna valdes 65 studier
ut för vidare granskning. Av dessa uppfyllde 7 studier de 10 kriterierna för inklusion. I de
7 studierna fanns 9 analyser som kunde användas. Analyserna presenteras komprimerat
med social gradient beskriven efter utbildning, se tabell 1, efter arbete, se tabell 2 och
efter inkomst, se tabell 3. Mer fullständiga uppgifter om studierna presenteras i bilaga 1.
Tabell 1. Relationen utbildningsnivå och depression.
Studie
Population Utbildningsmått Depressionsmått Utfall
Utfall
män
kvinnor
Utfall
båda
könen
Smit et al. (2006)
N = 2 200 55–85 år Holland
2 steg: hög/låg utbildning
Intervju
RR = 1,41
Sundquist et al. (2004)
N = 4,4 miljoner
25–64 år
Sverige
3 steg av
utbildningsnivån
Sjukvård för
depression
HR = 1,30
HR = 1,45
Marmot et al. (2001)
N = 10 308
35–55 år
England
3 steg: ålder när
de slutade skolan
Egenskattning
Ns
Ns
Koster et al. (2006)
N = 2 513
55–85 år
Holland
3 steg av
utbildningsnivån
Intervju
HR = 1,52
Sammanlagt fyra analyser av relationen mellan utbildning och depression föreligger
(se tabell 1). Tre av analyserna tyder på att kort utbildning ökar risken för depression.
10 är depression en klassfråga?
Tabell 2. Relationen mellan typ av arbete och depression.
Studie
Population
Mått på
Depressionsmått Utfall
Utfall
arbetsstatus
män
kvinnor
Marmot et al. (2001)
N = 10 308
35–55 år
England
3 steg utifrån
typ av arbete
och inkomst
Självskattning
OR = 1,5
Stansfeld et al. (2003)
N = 10 308
35–55 år
England
6 steg utifrån
Självskattning
typ av arbete
och inkomst
Utfall
båda
könen
Ns
OR =
2,44
Två analyser behandlade relationen mellan typ av arbete och depression (4, 5) (se tabell
2). Låg yrkesstatus ökar risken för depression, främst för män.
Tabell 3. Inkomst, förmögenhet och depression.
Studie,
Population Inkomst Depressionsmått Utfall
Utfall
studietyp
män
kvinnor
Utfall
båda
könen
Koster
et al. (2006)
Kohortstudie
N = 2 513
55–85 år
Holland
HR =
1,48
Westman
et al. (2006)
Kohortstudie
N = 4,4 miljoner 3 grupper
25–64 år
utifrån
Sverige
årsinkomst
Inskrivning
sjukhus för
depression
OR = 2,23
OR = 2,21
Martikainen
et al. (2003)
Tvärsnittsstudie
N = 7 824
45–67 år
England
Självskattning
RII = 3,26
RII = 2,20
3 grupper
Intervju
utifrån
årsinkomst
Hushållets
förmögenhet
Förhållandet mellan inkomst och depression behandlades i två studier och relationen till
förmögenhet i en studie (se tabell 3). Samtliga analyser visar att personer med de lägsta
inkomsterna eller den lägsta förmögenheten har ökad risk för att bli deprimerade (6–8).
är depression en klassfråga? 11
Diskussion
Att vara lågutbildad, ha arbete med låg status, låg inkomst eller liten förmögenhet ökar
risken för depression. Personer med kortare utbildning var 30–50 procent oftare deprimerade än personer med längre utbildning (6, 9, 10). Personer med låg inkomst var dubbelt
så ofta deprimerade jämfört med personer med hög inkomst (7, 8) och låg familjeförmögenhet tredubblade risken.
Effekten av låg social position varierar mellan de olika studierna. En förklaring kan
vara att de olika sociala markörer som analyseras olika väl fångar den sociala skiktning
som finns i samhället. Vidare kan storleken på skillnaden hänga samman med hur många
grupper materialet analyserats i. Det går därför inte att enkelt säkerställa om riskökningen
för den mindre gynnande grupper är 50 procent högre eller 3 gånger högre. Dock före­
faller mönstret entydigt. Låg position resulterar genomgående i ökad risk.
Sammanställningen gäller västeuropeiska studier publicerade de senaste tio åren och
som indexerats i databasen PubMed. Forskning från andra delar av världen, exempelvis
USA, visar på samma trend. Det finns en social stratifiering för psykisk sjukdom (11, 12).
Att studier fokuserande på sociala ojämlikheter från andra delar av världen finner samma
mönster, stärker denna sammanställnings slutsatser.
En studie som mätte effekten av utbildning på depression var inte signifikant (4). En
orsak till detta var homogeniteten av studiens urvalsgrupp. Studien är genomförd på statliga tjänstemän, det vill säga det finns inga arbetare i denna studie, inte heller sjuka eller
arbetslösa. Det kan vara så att inom gruppen tjänstemän är utbildning inte ett lika effektivt mått för att mäta social klass som typ av arbete i sig eller inkomst och förmögenhet.
Depression verkar vara en klassfråga. Personer med låg social position har en ökad
risk för depression i relation till personer med hög social position. Dessutom kan hälso­
effekterna av låg social position, exempelvis att ha låg utbildning, låg inkomst och bo i ett
socialt utsatt område, ha större effekt på hälsan än var och en av dessa aspekter för sig. Att
ha hög social klass betyder att utbildning, bättre ekonomiska tillgångar och arbetsgraden
kan leda till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan
stödja en positiv psykisk hälsa.
12 är depression en klassfråga?
Referenser
1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004.
2. Folkhälsoinstitut. Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2007 – psykisk hälsa.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2007.
3. SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematiskt litteraturöversikt. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2005.
4. Marmot M, Shipley M, Brunner E, Hemingway H. Relative contribution of early
life and adult socioeconomic factors to adult morbidity in the Whitehall II study.
J Epidemiol Community Health 2001;55(5):301-7.
5. Stansfeld SA, Head J, Fuhrer R, Wardle J, Cattell V. Social inequalities in depressive
symptoms and physical functioning in the Whitehall II study. Exploring a common
cause explanation. J Epidemiol Community Health 2003;57(5):361-7.
6. Koster A, Bosma H, Kempen GI, Penninx BW, Beekman AT, Deeg DJ, et al.
Socioeconomic differences in incident depression in older adults. The role of psycho­
social factors, physical health status, and behavioral factors. J Psychosom Res
2006;61(5):619-27.
7. Martikainen P, Adda J, Ferrie JE, Davey Smith G, Marmot M. Effects of income and
wealth on GHQ depression and poor self rated health in white collar women and men
in the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2003;57(9):718-23.
8. Westman J, Johansson LM, Sundquist K. Country of birth and hospital admission
rates for mental disorders. A cohort study of 4.5 million men and women in Sweden.
Eur Psychiatry 2006;21(5):307-14.
9. Smit F, Ederveen A, Cuijpers P, Deeg D, Beekman A. Opportunities for cost-effective
prevention of late-life depression. An epidemiological approach. Arch Gen Psychiatry
2006;63(3):290-6.
10.Sundquist K, Frank G, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and
depression. Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. Br J Psychiatry
2004;184:293-8.
11. Lorant V, Deliege D, Eaton W, Robert A, Philippot P, Ansseau M. Socioeconomic
inequalities in depression: a meta-analysis. Am J Epidemiol 2003;157(2):98-112.
12. Muntaner C, Eaton WW, Miech R, O’Campo P. Socioeconomic position and major
mental disorders. Epidemiol Rev 2004;26:53-62.
Antal
N (t1) = 10 308,
N = 7 372 deltog i
alla 3 faserna.
Typ av design
Kohortstudie
Längd
5,3 år i medeluppföljning.
Marmot et
al. (2001)
6 895 män,
3 413 kvinnor
vid baseline.
Ålder
35–55 år
Land
England
Bortfall
17 % bortfall
initialt.
Uppföljningsmaterial saknas
för 21 %.
Baseline
1985–1988
Antal
N = 2 593
Ålder
55–85 år
Land
Holland
Bortfall
37,7 % initialt,
32 % mellan
omgångarna.
Baseline
1992
Typ av design
Kohortstudie
Längd
över 9 år
Koster et
al. (2006)
3 tillfällen, snittid 5,3 år mellan
mätningar.
Population information
Design
Författare
Appendix 1
Åldersanpassad
(age adjusted)
Utbildning
3 grupper.
När utbildning på
heltid avslutades
≤ 16 år
17–18 år
≥ 19 år
Arbetsstatus
Delades in i 3 steg
utifrån grad samt
inkomst.
Ursprungligen var
det 6 steg.
Hög: UG1-6, UG7,
SEO, HEO och EO
Låg: Clerical
De två högsta blev
grad 1.
Medel: 3 grad 2, och
den lägsta grad 3.
Utbildning i
3 nivåer
Hög: universitet
Medel: gymnasium
Låg: grundskola
Inkomst i
3 nivåer
Indelning utifrån
årsinkomst.
Påverkans-faktorer
Självskattning
användande
GHQ-skala.
Depression
mättes genom
CES-D.
Individerna
intervjuades.
Depressionsutfall
OR
HR
Mått
Utbildning
≤ 16 år = 0,74
17–18 år = 0,69
≥ 19 år = 1,0
Trend 0,87
(0,7–1,0)
(p = 0,08)
Arbetstatus
Hög = 1
Medel = 1,03
Låg = 0,94
Trend 0,96
(08–1,1)
p = 0,58)
Arbetstatus
Hög = 1
Medel = 1,17
Låg = 1,50
Trend 1,20
(1,1–1,4),
p = (0,009)
Utfall kvinnor
Utbildning
< 16 år = 0,86
17–18 år = 0,81
≥ 19 år = 1,0
Trend 0,91
(08–1,0)
(p = 0,14)
Utfall män
Utbildning
Låg = 1,52
(1,17–1,99)
Medel = 1,30
(0,98–1,72)
Hög = 1
Inkomst
Låg = 1,48
(1,13–1,94)
Medel =1,44
(1,11–1,85)
Hög = 1
Utfall män
och kvinnor
Data är hämtat från
Whitehall II-studien.
Ett problem med
denna studie är att
tjänstemän kanske inte
kan motsvara normal
population.
Sned fördelning, 2/3
män. Enbart tjänstemän, inga arbetare, vilket kan ge en skev bild
speciellt för kvinnor.
Tittar på depression
hos äldre.
Tittar ej på genus­
skillnader.
Kommentarer
är depression en klassfråga? 13
Population information
Antal
N = 7 824
Ålder
35–55 vid baseline 1985–1988.
Data är hämtat
vid t5 1997–1999,
så 45–65
N vid t5 = 7 162.
Land
England
Bortfall
Bortfall vid
baseline 28 %.
Vid t5 24 %.
Baseline
35–55 vid baseline 1985–1988.
Data är hämtat
vid t5 1997–1999.
Antal
N = 2 200 deltagare.
N t1 = 3 056.
Ålder
55–85 år
Land
Holland
Bortfall
28 %
Design
Typ av design
Tvärsnitt från
kohortmaterial.
Kontrollerar för
psykisk hälsa
vid baseline.
Längd
Material från
t5 ur Whitehall
II-materialet.
Typ av design
Kohortstudie
Längd
3 år,
2 tidpunkter.
Författare
Martikainen
et al.
(2003)
Smit et al.
(2006)
Data samlas in
genom intervjuer.
Kontrollerade för
baselinedepression.
Personer med
baseline­depression
exkluderades.
Kontroll för kön,
kroniska sjukdomar,
funktionsnedsättningar, depressiva
symtom och små
sociala nätverk.
Depression
mäts med
skalan CES-D.
Mäts genom
självskattning
GHQ depression.
Högre än tre
ger depression.
Depressionsutfall
Utbildning delades
in i låg och hög
utbildning.
Hushållets förmögenhet är hur
mycket pengar de
skulle ha om de
sålda alla sina ägodelar och betalade
av alla skulder.
Hushållets inkomst
är den sammanlagda inkomsten i
hus-hållet.
Inkomst mäts som
årsinkomsten vid t5.
Personlig inkomst
delades in i 7 steg
men RII-måttet är
redovisat i ett värde.
Påverkans-faktorer
RR
RII
Mått
Hushållets
förmögenhet = 2,20
(21,44–3,37).
Hushållets
inkomst = 2,86
(1,65–4,93).
Hushållets
inkomst = 1,57
(1,11–2,22).
Hushållets
förmögenhet = 3,26
(2,36–4,49).
Personlig
inkomst = 1,66
(1,02–2,69).
Utfall kvinnor
Personlig
inkomst = 1,45
(1,06–1,99).
Utfall män
Utbildning
1,41
(1,03–1,92).
AF % = 16,6
(1,5–29,4).
Utfall män
och kvinnor
När de hade med
alla faktorer – den
kompletta multivariatmodellen – var det inte
signifikant.
Signifikant när de
gjorde Parsimonimodellen.
Viktade data.
Tittar på depression
hos äldre. CES-D är
inte ett diagnostiskt
instrument men har
god reliabilitet.
Data är hämtat från
Whitehall II-studien.
Ett problem med
denna studie är att
tjänstemän kanske inte
kan motsvara normal
population.
Denna studie tittar
enbart på tjänstemän
vilket gör att det inte är
generaliserbart. Enbart
medelålders individer.
Kontrollerar hälsa vid
basline.
Kommentarer
14 är depression en klassfråga?
Population information
Antal
N = 10 308
T5: 1997–1999,
N(t5) = 7 270.
Ålder
35–55 vid baseline.
Land
England
Bortfall
24 %
Baseline
1985–1988
Antal
4,45 miljoner
Ålder
25–64 år
Land
Sverige
Bortfall
0,16 %
Baseline
4,4 miljoner
Design
Typ av design
Kohortstudie
Längd
Baseline samt
4 uppföljningar.
Typ av design
Kohortstudie
Längd
2 år.
Följdes från
1 januari 1997
till 31 december
1998.
Författare
Stansfeld
et al.
(2003)
Sundquist
et al.
(2004)
Individer med
tidigare inskrivning
(1992–1996) på psykiatri för depression
eller psykos uteslöts
ur studien.
Utbildning
3 steg.
Låg: grundskola.
Medel: gymnasium.
Max 2 års universitetsstudier.
Hög: högskola.
Min 3 års universitetsstudier.
Anställningsgrad
Grupperades i 6
grupper.
Hög: UG1-6
UG7
SEO
HEO
EO
Låg: Clerical
Påverkans-faktorer
Sjukhusvård för
depression.
Mättes med
GHQ självskattades.
Skalan dikotomiserades i
hög och låg.
Depressionsutfall
HR
Kontrollerat
för
ålder.
OR
Mått
Låg: Clerical =
1,79 (1,2–2,7)
HEO = 1,08
(0,8–1,5)
Utbildning
Låg = 1,31
(1,18–1,45)
Medel = 1,10
(1,0–1,21)
Låg: Clerical =
2,44 (1,7–3,5)
Utbildning
Låg = 1,45
(1,33–1,58)
Medel = 1,12
(1,04–1,22)
EO = 1,77
(1,1–2,8)
SEO = 0,96
(0,7–1,3)
EO = 2,12
(1,5–2,9)
SEO/HEO =
1,18 (0,8–1,8)
Hög:
UG1-7 = 1
Utfall kvinnor
UG7 = 1,06
(0,9–1,4)
Hög:
UG1-6 = 1
Utfall män
Utfall män
och kvinnor
Finns en risk för skev
fördelning, antal
vårdplatser kan skilja
sig åt beroende på
område. Inte fånga alla
deprimerade.
Registerstudie.
Kopplat samman olika
register.
Ett problem med
denna studie är att
tjänstemän kanske inte
kan motsvara normal
population.
Data är hämtat från
Whitehall II-studien.
Att de har färre kvinnor
gör det svårt att göra
uträkningar för denna
grupp.
Sned fördelning, 2/3
män. Enbart tjänstemän inga arbetare.
Hälsa kontrollerades
vid baseline.
Kommentarer
är depression en klassfråga? 15
Population information
Antal
4,5 miljoner
N(t1) =
2 315 461 män,
2 247 858 kvinnor
Ålder
25–64 år
Land
Sverige
Bortfall
0,16 %
Baseline
1 januari 1997
Design
Typ av design
Kohortstudie
Längd
2 år.
Följdes från
1 januari 1997
till 31 december
1998.
Författare
Westman
et al.
(2006)
Delades in så att de
med 25 % lägst lön
skattades som låg
inkomst, 50 % som
medel och de med
25 % högsta lönerna
skattades som hög
inkomst.
Inkomst
3 grupper.
Tas från regiter över
taxerad inkomst.
Påverkans-faktorer
Sjukhusvård
för affektiv
sjukdom
ICD-10 F30-39
(dvs. inklusive,
men inte enbart
depression
studerades som
utfall).
Sjukhusvård för
depression.
Depressionsutfall
OR
Mått
Inkomst
Hög = 1
Medel =1,64
(1,50–1,79)
Låg = 3,23
(2,95–3,53)
Utfall män
Inkomst
Hög = 1
Medel = 1,52
(1,42–1,62)
Låg = 2,21
(2,06–2,37)
Utfall kvinnor
Utfall män
och kvinnor
Den här studien fokuserar på födelseland
och etnicitet. Inkomst
är mera av en kontrollvariabel.
Registerstudie.
Kopplat samman olika
register.
Kommentarer
16 är depression en klassfråga?
Det finns i dag en tydlig social skiktning när det gäller psykisk ohälsa.
Personer med kortare utbildning och lägre inkomster har en ökad risk
för sömnlöshet, sämre psykiskt välmående och huvudvärk. Dessa symtom
är relativt lindriga men detta kan tyda på att det finns en social skiktning
även för allvarligare psykiska problem så som depression.
Denna rapport innehåller en översikt av vetenskapliga undersökningar
inom området och vänder sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom kommuner, landsting, frivilligorganisationer, företag och
statliga myndigheter.
Rapporten är skriven av Lilly Eriksson, utredare på Statens folkhälso­
institut.
Är depression
en klassfråga?
– En systematisk litteraturöversikt
över kopplingen mellan social klass
och depression
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
[email protected]
www.fhi.se
Rapport R 2008:05
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-544-8
Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg