ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA Reviderad 2015-09-17

ARBETSPLAN
RUDSSKOGENS FÖRSKOLA
Reviderad 2015-09-17
Fredrik Malm
Förskolechef Rudskogens förskola
[email protected]
Tel. 054 540 36 46
Förord
Rudsskogens förskola hittar du på norra Rud. Vårt synsätt är att omsorg och lärande bildar
en oskiljaktig helhet. Vi vill ge barnen en bra start i livet genom att stärka alla barns
självkänsla och därigenom få tillit till sin egen förmåga.
Förskolans inriktning
Den bärande idén i undervisningen är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Barn
är rika, kompetenta och nyfikna. Vår pedagogik förnyas och utvecklas, med barnens
behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi
förverkligar goda utvecklings- och lärandemiljöer där pedagogisk dokumentation är ett
verktyg för lärare och barn.
Det är viktigt att ditt barn trivs hos oss. På Rudsskogens förskola arbetar vi för att alla
barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på många olika sätt bland annat
genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och visa glädje över varandra. Vi
arbetar mycket med frågor som rör bemötande, och lär tidigt barnen hur man är en bra
kompis
För en hållbar framtid
I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en
förståelse för vikten av hälsa, och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar
utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten. Genom att tidigt lära barnen
att källsortera och reflektera kring miljöfrågor skapar vi ansvarskännande individer.
Vår förskola har fyra avdelningar. Två avdelningar är för yngre barn och två avdelningar
är för äldre barn.
Arbetsplan – Inledning
Skollagen föreskriver att det ska finnas en utbildning på varje förskoleenhet mot de mål
som finns i skollagen, läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) och i andra styrdokument.
Varje enhets arbete ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följa upp och utbildningen
ska utvecklas.
Förskolechefen beslutar och tar ansvar för upprättandet av arbetsplanen. Kvalitetsarbetet
på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare, barnskötare och barn.
Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Vårdnadshavare kan bland annat delta genom föräldramöten och genom kund och
brukarundersökningen, KBU.
Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet uppfylls vid enheten och att det genomförs
enligt de mål som finns för utbildningen i lagar och förordningar. Det systematiska
kvalitetsarbetet dokumenteras.
Förskolans arbetsplan är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla
samlade dokument bildar en helhet.
Internationella styrdokument
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
FN:s barnkonvention
Agenda 21
Nationella styrdokument
Läroplanen för förskolan 1 – 5 år, Lpfö 98/10
Kommunala styrdokument
Karlstads kommuns Strategiska plan
Barn och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan
Lokala styrdokument
Rudsskogens arbetsplan
I Arbetsplanen ingår följande dokument som finns som egna planer och tillhör
Arbetsplanen.
Dokument
1. Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
2. Plan för det systematiska utvecklingsarbetet med utvecklingsområden för innevarande
läsår
3. Handlingsplan för krisberedskap
4. Handlingsplan för säkerhet
5. Systematisk arbetsmiljöplan
6. Jämställdhetsplan
Rudskogens Arbetsplan
Rudskogens arbetsplan är en grund och viktig förutsättning för verksamheten. På
Rudskogens förskola finns det en tydlig och genomtänkt organisation som är verktyget för
att barns och pedagogers lärande ständigt ska utvecklas. Förskolan har en organisation
som möjliggör allas delaktighet. Organisationen och processerna är viktiga för att skapa
ett lugn, tid och rum för olika aktiviteter i små och stora sammanhang. Det finns
organisation för dagen, veckan, terminen och året som skapar rytm och bildar ett
sammanhang. Vår arbetsplan utgår från den struktur som finns i Läroplanen för förskolan
– Lpfö 98, reviderad 2010 – och uppdraget i dess helhet från de lagar och förordningar vi
har att rätta oss efter.
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
1:1 Grundläggande värden
Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i
förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för
förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
På Rudsskogens förskola ges barnen förutsättningar till detta genom att vi systematiskt
arbetar med allas lika värde, tillsammans med barnen utarbetar vi trivselregler som är en
grund på varje avdelning för hur vi behandlar varandra. Pedagogerna pratar ofta med
barnen om att vi är olika men att vi har samma värde. Pedagogerna ser till att alla barn
oavsett kön eller etnicitet kommer till tals i verksamheten på förskolan. Pedagogerna är
goda förebilder och ett medvetet förhållningssätt gör att barnen får förståelse för
rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Förskolans årliga plan för att
främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling hålls levande i verksamheten och lyfts genom diskussioner på arbetslagsmöten
och presenteras för vårdnadshavare på föräldramöte.
1:2 Förståelse och medmänsklighet
Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social
handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolans
verksamhet ska stärka och ge barnen förmåga att känna empati och att omtanke utvecklas,
upptäcka att mångkultur berikar och ger barnen en grundläggande respekt för varje
människa oavsett bakgrund. Förskolan ska även stärka barnen till förmågan att förstå att vi
alla är olika så att inget barn utsätts för trakasserier eller någon form av kränkande
behandling.
På Rudsskogen ges barnen förutsättningar till att utveckla sin förmåga till medkänsla och
tolerans mot andra. Barnens olikheter tas tillvara, vi har stor fördel genom att vara en
mångkulturell förskola. Vi stärker barnen att känna igen och benämna sina olika känslor.
Vi arbetar kontinuerligt med konflikthantering, att stå emot kompistryck, att kunna säga
nej och visa respekt mot andra. Alla har samma värde oavsett hur vi ser ut eller vart vi
kommer från.
1:3 Saklighet och allsidighet
Enligt skollagen ska utbildningen i förskolan vara likvärdig. Varje barn ska ges möjlighet
att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Förskolan
motverkar traditionella könsmönster och könsroller. På Rudsskogens förskola strävar vi
efter att bemöta alla med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet och social bakgrund.
Föräldrar ska kunna lämna sina barn på förskolan och vara förvissade om att barnen inte
blir ensidigt påverkade i verksamheten. Barnen har möjlighet att själv välja aktivitet vid
ett flertal tillfällen varje dag, vilket gör livet på förskolan viktigt och betydelsefullt. På
Apt under våren -16 har vi planerat att bjuda in genuspedagog för att fördjupa arbetet och
utveckla arbetet gällande genus.
1:4 Förskolan uppdrag
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara trygg,
lärorik och stimulera barnens utveckling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn av
barnet där anpassning sker till varje individs behov. På Rudskogens förskola ges barnen
förutsättningar till detta genom att ha en god pedagogisk verksamhet som lockar barnen
till ett lustfyllt lärande, där även omsorg och fostran ingår i vårt dagliga arbete. Alla barn
ska få känna den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få
uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Rudsskogens förskola ger förutsättningar för att
främja barns lärande genom att verka för att varje barn har en lustfylld vardag i förskolan
och tar tillvara på barnens lust till lärande och deras intressen
2. Normer och värden
2:1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, så att de efter hand
kan anamma dem i sin egen vardag. De behov och intressen barnen visar ligger till grund,
tillsammans med läroplanen, för planering av verksamheten.
Föräldramöten: Förskolan har minst ett föräldramöte varje läsår. Syftet med mötet är att
föräldrar ska få möjlighet att träffa andra föräldrar och att få ytterligare insyn i
verksamheten. Utöver föräldramöte strävar verksamheten efter att ha någon aktivitet varje
år där föräldrar bjuds in för gemensam aktivitet med barn, föräldrar och personal.
Föräldramötena är indelade i två delar. Den specifika delen som bland annat belyser
förskolans:
 Värdegrundsarbete
 Trivselregler
 Likabehandlingsplan
 Kommunens/förskolans hemsida
 Dokumentation
samt specifika frågor och information gällande avdelningen
Värdegrundsarbete:
På Rudskogens förskola arbetar vi aktivt med värdegrunden. Värdegrundsarbetet är ett
kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. Barnens delaktighet lyfts fram vid
samlingar, i leken, vid tema arbeten och genom barnintervjuer
Trivselregler: Trivselreglerna är kända av alla barn och dess vårdnadshavare och
revideras gemensamt varje år. Trivselreglerna anslås på varje avdelning. När vi tar fram
våra trivselregler är alltid barnen delaktiga i processen. Eftersom barnen själva varit med
och tagit fram vilka värden man anser vara av störst vikt att lägga som regler ökar deras
inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Personalen leder in barnen i det vi kallar
demokratiska värderingar. Barnen får ta ansvar för sitt handlande utifrån ålder. Det kan
handla om kläder, dukning, tvätta sig mm.
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling: Planen är känd av vårdnadshavare. Barnen har
utifrån deras nivå fått kunskap och tränat sin förmåga genom att jobba med olika metoder
gällande samspel och värdegrundsövningar. Planen kan läsas i sin helhet i separat
dokument.
Arbetslag: Enheten är uppdelat i fyra arbetslag. Varje arbetslag planerar och genomför
arbetet på sin egen avdelning. Samarbete sker inom huset för att ha en gemensam
grundstruktur.
2:2 Utveckling och lärande:
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där lärande, fostran, omsorg och
omvårdnad bildar en helhet. På Rudskogens förskola är grunden i verksamheten de rutiner
som finns utarbetade. Barnen utmanas i sin utveckling genom att de vuxna på avdelningen
alltid finns med vid rutinsituationerna, vilket gör att man ser alla barn, ger dem den
stöttning de är i behov av och utmanar dem i sin utveckling utifrån varje individs
förutsättningar. Miljön ska vara stimulerande och inbjudande. Verksamheten ska främja
leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse
för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Prioriterade arbetsområden på förskolan innevarande och nästkommande år är
naturvetenskap, teknik och språk. För att främja dessa områden strävar enheten efter att
alla barn ska få möta dessa områden på ett utvecklande och lustfyllt sätt. Dessa områden
tydliggörs i den lokala utvecklingsplanen för respektive avdelning. Arbetet som sker följs
upp successivt och utvärderas grundligt maj -16.
De estetiska lärprocesserna använts naturligt i verksamheten men har inte tydliggjorts
nog i dokumentationen. För att säkerställa användandet av de estetiska läroämnena
har detta lagts in kommer att redovisas i vårt kvalitetsarbete maj 2016.
Arbetslagsträff: Enheten har med systematik återkommande träffar för att utveckla
verksamheten. Vid dessa träffar skrivs minnesanteckningar som utgör ett underlag för
avdelningen och för förskolechef att kunna följa utvecklingen av avdelningens arbete och
behov av förändring.
Prioriterade arbetsområden: Förskolan jobbar med teman för att lärandet ska bli så
mångsidigt, sammanhängande och innehållsrikt som möjligt. På enheten innevarande och
nästkommande år är natur, språk och teknik prioriterade arbetsområden. För att främja
dessa områden strävar enheten efter att integrera dessa i den dagliga verksamheten som
t.ex. genom temaarbetet. Pedagogerna arbetar med målstyrda processer – undervisning –
i verksamheten utifrån didaktiska frågor. Detta arbetssätt gör det möjligt att följa både
gruppens och individens utveckling över tid. Genom dokumentationen visar man tydligt
vilken kompetens barnet har. Denna dokumentation kan användas i samband med
utvecklingssamtalen.
Enheten och varje enskild avdelning arbetar med att utveckla rutiner runt kommunikation.
För att främja kommunikation har enheten maillistor till föräldrar, månadsbrev och
information på anslagstavlor. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. Den dagliga
kommunikationen med vårdnadshavarna är viktig för oss. Vi har även valt att lägga in
kommunikation som ett område i vårt kvalitetsarbete vilket kommer att utvärderas i
samband med att den lokala utvecklingsplanen utvärderas.
Uteverksamhet: Verksamheten är dagligen ute en stund på förmiddagen och en stund på
eftermiddagen i vår utemiljö. Aktiviteter sker både spontant och genom planering efter
årstid och väder. Utifrån de lärande objekt som upprättas med didaktiska frågor är många
gånger aktiviteter ute naturliga till det som ska genomföras.
2:3 Barns inflytande
I förskolan läggs grunden för vad begreppet demokrati är. Utifrån sin sociala mognad tar
barnet ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan. Förskolan strävar efter
att ta till vara på barnens intressen och kompetenser när man genomför planeringar och
aktiviteter. Vi lyssnar och försöker att ta tillvara barnens intressen och förändrar miljön
utifrån barnen som finns i gruppen. Barnen ges möjlighet att i mindre grupper uttrycka
sina tankar och åsikter. Miljön både ute och inne ändras efter barnens intressen och lek.
Genom att bygga upp lär/ lekmiljöer samt tillföra olika typer av material som barnen visar
intresse för tillgodoser vi barnens önskemål.
En viktig kommunikation kring barns inflytande och utveckling sker i processen runt
utvecklingssamtalen. Ett bra samarbete i dessa forum gynnar arbetsklimatet och skapar en
positiv utveckling för individen. En handlingsplan finns upprättad för utvecklingssamtal.
Den är ett stöd för medarbetarna inför och vid genomförandet av samtalen.
2:4 Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan är ett stöd
för familjerna i deras ansvar för fostran, utveckling och växande och kompletterar hemmet
genom att ge bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas så långt som
möjligt. Förskolans uppgift innebär att, i samarbete med förälder, verka för att varje barn
får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. När man börjar på förskolan bjuds
föräldrarna in till ett inskolningssamtal. Vid detta samtal presenterar ansvarig pedagog
inskolningsrutinerna. Hur barnets inskolning går till kan se olika ut. Det kan handla om
föräldraaktivinskolning eller traditionell inskolning. Vid föräldraaktiv inskolning är
föräldern med de första tre dagarna och är aktiv i allt som sker och händer för att på fjärde
dagen lämna över ansvaret till pedagogerna. Traditionell inskolning är när man utifrån
schema har bestämt olika tider då barnet kommer och hälsar på. Inskolningsschemat
brukar vara på två veckor men kan variera från barn till barn. På Rudskogens förskola är
föräldrainflytande en demokratisk och viktig förutsättning för att nå goda resultat.
Föräldramöte: Förskolan har minst ett föräldramöte varje läsår. Syftet med mötet är att
föräldrar ska få möjlighet att träffa andra föräldrar och att få ytterligare insyn i
verksamheten. Utöver föräldramöte strävar verksamheten efter att ha någon aktivitet varje
år där föräldrar bjuds in för gemensam aktivitet med barn, föräldrar och personal.
Utvecklingssamtal: På Rudsskogen bjuder man in till utvecklingssamtal en gång/termin.
Vid samtalen strävas efter att de större barnen är med en stund av samtalen. Med de
yngsta barnen blir karaktären mer av ett föräldrasamtal. Inför utvecklingssamtalen
genomför personalen en intervju med varje barn för att de ska vara mer delaktiga i sin
egen utveckling. Föräldrar får möjlighet att förbereda sig till samtalet, genom ett antal
frågor de får med sig hem. Frågorna belyser trivsel och utveckling mm. Vid samtalet
lyfter man upp barnet i helhetsperspektiv och ser barnet utifrån ett livslångt lärande.
KBU: Inom Karlstads kommun använder vi oss av KBU- kund och brukar undersökning
som ett redskap för att utvärdera våra verksamheter. Denna undersökning görs under
våren varje kalender år. Enheten använder även föräldraenkäter för att utvärdera och
utveckla sin egen verksamhet.
Hemspråksundervisning:
Vem kan få modersmålsstöd/modersmålsundervisning?
Alla barn som har ett annat modersmål än svenska kan få stöd respektive undervisning i
detta. Modersmålsstöd/-undervisning är inget nybörjarspråk utan barnet/eleven ska ha
grundläggande kunskaper i språket och det ska vara ett dagligt umgängesspråk. I Karlstad
erbjuds modersmålsstöd i förskolan hösten det år barnet fyller 2 år
Ansökan görs på särskild blankett som finns på Solsidan och karlstad.se.
Tummen: Till vårt område finns Tummen knuten. Till Tummen kan personal vända sig
om man behöver stöd runt något barn. Om personal från Tummen är i verksamheten runt
ett specifikt barn så är alltid barnets föräldrar informerade innan. Personalen på Tummen
kan ge handledning i specifika ärenden. Föräldrar kan även vända sig direkt till Tummen
om man behöver stöd i något som rör ens barn.
Barn i behov av särskilt stöd: Har man barn på avdelningen som av någon anledning är i
behov av särskilt stöd anmäls detta till förskolechef genom en nulägesbeskrivning.
Nulägesbeskrivningen följs av en utredning runt barnet på organisation, grupp och
individnivå. Denna utredning görs av personalen på avdelningen.
Handlingsplan/BIBASS: Utifrån den utredning man genomfört, på enhetsnivå, upprättas
en handlingsplan. Vid detta arbete kan Tummens specialpedagog vara delaktig.
Barnhälsoteam: Vid behov kan förskolechef kalla till barnhälsteamsmöte. Vid detta möte
samlas vårdnadshavare, personal och den extern personal som finns inkopplad på barnet.
Det kan vara från exempelvis BVC, habiliteringen eller socialtjänst. När man träffas i ett
sådant nätverk finns möjlighet att ge en samlad bild och att tillsammans hitta positiva
lösningar för barnet.
2:5 Samverkan med förskoleklass
För att få en bra överlämning till förskoleklass, och till mottagande pedagoger, har vi
utarbetade rutiner tillsammans med Färjestadskolan och vid behov andra förskoleklasser
inom kommunen. Samverkan sker med mottagande skola gällande gruppsammansättning,
individuell överlämning mm. Förtydligande av denna process finns i separat dokument
2:6 Uppföljning, utvärdering och utveckling
Kvalitetsarbete: Varje år upprättas en utvecklingsplan på varje avdelning på enheten.
Planen tydliggör hur arbetet bedrivs på varje enskild avdelning på enheten. Planen
utvärderas årligen och förändras utifrån de behov som finns. Planen ligger separat. I
planen prioriters olika områden från år till år. Detta år ligger naturvetenskap, teknik, språk
och kommunikation som prioriterade områden.
Dokumentation:
Lärande Objekt: På Rudsskogen dokumenterar vi barnens utveckling. Dokumentationen
sker genom våra pedagogiska planeringar som vi kallar ”Lärande objekt”. Lärande
objekten tydliggör den undervisning förskolan genomför. Denna planering tydliggör
vad/hur/varför vi ska göra på respektive avdelning utifrån ett pedagogiskt perspektiv.
Under tiden man jobbar med arbetsområdet dokumenterar vi hur arbetet fortlöper och drar
slutsatser av resultatet. Dokumentationen sker på organisation, grupp och individnivå.
Denna systematik ger enheten möjlighet att utveckla och följa upp varje individs
personliga utveckling men även den egna verksamheten som helhet. Genom att jobba med
lärande processer ger förskolan förutsättningar för att uppföljning, utvärdering och
utveckling sker på förskolan och hos varje enskild individ. Efter avslutat område
genomförs en analys för att på det sättet ta till vara på förbättringsmöjligheter och lättare
kunna lägga det fortsatta pedagogiska arbetet på en nivå som passar det enskilda barnet.
Man analyserar både inåt och mot själva aktiviteten.
Barn dokumentation: Varje barns utveckling dokumenteras i barnets egen pärm. I denna
pärm sätts olika material som visar på barnets utveckling och lärande. Pärmen följer
barnen under hela förskoletiden och används vid utvecklingssamtalen.
Grupp/individ genomgång: Varje avdelning på enheten dokumenterar, varje termin, kort
om hur samspelet fungerar på avdelningen, vad som fungerar tillfredställande och vad
som behöver utvecklas inom gruppen. Samma frågor lyfts runt varje individ och
dokumenteras i detta dokument. Personalen på avdelning diskuterar sedan sin barngrupp
tillsammans med förskolechef. Dokumentationen följer avdelningen termin för termin,
vilket gör att man kan se hur utveckling sker i verksamheten.
LMU: Under våren vartannat år genomförs LMU, ledar- och medarbetar undersökning, på
alla enheter i Karlstads kommun. Resultatet från enhetens undersökning används för att
upprätta en handlingsplan för enheten utifrån de utvecklingsområden som framkommit av
resultatet.
Utvecklingsgrupp: Två pedagoger från enheten finns representerade i områdets
utvecklingsarbete som bedrivs tillsammans med övriga förskoleenheter på Rud och
Färjestad. Förskolechef kallar vid två tillfällen varje termin till dessa träffar. Frågor som
lyfts vid dessa träffar tas med tillbaka av representanten för enheten, och lyfts vid
gemensam träff på enheten. Detta läsår har vi fokuserat på att utveckla kompetensen bland
alla medarbetare genom litteraturstudier. Alla medarbetare läser under året tre korta
böcker som knyter an till uppdraget inom förskolan. De pedagoger som finns
representerade i utvecklingsgruppen fungerar som lärledare vid dessa träffar. Detta arbete
genomförs tillsammans med förskolorna på Färjestad.
Enhetsträffar: Varannan till var tredje vecka träffas representanter från varje avdelning
på enheten tillsammans med förskolechef. Vid dessa träffar diskuteras olika frågor och
information ges till enheterna från förskolechef och till förskolechef från enheterna. De
veckor dessa möten inte sker, genomför enheten så kallade husmöten där medarbetare från
varje avdelning är representerad.
Apt träffar – Enligt det samverkansavtal som gäller från januari 2014 genomför enheten
apt 2 ggr/termin. Dessa möten leds av chefen. Träffarna förläggs på sen eftermiddag
alternativt kväll så att alla arbetstagare kan delta. Pedagogkväll genomförs även där alla
medarbetare deltar och pedagogiska frågor och diskussioner lyfts som rör verksamheten.
Verksamhetsplanering – När det nya samverkansavtalet införs läggs enhetsplanering ut i
schemat där varje avdelning har möjlighet att belysa och diskutera pedagogiska frågor i
sitt eget arbetslag. Vidare läggs en del av tiden på enheten där man jobbar med
övergripande frågor för verksamheten. Frågorna man diskuterar kan vara pedagogiska
men även frågor gällande arbetsmiljö mm kan belysas vid träffarna. Dessa möten
dokumenteras och underlag skickas till chefen.
Samverkansmöten – Vid minst 4 tillfällen under året träffas fackliga representanter och
ledning för att samverka i stora övergripande fackliga frågor inom vårt förskoleområde.
Hemsidan: Varje förskola har en egen hemsida som ligger under Karlstad.se. På vår
hemsida kan man ta del av vår verksamhet, dess planer och aktuella händelser.
Utvecklingsplan
Förskolans läroplan är komplex vilket innebär att det är omöjligt att utvärdera, granska
och värdera alla förskolans strävans mål varje år. På Rudsskogen skriver man inför varje
nytt arbetsår en utvecklingsplan som beskriver verksamhetens systematiska
utvecklingsarbete. I den planen har pedagoger och förskolechef valt att granska några
utvalda kunskapsområden från läroplanen för att se barnens utveckling över tid. Enheten
har utvecklat mål för vad som ska göras under kommande år. Genom dessa mål fokuserar
pedagogerna på de utvecklingsprocesser de önskar mäta vid slutet av arbetsåret. Vi mäter
hur väl vi nått upp till de uppsatta målen från den utvecklingsplan som skrevs i början av
arbetsåret. Syftet med utvärderingarna är att få kunskap om hur kvaliteten i förskolan,
gällande organisation, innehåll och genomförande utvecklas så att varje barn ges så bra
förutsättningar för utveckling och lärande som möjligt. Barn och föräldrars åsikter lyfts
fram i denna utvärdering.
2:7 Förskolechefens ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för personal inom förskolan har förskolechefen det
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet bedrivs och inriktas mot de
nationella målen och förskolans kärnverksamhet – utbildning och undervisning.
Förskolechefen ansvarar för att måluppfyllelsen följs upp, utvärderas och utvecklas i
förhållande till nationella målen.
Tillsammans med arbetslagen följer förskolechefen upp barngruppen på individ och
gruppnivå, detta för att kartlägga utveckling och behov av stöd och insatser.
Förskolechefen har ansvar för att det systematiska utvecklings och kvalitetsarbetet
genomförs på varje enhet och avdelning och att det finns rutiner för detta arbete.
Kvalitetsarbetet är ett gemensamt arbete mellan förskolechef, förskollärare och
barnskötare. Förskolechef ansvarar för att det finns dokumentation runt utvecklingsarbetet
och förbereder kommande utvecklingsbehov.
Förskolechef ansvarar medarbetarnas utvecklings- och lönesamtal.
Enligt systematik genomförs enhetsmöten, apt, arbetsmiljöronder och samverkan. Vid
behov kallas till ytterligare samverkan.
Medarbetarna ansvarar för att planera, genomföra, analysera och dokumentera sin
verksamhet utifrån målstyrda processer med de didaktiska frågorna som verktyg.
Planering av målstyrda processer utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
De målstyrda processerna analyseras utifrån de fyra F:en, fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet. Förskolläraren leder den pedagogiska verksamheten i enlighet med
strävansmålen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Förskolläraren har ett särskilt
ansvar för att verksamheten dokumenteras, följs upp och utvärderas i arbetslagen.
Förskolläraren har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet med föräldrar och
barn. Vid olika möten på enheten förs minnesanteckningar. Anteckningarna sparas på
enheten och en kopia skickas till förskolechef. Medarbetarna använder sin timpott med ett
jämnt uttag under året. När ett olycksfall eller tillbud sker skickas rapport till förskolechef.
Vid olycka kartlägger personalen vad som skett och gör en s.k. internutredning av det
inträffade. När någon har ett klagomål att framföra så dokumenteras detta gällande
kommunens klagomålsrutin.
3. Förskolans traditioner
På Rudsskogen har vi ett antal stående traditioner. Varje år uppmärksammar vi högtider
såsom jul och påsk. FN dagen, nationaldagar (den svenska men även från de länder och
kulturer som barn finns representerade på enheten), förskolans dag och barnens
födelsedagar.
Fredrik Malm