Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 6 ADMINISTRERING 6.1 Allmänt Ansvarsfördelning Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. SOSFS 2000:1 med ändringar, 1 kap, 3 § och 4 kap, 1 § Sjuksköterska, läkare eller tandläkare Sjukhusfysiker och sjukgymnaster/ fysioterapeuter Studerande Huvudregeln är, att sjuksköterskan, alternativt läkare eller tandläkare, själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en hög patientsäkerhet i den praktiska läkemedelshanteringen. Om det är nödvändigt av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska än den som iordningställt läkemedlet ta ansvar för administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva läkemedel och sjukgymnast/fysioterapeut får administrera läkemedel som ska ges till patient i samband med fysioterapi. Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälsooch sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa och administrera patientdos enligt gällande författning. 52 Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 Den som administrerar/överlämnar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. Det kan ske genom kontroll av identitetsband eller genom att patienten själv uppger sitt namn. Vid överlämnandet ska signering ske i ordinationshandlingen för varje enskilt läkemedel. Genom signeringen ska det framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet till signerande sjuksköterska i de fall apoteket inte iordningställt dosen. Som nämnts är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska iordningställa/administrera de ordinerade doserna. Annan personal får assistera en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. Att assistera innebär att ge handräckning på den behöriges ansvar. Se kap 1.6 Sjuksköterskans ansvar, kap 1.9 Delegering. Vid överlämnandet ska patienten få nödvändig information, t.ex. om hur läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Lämpligt hjälpmedel är bipacksedeln, som återfinns i FASS för allmänheten. Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och motivera patienten för sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc.). Det är ett krav att i de fall en patient inte intar en ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras i originalhandling tillsammans med orsaken till det uteblivna intaget. Detta är viktigt för att behandlande läkare ska få kännedom om eventuella problem med läkemedelsintaget och kunna ta ställning till fortsatt terapi. Kontroll Signering Assistera Information/ Uppföljning Ej intagen dos 6.2 Tider för dosintag Läkemedlet ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel: klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen I många fall krävs andra tider för dosintag. Vissa läkemedel kan också behöva doseras flera gånger över dygnet. 53 Tider Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 6.3 Perorala läkemedel Ingen tablett utan vatten Tabletter, kapslar och pulver bör intas med riklig mängd vätska och ej i liggande ställning. Detta för att många läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, t.ex. munlösliga tabletter, oral lösning, plåster eller injektion. Följande underlättar nedsväljning: Patientens läkemedelsintag Eget läkemedelsansvar Fukta mun och strupe med en klunk vätska omedelbart före läkemedelsintaget Använd tjockflytande vätska som t.ex. filmjölk eller kräm som alternativ till vatten Drick minst ½ glas vätska efter läkemedelsintag Nödvändig information om läkemedlet ska ges även till patient som själv kan sköta sitt läkemedelsintag. Vid bedömning att patienten inte har förmåga att själv ta sina läkemedel måste kontroll ske av intaget. När så behövs ska patienten också få hjälp med intaget. Detta innebär inte att läkemedlen ska tvingas i patienten, utan denne bör genom information få en positiv inställning till läkemedelsbehandlingen (se kap 6 Administrering – Information/Uppföljning). För att träna eget läkemedelsansvar kan patienten i vissa fall självständigt få sköta sin läkemedelsbehandling. Läkaren ska i varje enskilt fall avgöra om det är lämpligt att patienten får ansvara för sin läkemedelsbehandling, detta ska dokumenteras i journalen. Stor restriktivitet ska iakttagas. Detta förutsätter att patienten har ett låsbart skåp i anslutning till sin sängplats. Sjuksköterska ska informera sig om att patienten tar sina läkemedel som ordinerats samt dokumentera effekten av läkemedelsbehandlingen. 6.4 Läkemedel för injektion och infusion Kontroll Iordningställande och beredning, se kap 5.3 Iordningställande av dos – parenterala läkemedel Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör infusionshastigheten kontrolleras. Då noggrann infusionshastighet behövs bör infusionspump användas. Infusionsaggregat Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar. Infusionsaggregat och/eller slang till infusionspump byts vid kontinuerlig infusion minst vart tredje dygn, se Vårdhandboken. Inspektera insticksstället flera gånger dagligen, minst en gång var 8:e timme. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk 54 Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 kontamination. Använd alltid handdesinfektion före all hantering av infusionsaggregat och venkateter. Använda injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt avfall. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en särskild behållare. När denna är full till 3/4, stängs locket och burken ställs i återvinningsrum. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att begagnade kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/ stickande avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p.g.a. risken för stickskador. Sprutor och kanyler 6.5 Biverkningar Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser (LVFS 2012:14, 19§). Rapportering av biverkningar Alla biverkningar eller misstankar om sådana ska dokumenteras i patientens journal och rapporteras till den behandlande läkaren/ tandläkaren/sjuksköterskan. Anmälan ska ske till Läkemedelsverket och kan göras elektroniskt eller via pappersblankett. Även patienter kan rapportera biverkningar till Läkemedelsverket. Biverkan behöver inte vara utredd eller bekräftad. Vad som ska rapporteras och instruktion för rapportering framgår av Läkemedelsverkets hemsida, där även blankett finns. Reglerna gäller även för exempelvis icke godkända läkemedel (licensläkemedel och läkemedel under klinisk prövning), växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Europeiska unionen (EU) har infört en ny rutin med en upp och nedvänd svart triangel för att informera om läkemedel, som övervakas särskilt noggrant (Informationsblad). Det beror på att det finns mindre information tillgänglig om dem jämfört med andra läkemedel, t.ex. pga. att de är nya på marknaden eller att det finns begränsad information om användning under längre tid. Det är därför särskilt viktigt att rapportera biverkningar för dessa läkemedel. Triangeln finns i FASS och i bipacksedeln. 6.6 Överkänslighetsreaktioner I Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:26 föreskrivs hur överkänslighetsreaktioner förebyggs och hur verksamheten ska ha beredskap för att behandla dessa. Verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns – personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner, och – akutbricka eller akutväska. 55 Läkemedel som övervakas särskilt noggrant Förebygga överkänslighetsreaktioner Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 Verksamhetschefen ska även ansvara för att det i den lokala instruktionen för läkemedelshantering anges vilka läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera enligt generella direktiv. SOSFS 1999:26 med ändringar, 3 § Innan behandling med läkemedel ges eller undersökning med radiokontrastmedel eller andra medel påbörjas, ska sjuksköterskan eller motsvarande ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen. Gemensam behandlingsrutin vid anafylaxi, Åtgärder vid anafylaxi, finns för Region Örebro län. Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med Risk för överkänslighetsreaktioner penicillin sulfa dextran lokalanestetikum allergen vaccin immunglobulin jodhaltiga kontrastmedel På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutask eller akutväska finnas (se kap 3.1 Beställningsrutiner) jämte utrustning för att utföra hjärt-lungräddning. Dokumentation av överkänslighet Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en markering som ger en varning om att en patient har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma. SOSFS 2008:14 med ändringar, 3 kap, 6 § Varningsinformation för överkänslighet Dokumentation I Region Örebro län dokumenteras varningsinformation för överkänslighet enligt rutin för respektive vårdsystem, se Platina: Infomedix (sjukhusen, psykiatrin, delar av habiliteringen) SYSteam Cross (primärvården samt delar habiliteringen) Effica (tandvården) 56 Läkemedelshantering inom Region Örebro län, 2016-03-01 För läkemedelsöverkänslighet ska allvarlighets- och visshetsgrad anges: Allvarlighetsgrad: Livshotande (risk att patienten dör, ex anafylaktisk chock) Skadlig (risk för funktionsnedsättning i organ, ex leverskada) Besvärande (ex mildare hudutslag, rethosta av ACE-hämmare) Visshetsgrad: Bekräftad (ex genom provokationstest) Trolig (ex förnyad reaktion vid samma exponering, dock inte ett kontrollerat provokationstest) Misstänkt (ex det går inte att särskilja mellan flera agens) Läkemedelsförsäkringen gäller vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller då ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som kan hämtas på läkemedelsförsäkringens hemsida. Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt antidotskåp på akutmottagningen på USÖ. Vissa antidoter finns även på sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Förteckningar över innehållet i dessa förråd på resp. sjukhus finns på Läkemedelscentrums hemsida. Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns på Giftinformationscentralens hemsida. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap ” Förgiftningar, Antidotbehandling” i Läkemedelsboken (LB). Giftinformationscentralen (GIC) bör kontaktas vid minsta tveksamhet. Sjukvården når GIC direkt på tfn 08-736 03 84 men kan även kopplas via 112. 57 Läkemedelsförsäkringen Antidoter Giftinformationscentralen